Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen
|
|
- Daniel Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ura 2005:6 ISSN Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen AMS Susanna Okeke Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik
2 Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER INLEDNING DATA OCH METOD SYSSELSÄTTNINGSSTATUS 180 DAGAR EFTER AVSLUTAD ARBETSMARKNADS- UTBILDNING ANTAL MÅNADER I SYSSELSÄTTNING SYSSELSÄTTNINGSEFFEKTER FÖR OLIKA GRUPPER PÅ ARBETSMARKNADEN KVINNOR OCH MÄN UTOMNORDISKA MEDBORGARE ARBETSHANDIKAPPADE OLIKA ÅLDERSGRUPPER DELTAGARE MED OLIKA UTBILDNINGSNIVÅ DELTAGARE I AKTIVITETSGARANTIN UTBILDNINGAR I OLIKA LÄN UTBILDNINGAR MED OLIKA YRKESINRIKTNING REFERENSER BILAGA 1: MATCHNINGSFÖRFARANDE TEORI, METOD OCH TILLÄMPNING BILAGA 2: INDELNING AV UTBILDNINGAR MED OLIKA UTBILDNINGSINRIKTNING BILAGA 3: DESKRIPTIV STATISTIK FÖR DELTAGARGRUPP OCH JÄMFÖRELSEGRUPP EFTER MATCHNING FÖR DE VARIABLER SOM INGÅR I MATCHNINGEN BILAGA 4: RESULTATTABELL GÄLLANDE SYSSELSÄTTNINGSEFFEKTER FÖR OLIKA GRUPPER BILAGA 5: RESULTATTABELL GÄLLANDE SYSSELSÄTTNINGSEFFEKTER FÖR OLIKA UTBILDNINGSINRIKTNINGAR... 54
3 2
4 Sammanfattning och slutsatser I denna rapport studeras arbetsmarknadsutbildningens effekter 180 dagar efter avslutad utbildning. Deltagare som avslutade arbetsmarknadsutbildning under det andra kvartalet 2003 jämförs med en likvärdig grupp arbetssökande som har valts ut genom en matchningsmetod. Effekterna mäts som skillnader mellan deltagargrupp och jämförelsegrupp. I analysen står framför allt effekter av utbildning gällande arbete och arbetslöshet i fokus. I sammanhanget är det viktigt att lyfta fram att det i anslutning till de arbetssökandes deltagande i arbetsmarknadsutbildning görs matchningsinriktade förmedlingsinsatser. Under utbildningstiden ingår vanligtvis även praktik. Den effekt som avses här omfattar således den samlade insatsen bestående av utbildning, praktik och matchningsinsatser. Resultaten tas fram dels för den totala gruppen deltagare och dels för olika grupper av arbetssökande. De grupper som studeras särskilt är kvinnor respektive män, utomnordiska medborgare respektive nordiska medborgare, arbetshandikappade respektive ej arbetshandikappade, tre åldersgrupper (25 år eller yngre, år samt 50 år eller äldre), tre utbildningsgrupper (förgymnasialt, gymnasialt samt eftergymnasialt utbildade), deltagare i aktivitetsgarantin respektive ej deltagare i aktivitetsgarantin, tre länsgrupper (storstadslän, skogslän samt övriga syd- och mellansvenska län). Dessutom har effekterna jämförts för utbildningar med olika utbildningsinriktning. Resultaten visar att andelen i arbete vid uppföljningstillfället för samtliga deltagare var 66,3 procent medan motsvarande andel för jämförelsegruppen var 48,0 procent. Effekten på sannolikheten att få arbete uppgick därmed till 18,3 procentenheter. Det var framför allt arbete utan stöd exklusive deltidsarbeten och timanställningar som förklarade den positiva effekten. Gällande de två sistnämnda anställningsformerna samt för arbeten där stöd utgick från Arbetsförmedlingen fanns emellertid också positiva effekter. Ett alternativt sätt att mäta effekten av arbetsmarknadsutbildning är att studera hur många månader deltagarna respektive jämförelsegruppen har haft arbete. Mätperioden sträcker sig mellan det att deltagarna påbörjade arbetsmarknadsutbildning till april månad år Analysen visar att de som genomgick arbetsmarknadsutbildning hade längre tid i arbete, trots att de under en del av mätperioden deltog i arbetsmarknadsutbildning. Det tog dock ungefär ett år för deltagarna efter avslutad utbildning att komma ikapp jämförelsegruppen. I tabell 1 ges en översikt över riktningen på resultaten gällande arbetsmarknadsutbildningens effekter på sannolikheterna att vid uppföljningstillfället ha ett arbete (arbete utan stöd, heltid respektive deltid och arbete med stöd) eller att vara arbetslös eller i program (dvs. det som sammanlagt kallas oba- 3
5 lansen) för de olika grupperna. Ett plustecken anger att arbetsmarknadsutbildningen har medverkat till att öka den genomsnittliga andelen i exempelvis arbete och på motsvarande sätt anger ett minustecken att arbetsmarknadsutbildningen har medverkat till att minska den genomsnittliga andelen i exempelvis arbetslöshet. Tecken inom parentes anger att det finns en viss riktning på resultaten men att dessa inte är statistiskt säkerställda. För vissa av grupperna är det inte möjligt att påvisa statistiskt säkerställda resultat på grund av att antalet personer som ingår i gruppen är lågt. En nolla betyder att ingen effekt av arbetsmarknadsutbildningen för den aktuella sysselsättningen har kunnat konstateras. Resultaten i tabellen ser relativt homogena ut, framför allt gällande övergångar till arbete, men det finns inbördes skillnader vad avser storlekarna på effekterna vilket diskuteras i texten nedan. 4
6 Tabell 1 Översikt gällande riktningen på sysselsättningseffekterna (skillnader mellan deltagargrupper och jämförelsegrupper) 180 dagar efter avslutad arbetsmarknadsutbildning. Arbete Därav arb. utan stöd., heltid Därav arb. utan stöd, deltid Därav arbete med stöd Obalans Därav arbetslöshet Därav program (exkl. anst.stöd) Totalt Kvinnor Män Utomnordiska medborgare + + (+) (+) - - (-) Nordiska medborgare Arbetshandikappade Ej arbetshandikappade år eller yngre år år eller äldre (-) Förgymnasialt utbildade Gymnasialt utbildade Eftergymnasialt utbildade (-) 0 - Deltagare i aktivitetsgarantin + (+) (+) + - (-) (-) Ej delt. i aktivitetsgarantin Storstadslän Skogslän Övriga syd- och mellansvenska län + + (+) Utbildningsinriktning:: Datateknik - (-) (-) (+) Teknik/naturvetenskap (+) 0 (+) + (+) 0 (+) Kultur/media + (-) + 0 (+) (+) (-) Ekonomi/samhällsvetenskap + + (+) + (-) 0 - Pedagogik (-) - Vård/omsorg (-) Kontor/lager (-) Kundservice (-) (-) Restaurang (+) (+) 0 (+) Bygg/anläggning (-) 0 (-) Tillverkning/hantverk (-) (-) Maskinoperatörsarbete (-) Transport Övriga utbildningar + + (+) + - (-) (-) Not: Tecknen anger riktningen på skillnaderna i sysselsättningsandelarna mellan respektive deltagargrupp och jämförelsegrupp. Ett plustecken betyder att deltagarnas andel i den aktuella sysselsättningen är större än jämförelsegruppens och ett minustecken betyder på motsvarande sätt att deltagarnas andel är mindre än jämförelsegruppens. Storleken på effekterna framgår inte av tabellen. 5
7 Både när det gäller män och kvinnor var andelarna i arbete för de som avslutat en arbetsmarknadsutbildning högre än de var för motsvarande jämförelsegrupper. Resultaten visade tendenser till att kvinnorna hade en relativt större effekt som gällde deltidsarbete och timanställningar medan männen hade en relativt större effekt gällande arbeten med stöd. Männen som deltog i arbetsmarknadsutbildning hade en lägre genomsnittlig arbetslöshet än sin jämförelsegrupp, men detta gällde ej för de kvinnliga deltagarna. För både män och kvinnor var andelen arbetslösa och i program i genomsnitt lägre för grupperna som deltagit i arbetsmarknadsutbildning än vad den var för jämförelsegrupperna, men för männen var skillnaden större. När resultaten för utomnordiska medborgare analyserades var effekten på sannolikheten att få arbete lika positiv som för de nordiska medborgarna. Resultaten tydde inte heller på några skillnader mellan utomnordiska och nordiska medborgare när det gällde arbetsmarknadsutbildningens inverkan på arbetslösheten och andelen i programverksamhet. Arbetshandikappade som genomgått en arbetsmarknadsutbildning hade en högre andel i arbete än de arbetshandikappade i jämförelsegruppen. Effekten var emellertid mindre än för ej arbetshandikappade. De arbetshandikappade deltagarna i arbetsmarknadsutbildning fick i relativt stor omfattning deltidsarbeten eller timanställningar, medan de fick arbete med stöd i mindre omfattning än sin jämförelsegrupp. Ett anmärkningsvärt resultat var att de arbetshandikappade deltagarna i arbetsmarknadsutbildningen hade en högre arbetslöshet än sin jämförelsegrupp. Färre av dem var emellertid i program vilket medförde att obalansen var opåverkad. Arbetsmarknadsutbildningen hade en positiv effekt på sannolikheten att få arbete för alla åldersgrupper. Effekten var störst för ungdomarna och lägst för gruppen år. Dessutom framkom att arbetsmarknadsutbildningen medverkade till att sänka arbetslösheten och andelen i program lika mycket för de tre åldersgrupperna. Effekterna avseende arbete var också positiva oberoende av individernas utbildningsnivå Deltagare i arbetsmarknadsutbildning med eftergymnasial utbildning hade dock en relativt mindre positiv effekt än grupper med lägre utbildningsnivå. I grupperna förgymnasialt och gymnasialt utbildade hade de som avslutat arbetsmarknadsutbildning dessutom en lägre genomsnittlig arbetslöshet än jämförelsegrupperna, vilket inte var fallet för de eftergymnasialt utbildade. För grupper av arbetslösa som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa finns särskilda insatser som går under begreppet aktivitetsgarantin. Arbetsmarknadsutbildningens effekt på sannolikheten att få arbete är starkt positiv för personer inskrivna i aktivitetsgarantin, även om den är något lägre än för övriga arbets- 6
8 sökande. Den positiva effekten för personer som deltog i arbetsmarknadsutbildning inom aktivitetsgarantin förklaras i stor utsträckning av att dessa fick arbete med stöd i betydligt större omfattning än jämförelsegruppen. Arbetsmarknadsutbildningens effekter avseende arbete utan stöd var betydligt mindre för aktivitetsgarantideltagarna än för personer utanför aktivitetsgarantin. Arbetsmarknadsutbildningen medverkade även till att sänka andelen i arbetslöshet och program för dem i aktivitetsgarantin. Effekten avseende arbete efter arbetsmarknadsutbildning var lika positiv för deltagarna bosatta i storstadslän och skogslän som för deltagarna i övriga sydoch mellansvenska län. Deltagarna hade även en lägre genomsnittlig arbetslöshet och programandel än jämförelsegrupperna. Inga skillnader mellan länsgrupperna kunde påvisas. Slutligen kunde man konstatera att de allra flesta yrkesinriktningar uppvisade positiva resultat vad gäller effekten på sannolikheten att få arbete. Det fanns dock en viss skillnad när det gällde vilken typ av arbete som erhållits som framför allt beror på den rådande strukturen inom de olika yrkena. När det gäller arbetslöshet fanns en statistiskt säkerställd sänkande effekt för fyra av utbildningsinriktningarna (transport, kontor/lager, maskinoperatörsarbete och vård/ omsorg) medan deltagarna i en utbildningsinriktning, datateknik hade en högre genomsnittsarbetslöshet än jämförelsegruppen. Sammanfattningsvis visar föreliggande rapport att det fanns positiva effekter på sannolikheten att få arbete efter avslutad arbetsmarknadsutbildning för samtliga definierade grupper. Resultaten var positiva även med hänsyn tagen till att deltagarna inte arbetade under utbildningstiden. Vissa relativa skillnader framkom emellertid när det gällde vilken typ av arbete som erhållits och storleken på dessa effekter. Avseende arbetslöshet och program var bilden något mer diversifierad vad avser effekterna efter avslutad arbetsmarknadsutbildning än vad den var när det gällde arbete. Det framkom att i stort sett alla yrkesinriktningar medförde en högre genomsnittlig andel i arbete. Resultaten för utbildningar inom framför allt datateknik skilde dock ut sig från övriga utbildningsinriktningar genom att gruppen som gått en arbetsmarknadsutbildning med avslut andra kvartalet 2003 hade en lägre andel i arbete än jämförelsegruppen. Resultaten för arbetsmarknadsutbildningen är alltså övervägande positiva när det gäller sysselsättningsstatus 180 dagar efter avslutad utbildning. Även om storleken på effekterna skulle vara överskattade på grund av att den tillämpade metoden eventuellt inte har kunnat ta hänsyn till alla faktorer som påverkar resultaten så är effekterna så pass stora att själva riktningen på resultaten i de flesta fall borde vara säkra. Från tidigare forskning är huvudintrycket att det var svårt att hitta positiva effekter av svensk arbetsmarknadsutbildning under 7
9 slutet av 1980-talet och början av 1990-talet 1. Mot bakgrund av detta kan kanske resultaten i föreliggande analys te sig något uppseendeväckande. Observera dock att vi här studerar en senare tidsperiod när situationen på arbetsmarknaden var väsentligt olik den under 1990-talet. Enligt vår kännedom finns ingen studie som gäller arbetsmarknadsutbildningens effekter på 2000-talet och det innebär att vi inte kan jämföra våra resultat med några andra forskningsrapporter. En viktig förändring är att det år 1999 kom ett mål för arbetsmarknadsutbildningen som har gällt sedan dess. Målet är att 70 procent av deltagarna som fullföljer arbetsmarknadsutbildning ska ha arbete 90 dagar efter avslutad utbildning. Ett sådant operativt mål är styrande för Arbetsmarknadsverkets verksamhet både när länsarbetsnämnden upphandlar utbildning och när arbetsförmedlarna beviljar utbildning. För upphandlingens del kan det betyda att utbildningarna bättre anpassas till efterfrågan. 1 Ackum Agell & Lundin (2001) s Se dock Andrén & Gustafsson (2005) som finner positiva inkomsteffekter av arbetsmarknadsutbildningen under och 90-talen. 8
10 1 Inledning Under 2003 deltog drygt personer i genomsnitt per månad i arbetsmarknadsutbildning. Detta betyder att arbetsmarknadsutbildningen omfattade tolv procent av samtliga deltagare i arbetsmarknadspolitiska program år Arbetsmarknadsutbildningens syfte är att de arbetssökandes chanser att få ett arbete ska öka samt att arbetsgivarna vid ett anställningsbehov ska finna sökanden med tillfredsställande kvalifikationer. Arbetsmarknadsutbildningen är ett utbudspåverkande program såtillvida att insatsen ska motverka arbetslöshet genom att påverka utbudet av arbetskraft. Avsikten är att arbetssökande erbjuds utbildning i yrken där det råder brist på arbetskraft, i syfte att gynna tillväxten. I händelse av arbetslöshet kan de arbetssökande utnyttja tiden i arbetslöshet till att utbilda sig i de yrken där det finns efterfrågan. Arbetsmarknadsutbildningen verkar på så sätt stabiliseringspolitiskt, eftersom den motverkar inflationsdrivande löneökningar som kan bli följden av brist på arbetskraft. Arbetsmarknadsutbildningen har även ett fördelningspolitiskt syfte. Insatserna ska bidra till att lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter finns oavsett kön, kulturell bakgrund eller eventuella funktionshinder. Insatserna ska vidare bidra till tillväxt, ökad sysselsättning och ett konkurrenskraftigt näringsliv i alla delar av landet samt bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden genom att bredda mäns och kvinnors utbildnings- och yrkesval. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om arbetsmarknadsutbildningen ökar möjligheterna för de arbetssökande att få arbete. Härvid jämförs en grupp som deltagit i arbetsmarknadsutbildning med en jämförbar grupp som var inskriven vid Arbetsförmedlingen vid samma tidpunkt som deltagarna påbörjade arbetsmarknadsutbildning. Tidpunkten för start kan variera men samtliga deltagare avslutade utbildningen under samma kvartal, nämligen det andra kvartalet Jämförelsegruppen är uttagen med en metod som kallas matchning. Genom att jämföra deltagarnas utfall med jämförelsegruppens kan sysselsättningseffekterna av arbetsmarknadsutbildningen erhållas. I sammanhanget är det viktigt att lyfta fram att det i anslutning till de arbetssökandes deltagande i arbetsmarknadsutbildning görs matchningsinriktade förmedlingsinsatser. Under utbildningstiden ingår vanligtvis även praktik. De effekter som avses här omfattar således den samlade insatsen bestående av utbildning, praktik och matchningsinsatser. I det följande kapitlet redovisas metod och data. Metodbeskrivningen hålls medvetet kort och istället hänvisas intresserade läsare till bilaga 1 där en betydligt utförligare beskrivning ges av teorin, metoden och tillämpningen av metoden. I kapitlen 3-5, som utgör rapportens kärna, framförs resultaten avseende effekterna för arbetsmarknadsutbildning. Sysselsättningsstatus och effekter 180 dagar efter avslutad utbildning för den totala gruppen personer som avslutat arbetsmarknadsutbildning redovisas i det tredje kapitlet. I det fjärde kapitlet redovisas ett alternativt resultatmått, nämligen antalet sysselsättningsmånader. 9
11 Detta mått utgör ett komplement till det föregående på så sätt att det även tar hänsyn till tiden som deltagarna gått i utbildning. Resultaten avseende sysselsättningseffekter 180 dagar efter avslutad arbetsmarknadsutbildning bryts också ner på olika grupper av arbetssökande i det femte kapitlet. De grupper som studeras särskilt är kvinnor respektive män, utomnordiska medborgare respektive nordiska medborgare, arbetshandikappade respektive ej arbetshandikappade, tre åldersgrupper (25 år eller yngre, år samt 50 år eller äldre), tre utbildningsgrupper (förgymnasialt-, gymnasialt- samt eftergymnasialt utbildade), deltagare i aktivitetsgarantin respektive ej deltagare i aktivitetsgarantin, tre länsgrupper (storstadslän, skogslän samt övriga syd- och mellansvenska län). Dessutom jämförs effekterna för utbildningar med olika utbildningsinriktning. 10
12 2 Data och metod I föreliggande rapport studeras effekterna av arbetsmarknadsutbildning för en grupp deltagare som avslutade arbetsmarknadsutbildning under andra kvartalet Undersökningen är ett komplement till de uppföljningsrapporter av arbetsmarknadsutbildningen som görs årligen. AMS har via enkätstudier sedan 1979 årligen följt upp personer som avslutat (fullföljt eller definitivt avbrutit) en arbetsmarknadsutbildning det andra kvartalet under de respektive åren. I dessa uppföljningar har andelen av deltagarna som får arbete sex månader efter avslutad utbildning studerats. Dessutom har bland annat andelen som har fullföljt utbildningen mätts samt om deltagarna fick arbete inom eller nära det yrkesområde som utbildningarna syftade till. Den senaste av dessa uppföljningar gäller personer som avslutade utbildning under det andra kvartalet år 2003 och resultaten redovisas i AMS (2004:c). Föreliggande rapport bygger på samma urval deltagare som den sistnämnda undersökningen, men den baseras inte på enkätsvaren utan på information från AMS databas Händel 2. Anledningen till detta är att enkäter endast gått ut till deltagare och inte till någon jämförelsegrupp, vilket gör att några effekter inte kan beräknas utifrån enkätdata. Enkätsvaren utnyttjas emellertid som ett komplement i studien. Analysen bygger på stratifierat urval av personer av de cirka personer som lämnade arbetsmarknadsutbildning under det andra kvartalet Frågeställningen i föreliggande rapport är om deltagarna får arbete (eller går till någon annan sysselsättning) i större utsträckning när de gått utbildningen än vad de skulle ha fått annars. Det är naturligtvis omöjligt att observera ett tillstånd som aldrig har inträffat och detta utgör utvärderingsproblemets kärna. Lösningen blir att jämföra deltagargruppen med en annan grupp personer som inte deltagit i arbetsmarknadsutbildning under samma tidsperiod. Man kan dock inte använda gruppen icke-deltagare rakt av eftersom deltagande i program inte är slumpmässigt utan systematiskt i den mening att det finns en rad faktorer som styr vem som deltar. Alltså kan det finnas skillnader mellan deltagargrupp och icke-deltagargrupp vad gäller exempelvis anställningsbarhet. Det finns en mängd metoder att komma tillrätta med detta så kallade selektionsproblem. Ett sätt är att genom matchning skapa en grupp av icke-deltagare som är så lik deltagargruppen som möjligt, en så kallad jämförelsegrupp. Match- 2 Händel är en databas som innehåller information om alla inskrivna vid arbetsförmedlingarna på individnivå. I Händel kan man se alla händelser för de arbetssökande sedan 1991 avseende exempelvis arbetslöshetsperioder och programplaceringar. En mängd individkaraktäristiska finns också registrerade. 3 Urvalet av deltagare stratifierades efter 14 yrkesindelningar, tre regioner och tre åldersgrupper. Sammanlagt betyder detta 14*3*3=126 strata. En närmare beskrivning av indelningen av dessa strata, bortfallsanalys etc. finns i AMS (2004:c) 11
13 ningen baseras på faktorer som utvärderaren har information om, till exempel genom databaser eller enkätuppgifter. Det finns emellertid egenskaper hos individerna som ej kan observeras i sådana källor och som också påverkar chansen att få jobb, såsom individernas motivation och ambition. Om det finns en selektion av deltagare i arbetsmarknadsutbildning med avseende på ej observerade egenskaper som påverkar chansen att få jobb riskerar man att antingen över- eller underskatta effekterna av arbetsmarknadsutbildning. Proceduren kring att skapa en jämförelsegrupp har gått till på följande sätt. Först har ett slumpmässigt urval från databasen Händel dragits om 10 procent av samtliga personer som var inskrivna när deltagarna påbörjade sin utbildning. Därefter har jämförelsegruppen valts ut från denna grupp genom en metod som kallas matchning. Väldigt kortfattat innebär matchning att det för varje deltagare väljs ut en motsvarande person som är så lik som möjligt med avseende på den information som finns tillgänglig. Notera att matchningen har gjorts vid den tidpunkt när deltagarna påbörjade sin utbildning. Syftet är nämligen att jämföra vad som skulle ha hänt om deltagarna hade fått fortsätta att söka arbete som arbetslösa i stället för att påbörja en arbetsmarknadsutbildning. I vissa fall blir samma jämförelseperson matchad med två eller flera deltagare vilket gör att det unika antalet personer i de bägge grupperna kommer att skilja sig åt. För en utförligare beskrivning av metoden, tillämpningen av metoden och tillvägagångssättet i denna undersökning hänvisas till bilaga 1. Vid matchningen i föreliggande utvärdering används en mängd variabler som konstrueras utifrån information från Händel och som anges med kursiv stil nedan. För det första används variabler för individegenskaper som kan antas påverka personernas möjligheter att få arbete, nämligen: ålder, kön, medborgarskap, ev. arbetshandikapp, utbildningsnivå, sökt yrke, utbildning inom sökt yrke, erfarenhet inom sökt yrke, om man söker heltidsarbete eller ej, geografiskt sökområde, ev. ersättning från A-kassa, län och om man är deltagare i aktivitetsgarantin eller ej. För det andra används variabler som anger individernas tidigare arbetslöshetserfarenhet eftersom tidigare forskning har visat att sådan information är betydelsefull för chansen att få jobb, samt att de indirekt fångar upp faktorer som inte går att mäta: sammanhängande tid i arbetslöshet eller program i samma inskrivningsperiod direkt innan matchning, historisk sammanlagd inskrivningstid före matchning, historisk sammanlagd arbetslöshetstid respektive programtid innan matchning, historiskt antal perioder i arbetslöshet respektive program innan matchning. För det tredje har även sysselsättningsstatus direkt innan arbetsmarknadsutbildning för deltagarna, respektive för jämförelsegruppen vid samma tidpunkt, använts som matchningsvariabel. Se bilaga 3 för en närmare beskrivning av variablerna samt deskriptiv statistik över de matchade grupperna. Ovan nämns problemet med selektion av deltagare med avseende på ej observerade egenskaper och frågan är om detta problem finns i föreliggande 12
14 studie. Fördelen med det aktuella datamaterialet är att det erbjuder utförlig information om individerna. Förutom traditionella variabler som anger individegenskaper används tidsvariabler som indirekt fångar upp icke observerade egenskaper. Analysen utgår således från att eventuell selektion av deltagare med avseende på ej observerade egenskaper inte innebär någon större snedvridning av resultaten. 13
15 3 Sysselsättningsstatus 180 dagar efter avslutad arbetsmarknadsutbildning Ett viktigt syfte för Arbetsmarknadsutbildningen är att öka möjligheterna för arbetssökande att få ett arbete. I detta avsnitt är avsikten att studera om arbetsmarknadsutbildningen har en positiv sysselsättningseffekt 180 dagar efter att en deltagare fullföljt eller definitivt avbrutit utbildningen. Efter den matchning som beskrevs kort i metodavsnittet (och mer detaljerat i bilaga 1) kan effekterna av arbetsmarknadsutbildning erhållas genom att jämföra medelvärden mellan deltagargruppen och jämförelsegruppen. Resultatmåttet är framför allt övergångar till arbete och Arbetsmarknadsverkets officiella definition på arbete tillämpas. Till arbete räknas därmed de som avaktualiserats till arbete men också de som fått arbete men som fortfarande är inskrivna på arbetsförmedlingen. Dessutom räknas de som har fått något slags anställningsstöd eller lönebidrag från Arbetsförmedlingen. 4,5 Resultaten återfinns i tabell 2. 6 Andelen i arbete totalt är 66,3 för deltagargruppen och 48,0 för jämförelsegruppen. Detta betyder att sysselsättningseffekten är 18,3 procentenheter. 7 Det kan emellertid vara värdefullt att granska om det finns skillnader när det gäller vilken typ av arbete som har erhållits. Detta blir framför allt viktigt i senare avsnitt där resultatet för olika grupper på arbetsmarknaden analyseras. Således delas arbete in i tre kategorier som för enkelhetens skull ges förkortade och förenklade namn som anges inom parentes: 4 Avaktualisering med orsak 1-4, eller inskriven i någon av sökandekategorierna 21, 22, 31, 35, 41, 42, 43, 47, 48, 49 och 50 (För kodförklaring se AMS 2004:a). 5 Ett problem som uppstår är att registerinformationen är mer uppdaterad för deltagargruppen än vad den är för jämförelsegruppen, vilket innebär att andelen som avaktualiserats av okänd orsak är större i jämförelsegruppen. Det finns uppgifter som tyder på att en rimlig uppskattning kan vara att cirka hälften av dem som kodas som okänd orsak i själva verket har fått arbete. (Sahin, 2003) Således är det lämpligt att justera andelen som fått arbete för att åstadkomma en större jämförbarhet mellan grupperna och inte överskatta effekterna, vilket också görs genom att slumpmässigt fördela hälften av dem med koden okänd orsak till arbete. Justeringen gör att skillnaderna vad gäller arbete mellan deltagargrupp och jämförelsegrupp minskar något, dvs. effekten blir mindre. För samtliga deltagare blir effekten 18,3 procentenheter när justeringen görs. Utan justering skulle effekten ha varit 19,8 procentenheter. 6 Resultat med standardfel redovisas i bilaga 4. 7 Det 95-procentiga konfidensintervallet är 16,6-19,9 och ett t-test visar att skillnaden mellan grupperna är statistiskt säkerställd på 1 % -signifikansnivå. 14
16 Den första kategorin avser arbete utan stöd där den arbetssökande fått arbete i den omfattning som önskas, arbetet kan vara av varaktig eller av tillfällig karaktär (arbete utan stöd, heltid). Den andra kategorin avser arbete utan stöd, men där den arbetssökande inte arbetar i den omfattning som önskas. Detta gäller de deltidsarbetande som söker heltidsarbete samt de timanställda (arbete utan stöd, deltid). Den tredje och sista kategorin gäller arbete där anställningsstöd utgår från arbetsförmedlingen motsvarande individens arbetsutbud (arbete med stöd). I tabell 2 kan man se att sysselsättningseffekten är störst för den första kategorin, arbete utan stöd, heltid, där den uppgår till 12,8 procentenheter. Gällande arbete utan stöd, deltid är effekten 1,7 procentenheter och för arbete med stöd 3,7 procentenheter. Således är det framför allt arbete utan stöd som inte är deltidsarbete eller timanställning som förklarar den positiva effekten totalt sett. Vidare kan man av tabellen utläsa att andelen arbetslösa är något lägre i deltagargruppen, skillnaden är 4 procentenheter. Andelen i program är också något lägre för deltagargruppen vilket är naturligt eftersom alla där nyligen genomgått ett program och därför inte i samma utsträckning har behov av ett nytt program. 8 Den största skillnaden mellan grupperna (förutom andelen i arbete) gäller emellertid andelen som avaktualiserats av annan orsak än arbete. Av den utförligare tabellen i bilaga 4 framgår att detta förklaras av att en större andel i jämförelsegruppen har gått till reguljär utbildning samt att de avaktualiserats av annan orsak än arbete eller av okänd orsak. Känd orsak kan vara saker som föräldraledighet, sjukskrivning, emigration etc. Okänd orsak kan vara samma saker, men anledningen är då inte känd för arbetsförmedlaren. Okänd orsak kan också vara arbete eller studier. 9 Att andelen i jämförelsegruppen som går till reguljär utbildning är högre förefaller naturligt. Dessa kan ha börjat studera i reguljär utbildning vid samma tidpunkt som deltagargruppen eller vid en senare tidpunkt. Arbetssökande som planerar att börja studera i det reguljära utbildningsväsendet erbjuds inte en arbetsmarknadsutbildning. Urvalet av deltagar- 8 När det gäller arbetsmarknadsutbildning finns en lika stor andel av deltagar- som jämförelsegruppen i detta program vid uppföljningstillfället. Att personer som avslutade arbetsmarknadsutbildning under andra kvartalet 2003 åter befinner sig i sådan utbildning 180 dagar senare kan bero på att de efter ett avbrott fortsätter med samma utbildning. Det kan också bero på att de har påbörjat en ny arbetsmarknadsutbildning med en annan inriktning. 9 Som sagts i fotnot 5 har andelen okänd orsak justerats med avseende på att många i denna kategori i själva verket har fått arbete, skillnaden mellan grupperna vad gäller okänd orsak förblir dock stor. 15
17 gruppen medför att alla i den har avslutat utbildning ett halvår innan uppföljningstidpunkten, men något sådant villkor gäller inte för jämförelsegruppen. Resultaten för arbetsmarknadsutbildningen är övervägande positiva. Syftet med utbildningen är att höja, eller ändra inriktning på de arbetssökandes kompetens och på så sätt öka deras möjligheter att få arbete. Detta verkar således har varit framgångsrikt. Dessutom är ett viktigt inslag i många av arbetsmarknadsutbildningarna praktik på arbetsplatser, vilket ger de sökande viktiga kontakter med arbetsgivare. Enligt enkäten var andelen fullföljare som gjorde praktik inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen 70 procent. Det finns dock andra faktorer som har betydelse för resultaten och som därför bör nämnas i sammanhanget. För det första kan selektion av deltagare med avseende på ej observerade egenskaper påverka resultatet vilket kan innebära att deltagargruppen redan från början är en starkare grupp på arbetsmarknaden än motsvarande jämförelsegrupp. Arbetsförmedlingen ska endast erbjuda personer som kan förväntas att fullfölja en arbetsmarknadsutbildning en sådan utbildning. Tendenserna att välja ut en starkare grupp kan också förstärkas av det faktum att det finns ett resultatmål för arbetsmarknadsutbildningen. Sedan 1999 har målet varit att 70 procent av deltagarna i arbetsmarknadsutbildning ska ha arbete 90 dagar efter avslutad utbildning. Å andra sidan har arbetsmarknadspolitiken som mål att prioritera grupper som har en svagare ställning på arbetsmarknaden. Till dessa räknas arbetshandikappade, invandrare, ungdomar och långtidsarbetslösa. Arbetshandikappade och utomnordiska medborgare var överrepresenterade i arbetsmarknadsutbildning i förhållande till sin andel av de arbetslösa under år De som påbörjar en arbetsmarknadsutbildning kan också vara sådana arbetssökande som har en utbildning som inte är gångbar på arbetsmarknaden och därför kan sägas vara en svagare grupp. Således kan urvalsprocessen även tänkas driva sysselsättningseffekterna i motsatt riktning. Ett alternativt sätt att värdera arbetsmarknadsutbildningens betydelse är att fråga deltagarna vad de själva tyckte om utbildningen och om den ökade deras chanser att få arbete. För att få information om detta kan vi utnyttja den enkätundersökning som är gjord för den aktuella deltagargruppen. 10 Svaren är naturligtvis subjektiva men kan ändå ge viktiga indikationer. Notera att redovisningen nedan endast avser de som fullföljde utbildningen och som hade arbete vid uppföljningstillfället. En viktig fråga är träffsäkerheten, det vill säga om deltagarna arbetar i det yrke som arbetsmarknadsutbildningen syftade till. Två tredjedelar (70 procent) angav att så är fallet medan 16 procent sade att de arbetade i ett närliggande 10 Resultaten från denna finns redovisad i AMS 2004:c. 16
18 yrke. Endast 14 procent uppgav att de arbetade inom ett helt annat yrke än vad utbildningen syftade till. När man frågade deltagarna om de trodde att utbildningen hade haft betydelse för det arbete man hade fått var det drygt tre fjärdedelar (80 procent) som var helt eller nästan säkra på att utbildningen hade betydelse medan en sjättedel (17 procent) angav att utbildningen inte hade haft någon betydelse. Deltagarna fick också besvara frågan om de tyckte att de hade någon nytta av sin utbildning i sitt arbete. Över hälften (63 procent) angav att de hade stor nytta av utbildningen och 26 procent att de i viss mån hade nytta av utbildningen. Endast 11 procent sade att de inte alls hade någon nytta av utbildningen i sitt arbete. Den sammanfattande bedömningen är att resultaten av arbetsmarknadsutbildningen är övervägande positiva både när det gäller sysselsättningsstatus 180 dagar efter avslutad utbildning och deltagarnas egen bedömning av utbildningens värde. Man bör dock ha i åtanke urvalsprocessen som nämndes ovan som eventuellt kan driva resultaten när det gäller sysselsättningseffekterna i positiv riktning. 17
19 Tabell 2 Sysselsättningsstatus, 180 dagar efter avslutad arbetsmarknadsutbildning för totalen och fördelat på kön. Andelar i procent. 1,2 Deltagare Totalt 3 Kvinnor 4 Män 5 Jmf-gr Effekt i %-enh. Deltagare Jmf-gr Effekt i %-enh Deltagare Jmf-gr Effekt i %-enh Arbete, därav: 66,3 48,0 18,3*** 65,6 48,7 16,9*** 66,7 47,7 19,0*** Arbete utan stöd, heltid Arbete utan stöd, deltid Arbete med stöd 41,5 28,6 12,8*** 35,8 25,7 10,0*** 44,9 32,8 12,1*** 15,3 13,5 1,7*** 22,6 17,6 5,0*** 10,6 8,3 2,3*** 9,6 5,9 3,7*** 7,3 5,4 1,9*** 11,2 6,6 4,6*** Arbetslösa 18,9 22,9-4,0*** 15,8 16,3-0,5 20,8 26,0-5,1*** Program (exkl.. anställningsstöd) 7,8 9,9-2,2*** 8,5 10,9-2,4*** 7,4 10,7-3,3*** Övriga inskrivna 1,5 2,8-1,3*** 2,1 2,5-0,4 1,0 2,3-1,3*** Avaktualiserade (ej arbete) 5,6 16,3-10,7*** 8,0 21,6-13,6*** 4,0 13,3-9,3*** Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 1) När könsfördelade resultat tas fram görs matchningen för män och kvinnor separat. I och med detta kommer jämförelsegrupperna inte bestå av exakt samma personer som jämförelsegruppen för samtliga deltagare. Detta innebär också att andelarna för män och kvinnor inte är vägda genomsnitt av andelarna för totalen. 2) ***) signifikant på 1 % - nivån, **) signifikant på 5 % -nivån, *) signifikant på 10 % -nivån. 3) Antalet matchade par är st. Antal unika personer i jämförelsegruppen är st. Antalet matchade par är färre än antalet deltagare i det totala urvalet på grund av att vissa personer inte ingår i den gemensamma fördelningen och därför faller bort vid matchningen. 4) Antalet matchade par är st. Antalet unika personer i jämförelsegruppen är st. Att summan av kvinnliga och manliga utbildningsdeltagare inte stämmer med totalantalet beror på att vissa personer faller bort vid matchningen eftersom de inte ingår i den gemensamma fördelningen. 5) Antalet matchade par är st. Antal unika personer i jämförelsegruppen är st. 18
20 4 Antal månader i sysselsättning Ett alternativt mått till sysselsättningsstatus vid en viss tidpunkt är att titta på hur lång tid de observerade personerna har haft arbete efter det datum de påbörjade arbetsmarknadsutbildning respektive motsvarande datum för jämförelsegruppen. Ett sådant mått fångar in att deltagarna under utbildningstiden per definition inte stått till arbetsmarknadens förfogande medan jämförelsegruppen har sökt arbete under hela den studerade perioden och kunnat få ett arbete från dag ett. Jämförelsegruppen får därmed ett försprång som med tiden kommer att hämtas i kapp av deltagargruppen om utbildningstiden innebär en positiv påverkan på möjligheterna att få arbete. Detta mönster är önskvärt för att arbetsmarknadsutbildningen ska kunna sägas ha en positiv effekt även när hänsyn tas till inlåsningen i utbildning. Hur ser då den faktiska situationen ut? För att undersöka denna fråga har den sammanlagda tiden i arbete vid vissa bestämda tidpunkter räknats ut. För deltagarnas del räknas tiden från den dag de påbörjade arbetsmarknadsutbildningen och för jämförelsepersonerna från den dag de blev utvalda via matchningsprocessen (se bilaga 2). Den genomsnittliga tiden i arbetsmarknadsutbildning var 164 dagar i det aktuella urvalet, det vill säga drygt 5 månader. Exakt 180 dagar efter att personerna antingen påbörjade arbetsmarknadsutbildning eller valdes ut som jämförelseperson så var den sammanlagda tiden i arbete i genomsnitt 1,1 månader för deltagarna och 2,2 månader för jämförelsepersonerna. Deltagarnas tid i arbete utgjorde därmed 50 procent av jämförelsepersonernas tid. På motsvarande sätt kan antalet sysselsättningsmånader räknas ut fram till och med 780 dagar efter påbörjad arbetsmarknadsutbildning. Resultaten redovisas i diagramform för att bli mer överskådliga, se figur 1. Figur 1: Antal månader i sysselsättning ett visst antal dagar efter påbörjad arbetsmarknadsutbildning Sysselsättningsmånader dgr 240dgr 300dgr 360dgr 420dgr 480dgr 540dgr 600dgr 660dgr 720dgr 780dgr Deltagargrupp Jämförelsegrupp 19
21 Som förväntat ökar antalet sysselsättningsmånader snabbare för deltagargruppen än vad den gör för jämförelsegruppen. Strax före 540 dagar (1,5 år) finns den tidpunkt där båda grupperna har samma tid i arbete, därefter är deltagarnas sammanlagda tid i arbete längre än jämförelsegruppens. Frågan är hur utvecklingen ser ut efter 780 dagar? För att kunna göra en prognos över utvecklingen har ett komplement till resultaten avseende sysselsättningsstatus efter 180 dagar, som redovisats tidigare, tagits fram. Detta är sysselsättningsstatusen den 14 april 2005 som är det sista datum för vilket data har kunnat tas fram i denna rapport. 11 Om den positiva effekten av arbetsmarknadsutbildning kvarstår eller till och med ökar vid denna tidpunkt är det en indikation på att effekten är stabil och den kan då antas kvarstå ytterligare en tid. Det visar sig att andelen av deltagarna som har fått arbete utan stöd är 64,6 procent jämfört med 51,6 procent för jämförelsegruppen. Effekten är alltså 13,0 procentenheter jämfört med 18,3 procentenheter efter 180 dagar. Den positiva effekten kvarstår alltså även om den har minskat i storlek. Man kan därför dra slutsatsen att deltagarnas sammanlagda tid i arbete kommer att fortsätta öka snabbare än jämförelsegruppens tid, men hur länge detta fortsätter går inte att förutsäga. Slutsatsen blir att effekten av arbetsmarknadsutbildning är positiv även om man räknar med att deltagarna inte står till arbetsmarknadens förfogande under utbildningstiden. Det tar emellertid ungefär ett år efter att deltagarna avslutat utbildning att komma ikapp jämförelsegruppen i avseende på antal sysselsättningsmånader. I denna analys bortses helt från den utbildningskostnad som är förknippad med arbetsmarknadsutbildningen. 11 Vid detta datum är den genomsnittliga uppföljningstiden 863 dagar och varierar mellan 668 och dagar i datamaterialet. 20
22 5 Sysselsättningseffekter för olika grupper på arbetsmarknaden Ett övergripande uppdrag för Arbetsmarknadsverket är att arbetsförmedlingarna i sin verksamhet ska ge stöd till dem som har det svårast på arbetsmarknaden. Till dessa räknas bland annat arbetshandikappade, invandrare, ungdomar och långtidsarbetslösa. Arbetsmarknadspolitiken ska dessutom motverka könsuppdelningen på arbetsmarknaden och bidra till ökad sysselsättning i alla delar av landet. Arbetsmarknadsutbildningen är ett av verktygen för att nå dessa syften och därför studeras här arbetsmarknadsutbildningens effekt för olika grupper på arbetsmarknaden. Först sätts fokus på skillnader mellan könen. Därefter redovisas effekter för utomnordiska medborgare, arbetshandikappade, sökande i olika ålders- och utbildningsgrupper respektive sökande i olika län. Ett särkilt intresse riktas också mot deltagare i aktivitetsgarantin. Till sist rapporteras resultaten för utbildningar med olika utbildningsinriktningar. De viktigaste resultaten redovisas i texten nedan medan de rapporteras i sin helhet i tabellerna Kvinnor och män Män var överrepresenterade i arbetsmarknadsutbildning i förhållande till sin andel av de arbetslösa. Av de nya deltagarna i arbetsmarknadsutbildning år 2003 var 59 procent män och 41 procent kvinnor. Motsvarande andelar bland de arbetslösa var 56 respektive 44 procent. Inom olika utbildningsinriktningar skiljer sig dock fördelningen mellan män och kvinnor åt och speglar mäns och kvinnors traditionella yrkes- och utbildningsval. Män dominerar inom utbildningsinriktningar som bygg/anläggning, tillverkning/hantverk och transport. Även inom datateknik, teknik/naturvetenskap och maskinoperatörsarbete är män överrepresenterade i förhållande till kvinnor. Kvinnor, å andra sidan, dominerar i utbildningar inom vård/omsorg, kundservice och kontor/lager. Det bör dock påpekas att andelen män i vårdyrken ökade med fem procentenheter under budgetåret 2003 i förhållande till föregående år. Arbetsmarknadsverket arbetar på olika sätt för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden, bland annat inom ramen för olika brytprojekt. 13 Det finns inga större skillnader mellan kvinnor och män vad avser andelarna i arbete, se tabell 2. Andelen i arbete efter avslutad arbetsmarknadsutbildning är 65,6 procent för kvinnorna och 66,7 procent för männen. Inte heller 12 Matchningen har gjort separat för varje grupp som redovisas i denna rapport. Probitskattningarna kan erhållas från författaren. 13 AMS (2004:b) 21
23 finns någon större skillnad när det gäller andelarna som är i program efter arbetsmarknadsutbildning. Männen är i större utsträckning arbetslösa medan kvinnorna har avaktualiserats till annan orsak än arbete i större utsträckning. Detta förklaras av att det är vanligare att kvinnorna gått till reguljär utbildning samt att de avaktualiserats av annan känd orsak än arbete. Förklaringen till det sistnämnda är antagligen att kvinnor tar ut föräldraledighet i större utsträckning än män. Även sysselsättningseffekterna fördelat på kön redovisas. När det gäller effekten på sannolikheten att få arbete, utryckt som skillnaden i andelen som har arbete vid uppföljningstillfället mellan de som avslutat arbetsmarknadsutbildning och jämförelsegruppen, är den något större för män (19,0 procentenheter) än för kvinnor (16,9 procentenheter) men skillnaden är inte statistiskt säkerställd 14. Den skillnad som finns mellan könen förklaras framför allt av att män har en större effekt avseende arbete utan stöd, heltid och arbete med stöd. Skillnaden uppvägs av att kvinnor har en större effekt avseende arbete utan stöd, deltid. När det gäller arbete utan stöd, heltid är effekten 10,0 procentenheter för kvinnor och 12,1 procentenheter för män. Om man istället koncentrerar sig på arbetslösheten har manliga deltagare 5,1 procentenheter lägre arbetslöshet än sin jämförelsegrupp, medan det inte finns någon motsvarande statistiskt säkerställd skillnad för kvinnorna. Om man slår ihop arbetslöshet och program till det som brukar kallas för obalansen visar det sig emellertid att arbetsmarknadsutbildningen har bidragit till att sänka obalansen för kvinnorna. Precis som för totalen är skillnaden i hur många som avaktualiserats av annan orsak än arbete stor mellan deltagargrupp och jämförelsegrupp, dock något större för kvinnorna än för männen. 15 Av resultaten ovan kan man dra slutsatsen att arbetsmarknadsutbildningen har en positiv effekt på sannolikheten att få arbete som i det närmaste är lika stor för kvinnor och män. När det gäller arbetslöshet däremot har manliga deltagare i arbetsmarknadsutbildning i genomsnitt en lägre arbetslöshet än sin jämförelsegrupp, men så är inte fallet för kvinnorna. För både män och kvinnor är obalansen i genomsnitt lägre för gruppen som deltagit i arbetsmarknadsutbildning än vad den är för jämförelsegruppen, men i större utsträckning för 14 När olika gruppers effekter jämförs med varandra i denna rapport så jämförs om deras 95- procentiga konfidesintervall överlappar varandra. Detta är ingen exakt metod men ger ändå en uppfattning om skillnaderna mellan grupperna är statistiskt säkerställda på 5-procents signifikansnivå. Om konfidensintervallen överlappar varandra räknas resultaten för icke statistiskt säkerställda och vice versa. Se bilaga 4 för all statistika. 15 Skillnaderna i effekterna mellan män och kvinnor gällande arbetslöshet och avaktualisering av annan orsak än arbete är statistiskt säkerställda på 5 % -signifikansnivå. På 10 % -signifikansnivå blir även skillnaden i effekter gällande arbete med stöd och obalansen statistiskt säkerställda. 22
24 männen. Det finns också en statistiskt säkerställd skillnad mellan könen avseende effekterna för avaktualisering av annan orsak än arbete. 5.2 Utomnordiska medborgare Gruppen utomnordiska medborgare var väl representerade i arbetsmarknadsutbildning i förhållande till sin andel av de arbetslösa år Andelen i programmet uppgick till 11 procent jämfört med deras andel av de arbetslösa som var 8 procent. 16 Resultaten för de utomnordiska medborgarna och de nordiska medborgarna är ganska lika, vilket framgår av tabell 3. När det gäller andelen som fått arbete enligt den breda definitionen är det 61,9 procent av deltagarna i gruppen utomnordiska som har arbete vid mättillfället medan motsvarande andel för jämförelsegruppen endast är 44,9 procent. För de nordiska medborgarna är motsvarande andelar 66,7 respektive 49,2 procent. De utomnordiska medborgarna har alltså en något mindre effekt på sannolikheten att få arbete än de nordiska medborgarna (17,0 respektive 17,5 procentenheter) men skillnaden är inte statistiskt säkerställd. Inte heller hittas några statistiskt säkerställda effekter när man bryter ner resultaten på de tre olika typer av arbete som definierats tidigare. Andelarna i arbetslöshet och program för de nordiska medborgarna är lägre för deltagarna i arbetsmarknadsutbildning än vad de är för jämförelsegruppen. Detta förhållande förefaller även gälla för de utomnordiska medborgarna, trots att effekten gällande program för den sistnämnda gruppen inte är statistiskt säkerställd. En intressant observation är också att de utomnordiska deltagarna i arbetsmarknadsutbildning verkar ha gått till reguljär utbildning i större grad än de nordiska deltagarna i arbetsmarknadsutbildning, vilket framgår av tabellen i bilaga 4. Slutsatsen blir att den positiva effekten av arbetsmarknadsutbildning är lika stor för de utomnordiska som för de nordiska medborgarna när det gäller sannolikheten att få arbete. Resultaten tyder inte heller på några skillnader mellan utomnordiska och nordiska medborgare när det gäller arbetsmarknadsutbildningens inverkan på arbetslösheten och andelen i programverksamhet. 16 Medborgarskap är ett trubbigt mått på invandrarskap men uppgifter om födelseland, som är ett bättre mått, finns inte tillgänglig i AMS databas Händel före november 2003, vilket gör att denna uppgift inte finns för de i urvalet som inte har någon inskrivningsperiod före denna tidpunkt. 23
25 Tabell 3 Sysselsättningsstatus 180 dagar efter avslutad arbetsmarknadsutbildning fördelat på utomnordiska medborgare. Andelar i procent 6 Utomnordiska medborgare 7 Nordiska medborgare 8 Deltagare Jmf-gr Effekt i %-enh Deltagare Jmf-gr Effekt i %-enh Arbete, därav: 61,9 44,9 17,0*** 66,7 49,2 17,5*** Arbete utan stöd, heltid 40,3 28,6 11,7*** 41,6 30,3 11,3*** Arbete utan stöd, deltid 12,8 10,5 2,4 15,4 12,9 2,5*** Arbete med stöd 8,8 5,8 3,0 9,7 6,0 3,7*** Arbetslösa 18,5 23,4-5,0* 18,9 21,9-3,0*** Program (exkl.. anställningsstöd) 8,4 10,7-2,3 7,8 10,5-2,7*** Övriga inskrivna 1,9 5,1-3,2** 1,4 2,8-1,3*** Avaktualiserade (ej arbete) 9,3 15,9-6,6*** 5,2 15,7-10,5*** Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 6) ***) signifikant på 1 % - nivån, **) signifikant på 5 % -nivån, *) signifikant på 10 % -nivån. 7) Antalet matchade par är 378 st. Antal unika personer i jämförelsegruppen är 355 st. 8) Antalet matchade par är 5342 st. Antal unika personer i jämförelsegruppen är 5035 st. 5.3 Arbetshandikappade Gruppen arbetshandikappade var överrepresenterade i arbetsmarknadsutbildning under år Andelen i programmet uppgick till 11 procent jämfört med deras andel av de arbetslösa som var 9 procent. Enligt tabell 4 är andelen arbetshandikappade som har arbete 180 dagar efter avslutad arbetsmarknadsutbildning 50,2 procent. Motsvarande andel för den matchade jämförelsegruppen är 38,6 procent. Effekten uppgår därmed till 11,6 procentenheter och är statistiskt säkerställt mindre än effekten för icke-arbetshandikappade som är 19,4 procentenheter. För de arbetshandikappade är effekterna för arbete utan stöd, heltid och arbete utan stöd, deltid ungefär lika positiva. För arbete med stöd däremot är effekten för de arbetshandikappade negativ. Det betyder att arbetshandikappade som gått arbetsmarknadsutbildning i mindre utsträckning får arbete med stöd än de som inte deltagit i sådan utbildning. De ej arbetshandikappade har en betydligt mindre effekt för arbete utan stöd, deltid än arbetshandikappade. Dessutom är effekten gällande arbete med stöd positiv för de ej arbetshandikappade i motsats till de arbetshandikappade. 24
26 De arbetshandikappade deltagarna i arbetsmarknadsutbildning har en högre arbetslöshet vid uppföljningstillfället än sin jämförelsegrupp, däremot är det färre som är i arbetsmarknadspolitiska program. Det verkar alltså som att jämförelsegruppen har fått ta del av andra program i större utsträckning medan deltagarna i stället blir öppet arbetslösa om de inte lyckas få arbete. Konsekvensen blir att de arbetshandikappade som avslutat en arbetsmarknadsutbildning har en lika hög sammanlagd andel i arbetslöshet och program som sin jämförelsegrupp, med andra ord att andelen i obalansen är opåverkad. När det gäller avaktualisering av annan orsak än arbete finns det mindre skillnader mellan deltagargrupp och jämförelsegrupp för de arbetshandikappade än för de ej arbetshandikappade. I tabellen i bilaga 4 kan detta studeras närmare och man kan notera att andelen i den arbetshandikappade jämförelsegruppen som går till reguljär utbildning är lägre än för den ickearbetshandikappade jämförelsegruppen. Det motsatta mönstret framgår för deltagarna, där är det de arbetshandikappade som går till reguljär utbildning i större utsträckning. Detta innebär att det inte finns någon effekt gällande reguljär utbildning för de arbetshandikappade medan den blir negativ för de icke arbetshandikappade. 17 Av resultaten gällande arbetshandikappade kan man sluta sig till att det finns mindre positiva effekter på sannolikheten att få arbete för de arbetshandikappade än för de icke-arbetshandikappade. Arbetsmarknadsutbildning har en bättre effekt för de arbetshandikappade gällande arbete utan stöd, deltid, men de arbetshandikappade har fått arbete med stöd i mindre utsträckning än sin jämförelsegrupp. Arbetsmarknadsutbildningen har inte förändrat andelen deltagare som befinner sig i arbetslöshet eller programverksamhet vid uppföljningstillfället, men däremot har den medverkat till att sänka obalansen för de icke-arbetshandikappade. 17 Skillnaderna avseende arbete utan stöd, deltid, arbete med stöd, obalans, arbetslöshet, övrig inskrivning, avaktualisering av annan orsak än arbete och avaktualisering av okänd orsak är statistiskt säkerställda på 5 % -signifikansnivå. 25
17 Arbetsmarknadsutbildning
Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Arbetsmarknadsutbildning 17 Arbetsmarknadsutbildning Innehåll Fakta om statistiken... 366 Kommentarer till statistiken... 367 17.1 Personer kvarstående i arbetsmarknadsutbildning
Läs merUppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011
Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet
Läs mer16 Arbetsmarknadsutbildning
Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Arbetsmarknadsutbildning 16 Arbetsmarknadsutbildning Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 373 16.1 Personer kvarstående i arbetsmarknadsutbildning
Läs merArbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2001
Prora 2002:3 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2001 Uppföljning och utvärdering Rapporten ingår i serie Prora som utges av AMS Programenhet Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge en
Läs merUppföljning av nystartsjobben
1(12) 2007-12-19 Dnr 0200-005426-02 Uppföljning av nystartsjobben 2 (12) Sammanfattning Nystartsjobben infördes den 1 januari i år. Detta PM är en redogörelse för utvecklingen av antalet nystartsjobb och
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs mer16 Arbetsmarknadsutbildning
Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Arbetsmarknadsutbildning 16 Arbetsmarknadsutbildning Innehåll Fakta om statistiken... 348 Kommentarer till statistiken... 349 16.1 Personer kvarstående i arbetsmarknadsutbildning
Läs merArbetslöshet bland unga ökar på våren
Arbetslöshet bland unga ökar på våren I stiger ungdomsarbetslösheten inför sommaren. Den påverkas i hög grad av hur vanligt det är att de som studerar har arbete eller söker arbete, antingen för att de
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under juli påbörjade 540 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon
Läs merArbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion
Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - 2014-08-01 Återrapporteringen avser 2010-2013 och första halvåret 2014 Sida: 2 av 52 Sida: 3
Läs merArbetsmarknadsverkets handläggning av ärenden som gäller arbetslöshetsförsäkringen
2006-06-29 Dnr 2006/1063 2006:10 Arbetsmarknadsverkets handläggning av ärenden som gäller arbetslöshetsförsäkringen Juli 2006 2 Enligt regleringsbrev för budgetåret 2006 skall Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen,
Läs merFyra år med Finsam. Bilagedel. Bilaga 4 Registerstudie av deltagare i åtta Finsaminsatser. Bilaga 5 Sammanställning av enkät år 2008
Bilagor till 2008:7 Fyra år med Finsam Bilagedel Bilaga 4 Registerstudie av deltagare i åtta Finsaminsatser Bilaga 5 Sammanställning av enkät år 2008 Bilaga 6 FINSAM och BRUKARNA en intervjuundersökning
Läs merArbetsmarknadsläget hösten 2007
Arbetsmarknadsläget hösten 27 Arbetslösheten sjunker i Sverige. Bland kommunalarna har arbetslösheten minskat med 3 på ett år. Under hösten 27 var det vanligare att arbetslösa kommunalare som fått jobb
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 Antalet arbetslösa minskar igen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings
Läs merFörsta året med Aktivitetsgarantin
Ura 2002:2 ISSN 1401-0844 Första året med Aktivitetsgarantin - en utvärdering av Aktivitetsgarantins effekter Pathric Hägglund Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges
Läs merWorking Paper Series
Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Susanna.Okeke@arbetsformedlingen.se Working papers kan laddas ned från www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013
8 november 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 175 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 121. Således en
Läs merSökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015
Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014 Rapport 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: YH 2013/1520 ISBN: 978-91-87073-58-8 Omslagsbild: Lars Owesson 1 (23) Datum: 2015-12-08 Dnr: YH 2013/1520
Läs merVisstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna
Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport
Läs merARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN
U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-06-13 Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos
Läs merArbetslöshet bland unga
Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på
Läs merPerspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande
Läs merKort om Arbetsförmedlingens resultat. Första halvåret 2008
Kort om Arbetsförmedlingens resultat Första halvåret 2008 Arbetsförmedlingen leder till arbete...... 4 396 400 lediga platser har anmälts....... 6 294 400 arbetssökande har fått arbete..... 8 Arbetsförmedlingens
Läs merArbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 Antalet personer till arbete minskar I slutet av september 2014 påbörjade 924
Läs merUppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010
Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010
Läs merSnabb försämring men nu syns ljus i tunneln
1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen
Läs merMetoder för att mäta effekter av arbetsmarknadspolitiska program WORKING PAPER 2012:2
Metoder för att mäta effekter av arbetsmarknadspolitiska program WORKING PAPER 22:2 AV: MARIE GARTELL, CHRISTER GERDES OCH PETRA NILSSON. Sammanfattning De arbetsmarknadspolitiska programmen är en viktig
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merFakta om tidsbegränsade anställningar
Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade
Läs merARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020
57 ÅR 2000 OCH Arbetskraftens utbildningsnivå har stigit under en följd av år. År 2000 utgjorde andelen i arbetskraften med folk- och grundskoleutbildning 19 procent, med gymnasial utbildning 51 procent
Läs merUtlandsföddas företagande i Sverige
Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, mars 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län mars 2014 8 003 (10,9 %) 3 509 kvinnor (10,1 %) 4 494 män (11,6 %) 2
Läs merArbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015 Fler övergångar till arbete I oktober 2015 påbörjade 929 personer av samtliga som var
Läs merLärarstatistik som fakta och debattunderlag
SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och
Läs merEkonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?
REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler
Läs merArbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bo Gustavsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015 Fått arbete Under april fick 1 116 personer arbete, vilket är ett 18 procent
Läs merDnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser
Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen
Läs merStuderandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014
Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län,
Läs merHögskolenivå. Kapitel 5
Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Minskningen av antalet som fått arbete har dämpats Under december påbörjade 535 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen
Läs merEtablering på arbetsmarknaden 2012. Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010
Etablering på arbetsmarknaden 2012 Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: MYH 2015/494 ISBN-nummer: 978-91-87073-31-1 Foton: Johner Bildbyrå Västerås 2015
Läs merUtvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun
Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs
Läs merTillgänglighetskontroll inom vårdområdet sommaren 1999
Fuu 1999:1 ISSN 1401-8144 Tillgänglighetskontroll inom vårdområdet sommaren 1999 Uppföljning och utvärdering Rapporten ingår i serie Fuu som utges av AMS Försäkringsenhet AMS Fuu 1999:1 Försäkringsenheten
Läs merKvartalsrapport 1, 2007
2007-03-06 Dnr 2007/418 2007:3 Kvartalsrapport 1, 2007 Underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt Utförsäkrade 2 I regleringsbrevet för 2007 (N2006/11877/A N2006/12094/BS N2006/12095/RS) ger regeringen
Läs merMått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken
Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken
Läs merom Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden
Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden December 212 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning
Läs merFörsäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011
1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade under i stort
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:414) om jobboch utvecklingsgarantin; SFS 2015:949 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015. Regeringen
Läs merUTVECKLING GÄVLEBORG
UTVECKLING GÄVLEBORG STATISTIKRAPPORT APRIL JUNI 2016 BEFOLKNING ARBETSMARKNAD KOMPETENS NÄRINGSLIV En rapport över områdena befolkning, arbetsmarknad, kompetens, näringsliv och konjunktur i länet just
Läs mer3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen
1 (7) ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Integration 3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 3.1 Andel nyanlända kvinnor och män som inom två år efter mottagningsåret varit sysselsatta. Källa:
Läs merStudieavbrott i sfi. 1 Inledning
PM 1 (6) Studieavbrott i sfi 1 Inledning Statskontoret utvärderade på regeringens uppdrag sfi under 2008 (Sfi resultat, genomförande och lärarkompetens, Statskontoret 2009:2). Statskontoret analyserade
Läs merArbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning
2009-03-31 Dnr 2009/417 MZ 2009:7 Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning En redovisning till regeringen i samverkan mellan Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och Arbetsförmedlingen.
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000
Läs merUnga möter (inte) Arbetsförmedlingen. Malin Sahlén Mars 2011
Unga möter (inte) Arbetsförmedlingen Malin Sahlén Mars 2011 Inledning 1 Inledning Ungdomar har mycket låg tilltro till att Arbetsförmedlingen kan hjälpa dem till ett arbete. Det framkommer i den här rapporten
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merTrött på att jobba? REDOVISAR 2000:10
REDOVISAR 2000:10 Trött på att jobba? Utredningsenheten 2000-12-01 Upplysningar: Lizbeth Valck tel 08-786 93 82 Peter Skogman Thoursie tel 08-16 23 07 Sammanfattning Idag finner man allt färre människor
Läs merSvenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift
Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna
Läs merSTHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Augusti 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010:08 2010-09-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027
STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Arbetssökande i stadsdelsområden Augusti 21 SA 21:8 21-9-17 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport görs
Läs merSTHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Februari 2011 ARBETSMARKNAD: SA 2011:02 2011-03-15 Patrik Waaranperä 08-508 35 027
STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Arbetssökande i stadsdelsområden Februari 211 SA 211:2 211-3-15 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport
Läs merVerksamheten inom Ungdomsteamet Uppföljning av verksamheten 2009
KM Sjöstrand 2010-02-21 Verksamheten inom Ungdomsteamet Uppföljning av verksamheten 2009 Sammanfattning Ungdomsteamet startade sin verksamhet i juni 2007. Under 2007 var verksamheten öppen för ungdomar
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015 Fler arbetslösa Arbetslösheten började öka igen under våren 2015. Ökningen beror
Läs merArbetssökande i stadsdelsområden Juli 2011. SA 2011:07 2011-08-16 Patrik Waaranperä 08-508 35 027
STATISTIK OM STHLM Arbetsmarknad: Arbetssökande i stadsdelsområden Juli 211 SA 211:7 211-8-16 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 FÖRORD Denna rapport görs på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av februari månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 8 mars 2012 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län februari 2012 8 903 (9,5 %) 3 873 kvinnor (8,8 %) 5 030 män (10,0
Läs merDet bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008
Det bästa året någonsin Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Inledning 1 Inledning Att 2007 var ett bra år på svensk arbetsmarknad är de flesta överens om. Antalet sysselsatta ökade med drygt 110
Läs merBetänkandet Högre utbildning under tjugo år
1(7) German Bender Tel: 08 782 91 85 German.bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET Till TCOs kansliberedning 2015-11-06 Betänkandet Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70) TCO Dnr 15-0079 TCO har
Läs merVad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010
Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i
Läs merDecember 2015. Sammanfattning av 2015 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-480 040 41
Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-480 040 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT December 2015 Sammanfattning av 2015 Trenden för 2015 är en långsamt minskande arbetslöshet för de DIK-anslutna AEAmedlemmarna. Två
Läs mer& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4
Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning
Läs merArbetslöshet och utanförskap
Arbetslöshet och utanförskap Jan Edling Vid SKLs arbetsmarknadsdagar i Uppsala 12 mars 2015 20 mars 2015 1 Historisk tillbakablick 20 mars 2015 2 Nya regler i sjukförsäkring, förtidspensionering och a-kassa
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 Fått arbete I april fick 1 627 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I april för
Läs merMedelpensioneringsålder
Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se
Läs merAntalet inskrivna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i länet uppgick i slutet av september månad till 10 651 personer,
Umeå 11 oktober 2012 Under månaden anmäldes 1 125 lediga platser, och samma månad förra året anmäldes 1 233. Detta motsvarar en minskning med 108 platser eller knappt 9 procent. Av samtliga platser anmäldes
Läs merEn sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län
En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck
Läs merFörmåga att tillvarata sina rättigheter
Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker
Läs merVerksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008
KM Sjöstrand 2009-02-01 Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni 2007 31 december 2008 Sammanfattning Ungdomsteamet startade sin verksamhet
Läs merNy Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...
Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merEffekter av Pappabrevet
REDOVISAR 2004:3 Effekter av Pappabrevet En utvärdering av RFV:s och FK:s informationskampanj Sammanfattning Riksförsäkringsverket (RFV) har under 2003 tillsammans med försäkringskassorna skickat ut ett
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014 Färre arbetslösa Arbetslösheten minskade under i stort sett hela 2014. En av
Läs merUppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-06-07 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning
Läs merUnga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1
Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Göteborgsregionen som bor i egen bostad har minskat från 56 procent
Läs merSammanfattning 2015:3
Sammanfattning Arbetslösheten bland svenska ungdomar har under de senaste åren varit hög. Detta har gått hand i hand både med ett stort medialt intresse och många ekonomisk-politiska insatser med fokus
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Läs merSTHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Januari 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010:01 2010-03-04 Patrik Waaranperä 08-508 35 027
STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Arbetssökande i stadsdelsområden Januari 21 SA 21:1 21-3-4 Patrik Waaranperä 8-58 35 27 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport görs
Läs merDekomponering av löneskillnader
Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden
Läs merArbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009
Kvartal 4 Arbetsmarknadsrapport Kvartal 4,5 Ersättningstagare december 8 december I december var,6 procent av Juseks medlemmar arbetssökande. Trenden mot en ökande arbetslöshet har därmed brutits och personalvetarna
Läs merBokslut över jämställdhetsarbetet
Bokslut över jämställdhetsarbetet Socialdemokraternas misslyckande med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen augusti 2006 www.centerpartiet.se Sammanfattning Riksdagen röstade 1994 igenom en proposition
Läs merNettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD
Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD Sida: 2 av 29 Innehållsförteckning Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft... 1 Sammanfattning... 3 Befolkningsökningen
Läs merutdrag ur halvårsrapport 2008 Antal personer som beviljats omställningsstöd
Halvårsrapport 2008 Antal personer som beviljats omställningsstöd 2008-06-30 har vi beviljat omställningsstöd för 6 480 (5 943) personer, motsvarande 147,6 (122,6) Mkr, fördelat på 1 610 (1 320) arbetsplatser.
Läs merStatistik. om Stockholm. Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport augusti 2015. The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport augusti 215 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna rapport görs av Sweco Strategy AB på uppdrag av Stadsledningskontoret.
Läs merBetygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.
Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik
Läs merSTHLM ARBETSMARKNAD:
STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen
Läs merYttrande över remiss av departementpromemorian Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux (Ds 2015:60) Remiss från kommunstyrelsen
Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2016-01-21 Handläggare Tinna Nilsson Telefon: 08-508 35 906 Till Arbetsmarknadsnämnden den 2 februari 2016 Ärende
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012
Umeå 12 september 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 368 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 976. Detta
Läs merResultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011
1 (14) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 Ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska 1 och resultaten används som ett av flera mått på måluppfyllelse i grundskolan. Resultaten ger en
Läs merStatistik. om Stockholm. Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport 2015. The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport 215 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna rapport görs av Sweco Strategy AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten
Läs merKATARINA BENGTSON EKSTRÖM KASSAFÖRESTÅNDARE
Arbetslöshetsrapporten 2016 » I Arbetslöshetsrapporten 2016 vill vi lyfta statistiken över arbetsmarknaden. Det är viktig och central statistik eftersom den ligger till grund för många beslut allt ifrån
Läs merArbetsmarknadsläget i Gotlands län november månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gotlands län november månad 2014 Fått arbete I november2014 fick 182 personer inskrivna vid länets Arbetsförmedling
Läs merStuderandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013
Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget
Läs mer