Working Paper Series

Transkript

1 Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke

2 Working papers kan laddas ned från Arbetsförmedlingens Working Paper serie presenterar rapporter som rör analys av arbetsmarknadens funktionssätt och e ekter av arbetsmarknadspolitiska insatser. Rapporterna är pågående arbete och författarna tar tacksamt emot synpunkter. Forskningsenheten Arbetsförmedlingens huvudkontor STOCKHOLM E-post: forskningsenheten@arbetsformedlingen.se

3 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Sammanfattning Ibland anges en lägre sökaktivitet bland personer med långa arbetslöshetstider som en förklaring till att chansen att få ett jobb minskar med arbetslöshetstidens längd. Denna uppsats har som syfte att analysera sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet med hjälp av ett unikt datamaterial som följer arbetslösas sökbeteende vid era mättillfällen. Resultaten i uppsatsen är att det inte nns några tecken på att sökaktiviteten minskar när arbetslösheten blir långvarig. Tvärtom ökar antalet sökta jobb med tiden, vilket skulle kunna tyda på att de arbetslösas jobbanspråk sjunker allt eftersom. Att jobbchansen ändå minskar med arbetslöshetstid kan bero på att företagen drar sig för att anställa långtidsarbetslösa och/eller att de långtidarbetslösa har sämre förutsättningar att få arbete av något annat skäl än att de söker mindre aktivt. Ut ödet till arbete är i allmänhet högre bland dem som varit arbetslösa kort tid än bland dem som varit det under lång tid. Flera olika mekanismer kan ligga bakom att ut ödet minskar med arbetslöshetstidens längd. Ett exempel är att personer som blir arbetslösa kan ha olika förutsättningar att få arbete. De som har lätt att få arbete kommer snabbare försvinna från den studerade gruppen än de som har svårt att få jobb. Bland dem som varit arbetslösa länge nns därför en större andel personer som redan från början hade sämre förutsättningar och därmed blir ut ödet lägre från denna grupp. Ett annat exempel är att arbetslöshetstiden i sig påverkar chansen att få arbete. Varför skulle man få svårare att hitta arbete ju längre tid man varit arbetslös? Här nns era förklaringar. För det första kan man tänka sig att de arbetslösas sökaktivitet minskar med tiden. En hypotes är att de resignerar inför svårigheten att få ett arbete. För det andra kan man tänka sig att arbetsgivarna drar sig för att anställa personer som varit arbetslösa länge. Det skulle kunna bero på en oro för att dessa personer är mindre produktiva eller att de arbetslösas kompetens har blivit föråldrad (AMS 1998).

4 Denna uppsats har som syfte att analysera sambandet mellan arbetslöshetens varaktighet och sökaktivitet 1. Frågeställningen är om personer med långa arbetslöshetstider bakom sig lägger ner allt mindre energi på att ska a ett arbete. 1 Arbetslöshetstid och sökaktivitet Internationell forskning tyder i allmänhet på att långtidsarbetslösa söker arbete mindre aktivt än de som har varit arbetslösa kortare perioder (Devine och Kiefer 1991 och Layard m ). Flera svenska studier kommer dock fram till att det inte nns någon signi kant relation mellan tid i arbetslöshet och sökaktivitet (Harkman och Jansson 1995 samt Åberg 1997). Det nns även undersökningar på svensk data som kommer fram till resultatet att sökaktiviteten ökar ju längre man har varit arbetslös (Bolinder 1999). Detta gör att det nns anledning att ifrågasätta teorin om passivisering till följd av långtidsarbetslöshet. En förklaring till skillnader mellan svenska och internationella studier kan vara att det nns skillnader mellan olika länders arbetsmarknadspolitik (Samuelsson 2002). Det gäller ersättningsnivåer och ersättningstider, liksom hur mycket hjälp de arbetslösa får från berörda myndigheter. Det nns dock även svenska studier som ger resultatet att långtidsarbetslösa söker mindre aktivt än korttidsarbetslösa (Samuelsson 2002). De refererade undersökningarna är så kallade tvärsnittsundersökningar, det vill säga undersökningar där man utnyttjar skillnaden i sökaktivitet mellan olika personer och relaterar detta till personernas arbetslöshetstider. Nackdelen med tvärsnittsundersökningar är att man inte kan vara säker på att alla skillnader i sökaktivitet mellan de studerade individerna beror på att de varit arbetslösa olika lång tid. Skillnaderna kan exempelvis bero på att de som är långtidsarbetslösa är personer som redan från början sökte mindre än de som aldrig blev långtidsarbetslösa. Det kan också nnas andra skillnader mellan individerna som vi inte har information om och som vi därför inte kan ta hänsyn till i analysen, till exempel personernas motivation eller sociala kompetens. Ett säkrare sätt är därför att direkt undersöka om arbetssökande förändrar sitt sökbeteende vid olika arbetslöshetstider. Fördelen med att utnyttja den information som upprepade mätningar, en så kallad panel, ger är att man kan kontrollera för oidenti erade skillnader mellan individer som är 1 För en analys av sambandet mellan arbetslöshetens varaktighet och chansen att få jobb se Harkman, Liss och Nilsson (2005). 4

5 konstanta över tiden. I en panel följer man varje individ och studerar hur ändrade förhållanden för just den personen påverkar sökbeteendet. I Arbetsförmedlingens Sökandeundersökning nns möjlighet att följa personer som har deltagit i undersökningen era gånger och svarat på frågor om sökaktivitet. 2 2 Metod Utmärkande för paneldata är att det har både en tvärsnitts- och en tidsdimension. De objekt som är av intresse, exempelvis individer, följs över en längre period under vilken återkommande mätningar görs. Det har utvecklats speci ka metoder som lämpar sig för analys av just paneldata. En vanligt förekommande modell vid denna typ av analys är xed e ect-modellen. Denna modell används när feltermen korrelerar med den förklarande variabeln, vilket den förväntas göra i föreliggande undersökning. Korrelationen mellan dessa uppstår främst av två orsaker: utelämnande av för undersökningen relevanta variabler samt förekomst av icke-observerbara e ekter. Fördelen med xed e ect-modellen är att den eliminerar dessa korrelationer och därmed ger modellen väntevärdesriktiga resultat. Fixed e ect-modellen innebär teoretiskt att unika intercept estimeras för varje individ i undersökningen. Genom att samma personer studeras över tid kontrolleras automatiskt för de individkaraktäristika som är konstanta över tiden för varje individ, inklusive sådana som vi inte har information om i datamaterialet. Detta angreppssätt gör att vi bara kan studera e ekten av faktorer som ändras mellan mättillfällena. 3 3 Data Omkring sökande har i Sökandeundersökningen svarat på frågor om sitt sökbeteende vid två eller era tillfällen under perioden juli december Vid de olika intervjutillfällena har individerna varit i arbetslöshet eller program med aktivitetsstöd under olika lång tid. Denna variation kan utnyttjas i analysen för att studera sambandet mellan tid och sökaktivitet. 2 Undersökningen görs med hjälp av telefonintervjuer och omfattar arbetslösa och programdeltagare som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i minst tre månader. Arbetsförmedlarna utgör strata och urvalsdesignen är ett obundet slumpmässigt urval inom varje strata. Varje månad görs ett urval om cirka arbetssökande från Arbetsförmedlingens sökanderegistrer. 3 Statistikprogrammet Stata har använts vid analysen. För en närmare beskrivning av xed e ekt-modellen se StataCorp. (2005). 5

6 För enkelhets skull kallas tiden i arbetslöshet eller program med aktivitetsstöd hädanefter för arbetslöshetstid i denna uppsats. Arbetslöshetstiden anges i månader. Sökaktivitet mäts på två sätt i analysen, dels som antalet timmar som har använts för att leta och söka jobb den senaste veckan, dels som antalet sökta jobb under den senaste månaden. Variabler som används i analysen är den sökandes status vid undersökningstillfället (arbetslös eller i program med aktivitetsstöd), om den sökande deltar i Aktivitetsgarantin eller ej, vilka planer den sökande har för framtiden (väntar på att börja program, utbildning eller arbete), om de sökande räknar med att gå tillbaka till en tidigare arbetsgivare, vilken region den sökande bor i (Stockholms län, Västra Götalands län, Skåne län eller övriga län) och vilket år uppgiften om sökaktivitet avser. För att kontrollera för arbetsmarknadsläge inkluderas den relativa andelen arbetssökande i kommunen 4 samt antalet nya platser per arbetssökande 5. Bortfallet på frågan som gäller antalet timmar är något större än bortfallet för antalet sökta jobb. Det betyder att datamaterialet blir något mindre när antalet söktimmar per vecka analyseras än när antalet sökta jobb per månad analyseras. Bortfallet påverkar dock inte fördelningen av egenskaper i materialet, se tabell 1. Den genomsnittliga arbetslöshetstiden var knappt 14 månader. Vid intervjutillfället var cirka 70 procent arbetslösa, övriga var deltagare i program med aktivitetsstöd. Sökintensiteten var högre bland arbetslösa än bland programdeltagare. Cirka 16 procent deltog i aktivitetsgarantin. Knappt 20 procent hade vid intervjutillfället fått ett arbete eller program som de väntade på att tillträda. Dessa personer hade en lägre sökaktivitet i genomsnitt än övriga arbetslösa. Samma sak gäller de som väntade på en återanställning hos en tidigare arbetsgivare. Dessa utgjorde drygt 13 procent. Drygt 25 procent av de intervjuade personerna var bosatta i något av storstadslänen. För att få en bild av variationerna inom gruppen när det gäller förändring av sökakativitet kan man särskilt titta på de som besvarat intervjun vid två tillfällen och var arbetslösa vid båda dessa tillfällen. Av dessa hade 40 procent ökat sin sökaktivitet avseende antal sökta arbeten, 36 procent hade minskat sin sökaktivitet och för 24 procent var sökaktiviteten oförändrad. De som ökat sin sökaktivitet sökte i genomsnitt 3,6 jobb i månaden vid första intervjutillfället och 10,3 jobb vid det andra. Motsvarande antal för dem som minskat sin sökaktivitet var 8,9 och 3,2. De med oförändrad sökaktivitet 4 Det genomsnittliga antalet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd per år och kommun dividerat med befolkningen. 5 Det genomsnittliga antalet nyanmälda platser per år och kommun dividerat med det genomsnittliga antalet kvarstående i arbetslöshet eller program. 6

7 Tabell 1: Deskriptiv statistik för panelerna som används vid skattning av antal timmar som läggs på att söka jobb samt antal sökta jobb Variabler Timmar Sökta jobb Arbetslöshetstid i månader 13,8 13,7 Arbetslös Ja 70,2 71,3 Nej 29,8 28,7 Deltar i Aktivitetsgarantin Ja 15,9 15,9 Nej 84,1 84,1 Väntar på arbete/utb./program Ja 19,2 18,8 Nej 81,2 81,2 Räknar med återanställning Ja 13,2 13,3 Nej 86,7 86,7 Län Stockholms län 9,4 9,2 Skåne län 11,1 11,2 Västra Götalands län 5,4 5,2 Övriga län 74,2 74,5 År 2003 (juli-december) 8,4 9, ,0 28, ,5 34, ,1 28,3 Andel arbetssökande 6,3 6,4 Andel nyanmälda platser 1,1 1,1 Antal personer

8 sökte 1,8 jobb i månaden i genomsnitt. De esta intervjuade personer deltog i den andra intervjuundersökningen cirka ett år efter den första. En fjärdedel deltog två gånger samma år. 4 Resultat Resultaten av analysen av tiden som den sökande lagt ned i veckan på att leta och söka jobb framgår av tabell 2. 6 Ingen e ekt av arbetslöshetstiden erhålls. Om den sökande är öppet arbetslös vid undersökningstillfället läggs er timmar på att söka jobb än om den sökande är deltagare i program. Närmare bestämt ökar söktiden i genomsnitt med 1,7 timmar. Om den sökande däremot väntar på att tillträda arbete, utbildning eller program sjunker söktiden. Tabell 2 redovisar även analysen av antalet sökta jobb per månad och arbetslöshetens varaktighet. I detta fall nns ett positivt samband mellan sökaktiviteten och antal månader i arbetslöshet. När arbetslösheten ökar med en månad ökar antalet sökta jobb med cirka 0,03. Analysen visar också att arbetslösa söker 1,5 er jobb i månaden än programdeltagare. De som bor i Stockholm och Skåne söker i genomsnitt er jobb än bosatta i övriga län. De som väntar på att börja arbete, utbildning eller program söker färre jobb. Att förvänta återanställning hos en tidigare arbetsgivare har ingen signi kant e ekt på sökaktiviteten. Under den studerade tidsperioden nns det en ökning av sökaktiviteten i genomsnitt. Estimaten för arbetslöshetstid kan användas för att beräkna en kurva som mer illustrativt visar sökaktivitetens utveckling över tid. 7 I gur 1 visas hur antalet sökta arbeten varierar över arbetslöshetstider i upp till sex år. De sökande söker i genomsnitt er arbeten ju längre tid de varit i arbetslöshet eller i program fram till omkring fyra och ett halvt år, då antalet sökta arbeten börjar minska. 5 Slutsats Resultaten i denna uppsats motsäger uppfattningen att sökaktiviteten minskar med arbetslöshetens längd. Om dessa resultat stämmer är inte minskad sökaktivitet en förklaring till att u ödet till arbete i allmänhet är högre bland 6 *, **, *** betyder signi kant på tio-, fem- respektive en-procentsnivån. 7 Ekvationen beräknas som: medelvärde för sökintensiteten för dem med kortast arbetslöshetstid + 1 t+ 2 t 2 där t är arbetslöshetstid och estimaten 1 och 2 hämtas från skattningen av modellen i tabell 2. 8

9 Tabell 2: Samband mellan sökaktivitet och arbetslöshetstid (inklusive tid i program med aktivitetsstöd Timmar Sökta jobb Variabel Estimat P>[t] Estimat P>[t] Arbl.tid (mån) -0,011 0,251 0,026*** 0,001 Arbl.tid i kvadrat 0,000 0,303-0,000** 0,019 Arbetslös Ja 1,723*** 0,000 1,484*** 0,000 Nej Ref. Ref. Aktivitetsgaranti Ja 0,366* 0,073-0,166 0,347 Nej Ref. Ref. Väntar arb./utb./progr. Ja -0,943*** 0,000-0,996*** 0,000 Nej Ref. Ref. Väntar återanställning Ja -0,230 0,133-0,246* 0,063 Nej Ref. Ref. Län Stockholm 1,595 0,128 2,223** 0,011 Skåne 1,649 0,157 3,505*** 0,001 Västra Götaland 1,305 0,298-0,813 0,461 Övriga län Ref. Ref. År 2003 (juli-dec.) Ref. Ref ,361* 0,067-0,468*** 0, ,004 0,986 0,315* 0, ,394 0,110 0,321 0,129 Andel arbetssökande 0,036 0,747-0,048 0,622 Andel nyanm. platser -0,285** 0,046 0,431*** 0,004 Konstant 3,401*** 0,000 1,862*** 0,000 Antal personer

10 Antal sökta jobb Tid (månader) Figur 1: Antal sökta jobb efter tid som öppet arbetslös och/eller i program med aktivitetsstöd, panel dem som varit arbetslösa kort tid än bland dem som varit det under lång tid. Enligt Arbetsförmedlingens kännedom är detta första gången frågeställningen har analyserats med paneldata. Tidigare svensk forskning, som har baserats på tvärsnittsdata, har inte gett några entydiga resultat. Resultaten tyder dock i huvdsak på att inget samband nns mellan arbetslöshetstid och antalet timmar som läggs på att söka jobb. Föreliggande studie styrker detta. Dessutom erhålls det något anmärkningsvärda resultatet att antalet sökta jobb ökar med arbetslöshetstid. Slutsatsen är att de sökande lägger lika mycket tid på att söka jobb under hela sin arbetslöshetsperiod, men att det resulterar i er sökta jobb ju längre tid personen varit arbetslös. Vad detta beror på kan man bara spekulera i. Det skulle kunna vara så att de arbetssökandes jobbanspråk sjunker med arbetslöshetstiden. De krav en arbetslös kan ställa för att söka ett jobb eller acceptera ett erbjudet arbete kan exempelvis avse lön, kvali- kationsnivå, arbetsmiljö och arbetstid. Utöver det kan den arbetslöse vara mer eller mindre villig att pendla eller ytta. En långvarig arbetslöshet kan sätta press på den arbetssökande att sänka sina krav. Lägre jobbanspråk vidgar sökandet vilket resulterar i er sökta jobb. 10

11 Referenser [1] AMS (1998). Arbetsgivarnas rekryteringsmetoder, Ura 1998:2, Arbetsmarknadsstyrelsen, Solna. [2] Bolinder, M (1999). Sökbeteendets betydelse för chansen att hitta ett jobb. Arbetsmarknad & Arbetsliv, årgång 5, nr 1. [3] Devine T och N Kiefer (1991). Empirical Labor Economics. The Search Approach New York. Oxford University Press, Oxford. [4] Harkman A och F Jansson (1995). Sökaktivitet, återanställning och chansen att få jobb, Ura 1995:4, Arbetsmarknadsstyrelsen, Solna. [5] Harkman A, Liss V och P Nilsson (2005). Om sambandet mellan arbetslöshetstid och chansen att få arbete, opublicerad stencil, Arbetsmarknadsstyrelsen, Stockholm. [6] Layard R, Nickell S och R Jackman (1991). Unemployment: Macroeconomic Performance and the Labour Market, Oxford University Press. Oxford [7] Samuelsson C (2002). Att göra eller inte göra - Arbetslösas fritidsdeltagande, sökaktivitet, anställningsmöjligheter och tidsstruktur, Avhandling, Institutet för social forskning, Stockholms universitet. [8] StataCorp. (2005). Stata Statistical Software: Relese 9. Longitudinal/panel data, College Station, Texas. [9] Åberg R (1997). Är stigande jämviktsarbetslöshet huvudproblemet på arbetsmarknaden?, Ekonomisk debatt, årg 25, s