Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var

Transkript

1 MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Svenska språket B Sommaren 2011 Helen Jonsson Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var En redovisning av vad elever och lärare tycker om placering direkt i ordinarie klass alternativt förberedelseklass som organisationsform för nyanlända elever. Handledare Elzbieta Strzelecka

2 Sammandrag Studiens syfte är att söka förståelse för ett antal nyanlända kvotflyktingars upplevelser av den första tiden i skolan samt att se om det finns någon skillnad i upplevelse beroende på elevernas ålder vid intervjutillfället och från lärarhåll att få en bild av lärarnas syn på och tankar utifrån att ha arbetat med mottagande av nyanlända. Detta utifrån två mottagningssystem, varav det ena var förberedelseklass och det andra var att börja direkt i ordinarie klass. En kvalitativ metod i form av intervjuer med elever och lärare användes. Mitt resultat visar att det inte fanns någon större skillnad i upplevelse beroende på ålder. Det var samma teman som återkom hos samtliga respondenter, nämligen att det var svårt och jobbigt med språket, samt att det var ensamt och att de saknade svenska kamrater. Oberoende av organisationsform så var detta den allmänna uppfattning som eleverna hade av att komma som nyanlända elever till skolan. Å andra sidan menar flera elever som börjat direkt i ordinarie klass att det var lätt att få kompisar och att inlärningen av det svenska språket gick snabbt. Men även de respondenter som gått i förberedelseklass ansåg att fördelen med detta var att de fick stora möjligheter att prata svenska. Både lärare och elever ansåg också att denna organisationsform skapade mer trygghet för eleven, eftersom det innebar att få gå i en mindre grupp med färre elever och därmed få tillgång till mer hjälp och stöttning. Nyckelord: Nyanlända elever, skolintroduktion, svenska som andraspråk, förberedelseklass

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Uppsatsens disposition Forskningsöversikt Styrdokument Tidigare forskning Organisationsformer för nyanlända elever Teorier, språkinlärning Metod och material Metodval Urval Genomförande av intervjuer Resultat Elevernas upplevelser För- och nackdelar med att börja direkt i ordinarie klass För- och nackdelar med att börja i förberedelseklass Går det att utläsa någon skillnad i upplevelse beroende på elevernas ålder vid intervjutillfället? Lärarnas upplevelser För- och nackdelar med att börja direkt i ordinarie klass För- och nackdelar med att börja i förberedelseklass Diskussion Metoddiskussion Reliabilitet och validitet Resultatdiskussion Direkt i ordinarie klass eller i förberedelseklass Sammanfattande slutreflektion Fortsatt forskning Litteratur Bilaga 1 Informationsbrev till föräldrar Bilaga 2 Intervjuguide elever Bilaga 3 Intervjuguide lärare Bilaga 4 Grov transkribering av intervjuer

4 1. Inledning Under de senaste tio till tjugo åren har det svenska samhället och skolan genomgått en stor förändring. Idag är Sverige ett mångkulturellt land och vi har förmånen att möta både barn, ungdomar och vuxna som har ett annat modersmål än svenska. I genomsnitt har cirka tjugo procent av eleverna i grundskolan ett annat modersmål än svenska, vilket innebär att i stort sett varje lärare kan räkna med att få elever med utländsk bakgrund i sin klass. Den första tiden i det nya landet är viktig, och då inte minst skolan. Den blir inte bara ett ställe där eleven tar till sig kunskaper utan också en plats för trygg tillvaro. De elever som kommer till Sverige har skiftande skolbakgrund, allt från en gedigen skolutbildning till ingen skolutbildning alls. De som inte fått någon skolutbildning ligger då naturligtvis redan efter. Förändringen som ägt rum gör givetvis att det ställs nya krav på både kommuner, skolor och undervisande lärare och då bland annat vad beträffar valet av organisationsform. I rapporten Nationell strategi för utbildning av nyanlända barn och ungdomar, som gavs ut av Myndigheten för skolutveckling, 2007, beskrivs förberedelseklass och placering direkt i ordinarie klass som två vanliga sätt att organisera undervisningen på (2007:18-19). Men vilken form som skulle vara mest utvecklande för eleven framgår ej. I Sverige är det brist på tydliga riktlinjer när det gäller mottagande av nyanlända, det blir mer upp till varje kommun att besluta vilken organisationsform som ska gälla, vilket lett till att det är en stor variation i landet men även mellan kommuner. Efter att ha arbetat med nyanlända elever sedan fyra år tillbaka har jag både erfarenhet av att elever blivit placerade direkt i ordinarie klass och av att elever börjat i förberedelseklass, och jag har sett för- och nackdelar med båda. Däremot har jag inte samma kännedom om elevernas upplevelser av de olika skolformerna. Med detta som utgångspunkt har jag valt att fördjupa mig i elevers upplevelser av att ha blivit placerade direkt i ordinarie klass alternativt förberedelseklass samt att få en bild av lärarnas syn på och tankar utifrån att ha arbetat med mottagande av nyanlända. 4

5 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att ur ett elevperspektiv analysera och få förståelse för hur ett antal nyanlända kvotflyktingar upplevde sin första tid (första terminen) i skolan, samt att få en bild av lärarnas syn på och tankar utifrån att ha arbetat med mottagande av nyanlända. Detta utifrån två olika mottagningssystem. Dessutom är syftet att försöka utläsa någon skillnad i upplevelse beroende på elevernas ålder vid intervjutillfället. Hur upplevde ett antal nyanlända elever sin skolsituation utifrån att ha blivit placerade direkt i ordinarie klass? Hur upplevde ett antal nyanlända elever sin skolsituation utifrån att ha blivit placerade i förberedelseklass? Går det att utläsa någon skillnad i upplevelse beroende på elevernas ålder vid intervjutillfället? Hur upplevde två lärare de olika mottagningssystemen? 1.2 Uppsatsens disposition Uppsatsens disposition inleds med en forskningsöversikt där jag först kort redogör för vad styrdokument och råd säger. Därefter presenteras tidigare forskning samt litteratur kring organisation och några teorier om språkinlärning. Sedan kommer en metodbeskrivning där uppsatsens metod och tillvägagångssätt redovisas. Vidare redovisas resultatet och därefter en efterföljande resultatdiskussion med kopplingar till litteraturgenomgång, syfte och frågeställningar och där slutsatser av studien dras. Sist ges förslag på vidare forskning. 5

6 2. Forskningsöversikt I denna del kommer jag först att ge en kort redogörelse för vad styrdokument och råd säger. Vidare avser jag att presentera tidigare relevant forskning på området, både från mitten av nittiotalet men också från senare forskning. Därefter beskrivs två vanliga organisationsformer för skolintroduktion för nyanlända elever och till sist några teorier om språkinlärning. 2.1 Styrdokument I Sverige saknas tydliga nationella riktlinjer för hur skolintroduktionen ska organiseras för nyanlända barn och ungdomar, något som lett till stora variationer i hela landet gav Myndigheten för skolutveckling ut sin rapport Nationell strategi för utbildning av nyanlända barn och ungdomar, där syftet var att förbättra mottagandet för målgruppen samt bidra till en meningsfull utbildning (2007:4). Skolverkets skrift Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever kom 2008, den ger endast rekommendationer för hur man kan göra, men tar bla upp att skolan ska organisera undervisningen utifrån varje nyanländ elevs behov och förutsättningar (Skolverket 2008:14). I LGR 11 går att läsa att utbildningen ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas (Skolverket 2011:8). 2.2 Tidigare forskning 2005 gavs rapporten Vid sidan av eller mitt i? ut av Myndigheten för skolutveckling. Rapportens syfte var att sprida kunskap om sent anlända elevers skolsituation i grund- och gymnasieskolan (2005:4). Med sent anlända menar Myndigheten för skolutveckling de elever som när de anländer börjar i något av grundskolans fyra sista år eller i gymnasieskolan (2005:6). Rapportens resultat visar att det finns en stor variation i hela landet med avseende på hur man väljer att organisera mottagandet av nyanlända. I många fall är det inte pedagogiska val och identifiering av elevernas kunskaper som avgör utan okunskap och ekonomi (2005:45). Rapporten visar även på för- respektive nackdelar med olika organisationsformer. När det gäller förberedelseklassen ses den ur en aspekt som en segregerande verksamhet, som försvårar integrationen med övriga elever på skolan, och då främst om undervisningen sker skilt från övrig verksamhet. Vidare nämns att det finns en risk för att eleverna fastnar i gruppen och tappar kontakten med svensktalande elever, vilket skulle fördröja utvecklingen av det svenska språket. Språkforskning visar att olika varianter av integrerad undervisning, där andraspråkselever läser tillsammans med svensktalande elever främjar språkutvecklingen och samtidigt inkluderar dem i ett större sammanhang (2005:45-49). Men förberedelseklassen innebär också fördelar. Grupperna består ofta av ett färre antal elever, 6

7 eleven ges mer lärartid än om eleven skulle integrerats direkt i klass och språkinlärningen ligger i fokus. Om gruppen dessutom är språkligt homogen kan modersmålsundervisning och studiehandledning ske (2005:46). Rapporten visar också att det endast är ett fåtal elever som tvingas att integreras direkt i klass, och det sker då av den anledningen att det finns för litet underlag för att bedriva en förberedelseklass. Vilket val av organisationsform för nyanlända elever är svårt att avgöra. Myndigheten för skolutveckling (2005) menar att det inte räcker med att erbjuda ett alternativ utan att det bör finnas flera system som fungerar parallellt med varandra. Valet av organisationsform ska utgå från elevernas behov och förkunskaper, och ett reflekterande och pedagogiskt förhållningssätt skall ligga till grund för beslutet (2005:46). Elevernas välmående tas också upp i studien. Här framkommer det att flertalet nyanlända elever upplever svårigheter med att sova, eftersom de känner sig stressade och saknar kamrater (2005:25). Vidare menar elever att de blivit mobbade och att de utsatts för kränkande handlingar under skoltid, handlingar som varit förknippade med deras etniska bakgrund. Hur eleverna trivts i skolan varierar. Liknande resultat visar Skolinspektionens övergripande granskningsrapport Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö (2009:3). Syftet med den rapporten var att kvalitetsgranska utbildningen för nyanlända elever i årskurs 8 och 9 samt i gymnasieskolan i 14 kommuner och på 34 skolor. Skolinspektionens slutsatser pekar på en rad brister som behöver åtgärdas. Bland annat så kritiseras organiseringen av nyanländas skolgång för att vara ogenomtänkt. Ofta placeras nämligen eleverna oreflekterat i någon form av förberedande verksamhet isolerat från övriga klasser på skolan, vilket motverkar integration. Undervisningen är lika för alla och man menar precis som i rapporten Vid sidan av eller mitt i? att eleverna hålls kvar för länge (Myndigheten för skolutveckling 2009:7). Beträffande den sociala samhörigheten så säger eleverna att de trivs bra och att de fått svenska kamrater. Men samtidigt är de skilda från den övriga verksamheten på skolan och vid en närmare studie så är de kamratkontakter som finns knutna till andra nyanlända elever och inte till svenska. Avskildheten från övriga elever på skolan kan också leda till utsatthet med kränkande handlingar som följd. Några elever uppger att svenska elever skrattat åt dem för att de inte behärskar språket riktigt och andra säger att svenska elever bara går när de kommer. Trots detta är många elever nöjda med sin skolsituation. Tacksamhet över att få gå i skola, och att ha bra lärare som bemöter dem positivt, är några av förklaringarna (2009:17). Även Bunar (2010) menar att mottagandet av nyanlända elever är förknippat med stora svårigheter fick Nihad Bunar i uppdrag av Skolverket och Vetenskapsrådet att göra en sammanställning av forskningen om nyanländas lärande men också senare att ta reda på hur undervisningen organiserades och vad som fungerade bäst. Även Bunars resultat visar det tidigare 7

8 forskning också pekat på, nämligen att det är stor variation på hur undervisningen av nyanlända elever anordnas. I vissa kommuner finns endast förberedelseklasser, medan andra kommuner har möjlighet att låta eleverna antingen gå i förberedelseklass eller i klass direkt. Allt utifrån vad som är bäst för eleven. Bunar menar att om eleven börjar direkt i klass, med extra stöd, så kan det fungera bättre i en vidare mening, dvs ge eleven ökade möjligheter till social gemenskap samt ökad kontakt med målspråket, vilket skulle ge en bättre start. Men samtidigt menar han att det inte finns några riktiga belägg för detta (Bunar 2010:66). Hur de olika systemen är bra ur utvecklingssynpunkt för eleverna är svårt att säga. Flera förberedelseklasser är till exempel åldersintegrerade, något han menar kan vara förödande för skolmotivationen, men samtidigt framhåller han fördelarna med engagerade lärare som är måna om att eleverna snabbt ska komma in i den svenska skolan (Bunar 2010:67). 2.3 Organisationsformer för nyanlända elever Förberedelseklass och att börja direkt i ordinarie klass anses vara två vanligt förekommande organisationsformer för nyanlända elever. Och där en nyanländ elev är ett barn eller en ungdom som anländer till Sverige, strax före eller under sin skoltid i grundskolan eller i gymnasieskolans olika former. De har inte svenska som modersmål och behärskar i regel inte det svenska språket (Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever Skolverket 2009:6). Men den nyanlände eleven kan också vara sent anländ, och har då kommit till Sverige och påbörjat någon av grundskolans fyra sista år, eller börjat direkt i gymnasieskolan (Myndigheten för skolutveckling 2005:6). Förberedelseklass som organisationsform finns inte i författningarna. Den innebär undervisning i en särskild grupp, under en begränsad tid och i början av elevens vistelse i Sverige. De klasserna har ofta något färre elever och undervisningstiden kan variera, men ligger ofta något lägre än vad timplanen säger. I klassen går ofta elever med skilda kulturella och språkliga kunskaper tillsammans. Syftet med utbildningen är att förbereda eleverna för studier i ordinarie klass (Myndigheten för skolutveckling 2005:36). Studiehandledning på modersmålet är också något som kan återfinnas i en förberedelseklass. Det ska vara ett stöd och skall ges till elever som ännu inte uppnått den språkliga nivå för att tillgodogöra sig undervisning i ordinarie klass utifrån egna förutsättningar (Paulin 1994:86). Och enligt skollagen 5 kap 4 ska eleven få studiehandledning på sitt modersmål om denne behöver det (Skolförordningen: ). Kommuner som däremot har ett färre antal nyanlända elever väljer ibland att slussa ut eleverna direkt i ordinarie klass, dvs en standardklass i svensk grundskola. En anledning till detta anses vara ett vikande elevunderlag samt ekonomiska orsaker (Myndigheten för skolutveckling 2005:42). 8

9 2.4 Teorier, språkinlärning Den kände ryske psykologen Lev Vygotskij levde i början av 1900-talet. Han utvecklade idén om att barn och vuxnas lärande och utveckling sker genom relationer och i samspel med omgivningen, ett så kallat sociokulturellt lärande. När Vygotskij talar om utveckling menar han en individs tankeförmåga, språk, och mental och personlig utveckling, och där språket är ett krav för tänkandet. I den personliga utvecklingen ingår bla att lära sig begrepp och att ta till sig kunskaper, och för att ett barn ska kunna göra detta krävs att det undervisas och har goda relationer med äldre, tex föräldrar och lärare som ses som goda förebilder (Säljö 2000:12, Vygotskij 2001:7-15). Sociokulturellt lärande är ett begrepp som också återfinns hos Roger Säljö, professor i pedagogik. Även han menar att lärandet sker genom interaktion mellan människor (Säljö 2000:12). Barnet omges av handlingar, föreställningar, och samspelsmönster och som är kulturella och förekommer i och genom kommunikation och som därför skiljer sig åt mellan samhällen och livsmiljöer. Här blir kommunikationen och språkanvändningen centrala delar och länken mellan barnet och omgivningen. De uppfattningar och språkliga uttryck som barnet tar till sig kan han sedan använda för att knyta kontakter med andra (Säljö 2000:67-68). I boken Skolans språk och barnets (2000) som främst fokuserar på elever med annat modersmål än Svenska kan man också läsa att Det är genom att kommunicera som individen lär sig ett språk (Ladberg 2000:102). Här lyfter Ladberg bland annat fram faktorer som påverkar språkinlärningen. Hon nämner samhörighet och goda relationer till lärare och elever på skolan, gruppkonstellationer med positiv anda, där eleverna känner trygghet och är en i gruppen som framgångsfaktorer. Negativa känslor, rädsla för andra människor i sin omgivning samt en skolsituation som saknar mening och sammanhang ses som hämmande för inlärningen enligt Ladberg (2000:27-31). 9

10 3. Metod och material Under denna rubrik kommer jag att beskriva vilken forskningsmetod jag använt mig av i min undersökning, hur valet av respondenter gått till samt hur intervjuerna genomförts. Dessutom ska jag redogöra för hur jag sammanställt och analyserat intervjuerna. 3.1 Metodval Mitt vetenskapliga arbete grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Enligt Wallén (1996:73) är syftet med en kvalitativ forskningsintervju att den främst inriktar sig på individen på så sätt att den lägger fokus på dennes upplevelser och känslor, sådant som kan tolkas (Wallén, 1996:73). Dess inriktning lämpar sig också för mer småskaliga studier, med ett fåtal respondenter där man kan få ett djup, en närhet och en förståelse för det som ska undersökas (Lagerholm 2005:30-31). Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer, vilket jag anser passade då jag vill få ut så mycket information som möjligt av de intervjuade. Jag har utgått från en intervjuguide, ett formulär med färdiga frågor (bilaga 2 och 3) men med möjlighet att ställa följdfrågor. Enligt Denscombe (2000) är det en bra form att använda sig av när forskaren vill ha kontroll på de ämnen som skall behandlas men samtidigt ge respondenterna möjlighet att utveckla tankar och funderingar och på så sätt kunna tala utförligt om det aktuella ämnet (Denscombe 2000:135). 3.2 Urval Urvalet grundar sig på ett subjektivt urval, vilket innebär att jag själv handplockade de individer som jag önskade skulle vara med i undersökningen. Fördelen med detta var att jag redan hade viss kännedom om dessa personer och därför hade en förhoppning om att de skulle kunna bidra med den information jag sökte (Denscombe 2000:23). Undersökningen genomfördes delvis på min egen arbetsplats. Anledningen till detta var att skolan är i en utvecklingsfas när det gäller att skapa ett bra mottagande för nyanlända elever, men också för att det är den skola i kommunen som har flest placerade kvotflyktingar samt att den som enda skola i kommunen kan erbjuda förberedelseverksamhet för nyanlända. De elever som valdes ut har alla erfarenhet av att vara nyanlända kvotflyktingar, vilket innebär att de alla hade PUT, permanent uppehållstillstånd, när de kom till kommunen. De utvalda har alla varit i Sverige i minst ett år. Fem av eleverna har erfarenhet av att ha blivit integrerade direkt i ordinarie klass och gått där minst ett år. Fem började i så kallad förberedelseklass, från vilken samtliga nu skolats ut. De tio elever som valts ut kommer alla från utomeuropeiska länder, de är mellan sju och arton år och båda könen finns representerade. Anledningen till spridning i ålder är att 10

11 jag tror att barn och ungdomar upplever saker på olika sätt beroende på hur gamla de är. De två lärare som intervjuades valdes ut på grund av att båda har erfarenhet av att arbeta med nyanlända elever, den ena därför att hon arbetat med elever som integrerats direkt i ordinarie klass och den andra därför att hon arbetat med elever som börjat sin skolgång i så kallad förberedelseklass. Nedan kommer jag ge en kort presentation av respondenterna. Samtliga namn är fingerade. Alicia, 11 år, kommer från Afghanistan och har persiska som modersmål. Har varit i Sverige i ca 4 år. Började i förskoleklass. Anja, 9 år, kommer från Iran och har persiska som modersmål. Har varit i Sverige i ca 2 år. Började i förberedelseklass. Fadime, 11 år, kommer från Iran och har persiska som modersmål. Har varit i Sverige i ca 2 år. Har gått 1 år i skola i Iran. Började i förberedelseklass. Mariam, 14 år, kommer från Iran och har persiska som modersmål. Har varit i Sverige i ca 2 år. Har gått 4 år i flickskola i Iran. Började i i förberedelseklass. Mohammad, 14 år, kommer från Pakistan och har persiska som modersmål. Har varit i Sverige i ca 4 år. Har ingen skolbakgrund från hemlandet. Började direkt i ordinarie klass. Housseine, snart 14 år, kommer från Eritrea och har tigrinja som modersmål. Har varit i Sverige i ca 2 år. Har gått 5 år i skola i Eritrea. Började i förberedelseklass. Hassan, 16 år, kommer från Iran och har persiska som modersmål. Har varit i Sverige i ca 1½ år. Har gått 6 år i skola i Iran. Började i förberedelseklass. Raid, 16 år, kommer från Pakistan och har persiska som modersmål. Har varit i Sverige i ca 2½ år. Har ingen skolbakgrund från hemlandet. Började direkt i ordinarie klass. Ali, 18 år, kommer från Afghanistan och har persiska som modersmål. Har varit i Sverige i ca 3 ½ år. Har ingen skolbakgrund från hemlandet. Började direkt i ordinarie klass. Rannia, 18 år, kommer från Afghanistan. Har varit i Sverige i ca 4½ år. Har ingen skolbakgrund från hemlandet. Började direkt i ordinarie klass. 11

12 Åsa är ca 30 år och utbildad lärare med inriktning mot lägre åldrar. Hon har arbetat i två år och har skaffat sig erfarenhet av att arbeta i förberedelseklass. Anna är ca 40 år och utbildad lärare med inriktning mot matematik och no i årskurserna 4-9. Hon har erfarenhet av att ta emot nyanlända elever som börjat direkt i ordinarie klass. 3.3 Genomförande av intervjuer Innan intervjuerna med eleverna genomfördes formulerade jag ett informationsbrev (bilaga 1) till samtliga berörda vårdnadshavare där jag berättade om undersökningens syfte och bad om ett godkännande att få genomföra en intervju med barnet i fråga. Brevet översattes också till persiska för att säkerställa förståelsen. Förfrågan till berörda lärare gjordes via mail. Jag genomförde tio elevintervjuer varav nio gjordes av mig själv och på svenska och en intervju med hjälp av studiehandledare på persiska. Det senare för att eleven inte uppnått den språkliga nivå i svenska för att till fullo kunna förstå frågorna, men även för att eleven på ett tryggt och säkert sätt skulle kunna förmedla det han ville. Innan intervjuerna påbörjades informerade jag eleven om syftet med samtalet men även kort om skillnaderna mellan de olika organisationsformer som jag studerar. Jag informerade också respondenterna om att de hade möjlighet att tala fritt och spontant om ämnet. Trots detta gav två av respondenterna så korta och tunna svar att det inte gav mig någon information som jag senare kunde använda mig av. Anledningen till detta kan dels vara att frågorna från mig som forskare var för svåra eller också att eleven inte kunde minnas vad han/hon upplevt och känt för ca 1 år sedan. Samtliga intervjuer med eleverna och en lärare genomfördes på två olika skolor. Intervjuerna genomfördes vid fem tillfällen och tog mellan 30 och 45 minuter vardera. Den sista lärarintervjun blev en telefonintervju. Intervjuerna spelades in med hjälp av mobiltelefon och överfördes sedan till en dator där de sparades för att kunna bearbetas. Detta gjordes som en grov transkribering, det vill säga jag lyssnade på inspelningarna och skrev ner det talade språket till en berättande text. Därefter tog analysen av materialet vid, något som är en viktig del i en kvalitativ undersökning. Jag sökte efter teman och samband i materialet utifrån mitt syfte med undersökningen och försökte hitta mönster och gemensamma drag och skillnader (Denscombe 2000:248). Rubrikerna För- och nackdelar med förberedelseklass, För och nackdelar med att börja direkt i ordinarie klass samt Går det att utläsa någon skillnad i upplevelse beroende på elevernas ålder vid intervjutillfället? kommer att ligga till grund för fortsatt resultatredovisning och diskussion. 12

13 4. Resultat I detta kapitel redovisas resultatet av de intervjuer som genomförts, vilket görs utifrån syftet med uppsatsen. 4.1 Elevernas upplevelser För- och nackdelar med att börja direkt i ordinarie klass Samtliga elever som börjat direkt i ordinarie klass var överens om att den största fördelen med detta var att de kunde höra och lyssna på språket hela tiden och på så sätt snabbare lära sig. Men de ansåg också att de snabbt fick kamrater. Samtidigt menade samtliga att det var svårt och krävande i början av skoltiden, eftersom de inte förstod något. En elev säger Jag bara satt i klassrummet och tittade, de andra pratade med kompisarna, gjorde läxor och jag undrade vad ska jag göra (bilaga 4, Ali). En annan elev uttrycker ungefär samma sak med att Det var språket, jag förstod ingenting. Jag grät nästan efter skolan många gånger (bilaga 4, Raid). Elevernas berättelser visar också hur komplicerade kamratrelationerna kan vara utan ett språk När jag fick en bästa vän jag frågade hela tiden om jag fick leka med henne och dom, men dom sa hela tiden bara nej, nej, nej, då blev jag sur och bara gick/.../(bilaga 4, Alicia). En annan elev beskriver samma sak på följande sätt Jag fick kompisar direkt, men sedan hade jag inga kamrater, de var snälla men vi var inte kompisar. Jag tror att det var för att jag inte kunde svenska (bilaga 4, Mohammad). Tre av fyra elever beskriver också hur de upplevt kränkningar. Att svenska elever skrattat åt dem på grund av bristande kunskaper i språket och att några varit kaxiga och sagt dumma saker. Samtidigt ger en elev en förklaring till att det inte alltid är så lätt för svenska elever heller.../det var ingen som pratade med mig, det är svårt, vad ska man prata om? (bilaga 4, Raid). Trots detta beskriver tre av fyra elever att de är nöjda med sin skolsituation. En elev säger När jag kom till Sverige trodde jag att jag drömde, jag nöp mig i armen. Det kändes som jag flög i himlen, äntligen här! /.../Men det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var (bilaga 4, Mohammad) För- och nackdelar med att börja i förberedelseklass Några fördelar med att gå i förberedelseklass är att man både får lära sig svenska och om hur svensk skola fungerar innan man börjar i ordinarie klass. Men också att man får arbeta i en lugn takt och med ord, något som en elev inte tror att man annars skulle hinna med. Två elever menar att man inte skulle förstå något om man började direkt i ordinarie klass. I förberedelseklassen däremot ges det utrymme för att prata mer svenska samt att eleverna får mer hjälp av läraren. Men om klassen blir för homogen, med elever med samma modersmål kan det dock bli till nackdel, menar en elev. Då är det lätt att många samtal blir på modersmålet istället för på svenska. Samtliga elever uttrycker att det var stora svårigheter med språket i början, både i klassrummet och i kamratrelationerna. De kamratrelationer som fanns kom endast att gälla andra nyanlända 13

14 elever i förberedelseklassen och på skolan Svenskar är kalla/.../bästa vänner är bara tillsammans, det blir många missförstånd... (bilaga 4, Mariam). Trots detta så anser alla att det är roligt att gå i skolan och att förberedelseklass som skolgång är det bästa. Två av eleverna anser att de trots allt har lärt sig svenska ganska fort och att det gått bra. Svenska är för mig musik. Jag tänker att det är lätt för mig (bilaga 4, Mariam). Studiehandledning på modersmålet ses som en bidragande anledning till detta Går det att utläsa någon skillnad i upplevelse beroende på elevernas ålder vid intervjutillfället? Upplevelsen av att börja i förberedelseklass eller direkt i ordinarie klass uttrycks med att det var svårt, jobbigt, att det fanns en avsaknad av svenska kamrater samt en frustration över att inte förstå språket, detta är gemensamma teman för samtliga elever oavsett ålder. De yngre eleverna, upp till 10 års ålder beskriver sina upplevelser av vad som varit jobbigt Visste inte en enda var det låg, inte Pakistan, Indien, Sydamerika, Tyskland var. Och datorn hade vi knappt haft någon (bilaga 4, Alicia). En annan elev säger Jag kunde inte reglerna om Sverige och jag visste inte vilken mat jag skulle äta... (bilaga 4, Fadime). Medan de äldre eleverna, år visar en större förmåga att bättre beskriva sina upplevelser på ett djupare plan, mer känslomässigt och analytiskt, då de funderar över varför det var som det var. Jag önskade hela tiden att få vara med kompisar, få visa att jag också är människa med ett hjärta, att jag bryr mig (bilaga 4, Raid). Samt Jag förstod inte vad alla sa /.../ 3-4 gånger var jag förtvivlad, ledsen hemma, det bara kom,gick ut, jag grät för att jag inte förstod (bilaga 4, Mohammad). 4.2 Lärarnas upplevelser För- och nackdelar med att börja direkt i ordinarie klass Båda lärarna anser att det är viktigt att eleverna kommer in i ett sammanhang, får bli en del av en grupp från första början, något som en lärare menar är positivt både för den nyanlände eleven och för de svenska eleverna. En lärare tror att denna organisationsform främst kan gynna inlärningen av ett vardagsspråk och även att den nyanlände kan få svenska kompisar, men poängterar samtidigt att det blir svårt för eleven att få de rätta grunderna i språket eller att kunna ta igen dessa senare. Båda lärarna är överens om detta, om än efter en viss tvekan från den andra läraren som då menar att det språkliga går före det sociala. Det blir nog lättare med den sociala biten. Får dom den så kommer språket sedan. Men samtidigt så är det inte så lätt med den sociala biten om man inte har språket (bilaga 4, Anna). En lärare uttrycker en frustration över det sätt som eleverna kommit in i klass på. Eleverna blev inkastade i klassen. De satt mest av tiden/.../jag vet egentligen inte vad man ska kalla det, det är faktiskt barnmisshandel (bilaga 4, Anna). Trots detta menar samma lärare att hon inte vill att eleverna ska särskiljas som det kan bli i en förberedelseklass. Alla lärare är inte heller positiva till att elever 14

15 börjar direkt i klass innan de kan svenska riktigt, menar en lärare, vilket gör det mer svårarbetat. En annan nackdel som framkommer från samma lärare är att det är svårt att skapa goda relationer när eleverna bara är med på vissa lektioner. Hon menar att det är viktigt med kontinuitet så att även de svenska eleverna känner att de nyanlända är en del av klassen Det är även svårt för svenska barn att ta kontakt, de är rädda, de vet inte hur de ska kommunicera med dom (bilaga 4, Åsa) För- och nackdelar med att börja i förberedelseklass En av fördelarna med att börja i förberedelseklass är att eleverna inte blir utelämnade som de skulle bli om de började direkt i ordinarie klass, menar en lärare. I förberedelseklassen förstår ingen svenska, alla sitter i samma båt och är där på samma villkor, menar båda lärarna. Lärarna är också överens om att undervisningen där sker i en lugnare takt. En annan fördel är att det oftast är färre elever och fler resurser, vilket ger eleverna en större del muntlig respons varje dag, menar en lärare. I klass får eleverna cirka 1 min/dag i muntlig kontakt (bilaga 4, Åsa). Hon menar också att det eleverna lär sig gör de bättre i en förberedelseklass där det finns fler elever med samma språk som kan diskutera med varandra. Samt att det finns lärare med speciella ämneskunskaper som vet vilket material som är bäst för eleven, samt studiehandledning på modersmålet. En nackdel som båda lärarna är överens om är att de tror att eleverna i förberedelseklass blir mer utanför och segregerade från övriga skolan. De menar att det lätt kan leda till vi och dom. En lärare menar också att organiseringen kring förberedelseklassen, dess placering i förhållande till övriga skolan har betydelse för hur eleverna integreras. om skolan organiserar sig rätt, att det blir en bra miljö och att klassrummet ligger tillsammans med övriga verksamheten på skolan/.../de lär sig bättre svenska då (bilaga 4, Anna). Även åldersspannet i förberedelseklassen kan ses som en svårighet när det gäller att integrera eleverna med de svensktalande, menar en lärare, och syftar då på rastverksamheten. Sammanfattningsvis kan sägas att lärarna ser för- och nackdelar med båda dessa organisationsformer, men där tyngdpunkten ligger på förberedelseklass. Där anses eleverna kunna få mer stöd både vad beträffar lärartid och möjlighet att arbeta och utvecklas i sin egen takt, något som kan bli svårare i ordinarie klass. Men lärarna ser också förberedelseklassen som en segregerande verksamhet, där eleverna saknar umgänge och kontakt med övriga skolan. Enda sättet att komma tillrätta med det är att ha en genomtänkt organisation där klassrummets placering finns förlagd till övriga skolans verksamhet istället för avskilt menar en lärare. 15

16 5. Diskussion Under denna rubrik kommer jag dels att redogöra för mina reflektioner kring studiens resultat och dels att redogöra för vad jag anser om metodvalet. 5.1 Metoddiskussion De metoder jag använt mig av i min undersökning är jag i stort nöjd med. Att valet föll på en kvalitativ forskningsmetod var ganska enkelt eftersom jag dels skulle genomföra en mindre undersökning men också för att jag var ute efter individers upplevelser och känslor samt att försöka få en förståelse för dessa. Det är också något som Lagerholm och Wallén (3:9) förespråkar. Utifrån detta ansåg jag att valet av metod, det vill säga intervjuer var det som kändes lämpligast. Fördelarna jag såg var att jag direkt visste vilka respondenter som skulle kunna tillfrågas samtidigt som jag hade en viss kännedom om dessa. Vidare såg jag att det skulle vara smidigt att få till tider för att genomföra intervjuer samt att jag förstod att risken för bortfall var liten. Så här i efterhand kanske inte det subjektiva urvalet (3:10) var det bästa med tanke på att samtliga respondenter var kända för mig och eventuellt blev påverkade av detta. Kanske hade resultatet sett annorlunda ut om jag valt respondenter som jag inte kände. Men den största nackdelen, som jag ser det var det, tidskrävande arbetet med att sammanställa och analysera alla intervjuer (Denscombe 2000: ) Reliabilitet och validitet Reliabilitet-pålitlighet och validitet-giltighet, är begrepp som oavsett val av metod återkommer i den kritiska granskningen av ett insamlat material i en undersökning. Med reliabilitet menas att mätningen skall vara så noggrann att andra forskare ska kunna använda sig av samma mätinstrument och utifrån den undersökningen dra samma slutsatser (Hartman 2004:146). Hur detta ställer sig i relation till mitt resultat är jag försiktig med att uttala mig om. Men allmänt sägs att intervjuer som metod inte har den bästa tillförlitligheten, detta på grund av att intervjuarens och sammanhangets inverkan gör att det är svårt att vara objektiv. När det gäller uppsatsens validitet så menar Denscombe att den är hög. Förklaringen till detta är att data kan kontrolleras hela tiden under intervjun, eftersom intervjuaren har direktkontakt (Denscombe 2000:162). Men samtidigt är jag som forskare involverad i den verksamhet som jag granskat och har dessutom kännedom om de personer som intervjuats, vilket kan vara en nackdel (Denscombe 2000:163). 5.2 Resultatdiskussion Under denna rubrik kommer jag att diskutera och reflektera över det resultat som jag fått fram genom min studie, samt knyta an till tidigare litteraturgenomgång. 16

17 5.2.1 Direkt i ordinarie klass eller i förberedelseklass Säljö (2000) och Vygotskij (2001) säger båda att allt lärande sker genom interaktion mellan människor och att kommunikation och språk är avgörande för lärande. Utifrån den aspekten är förberedelseklass att föredra, säger en lärare och menar då att det oftast är färre elever och fler resurser, vilket ger eleverna en större del muntlig respons varje dag. Eleverna måste få grunderna i språket, fortsätter hon, innan de kan vara med i klass utifrån goda förutsättningar, något som respondenterna som själva gått i förberedelseklass håller med om. Å andra sidan menar de elever som börjat direkt i ordinarie klass att det är där man lär sig svenska snabbt och förklaringen är att de möter svenska språket under hela dagen. Språkforskning visar också att det är i de verksamheter där andraspråkselever integreras med svensktalande elever som det blir gynnsamt för språkutvecklingen. Men även Säljö (2000) menar att det är just i dessa vardagliga situationer där eleverna omgärdas av handlingar och samspelsmönster som de kan ta till sig språket och kan använda det i nya sammanhang (Myndigheten för skolutveckling 2005, Säljö 2000). Trots dessa fördelar får jag känslan av att det endast är ett fåtal elever som börjar direkt i ordinarie klass, vad detta beror på är svårt att säga. Kanske kan det vara ett vikande elevunderlag eller ha ekonomiska orsaker, som nämns i rapporten ovan, eller också kan det bero på dåliga erfarenheter av organisering, något som en av lärarna i min undersökning beskriver med att elever kastats in i klass och att de suttit av tiden för att de inte förstått något. I min undersökning kan jag i stort säga att de elever som börjat direkt i ordinarie klass såg fördelar med detta, medan eleverna i förberedelseklass såg de fördelarna som nackdelar. Det som däremot förenade samtliga elever, oavsett vilken skolform de gått i var känslan av ensamhet och avsaknaden av kamrater. I Skolinspektionens övergripande granskningsrapport Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö (2009:3) återfinner jag ett resultat som är i linje med mitt, och som visar att eleverna till en början uttrycker att de trivs bra och att de har fått svenska kamrater. Men samtidigt är det en segregerande verksamhet som är skild från den övriga på skolan och vid en närmare studie så är de kamratkontakter som uppstår knutna till andra nyanlända elever och inte till svenska. Jag tolkar dessa svar som ett uttryck för att eleverna trots allt är glada över att de fått kamrater, även om det varit tufft. Problematiken med detta som jag ser det är att avskildheten inte bara bidrar till utanförskap utan också kan leda till utsatthet i form av kränkande handlingar vilket jag också fått belägg för i min studie. Det som framkom var bla att svenska elever skrattat åt dem på rund av bristande kunskaper i språket och vidare att elever sagt dumma saker och varit kaxiga. Men det intressanta här är att de elever som uppgav att de utsatts för kränkande handlingar var de som börjat direkt i ordinarie klass och alltså fanns med i ett sammanhang med övriga elever på skolan. Rädslan för att bli kränkt och till följd av detta få 17

18 negativa känslor skapar tyvärr inte de bästa förutsättningarna för lärande menar Ladberg (2000). Samhörighet och goda relationer till både lärare och elever ger trygga och lärande individer. Ska eleverna börja direkt i ordinarie klass eller i förberedelseklass? Ja, det är en fråga som flera med mig ställer sig i organiseringen av skolform för nyanlända. Båda rapporterna Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö (2009) och Vid sidan av eller mitt i? (2005) pekar på flera nackdelar med att ha förberedelseklass som organisationsform. Och där anges segregation och utanförskap som de främsta orsakerna. Eleverna själva som gått i förberedelseklass är nöjda med det, och likaså är de elever som börjat direkt i klass nöjda med den skolformen. Här blir det tydligt att det inte räcker med att erbjuda ett alternativ, och det kanske inte är det vi ska göra. Vi behöver lyssna och få förståelse för vilka behov eleverna har samt att förstå att elevernas upplevelser kan skilja sig åt i hög grad, precis som de gör i min studie och utifrån det bör sedan beslut om utbildning ske, helt utifrån varje enskild elevs behov. Det som skilde sig åt i upplevelse utifrån ålder i min studie handlade om i vilken utsträckning eleven kunde uttrycka sina upplevelser. Yngre elever, upp till 10 år fastnade för konkreta saker som var svåra, tex datorn och länders namn och geografiska placering. Däremot upplevde jag att de äldre eleverna kommit längre i sin kognitiva och tankemässiga utveckling, och därmed lättare kunde förklara och beskriva på ett djupare och mer känslomässigt plan vad de upplevt. Men å andra sidan visade det sig att min tanke om att upplevelserna i sig skulle skilja sig åt beroende på ålder inte alls stämde in. Här uppgav samtliga elever oavsett organisationsform och ålder att det var svårt och jobbigt med språket samt att de hade en avsaknad av kamrater Sammanfattande slutreflektion Diskussionen om organisationsform för nyanlända elever kommer att fortsätta och den återkommande frågan kommer att vara: Har vi gjort rätt? I den tidigare forskning som jag stödjer mig på i min undersökning så finns det för- och nackdelar med båda dessa organisationsformer, och som min studie visar så uppger elever såväl som lärare samma sak. Diskussioner om andraspråkselevers bristande kunskapsresultat i grundskolan och därmed svårigheter med fortsatta studier på gymnasiet är ett återkommande samtalsämne i media. Och om det är resultatet av en ogenomtänkt organisation eller bristen på utbildade lärare är svårt att säga. Vad det än beror på är det av största vikt att stanna upp och reflektera över problematiken. Myndigheten för skolutveckling gav 2005 ut rapporten Vid sidan av eller mitt i? och där ansågs okunskap vara en av anledningen vid val av organisationsform. I skolans styrdokument Lgr 11 samt i de Allmänna råden för nyanlända elever (2009) framkommer det att det är skolans uppgift att anpassa sin utbildning till elevernas värld, och inte tvärtom, och för det krävs det kunskap. Det krävs kunskaper både hos dem som leder lärarna men också hos lärarna själva. Det ska ställas krav på utbildade lärare i svenska 18

19 som andraspråk men även ges möjligheter till kunskapsutveckling för alla lärare som arbetar med andraspråkselever inom flerspråkighet och kultur. Innan detta sker tror jag tyvärr att vi kommer att brottas med att våra andraspråkselever många gånger kommer att ha svårt med att nå den kunskapsnivå som är nödvändig för vidare studier och därmed endast få leva kvar i sina drömmar på framtiden Fortsatt forskning Jag tycker att det har varit mycket spännande att genomföra denna undersökning, både av eget intresse men även för den verksamhet jag arbetar i. Och jag har blivit medveten om avsaknaden av forskning på detta område och känner att det skulle vara intressant att fördjupa mig ytterligare. Detta skulle vara möjligt att göra genom att vända mig till andra skolor och till andra delar av landet där jag inte har kännedom om mina respondenter, och då främst för att eventuellt kunna utläsa ett annat resultat. Men jag skulle också vilja komplettera intervjuerna med skriftliga berättelser från eleverna, något som skulle kunna stärka elevernas utsagor i intervjuerna. 19

20 Litteratur Bunar, Nihad, 2010: Nyanlända och lärande- en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet. Denscombe, Martyn, 2000: Forskningshandboken, för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur. Hartman, Jan, 2004: vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur. Håkansson, Gisela, 2003: Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Malmö:Studentlitteratur. Ladberg, Gunilla, 2000: Skolans språk och barnets. Lund:Studentlitteratur. Lagerholm, Per, 2005: Språkvetenskapliga uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Myndigheten för skolutveckling, 2005: Vid sidan av eller mitt i? Om undervisningen för sent anlända elever i grund- och gymnasieskolan. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Myndigheten för skolutveckling, 2007: Nationell strategi för utbildning av nyanlända barn och ungdomar. (Dnr 2006:487). Paulin, Arja & Huuhtanen Almgard, Pirjo, 1994: Mer än ett modersmål-hemspråksdidaktik. Stockholm: HLS förlag. Skolinspektionen, 2009: Utbildning för nyanlända elever- rätten till en god utbildning i en trygg miljö. Dnr Stockholm: Skolinspektionen. Skolverket, 2009: Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Skolverket. Skolverket, 2011: Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. Sveriges riksdag, Skolförordningen: Hämtat Säljö, Roger, 2002: Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Vygotskij, Lev S, 2001: Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos Wallén, Göran, 1996: Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. 20