Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Transkript

1 Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du kan använda dig av andra rubriker om du vill, och i vissa fall kan det även vara motiverat att ändra ordningen mellan några delar, men i huvudsak bör du följa uppställningen nedan. (För alternativ, se Lagerholm 2010, kapitel). Titelblad Sammanfattning Innehållsförteckning 1 Inledning Inledning Syfte & frågeställning Material Metod 2 Bakgrund 3 Analys 4 Diskussion 5 Avslutning Referenser Bilagor Titelblad Använd dig av den färdiga mall som finns för uppsatser på Linnéuniversitetet. Den hittar du på spraket/uppsatser Välj en rubrik för din uppsats som är intresseväckande. Var även noga med att rubriken verkligen fångar det som din uppsats handlar om. Det går bra att formulera titeln under arbetets gång, eller först i slutet av arbetet. Låt gärna titeln ligga och gro i bakhuvudet, och skriv ner olika varianter du kommer på. 1

2 Sammanfattning På en egen sida skriver du en sammanfattning på ca ord. Denna skriver du allra sist, dvs. först när hela din uppsats är färdig. Sammanfattningen ska innehålla alla relevanta delar av din uppsats, och åtminstone: syfte eller frågeställning (ska inte vara lika utförligt beskrivna som i själva uppsatsen), metod, material och slutsatser. Om du skriver på avancerad nivå kallas detta sammandrag för abstract och ska skrivas på engelska. Innehållsfö rteckning På en egen sida har du en innehållsförteckning. Denna gör du när hela ditt arbete är färdigt, alternativt under arbetets gång om du skriver din uppsats i ett program som automatiskt kan skapa innehållsförteckningar. Inledning Ditt inledningskapitel ska innehålla följande delar: 1. En inledande text som framförallt ska vara intresseväckande och ge en idé om vad din uppsats handlar om. Använd dig gärna av ett konkret exempel. 2. Syfte och frågeställning. Formulera preliminära sådana i början av ditt arbete, och revidera sedan allt efter behov under arbetets gång. Det är inget ovanligt att en frågeställning förändras, allt eftersom det blir tydligare för en själv vad man vill och kan undersöka. Formulera gärna din frågeställning i 2 4 tydliga, direkta frågor. Några exempel på syfte och frågeställning, ( se Lagerholm 2010 s ). 3. Material. Beskriv ditt material: vad det är för något, var du har hämtat det (med tydliga hänvisningar) eller hur du har gått tillväga för att samla in det, all relevant information om dina informanter, osv. 4. Metod. Beskriv den metod du använder dig av, t.ex. samtalsanalys, interaktionell sociolingvistik, kritisk diskursanalys, osv. Ange referenser till de huvudarbeten du förlitar dig på vad det gäller metoden. Förklara metoden kortfattat, och ange även om du på något sätt skiljer dig från hur andra använder metoden. Så här kan det se ut: I min studie använder jag mig av interaktionell sociolingvistik (Wirdenäs 2007: ). Detta innebär att Framförallt har jag tagit fasta på Till skillnad från många andra studier som använder sig av denna metod har jag 2

3 Använd olika rubriker för delarna ovan i din inledning. Om metod och materialbeskrivningarna blir omfattande, kan du lägga dessa som egna kapitel. (Se Lagerholm 2010 s. 129 eller Strömqvist 2010 s. 28 och framåt.) Bakgrund eller Teori Här går du igenom den teoretiska bakgrunden till din uppsats, dvs. de tidigare studier som är relevanta för ditt arbete. Teori ger dig den kunskap du behöver som en utgångspunkt för din undersökning (Lagerholm 2010: 22). Lagerholm skriver vidare om teorier: De förklarar orsakssamband mellan olika fenomen, och med hjälp av teorin ska du också kunna tolka dina resultat. Viktigt är också att de resultat som teorier bygger på ger möjligheten att generalisera ett fenomen, det vill säga resultatet i en undersökning ska kunna förutsäga resultatet av en liknande undersökning. (2010: 22 23) Strukturera bakgrunden efter ämnesområde med separata rubriker. Om du till exempel skriver din uppsats om skillnader och likheter mellan chattsamtal och ungdomars talade språk, ska din bakgrund åtminstone innehålla en genomgång av tidigare forskning om Chattsamtal och om Ungdomsspråk, under separata rubriker. Under varje rubrik går du igenom den forskning inom området som är relevant för ditt arbete. Tänk igenom strukturen på din bakgrund, så att du inte enbart presenterar studier huller om buller. Försök i stället att hitta en ordning i studierna, baserat på de intressen du har i din egen uppsats och presentera sedan studierna tematiskt efter denna ordning. Är du till exempel intresserad av en tidsmässig utveckling, kan du strukturera din bakgrund kronologiskt. Finns två olika, motstridiga synsätt inom ett bakgrundsområde, presenterar du dessa var för sig (t.ex. först studie a, b och c som visar det ena synsättet, sedan studie d och e som visar det andra synsättet) och så avslutar du med en sammanvägning av dessa. Tänk igenom hur de olika tidigare studierna förhåller sig till ditt eget arbete, och låt detta styra hur du strukturerar din bakgrund. Utöver att gå igenom tidigare studier, ska din bakgrund även lyfta fram eventuella problem inom området, och visa om det finns olika uppfattningar eller motstridiga resultat. Detta kan du göra separat, eller i samband med att du går igenom de olika studierna eller områdena. 3

4 Analys Här presenterar du själva grundarbetet! Det är här du steg för steg går igenom ditt material, och analyserar det du hittar. Fundera noga igenom hur du presenterar din analys. Ofta kan det vara en god idé att presentera arbetet i en annan ordning än den du använde när du själv gjorde analysen. Det är alltså viktigt att skilja på din process och presentationen av din studie. Om du exempelvis analyserar ett samtal, kan du ha analyserat samtalet genom att gå igenom det från början till slut flera gånger och kanske studerat flera fenomen på en gång. I din uppsats är det däremot bättre att presentera analysen utifrån några tematiska områden, som du presenterar var för sig, under egna rubriker, t.ex. Turtagning, Taltempo och Slanguttryck, svordomar och nyord. Var noga med att hela tiden ge belägg för dina påståenden. Använd utdrag ur ditt empiriska material, och citera tydligt de delar du analyserar. Exempel: Orden katastrofalt och hemskt i det första stycket är starkt negativt värdeladdade ord Den andra mammans yttrande på rad 14 Undvik spekulationer som du inte kan ge belägg för. Ta upp sådant som påverkar trovärdigheten i din analys. Det är viktigt att du ger en rättvisande bild av ditt material och din studie. Om något exempel är svåranalyserat utifrån de kategorier du använder dig av, ange detta och förklara varför. Diskussion Här för du upp ditt arbete på ett högre plan, dvs. lyfter dig från den detaljerade framställningen i din analys. I ljuset av din frågeställning diskuterar du resultaten av din analys. Du knyter an till tidigare forskning, och visar hur ditt arbete förhåller sig till det, både vad det gäller likheter och skillnader. Om något resultat inte blev som du hade tänkt, diskuterar du det här. Du diskuterar även andra frågor som är viktiga i sammanhanget, och du kan även diskutera begränsningar i din metod eller ditt material. Avslutning eller Slutsatser Här summerar du ditt arbete, och besvarar din frågeställning. Du tar upp fråga för fråga i din frågeställning, och besvarar den utifrån din analys och diskussion. Du tar även upp eventuella svårigheter eller nyanser, osv., som framkommit under din diskussion. Avsluta gärna denna del, och därmed hela din uppsats, med en bra slutkläm. 4

5 Referenser I din referenslista tar du upp de, och endast de, arbeten som du direkt refererar till i din uppsats. Mer om hur referenser och litteraturlista ska utformas hittar du på h ttp://lnu.se/amnen/svenska spraket/uppsatser Bilagor När det är lämpligt, inkludera ditt empiriska material som bilaga/ or. Har du till exempel gjort en egen transkription inkluderar du hela denna som en bilaga. Likadant gör du om du analyserar till exempel nyhetstexter eller blogginlägg. Dessa lägger du alltså in i sin helhet i en, eller flera, bilagor. Har du många och stora tabeller kan det även vara lämpligt att ha dessa som en bilaga, och enbart visa delar av dem eller referera till dem i själva uppsatstexten. Formalia Följand e punkter kan du använda som en checklista för din uppsats: 1. 1,5 radavstånd. 2. Marginaljustera, dvs. använd jämna kanter både på vänster och högersidan. 3. Undvik fotnoter. Om något är viktigt nog för att nämnas, ha med det i själva texten, och ta annars bort det. Om du ändå behöver ha med en fotnot, se till att fotnoten får sin förklaring på samma sida. D.v.s. lägg inte in fotnotsförklaringar i en klump i slutet av uppsatsen. Det är viktigt att du underlättar läsningen, så att läsaren slipper bläddra fram och tillbak a i din uppsats. 4. Citera andra författare enbart när de skriver något som du tycker det är viktigt att visa din läsare i detalj av någon anledning. 5. Formulera om det andra skriver med egna ord. Det är mycket viktigt att du anger hänvisningar till andra författare när du hämtar något ur deras texter. Stöld är inte tillåtet! Din uppsats kommer även att gå igenom ett plagieringskontrollprogram när den är färdigskriven. 6. Kontrollera stavning och språk i övrigt innan du lämnar ifrån dig din uppsats. 5

6 Skrivtips Ofta är det svårt och onödigt att skriva sin uppsats i ett svep, från början till slut. Jobba hellre med olika delar, och gå tillbaka och skriv om. Formulera gärna en preliminär frågeställning i början av arbetet, så att du gör tydligt för dig själv vad du vill undersöka. Frågeställningen kan du sedan revidera under arbetets gång. Bakgrunden kan sedan vara en bra del att börja med, där du går igenom relevant, tidigare forskning. Undvik passivkonstruktioner och formuleringar med man eller vi som är otydliga. Använd hellre jag och aktiva satser. Skriv inte: i den här uppsatsen har det undersökts. Skriv: i den här uppsatsen undersöker jag. Märker du att du har svårt att formulera om det andra författare skriver till egna ord, undvik att skriva på din uppsats samtidigt som du tittar i andras böcker eller artiklar. Jobba hellre så här: läs det andra skriver och ta anteckningar. Skriv sedan din uppsats utifrån dina anteckningar, och först efter att du har samlat på dig anteckningar från flera verk, och funderat igenom hur dessa förhåller sig till varandra och till ditt eget arbete När du gör din analys, anteckna punkter du kommer på, som kommer att vara relevanta att ta upp i diskussionskapitlet. Gör analysen av ditt material färdig innan du skriver om den i uppsatsen. För alltså diverse anteckningar när du gör själva analysen, men skriv inte på analysdelen i uppsatsen förrän analysen är färdig. Skriv, och skriv om! Det är ofta mycket lättare att arbeta om en textdel än att skriva den första gången. Att söka litteratur Hur hit tar man tidigare forskning för si n uppsats? H är är några tips: Titta i kurslitteraturen. Sök relevanta referenser där, och leta upp de ursprungliga böckerna eller artiklarna. Använd referenser i dem på samma sätt. Om du har hittat en författare som har gjort något intressant, leta upp personens hemsida och se om du kan hitta fler, och kanske nyare, böcker och artiklar där. Universitetsbiblioteket: Här finns flera bra vidarelänkar, databaser att söka i osv. Se även För dig som är distansstudent i högerkanten. Några förslag (sök t.ex. med olika innehållsord som chatt, ungdomsspråk, osv., beroende på ditt ämne): 6

7 1. Sök i UB:s egen katalog 2. Sök i LIBRIS, som är en nationell katalog 3. LibHub för artiklar 4. Välj Tidskrifter, och leta upp olika tidskrifter som kan tänkas ha artiklar inom ditt ämnesområde. Gå sedan igenom olika nummer av tidskriften och se vad du kan hitta. Sök fritt på nätet. Prova dig fram till olika sökordskombinationer som kan ge bra träffar. Litteratur Lagerholm, Per (2010). Språkvetenskapliga uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Strömquist, Siv (2010). Uppsatshandboken: råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. Uppsala: Hallgren & Fallgren. 7