REKRYTERING OCH KOMPETENSUTVECKLING PÅ REVISIONSBYRÅER

Transkript

1 Företagsekonomiska institutionen REKRYTERING OCH KOMPETENSUTVECKLING PÅ REVISIONSBYRÅER Magisteruppsats i företagsekonomi Extern redovisning och Företagsanalys Vårterminen 2007 Handledare: Ulla Törnqvist Författare: Anna Rydén

2 FÖRORD Jag vill härmed ta tillfället i akt att uttrycka min tacksamhet till alla de som hjälpt mig vid genomförandet av denna uppsats. Jag vill börja med att rikta ett stort tack till alla respondenter som avsatt tid för att medverka i undersökningen. Utan dem hade det inte varit möjligt att genomföra uppsatsen. Jag vill också tacka min handledare på Handelshögskolan vid Göteborg Universitet, för synpunkter och vägledning under arbetets gång. Slutligen vill jag tacka min sambo, min familj och mina vänner för allt stöd ni har gett mig under denna intensiva period! Ett extra stort tack till er som korrekturläst uppsatsen, ingen nämnd, ingen glömd! Göteborg, maj 2007 Anna Rydén ii

3 SAMMANFATTNING Examensarbete i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Extern redovisning och Företagsanalys, Magisteruppsats, VT 2007 Författare: Anna Rydén Handledare: Ulla Törnqvist Titel: Rekrytering och kompetensutveckling på revisionsbyråer Bakgrund och problem: För Sveriges noterade bolag råder en helt annan situation idag än för bara några år sedan. Ökad internationalisering och en del uppmärksammade bolagsskandaler har medfört att bolagen nu har såväl nya redovisningsstandarder (IFRS och US GAAP) som nya bolagsstyrningsregler (Koden och SOX) att följa. Vilka regler som bolagen tvingas följa beror på var de är noterade. Dessa nya regler berör direkt de olika bolagen men även deras revisorer indirekt. För denna uppsats har de fyra största revisionsbyråerna och deras rekrytering och kompetensutveckling undersökts för att se hur dessa påverkats av den nya situationen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en kvalitativ undersökning kartlägga hur rekrytering och kompetensutveckling i revisionsbyråerna ser ut samt analysera vilka effekter nya redovisningsstandarder och nya regler för bolagsstyrning har haft på dessa. Vidare ämnas även eventuella skillnader mellan revisionsbyråerna analyseras. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har en abduktiv forskningsansats med kvalitativ inriktning valts. Intervjuer med personer involverade i rekrytering och utbildning på de fyra revisionsbyråerna har genomförts. Såväl revisorer som rekryterare har deltagit i undersökningen och intervjuerna utgick från en i förväg fastställd intervjufrågeguide. Insamlad data från intervjuerna har bearbetats och analyserats med hjälp av referensramen och sammanställts i empiri- och analyskapitlen. Resultat och slutsatser: Förändrade och nya internationella regelverk för redovisning och bolagsstyrning har förändrat rekryteringen och kompetensutvecklingen på de undersökta revisionsbyråerna, dock i olika utsträckning. Rekryteringen är främst förändrad genom att fler personer har behövt anställas samt att internrekrytering av specialister genomförts. Rekryteringen av revisorsassistenter är däremot inte vidare förändrad. Kompetensutvecklingen är den av de två företeelserna som förändrats mest och det är den planerade utbildningen som naturligt genomgått de största förändringarna. Avslutningsvis kan det konstateras att revisionsbyråerna i mångt och mycket är lika. Förslag till vidare forskning: Då syftet med denna undersökning varit att undersöka hur rekrytering och kompetensutveckling förändrats av de nya regler som direkt rör de noterade bolagen och indirekt deras revisorer, hade det varit intressant att undersöka hur rekrytering och kompetensutveckling påverkats av de nya regler som direkt berör revisorerna i deras yrke. iii

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION PROBLEMSTÄLLNING SYFTE AVGRÄNSNINGAR UPPSATSENS DISPOSITION METOD VETENSKAPLIG METOD INFORMATIONSINSAMLING PRIMÄRDATA Intervjuer Urval Intervjufrågeguide SEKUNDÄRDATA METOD FÖR ANALYS VALIDITET OCH RELIABILITET KÄLLKRITIK SAMMANFATTNING REFERENSRAM INTERNATIONALISERING AV REDOVISNING INTERNATIONAL ACCOUNTING STANDARDS BOARD (IASB) IFRS/IAS REDOVISNING I USA US GAAP SAMMANFATTNING BOLAGSSTYRNING Svensk kod för bolagsstyrning Sarbanes-Oxley Act SAMMANFATTNING REKRYTERING REKRYTERINGSPROCESSEN Befattningsbeskrivning Grovgallring Intervju Tester Anställning REKRYTERING AV REVISORER SAMMANFATTNING KOMPETENSUTVECKLING INTRODUKTION UTBILDNING MENTORSKAP KOMPETENSUTVECKLING FÖR REVISORER SAMMANFATTNING iv

5 4. EMPIRI REVISIONSBYRÅ REKRYTERING KOMPETENSUTVECKLING REVISIONSBYRÅ REKRYTERING KOMPETENSUTVECKLING REVISIONSBYRÅ REKRYTERING KOMPETENSUTVECKLING REVISIONSBYRÅ REKRYTERING KOMPETENSUTVECKLING ANALYS REKRYTERING KOMPETENSUTVECKLING SLUTDISKUSSION FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING KÄLLFÖRTECKNING BILAGA v

6 FÖRKORTNINGAR ABL EU FAR FAS FASB FN IAS IASB IASC IFRIC IFRS OECD RN SEC SIC SOX SRS US GAAP Aktiebolagslagen Europeiska Unionen Föreningen Auktoriserade Revisorer Financial Accounting Standards Financial Accounting Standards Board Förenta Nationerna International Accounting Standards International Accounting Standards Board International Accounting Standards Committee International Financial Reporting Interpretation Committee International Financial Reporting Standards Organisation for Co-operation and Development Revisorsnämnden Securities Exchange Commission Standing Interpretation Committee Sarbanes- Oxley Act Svenska Revisorsamfundet United States Generally Accepted Accounting Principles vi

7 1. INLEDNING I detta inledande kapitel ges först en bakgrund till det valda ämnet. Därefter leder en problemdiskussion fram till problemställningen och syftet med uppsatsen presenteras. Slutligen följer avgränsningar och en presentation av dispositionen av uppsatsen. 1.1 Bakgrund Debatten de senaste åren i massmedia och i den akademiska världen gällande rådande globalisering och dess effekt på samhället och ekonomin är det troligtvis få som undgått. Vi har fått se en ökad internationalisering av aktiemarknaden, uppkomst av fler och fler multinationella företag samt en början till harmonisering av internationella redovisningsregler. (Nobes och Parker, 2002) För ett antal år sedan diskuterades redovisningsfrågor huvudsakligen bara på nationell nivå och de enskilda länderna ägnade lite uppmärksamhet på hur omvärlden redovisade. Situationen ser idag dock annorlunda ut. Företag som noteras på börser utomlands är mer vanligt idag vilket medför krav på att redovisa på ett sätt som gör det möjligt för investerare och analytiker att förstå den lämnade informationen och kunna jämföra med andra företag noterade på de utländska börserna, ett internationellt redovisningssätt. (Nobes och Parker, 2002) Den ökade internationaliseringen av företag och aktiemarknaden samt en del uppmärksammade redovisningsskandaler, främst i USA men även i andra länder världen över, har även lett till ett ökat fokus på frågor om bolagsstyrning, så kallad corporate governance. Frågor som rör hur företag ska ägas och styras på ett sätt så att ägarnas krav på avkastning uppfylls på ett tillfredsställande sätt. (Svernlöv, 2006) Som student inom företagsekonomi är det intressant att studera den utveckling som pågått, och som fortfarande pågår, inom redovisning och bolagsstyrning och som snart nyutexaminerad student på tröskeln till arbetslivet är det intressant även ur ett arbetstagarperspektiv. Arbetsmarknadssituationen för ekonomer har de senaste åren sett dyster ut och Statistiska Centralbyråns Arbetskraftsbarometer från 2006 bedömde att antalet arbetslösa nyutbildade ekonomer kom till att öka (SCB:s hemsida, 2006) men med rådande internationalisering och med ökade lagar och regler för företagen ser framtiden för åtminstone revisorer ljusare ut. Med ökade krav på företagen och deras redovisning följer även ökade krav på revisorerna och revisionen. (Balans, 2006) Det är intressant att undersöka hur nya internationella regelverk inom såväl den externa redovisningen som bolagsstyrningen påverkar revisionsbyråerna. För denna uppsats är det av speciellt intresse att undersöka hur revisionsbyråernas rekrytering och kompetensutveckling för revisorer och revisorsassistenter påverkats av de nya förutsättningarna. 1

8 1.2 Problemdiskussion Redovisningsanvändare världen över hade länge ansett att utvecklingen av externredovisningen stod still. Det var inte förrän under 1980-talet då den svenska regeringen beslöt sig för att avreglera den finansiella marknaden som intresset för aktiemarknaden i Sverige ökade och det var således även då intresset för den finansiella rapporteringen ökade. Flertalet stora företag i Sverige hade under denna period växt sig för stora för den svenska marknaden och tvingades söka kapital på internationella marknader. Att notera sig på internationella aktiemarknader medförde att kraven på företagens finansiella rapportering ökade. De svenska redovisarna tvingades lämna minst lika bra finansiell information som de företag som redan var etablerade på aktiemarknaderna utomlands för att kunna konkurrera med dem och här började alltså vägen till en internationell redovisning. (Fagerström och Lundh, 2006) Redovisningen präglades tidigare av nationella normsättare och de olika ländernas redovisningspraxis skiljde sig i stor utsträckning åt. En av de bidragande orsakerna till de stora skillnaderna länderna emellan är att det existerar två olika redovisningstraditioner, den kontinentala och den anglosaxiska, och de påverkar redovisningen på vitt skilda sätt. (Rimmel, 2006) I Sverige har vi sedan början på 1900-talet haft en stark koppling mellan redovisning och beskattning, något som vi har anammat från den kontinentala civilrättsliga traditionen. (Fagerström och Lundh, 2006) Det finns fördelar och nackdelar med de båda civilrättsliga redovisningstraditionerna; den kontinentala bygger på generella regler som kan appliceras på alla situationer medan den anglosaxiska bygger på tidigare rättsfall och kan fortare anpassas till förändringar i redovisningen. Att inget av de två rättssystemen är bättre än det andra kan dock påstås då vi har sett uppmärksammade redovisnings- och företagsskandaler inom de båda. (Rimmel, 2006) Redovisningsskandalerna runt om i världen i början på 2000-talet har haft stor inverkan på de förändringar som skett inom redovisningsområdet. Den skandal som troligtvis har väckt mest uppmärksamhet var då det amerikanska energibolaget Enron gick i konkurs, eller snarare när granskningen av bolaget efter konkursen inleddes. Skandalen ledde till att revisionsbyråerna, The Big Five, plötsligt bara blev The Big Four. Enrons revisionsbyrå Arthur Andersen, som tillsammans med Ernst & Young, KPMG, Pricewaterhouse Coopers och Deloitte tidigare hade bildat The Big Five förklarades skyldiga till att ha förstört dokument i Enron-affären och försvann ur revisionsbranschen. (Fagerström och Lundh, 2006) Som en reaktion på företagsskandalen kom även den omtalade amerikanska lagen om bolagsstyrning, Sarbanes-Oxley Act, SOX. En detaljrik lag som är tänkt att följas till punkt och pricka av alla företag noterade på en amerikansk börs. Att även icke-amerikanska företag noterade på de amerikanska börserna ska följa lagen har medfört att även en hel del svenska företag är berörda av den. Anders Hult, partner på Deloitte i Sverige, anser i en artikel i Balans, att det är lagens sektion om interna kontroller som har skapat mest merarbete för företagen. Han menar vidare att SOX även ger mer arbete för revisionsbyråerna eftersom de flesta företag som tvingas följa lagen ofta använder sig av fler än en revisionsbyrå för att få hjälp med arbetet. Det behövs oftast en revisionsbyrå till hjälp för att 2

9 bygga upp den interna kontrollen medan det sedan krävs ytterligare en revisionsbyrå för att revidera företaget. Hult konstaterar vidare att implementeringen av SOX har inneburit mindre problem för de anglosaxiska länderna där processer av tradition redan beskrivs mer i detalj än i de kontinentala länderna. (Precht, 2005) Även i Sverige har vi fått en reaktion på de många företagsskandalerna. I en artikel i Sydsvenskan från 2004 diskuteras det faktum att även vi i Sverige har haft flertalet företagsskandaler genom tiderna men att den största skandalen var affärerna kring Skandia i början på 2000-talet. Resultatet av skandalerna i såväl Sverige som omvärlden resulterade i en svensk kod för bolagsstyrning (Malmqvist, 2004), en svensk motsvarighet till SOX. Den svenska koden för bolagsstyrning, Koden, har i sig inte tillkommit på grund av bristande regler på området då flertalet regler redan uttalats i Aktiebolagslagen, men det fanns en gemensam önskan om att göra en heltäckande sammanfattning av vad som anses vara god sed för bolagsstyrning i Sverige, samt att det fanns en önskan om att höja ambitionsnivån på området. (Svernlöv, 2006) Koden ska på sikt omfatta alla noterade bolag i Sverige men de mindre företagen får längre tid på sig att anpassa sig efter den. För svenska bolag noterade på en börs och för bolag med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder svenska kronor gäller Koden från och med 1 juli (Den Nordiska Börsens hemsida, 2007) En av de största händelserna i internationell redovisning var dock när Europeiska Unionen (EU) inledde samtal med International Accounting Standards Board (IASB) om harmonisering av redovisningsregler. EU hade under några år själv utan framgång försökt att harmonisera medlemsländernas redovisning och satte sitt hopp till att ett samarbete med IASB som redan utvecklat internationella redovisningsstandarder i 30 år skulle lyckas. (Rimmel, 2006) Strävan efter att öka förtroendet för kapitalmarknaderna inom EU samt att öka kvaliteten och jämförbarheten på den finansiella informationen ledde fram till ett beslut om att alla börsnoterade bolag i medlemsländerna från och med 1 januari 2005 skulle upprätta koncernredovisningar i enlighet med IASB:s standarder, International Accounting Standards (IAS) och International Financial Reporting Standards (IFRS). (SOU 2003:71) Även dessa nya standarder har, precis som arbetet med SOX och Koden, inneburit merarbete för såväl företag som revisorer. För svenska bolag noterade på en amerikansk aktiemarknad gäller vidare att andra redovisningsprinciper än IFRS ska följas. Dessa bolag ska istället följa de av Financial Accounting Standards Board (FASB) och Securities Exchange Commission (SEC) utgivna redovisningsprinciperna; United States Generally Accepted Accounting Principles (US GAAP). Revisorer på de svenska bolagen noterade i USA tvingas således att sätta sig in i helt andra regler samt merarbete vid granskning av de detaljerade redovisningarna. (Fagerström och Lundh, 2004) En revisors huvuduppgifter är att med en professionell och kritisk hållning kunna uttala sig om ett bolags bokföring och årsredovisning samt styrelse och VD:s förvaltning av bolaget och syftet med revisionen är att i slutändan kunna lämna en revisionsberättelse. Det är styrelse och VD som ansvarar för den finansiella information de lämnar men det är avgörande för bolagets trovärdighet och för 3

10 bolagets ägare och andra intressenter att dessa uppgifter även granskas av en revisor. (FAR FÖRLAG (2), 2006) Dan Brännström, generalsekreterare på FAR SRS, branschorganisationen för revisorer och rådgivare, menar i en artikel i Balans att med ökade krav på kvaliteten i bolagens finansiella information ökar således även kraven och förväntningarna på revisorerna. (Balans, 2005) De nya internationella regelverken inom redovisning och bolagsstyrning har således medfört att inte bara företagens arbete förändrats utan även arbetet för revisorerna ser idag annorlunda ut. I en artikel i Balans intervjuades rekryterare på de stora revisionsbyråerna i Sverige och alla kunde konstatera att det finns ett ökat rekryteringsbehov (Halling, 2005) Det är intressant att undersöka hur de nya internationella regelverken för redovisning och bolagsstyrning har påverkat revisionsbyråernas rekrytering, det vill säga byråernas åtgärder att tillfredsställa det ökade personalbehovet. I ytterligare en artikel diskuteras ett uttalande från Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) från 2004 som även det behandlar de nya reglerna. FAR menar att merarbetet för revisorerna framförallt gäller under de första åren innan förståelse och erfarenheter för området har erhållits. Enskilda poster inom redovisningen kommer också att innebära merarbete för revisorerna på grund av krav på högre noggrannhet med de nya internationella standarderna. Även granskning av den interna kontrollen i enlighet med Koden kommer att betyda ökat arbete för revisorerna då denna granskning skiljer sig avsevärt från den vanliga revisionen. (FAR, 2004) På grund av de ökade kraven på revisorernas kompetens i yrket är även de nya internationella regelverkens påverkan på kompetensutvecklingen intressant att undersöka. 1.3 Problemställning Med utgångspunkt i bakgrunden och problemdiskussionen har följande huvudfråga formulerats: Hur har de nya internationella regelverken för redovisning och bolagsstyrning påverkat rekrytering och kompetensutveckling på ett antal större svenska revisionsbyråer? 1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en kvalitativ undersökning kartlägga hur rekrytering och kompetensutveckling på revisionsbyråerna ser ut samt analysera vilka effekter nya redovisningsstandarder och nya regler för bolagsstyrning har haft på dessa. Vidare ämnas även eventuella skillnader mellan revisionsbyråerna analyseras. 4

11 1.5 Avgränsningar För denna uppsats har undersökningen av rekrytering och kompetensutveckling gjorts på de fyra världsledande revisionsbyråerna. Anledningen till att valet föll på de fyra största byråerna är att det framförallt är de revisionsbyråer som arbetar med noterade bolag som berörs av de nya regelverken för redovisning och bolagsstyrning. Undersökningen rör enbart revisionsbyråer i en stad i Sverige och anledningen till detta är att det kan anses fördelaktigt att jämföra byråer i samma stad där det råder liknande företagsmiljö. På grund av garanterad anonymitet för uppsatsens respondenter lämnas dock inget namn på placeringsorten för revisionsbyråerna. Fokus för uppsatsen har lagts på sådana förändringar inom redovisning och bolagsstyrning som direkt rör de noterade bolagen och på så vis indirekt berör revisorerna. 1.6 Uppsatsens fortsatta disposition Kapitel 2 Metod: I detta kapitel definieras de metoder som använts för den undersökta frågan. Vidare beskrivs tillvägagångssätt vid insamling av såväl primär- som sekundärdata. Slutligen förs en diskussion kring validitet, reliabilitet samt källkritik. Kapitel 3 Referensram: Här presenteras de teorier som kan kopplas till det undersökta ämnet. Kapitlet inleds med avsnitt om internationell redovisning samt bolagsstyrning därefter följer avsnitt om rekrytering och kompetensutveckling. Kapitel 4 Empiri: I detta kapitel presenteras undersökningens respondenter samt den information som framkommit av undersökningen. Kapitel 5 Analys: I detta kapitel analyseras empirin med stöd från referensramen i kapitel tre. Kapitel 6 Slutdiskussion: I detta avslutande kapitel dras slutsatser om resultaten som framkommit och frågan som ställts i inledningen besvaras. Vidare ges förslag till fortsatt forskning. 5

12 2. METOD K apitlet inleds med en beskrivning av den vetenskapliga metod som använts under arbetet med uppsatsen. Därefter följer en beskrivning av hur primärdata och sekundärdata samlats in samt hur intervjufrågorna strukturerats. Vidare ges en presentation av metoden för analys och även validitet och reliabilitet diskuteras. Slutligen förs en diskussion kring källkritik. 2.1 Vetenskaplig metod Vid undersökningar av samhällsvetenskapligt slag finns det olika forskningsansatser för forskaren att utgå ifrån. Valet av forskningsansats grundar sig på vilken som bäst lämpar sig för att få en uppfattning om verkligheten. Forskaren har att välja mellan att antingen pröva en teori genom att se hur den fungerar i verkligheten, deduktion, eller att skapa egna teorier utifrån insamlad data, induktion. (Jacobsen, 2002) De två forskningsansatserna anses vara två ytterligheter där den ena går från teori till empiri och den andra går åt motsatt håll. Den tredje ansatsen, abduktion, är dock en förening av de två ovannämnda, en ansats som utgår ifrån teori, tar den med sig in i empirin och sedan återknyter till teorin igen. (Andersen, 1994) Den abduktiva forskningsansatsen är den som tillämpats för denna uppsats då den grundar sig på observationer i verkligheten, vilket för denna uppsats innebär den ökade arbetsbelastningen för revisorer på grund av nya lagar och regler. Därefter har den teoretiska referensramen utarbetats med stöd från litteratur och artiklar inom ämnet som sedan återknutits till den ursprungliga verkligheten, den insamlade empirin genom intervjuer. Vidare i arbetet med undersökningen finns det två jämbördiga alternativ av metod som forskaren ställs inför; kvantitativ eller kvalitativ metod. (Holme, Solvang) De olika beteckningarna på metoderna syftar till hur insamlad information genereras, bearbetas och analyseras. (Patel och Davidson, 1991) Den kvantitativa metoden bygger på bearbetning och analysering av statistik (Patel och Davidson, 1991) och möjliggör genom standardisering generaliseringar. Metoden innebär att frågeställningar och upplägg för undersökningen fastställs och inte ändras trots eventuell ny kunskap under arbetets gång. Standardiseringen innebär att alla respondenter får samma frågor och svarsalternativ vilket leder till en hög grad av styrning från forskarens sida gällande informationsinsamlingen. Den främsta styrkan med metoden är att den ger en möjlighet till generalisering medan dess svaghet är att det kan vara svårt att avgöra om den insamlade informationen är relevant för undersökningen. (Holme och Solvang, 1997) Den kvalitativa metoden baseras på bland annat analyser av textmaterial, såsom böcker och artiklar (Patel och Davidson, 1991) och möjliggör en större förståelse för den undersökta frågan i jämförelse med den kvantitativa metoden. Flexibilitet präglar metoden angående vilka frågor som ställs och hur undersökningen är 6

13 upplagd. Metoden kännetecknas vidare av att det är få undersökningsobjekt som analyseras på djupet samt att styrningen från forskaren har mindre betydelse. Öppenhet för ny kunskap och förståelse är också av stor vikt. En styrka med metoden är att den ger en mer grundläggande förståelse för det ämne som studeras medan svagheten kan ligga i att forskarens utgångspunkt eventuellt ändras under tiden och försvårar jämförelsen av den insamlade informationen. (Holme och Solvang, 1997) I denna uppsats har den kvalitativa metoden använts eftersom det är respondenternas individuella uppfattningar och åsikter i frågan om rekrytering och kompetensutveckling som varit av intresse samt då respondenterna varit få. Valet av den kvalitativa metoden motiveras ytterligare med att den möjliggör en diskussion med respondenterna vilket torde underlätta för att få fram respondenternas egna uppfattningar. Svaren som erhålls av respondenterna går inte heller att uttrycka i kvantitet varför den kvantitativa metoden uteslutits. Syftet med uppsatsen är inte heller att ta fram generella slutsatser, något som möjliggörs med den kvantitativa metoden, utan istället hur det ser ut på de undersökta revisionsbyråerna, varför den kvalitativa metoden är att föredra. Slutligen är den kvalitativa metoden också en fördel då intervjufrågorna kan anpassas under undersökningens gång för att ytterligare underlätta arbetet med att få fram den information som eftersöks. 2.2 Informationsinsamling Insamlad data som ligger till grund för en undersökning kan delas in i två grupper; primär- och sekundärdata. Skillnaden mellan de båda ligger i att det är forskaren som samlar in primärdata, information som samlas in för första gången, medan sekundärdata är information insamlad av någon annan än forskaren. En annan skillnad är att forskaren vid primärdata kan styra insamlandet av informationen då det grundas på syftet med undersökningen medan detta inte är möjligt vid sekundärdata, där insamlandet av dessa data har grundats på andra forskares frågeställningar och syften. (Jacobsen, 2002) I denna uppsats har både primärdata och sekundärdata använts för att kunna svara på problemställningen. Referensramen i uppsatsen är baserad på sekundärdata medan empirin i huvudsak utgörs av information lämnad från respondenterna, således primärdata Primärdata Det finns flera olika sätt att samla in primärdata, exempelvis genom intervjuer, enkäter eller observationer. Vilken metod som används bör grundas på den problemställning som önskas besvaras i undersökningen. (Jacobsen, 2002) De primärdata som använts i denna undersökning är de som framkommit av intervjuer med rekryterare och revisorer på de fyra stora revisionsbyråerna i undersökningsstaden. 7

14 Intervjuer Det finns två huvudtyper av intervjuer; personliga intervjuer och telefonintervjuer. Styrkan med telefonintervjuer är att de är tidsbesparande medan personliga intervjuer är fördelaktiga då dessa innebär ett möte med respondenterna ansikte mot ansikte. (Holme och Solvang, 1997) För denna uppsats har såväl telefonintervjuer som en personlig intervju genomförts. Tanken med undersökningen var från början att enbart genomföra personliga intervjuer då dessa kan föredras då det vid ett personligt möte kan vara enklare att föra en diskussion samt att ett eventuellt kroppsspråk då kan iakttagas. Dock är anledningen till att båda typerna av intervjuer har använts att två av revisionsbyråerna har centrala rekryteringsavdelningar och att en del av respondenterna således har befunnit sig i en annan stad. Telefonintervjuer har då varit att föredra då tidsbegränsningen försvårat ett personligt möte. En fördel med telefonintervjuer är även att de, eftersom parterna vid en sådan är mer anonyma, i större utsträckning undviker den så kallade intervjuareffekten; att den fysiska närvaron av intervjuaren kan innebära att respondenten uppträder på ett onormalt sätt. Den tid på året som intervjuerna genomfördes, det vill säga mestadels under vintern, är också en tid då främst revisorerna men även rekryterare är hårt arbetsbelastade varför en personlig intervju av även detta skäl inte alltid var möjlig. I de fall då undersökningens huvudrespondenter inte ansåg sig ha tillräcklig kunskap i ämnet genomfördes även kompletterande intervjuer, främst gällande kompetensutvecklingen. En del av de kompletterande intervjuerna har genomförts per telefon men en har även skett genom mailkontakt då denna person befann sig utomlands. Samtliga intervjuer, oavsett om de genomförts per telefon, personligen eller via mail har handlat om rekrytering och kompetensutveckling på revisionsbyråerna i den undersökta staden. Intervjuer kan vara strukturerade, ostrukturerade eller semistrukturerade. Strukturerade intervjuer påminner en del om enkäter med bestämda frågor och frågeområden från början medan ostrukturerade intervjuer helt saknar en lista på områden att beröra och blir mer av en informell diskussion. (Christensen et al, 1997) Eftersom syftet med uppsatsen är att undersöka hur rekryteringen och kompetensutveckling på revisionsbyråerna påverkats av de nya internationella regelverken för redovisningen samt bolagsstyrningen är den strukturerade intervjun inte en tillfredsställande metod eftersom inga följdfrågor då kan ställas. Inte heller är den ostrukturerade intervjun ett gott alternativ för denna undersökning då en sådan intervju helt saknar en frågeguide som underlag. Semistrukturerade intervjuer är ett mellanting mellan den strukturerade och den ostrukturerade intervjun, vilket innebär att intervjuaren har en intervjuguide med frågor och områden som ska diskuteras men låter även respondenten tala relativt fritt och inte bara svara på frågorna. (Christensen et al, 1997) Vid intervjuerna för denna uppsats genomfördes semistrukturerade intervjuer vilket som ovan nämnts ger intervjuaren en viss kontroll över vad som ska diskuteras samtidigt som respondenten kan tala relativt fritt inom de områden som tas upp och inte bara svara på specifika frågor. För denna uppsats ansågs detta fördelaktigt då även följdfrågor som låg utanför intervjuguiden kunde ställas om så behövdes för att ytterligare redogöra för syftet med uppsatsen och förklara eventuella missförstånd. 8

15 För att kunna få ut så mycket information som möjligt av respondenterna på intervjuerna krävs bra förberedelser och inför intervjuerna för denna uppsats skedde förberedelserna genom att med hjälp av sekundärdata sätta sig in det valda ämnet. I början av uppsatsen fanns en ambition att alla intervjuer skulle spelas in med hjälp av en mp3-spelare. Som ensam intervjuare kan det vara fördelaktigt att spela in intervjun för att på ett bättre sätt kunna interagera med respondenten och inte gå miste om någon viktig information. (Jacobsen, 2002) Vid den personliga intervjun, som även var den första intervjun av de alla, uppstod problem med tekniken och omöjliggjorde en inspelning. Av detta skäl krävdes snabba anteckningar och stödord under intervjun istället och renskrivning av anteckningarna så snart intervjun var avslutad. Då ingen mp3-spelare användes vid den första intervjun har en sådan heller inte använts vid de resterande intervjuerna, något som också hade varit svårt då de var telefonintervjuer. Fördelarna med inspelning av en intervju är som nämnts ovan att intervjuaren kan få bättre kontakt med respondenten då intervjuaren inte hela tiden behöver titta ner i papperna för att anteckna, men det finns även en del nackdelar. Ett problem är att många respondenter reagerar negativt på att bli inspelade och kan bli nervösa och illa till mods medan ett annat problem är att det kan bli mycket tidskrävande att leta sig fram och tillbaka på de inspelade filerna (Jacobsen, 2002). Då många stödord antecknades under intervjuerna och renskrivning av anteckningarna gjordes så snart de var avslutade torde den viktigaste informationen från intervjuerna ha kommit med. På grund av att ingen inspelning av intervjuerna skett kan heller inga direkta citat från intervjuerna återges i denna uppsats. Samtliga intervjuer hölls under vinterhalvåret 2006/2007, december till maj, och intervjuerna med huvudrespondenterna (tre rekryterare samt en revisor) varade i cirka en timme, vilket enligt Jacobsen anses vara en optimal tidsram för att kunna få fram den eftersökta informationen. (Jacobsen, 2002) Kompletterande intervjuer hölls dock betydligt kortare då de endast berörde en del av intervjufrågeguiden. Varje intervju, såväl huvudintervju som kompletterande intervju, inleddes med en presentation av syftet med uppsatsen för att ytterligare öka förståelsen för uppsatsen hos respondenterna. Därefter följde en diskussion och genomgång av intervjufrågeguiden. I slutet av intervjun gavs respondenten möjlighet att framföra egna eventuella åsikter som inte tagits upp i diskussionen Urval Urvalet av respondenter är för en undersökning en avgörande del. Ett felaktigt urval kan leda till ett resultat som i slutändan kan sakna värde för forskaren då det avviker från den utgångspunkt som denne hade i det inledande skedet. Vid en kvalitativ undersökning är inte ett representativt urval det mest väsentliga men det är ändå av stor vikt att ett systematiskt urval sker snarare än ett slumpmässigt. Kriterierna för ett systematiskt urval ska vara klart angivna och de personer som ska intervjuas ska kunna antas ha goda kunskaper i ämnet. Det är viktigt att skilja på informant- och respondentintervjuer då informationen från dem troligtvis kommer att skilja sig åt. Informantintervjuer är intervjuer med personer som har god inblick i den företeelse som studeras men som inte deltar i densamma medan 9

16 en respondentintervju är en intervju med en person som direkt är delaktig i företeelsen. (Holme och Solvang, 1997) För denna uppsats har respondentintervjuer med personer från de fyra utvalda revisionsbyråerna genomförts. Att välja att genomföra respondentintervjuer motiveras med att det kan anses vara de som direkt arbetar med rekrytering och kompetensutveckling i företagen som har mest kunskap om företeelsen. Då uppsatsen påbörjades framstod det klart av insamlad sekundärdata att det var de stora revisionsbyråerna med de stora bolagen som sina klienter, snarare än de mindre revisionsbyråerna, som berördes av de nya redovisningsstandarderna och bolagsstyrningsreglerna varför de fyra världsledande revisionsbyråerna valdes. Undersökningsstaden valdes på grundval av en redan etablerad kontakt med en av respondenterna på revisionsbyråerna. För att lättare kunna jämföra de fyra revisionsbyråerna gjordes valet att alla revisionsbyråerna skulle vara i samma stad som den redan etablerade kontakten. Respondenterna i uppsatsen är såväl rekryterare som revisorer. På två av revisionsbyråerna sköttes rekryteringen centralt och rekryterarna befann sig i en annan stad varför telefonintervjuer med dessa genomfördes. Eftersom rekryterarna är ansvariga för den nationella rekryteringen och har kunskap om de olika städernas rekrytering kunde intervjuer om just rekryteringen på revisionsbyråerna i undersökningsstaden genomföras. På en av revisionsbyråerna sköttes rekryteringen av en rekryterare och en revisor. På grund av för hög arbetsbelastning för dem kunde enbart intervju med revisorn här genomföras, men eftersom denne hade mångårig erfarenhet av rekrytering torde den viktigaste informationen om rekryteringen ha framkommit. På tre av revisionsbyråerna har även kompletterande intervjuer om kompetensutvecklingen genomförts med revisorer ansvariga för revisionsbyråerna i undersökningsstaden. På en av revisionsbyråerna genomfördes enbart en intervju med en respondent eftersom denne hade tillräcklig kunskap om de båda områdena, något övriga respondenter inte hade. I denna undersökning lämnas inga namn på de intervjuade personerna eller revisionsbyråerna och inte heller placeringsorten för revisionsbyråerna. Anledningen till detta är att kunna garantera respondenterna anonymitet samt diskretion kring de uppgifter som lämnats, något som är av stor vikt vid en undersökning då respondenter annars kan riskera att hamna i en utsatt situation som kan få skadliga följder. (Holme och Solvang, 1997) Intervjufrågeguide Som tidigare nämnts utfördes för uppsatsens syfte semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide med frågor och områden som skulle beröras till hjälp. Intervjuguiden fastställdes i förväg och användes som en mall för intervjuaren att utgå ifrån. Intervjuerna har i hög grad styrts av hur respondenterna svarat på de övergripande frågorna för att senare kunna ställa förtydligande följdfrågor. För att möjliggöra att intervjuerna skulle ge så mycket information som möjligt skickades intervjuguiden ut till respondenterna i förväg, vilket gav dem tid att förbereda sig för intervjun och även ökade möjligheten till mer uttömmande svar. 10

17 Intervjufrågeguiden utformades med samma upplägg som uppsatsen. Detta innebär att det i den första delen av intervjufrågeguiden återfinns frågor som rör rekrytering och därefter följer en del med frågor kring kompetensutveckling. Frågorna har hållits relativt öppna och ambitionen har varit att även undvika ledande frågor för att i så stor utsträckning som möjligt undvika att färga intervjun av intervjuarens åsikter. Intervjufrågeguiden återfinns i Bilaga Sekundärdata Vid insamling av sekundärdata är det av stor vikt hur böcker, artiklar och andra texter väljs ut och i hur stor grad de anses vara trovärdiga. Sekundärkällor är som tidigare nämnts data som någon annan än forskaren har samlat in och kan ha samlats in för helt andra syften, varför en granskning av källorna bör ske. (Jacobsen, 2002) Sekundärdata för denna uppsats har inhämtats med hjälp av framförallt systematisk sökning. Systematisk sökning innebär att författaren med hjälp av klassificeringskoder och sökord letar i databaser efter relevanta böcker och artiklar. Denna metod är mer effektiv än den metod som kallas osystematisk sökning då författaren letar efter litteratur genom att exempelvis gå runt på biblioteken. När författaren har hittat litteratur kan referenser i denna ge ytterligare information om ämnet, så kallad kedjesökning (Nyberg, 2000) och även denna metod har använts vid sökning efter litteratur inom det berörda ämnet. För denna uppsats har främst den systematiska metoden använts för informationssökning och en rad olika sökord såsom rekrytering, rekryteringsprocess, urval, globalisering, karriär, bolagsstyrning och internationell redovisning har använts för att hitta litteratur inom det berörda ämnet. De sökkanaler som använts för uppsatsen har främst varit Göteborgs Universitets sökverktyg GUNDA. För sökande av artiklar har databaser såsom Business Source Premier och FAR Komplett använts. Det nationella biblioteksdatasystemet LIBRIS och Internet har också använts. Kedjesökning har använts för den litteratur som inte har omfattats av sökorden. 2.3 Metod för analys Den analysmodell som för denna uppsats använts vid analys av den insamlade informationen är en kvalitativ modell som innehåller tre processer: beskrivning, systematisering och kategorisering samt kombination. I den första beskrivande fasen sker en grundlig och detaljerad beskrivning av insamlad data där egna tolkningar och reflektioner ska undvikas. Därefter följer en systematisering och reducering av all data för att möjliggöra en överblick utan att för den sakens skull utelämna relevant information. De data som framkommer i fas ett är oftast alldeles för omfattande för att kunna presenteras på ett begripligt sätt, varför en systematisering och kategorisering är nödvändig. I den tredje och sista fasen, kombination, kan tolkning av insamlad data ske och mening, orsaker och mönster kan urskiljas. Analysens tre faser följs inte slaviskt åt utan en viss reducering och 11

18 kategorisering sker under hela arbetets gång, ända från insamlandet av primärdata. (Jacobsen, 2002) Efter insamlandet av primär- och sekundärdata för denna uppsats har den insamlade informationen bearbetats och enbart de delar som utifrån uppsatsens problemformulering varit relevanta har använts för referensramen samt empirikapitlet. Då reduceringen av data avslutats kategoriserades den i tre delar, en del för redovisning och bolagsstyrning, en del för rekrytering samt en del för kompetensutveckling. På så sätt har all data varit lättare att hantera och det har varit enklare att se om någon del behövt komplettering. Under arbetets gång har kompletteringar av data varit nödvändiga och det har då skett med ytterligare sökningar efter sekundärdata samt kompletterande information från respondenterna genom kompletterande intervjuer eller revisionsbyråernas hemsidor. För att underlätta arbetet med analysen i uppsatsen följer empiriavsnittet såväl som analysavsnittet intervjufrågeguidens struktur. I empiriavsnittet har varje revisionsbyrå och dess respondenters åsikter presenterats var för sig. I analysavsnittet följer samma struktur men där ställs respondenternas svar mot varandra och mot referensramen. Slutligen leder sedan analysen fram till slutsatserna som kan dras från undersökningen. Anledningen till den ovannämnda dispositionen av uppsatsen är att ett klart och tydligt upplägg underlättar besvarandet av uppsatsens problemformulering. 2.4 Validitet och reliabilitet Validitet och reliabilitet innebär ett beaktande av giltigheten och tillförlitligheten i en undersökning och medför ett kritiskt förhållningssätt till de data som samlas in. Jacobsen talar om begreppen intern och extern giltighet där den första handlar om huruvida det som var avsett att mäta verkligen mättes medan den andra handlar om huruvida resultaten från undersökningen skulle kunna gälla även i andra sammanhang. För att uppnå hög intern validitet är det av stor betydelse att de respondenter som valts är de rätta. I denna undersökning har de personer som är ansvariga för rekryteringen och som har goda kunskaper om kompetensutvecklingen på respektive revisionsbyrå intervjuats i syfte att uppnå en högre intern validitet. Vad gäller den externa validiteten, undersökningens generaliserbarhet, så är den i detta fall relativt låg. Utgångspunkten i undersökningen är en kvalitativ metod där enbart fyra revisionsbyråer studeras och på så sätt kan resultatet inte direkt appliceras på en större population, det vill säga undersökningen har ingen generaliserbarhet. Den kvalitativa metoden har dock gett en större och djupare förståelse för den undersökta frågan. (Jacobsen, 2002) Reliabilitet i en kvalitativ undersökning handlar om huruvida resultaten som framkommit under intervjuerna är tillförlitliga eller inte. För denna uppsats har främst telefonintervjuer genomförts vilket minimerar risken för så kallad intervjuareffekt och minimerar på så vis även risken för låg tillförlitlighet. Respondenterna har även fått ta del av intervjufrågeguiden innan intervjun så att 12

19 så att de på så sätt fått tid på sig att fundera på sina svar och på grund av detta har troligtvis utförligare och mer noggranna svar erhållits. I största möjliga utsträckning har även försök gjorts för att undvika alltför ledande frågor då sådana frågor minskar tillförlitligheten för undersökningen. För att säkerställa den information som framkom vid intervjuerna har respondenterna fått möjligheten att kontrollera sina svar innan uppsatsen var klar. På så sätt har en bekräftelse från respondenterna på att informationen uppfattats och presenterats på ett korrekt sätt erhållits, något som ytterligare ökar tillförlitligheten i en undersökning. Slutligen har för referensramen flera olika källor använts för att finna stöd för resultatet av undersökningen. 2.5 Källkritik Vid en bedömning av använda källor och hur tillförlitliga dessa är bör ett kritiskt förhållningssätt användas. En sekundär källa är ett historiskt dokument som visar den verklighet eller de uppfattningar som fanns då källan kom till. De områden som berörs i denna uppsats är områden som varit utsatta för relativt många förändringar de senaste åren och det har då varit viktigt att kontrollera när källan skapades så att den information som använts varit korrekt. För samtliga källor har ambitionen varit att i så stor utsträckning som möjligt använda den senast publicerade versionen för att säkerställa att informationen är aktuell. I de källor där hänvisningar till andra källor gjorts har den ursprungliga källan i möjligaste mån använts. Vad gäller källor från Internet som innehåller oerhört mycket information och ofta liten kunskap om källans ursprung kan det vara svårt att bedöma dess tillförlitlighet. Av de orsakerna har Internet enbart använts som sökverktyg för diverse organisationers och myndigheters hemsidor. 2.6 Sammanfattning För denna uppsats har den abduktiva forskningsansatsen tillämpats, vilket innebär att forskaren pendlat från empiri till teori och sedan tillbaka till empirin igen. Val av metod föll på den kvalitativa metoden då denna möjliggör en större förståelse och då undersökningsobjekten var få. Såväl sekundärdata som primärdata ligger till grund för undersökningen. Sekundärdata i uppsatsen innefattar böcker, artiklar, rapporter samt diverse hemsidor. Primärdata har insamlats med hjälp av intervjuer med rekryterare och revisorer på de fyra revisionsbyråerna och för intervjuerna låg en intervjufrågeguide som grund. För att underlätta arbetet med uppsatsen har under arbetets gång reducering och systematisering av insamlad data skett och insamlad data i form av referensram och empiri har slutligen knutits samman i en analys. 13

20 3. REFERENSRAM R eferensramen för denna uppsats består av fyra större avsnitt. Den inleds med ett avsnitt om internationaliseringen av den externa redovisningen, såväl i Europa som i USA, följt av ett om bolagsstyrning och reglerna för detta i både Sverige och USA. Genomgående i referensramens första två avsnitt diskuteras revisorerna och deras förändrade situation. Därefter följer ett avsnitt om rekrytering i allmänhet och rekrytering för revisorer. Slutligen i det sista avsnittet diskuteras kompetensutveckling, både allmänt och för revisorer. 3.1 Internationalisering av redovisning Detta avsnitt inleds med en del om internationaliseringen av den externa redovisningen. Därefter följer en del om redovisningen i framförallt Europa där det är International Accounting Standards Board (IASB) som utformar redovisningsstandarderna International Financial Reporting Standards, samt hur införandet av de nya standarderna i EU:s medlemsländer påverkar revisorerna i deras arbete. Slutligen följer en del om redovisningen i USA och dess normbildare. Här presenteras även redovisningsstandarderna, US GAAP, som ska följas om ett bolag är noterat på en amerikansk börs och hur detta påverkat svenska revisorers arbete. Redovisningen anses vara den finansiella informationens språk och återspeglar den ekonomiska miljö bolagen verkar i. (Fagerström och Lundh, 2004 och 2006) Trots en del likheter mellan olika redovisningssystem världen över finns det troligtvis lika många redovisningssystem som det finns länder som använder dem. Skillnaderna mellan länderna beror högst troligt på att länderna då systemen utvecklades befann sig på olika stadier avseende industrialisering, ekonomisk tillväxt och privat ägande och dessa skillnader leder naturligt till skillnader i redovisningssystemen. Även andra faktorer har bidragit till skillnaderna mellan ländernas redovisning. En orsak till skillnader är ägandet i bolagen. De länder som traditionellt sett haft ett bredare ägande tenderar att ha en mer transparent redovisning än de länder där stora familjer dominerat ägandet. På samma sätt är finansieringen en källa till skillnader då de länder vars bolag till stor del finansieras med hjälp av externa aktieägare tenderar ha en öppnare redovisning. Vidare skillnader är graden av koppling mellan redovisning och skatt, politik samt hur väl redovisningsprofessionen är utvecklad. (Radebaugh och Gray, 2002) Flertalet organisationer världen över har arbetat för att göra standarderna mer jämförbara och den största drivkraften bakom harmoniseringen har varit att användare av den finansiella informationen efterlyst jämförbarhet mellan ländernas redovisning. Den organisation som anses vara den viktigaste och den som lyckats bäst är International Accounting Standards Board (IASB). En annan viktig organisation i sammanhanget är FASB, USA:s motsvarighet till IASB. (Radebaugh och Gray, 2002; Nobes och Parker, 2002) 14

21 3.1.1 International Accounting Standards Board (IASB) IASB är ett internationellt expertorgan vars uppgift är att verka för en harmonisering av redovisning världen över, att med hjälp av en enda uppsättning internationella redovisningsstandarder utjämna skillnaderna mellan länderna. (FAR FÖRLAG (1), 2006; SOU 2003:71) Den oberoende organisationen, som från början hette IASC (International Accounting Standards Committee), bildades 1973 och övertalade tidigt både FN och OECD att överlåta ansvaret av utvecklandet av standarder till dem men hade trots detta svårigheter med att få sina standarder, International Accounting Standards (IAS), accepterade runt om i världen. Trots att många var för användandet av IASC:s standarder var det få som i praktiken övergav sina nationella regler. (Epstein och Mirza, 2005) I slutet på 1990-talet genomförde organisationen stora förändringar då standardsättningen vid den tidpunkten hade frångått det sätt på vilket standarder inom den anglosaxiska traditionen sätts, det vill säga av redovisningsprofessionen för redovisningsprofessionen. (Epstein och Mirza, 2005) Det största genombrottet för IASB kom i juni 2000 när Europeiska Unionen tillkännagav att samtliga av EU:s noterade bolag senast den 1 juli 2005 ska upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med IASB:s standarder. Syftet med den förordning, IAS-förordningen, som Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd tog fram var att EU med en enda uppsättning redovisningsstandarder skulle kunna förbättra den inre marknadens funktion och skapa en väl fungerande kapitalmarknad. De poängterade i sin förordning att för att kapitalmarknaderna i EU ska kunna vara konkurrenskraftiga krävs att de redovisningsstandarder som medlemsländerna använder närmar sig de internationella så att de kan användas världen över. För Sverige och svenska bolag skulle en redovisning i enlighet med IFRS/IAS underlätta börsnoteringar utomlands och kostnaderna för svenska bolag att söka finansiering utomlands skulle minska då investerare från andra länder troligtvis skulle ha lättare att förstå den finansiella informationen. (SOU 2003:71) IFRS/IAS 2005 utmärker sig som det år då en ny era för bolagen började; året då en 30-årig satsning på att skapa internationellt gångbara redovisningsstandarder slutade och omkring noterade bolag i Europeiska Unionen, Ryssland, Australien, Sydafrika och Nya Zeeland började upprätta sina koncernredovisningar enligt IASB:s IFRS/IAS. (Epstein och Mirza, 2005) För Sverige som sedan 1995 är medlem i EU, gäller att IASB:s standarder från och med den 1 juli 2005 ska följas vid upprättandet av koncernredovisning. De internationella standarder som enligt EU ska följas av alla medlemsländer är IAS 1-41, IFRS 1-7 samt 19 stycken tolkningar av tolkningskommittén IFRIC (International Financial Reporting Interpretations Committee) samt dess föregångare SIC (Standing Interpretations Committee). (FAR FÖRLAG (1), 2006; SOU 2003:71) De bolag som berörs av IAS-förordningen är de vars värdepapper är noterade på en marknadsplats inom EU. Vad gäller Sverige så handlar det således om 15