T I N G B E R G S S K O L A N

T I N G B E R G S S K O L A N 2011 Likabehandlingsplan Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade eller kränkta. Det har ingen betydelse vilken färg barnet och barnets föräldrar har på huden, om barnet är flicka eller pojke, vilket språk barnet talar, vilken gud barnet tror på, om barnet har ett funktionshinder eller om barnet är rikt eller fattigt. Ur FN:s barnkonvention, artikel 2

Innehållsförteckning 1. Syftet med likabehandlingsplanen.. sid.3 2. Definitioner...sid 3 3. Ansvar... sid 4 4. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling... sid 4 5. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling... sid 5 6. Främjande arbete - åtgärder... sid.6 7. Förebyggande Arbete... sid 7 8. Styrdokument... sid.8 Bilaga 1 - Checklista för trygghetsvandring... sid.9 Bilaga 2 - Trygghetsvandring 7-9... sid 10 Bilaga 3 - Trygghetsvandring F-6... sid 11 Bilaga 4 - Mall för kartläggning av våld och hot... sid 12 Bilaga 5 - Ordningsregler årskurs F-6... sid 14 Bilaga 6 - Ordningsregler årskurs 7-9... sid 15 2-15

SYFTET 1 med likabehandlingsplanen är ett stöd i verksamheten Syftet med likabehandlingsplanen är att förebygga och motverka att elever utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Tingbergsskolans likabehandlingsplan har upprättats i samarbete med elever, lärare och vårdnadshavare. Likabehandlingsplanen följs upp och ses över varje år eftersom likabehandlingsplanen skall vara ett levande dokument. Elever, vårdnadshavare och personal är delaktiga i detta arbete. 2 DEFINITIONER av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Direkt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, det vill säga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Indirekt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Trakasserier: En kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling: är en handling som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila, exempelvis via telefon och Internet. Kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling som medför obehag för personen som blir utsatt och när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Handlingen kan vara såväl av fysisk karaktär som psykisk, ex. utfrysning ur gruppen. Exempel på kränkande behandling mobbning, diskriminering, trakasserier Verbala i form av elaka ord, spridande av rykten, Digitala i form av, kränkande e-post och/eller SMS, Facebook, Youtube. Fysiska i form av knuffar, slag, förstörda kläder och/eller ägodelar. Psykiska i form av utfrysning (någon får ej vara med), miner, suckar, fniss och/eller skratt. Med trakasserier avses ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med de fem diskrimineringsgrunderna: Etnisk tillhörighet - att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung eller hudfärg. Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning - homosexuell, bisexuell, transsexuell eller heterosexuell läggning. Funktionshinder - varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Könsdiskriminering - trakasserier på grund av kön. 3-15

Exempel på tecken som kan tyda på mobbning: Nedstämdhet Trasiga eller smutsiga kläder Inga kamrater Blåmärken Ritstreck i böcker eller sönderrivna böcker Ovilja att berätta Huvudvärk eller magont, i synnerhet på morgnarna Ovilja att gå till skolan 3 ANSVAR vid diskriminering, trakasserier, kränkande behandling Rektor har ett övergripande ansvar för verksamheten och arbetsmiljön att skolan har ett program för att motverka alla former av kränkande särbehandling bland elever och medarbetare. Policyn är att inte acceptera någon form av kränkande särbehandling i verksamheten. Vid uppgift om trakasserier eller kränkande behandling ansvarar rektor för att en utredning sker som belyser vad som inträffat och analyserar orsakerna till det som hänt. Utredningen skall omfatta både den som utövat kränkningen och den som blivit utsatt för den. All personal som arbetar i skolan har ett ansvar för att ingripa och omgående rapportera till klasslärare och elevhälsan om någon blir utsatt för kränkning. Alla skall aktivt motverka och förebygga trakasserier och förtryck av individer eller grupper, samt visa respekt för den enskilde individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt arbetssätt 4-15

4 ÅRLIG PLAN 2010 mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling Vid utvecklingssamtal (2 ggr/år) behandlas frågan om trivsel, trakasserier och kränkande behandling. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla elever i årskurs 4 och 8, där kränkningar och trakasserier kan upptäckas. Trygghetsvandring där elever och personal deltar sker under ht där platser identifieras med risk för att elever blir utsatta för kränkningar, trakasserier. Se checklista bilaga 1-3. Kartläggning av våld och hot. Personal fyller i checklista. se bilaga 4. Mentorstid årsk 7-9 där klassen träffas varje vecka för att bland annat arbeta med värdegrundsfrågor. Elevskyddsombuden år 7-9 skall förutom den fysiska miljön även bevaka den psykosociala arbetsmiljön för elever samt delta i den årliga skyddsronden under vårterminen. Lärare arbetar varje vecka förebyggande eller uppföljande med värdegrundsfrågor på arbetslagskonferenser och verksamhetsmöten. Elevenkät genomförs under höstterminen. Elevråd, kamratstödjare deltar i analysen av resultatet. Resultatet ligger som grund för revideringen av likabehandlingsplanen och årlig plan 2011 mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling - mobbning. Tillbudsrapporter skrivs av klasslärare där kränkningar och våld- och hot kan förekomma. Tillbuden följs upp och analyseras omedelbart och ligger till grund för vilka åtgärder som behöver vidtas. Kamratstödjarna träffas och diskuterar kränkningar och mobbning som inträffat generellt. Ansvariga lärare för kamratstödjarna rapporterar vidare till arbetslagen. På Tingbergsskolan genomför vi värderingsövningar utifrån identifierade behov där kamratstödjarna medverkar aktivt (4-9). Trygghetsteamet f-6 träffas en gång per vecka. Vid dessa möten tas det hälsofrämjande, förebyggande, stödjande och åtgärdande arbetet upp. Klassläraren ansvarar för att nya elever och vårdnadshavare får ta del av likabehandlingsplanen. Alla elever får i augusti skriva under skolans regler samt regler för dataanvändning. Skolans ordningsregler revideras under maj månad. Elevråd och kamratstödjare är delaktiga i arbetet. Likabehandlingsplanen förankras med vårdnadshavare genom föräldramöten och via skolans hemsida., med all personal via arbetsplatsträffar samt med eleverna på klassråd-, elevrådoch kamratstödsmöten. Likabehandlingsplanen upprättas årligen i november månad. Elevers kamratstödjare, vårdnadshavare och personal är delaktiga i detta arbete. JANUARI Hälsosamtal År 4 FEBRUARI Hälsosamtal År 8 NOVEMBER Revidering Likabehandlingspla n OKTOBER Utvecklingssamtal Elevenkät MARS Skyddsrond Utvecklingssamtal ÅRS PLAN APRIL Utvecklingssamtal Föräldramöte SEPTEMBER Trygghetsvandring Kartläggn.Våld/hot AUGUSTI Ordningsregler förankras JULI JUNI MAJ Revidering av ordningsregler 5-15

5 HANDLINGSPLAN vid upptäckt eller misstanke av diskriminering, kränkande behandling Berörda lärare samlar försiktigt, konkret information om vad som har hänt. Berörda lärare informerar de inblandade elevernas föräldrar, arbetslaget, om vad som har hänt. Vid misstanke om mobbning genomför berörda lärare samtal med ev. mobbare/mobbningsoffer. Dokumentera ovanstående arbete. Blankett - anmälan olycksfall, tillbud och kränkningar. Rektor ansvarar för en utredning sker som belyser vad som inträffat och analyserar orsakerna till det som hänt. Utredningen skall omfatta både den som utövat kränkningen och den som blivit utsatt för den. Om mobbning konstaterats skall samtal ske med inblandade elever, lärare, elevhälsan, trygghetsteamet (f-6). vårdnadshavare och rektor i syfte att omedelbart stoppa fortsatt mobbning Berörda lärare informerar mobbarens respektive mobbingoffrets föräldrar/vårdnadshavare. Övrig personal informeras i förebyggande syfte. Berörda lärare har uppföljningssamtal sker med de inblandade. Dokumentera samtalet. Om någon personal misstänks för att ha utsatt en elev för trakasserier eller kränkande behandling skall rektor leda en utredning. 6 FRÄMJANDE ARBETE - ÅTGÄRDER Främjande arbete Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde och är en naturlig del i det vardagliga arbetet. På Tingbergsskolan belyser vi rasismens idéhistoria och strävar efter att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Aktiva åtgärder när elev diskriminerar, trakasserar eller kränker elev Arbeta efter handlingsplanen vid upptäckt eller misstanke av diskriminering, trakasserier, kränkande behandling. Även vid tillfällen då kränkningar sker digitalt på fritiden kan dessa kränkningar påverka elevens skolsituation. Exempel på detta kan vara kränkande e-post och/eller SMS, Facebook, Youtube. Handlingsplanen skall tillämpas även vid dessa tillfällen. Aktiva åtgärder när vuxen diskriminerar, trakasserar eller kränker elev Om elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av någon vuxen på skolan skall rektor kontaktas. Rektor kontaktar elevens vårdnadshavare samt ansvarar för att samtal och att en utredning påbörjas. Rektor ansvarar även för att dokumentation upprättas. 6-15

När elev kränker personal Personal anmäler till närmsta chef om den blir utsatt för kränkning. Åtgärdande arbete Påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Åtgärder dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Åtgärder, se under rubriken handlingsplan 7 FÖREBYGGANDE ARBETE mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Alla måste veta och agera Det behövs vuxna i och utanför klassrummet, som har civilkurage och vågar agera, för att eleverna ska känna förtroende och våga säga till. Antimobbningsarbetet - alla vuxna måste ta ansvar. Tydligheten gentemot eleverna är grundläggande. Alla vuxna måste tala samma språk och agera utifrån en tydlig gemensam värdegrund. På Tingbergsskolan genomför vi värderingsövningar utifrån identifierade behov. År 4-9 medverkar kamratstödjarna aktivt. Våra rastvakter skall vara synliga och rörliga samt ha uppsikt över platser som eleverna upplever som otrygga. Trygghetsvandring där elever och personal deltar sker under ht där platser identifieras med risk för att elever blir utsatta för kränkningar, trakasserier. Se checklista bilaga 1. Rektor ansvarar för att en handlingsplan upprättas med åtgärder för ökad trygghet efter trygghetsvandringen är genomförd. Alla elever skall ta ansvar för sitt eget uppförande så att alla på skolan mår bra. tydligt ta avstånd från våld, kränkande språk och illa behandling, samt anmäla detta. delta i uppföljning av likabehandlingsplanen respektera varandra oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder ta ansvar för att ej utföra eller delta i någon form av skadegörelse eller andra olikheter. Kamratstödjare Alla iakttagelser som har gjorts skall rapporteras, stora som små. De träffas regelbundet tillsammans med ansvariga vuxna. Exempel på uppgifter för kamratstödjare är att: rapportera till handledare/klasslärare när man misstänker/ser eller hör något som kan tyda på en kränkning. prata med den som är utanför vara ett stöd om någon är ledsen ta med den som vill vara med i gemenskapen placera sig bredvid den ensamme vara vaksam på vad som händer på skolgården och korridorer ingripa när någon blir kränkt ta hand om nya elever 7-15

All personal skall vara goda förebilder. arbeta för en bra och öppen kontakt med föräldrarna. vara lyhörd, agera och följa upp vad som händer. alltid agera om något händer i korridorer och andra utrymmen. agera snabbt och när det är möjligt hämta hjälp. lyssna aktivt på eleverna och ta dem på allvar. respektera varandra oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder eller andra olikheter. Lärare skall reagera på fniss och liknande när elev t.ex. svarar fel under en lektion. arbeta förebyggande i klassen fortlöpande under läsåret, särskilt vid skolstarten. lära barnen mer om hur grupper fungerar. vara i tid till lektion. ansvara för att klassråd genomförs. vara noga med att sköta rast- och bussvakterna och att då vara aktiva. delta i uppföljning av likabehandlingsplanen ha regelbundna etik- och moraldiskussioner med elever och i arbetslaget ej missgynna elev genom särbehandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. i utvecklingssamtalet prata om elevens trivsel och kamratrelationer Rektor skall ansvara för att det finns ett bra rast- och bussvaktsystem. besluta om ordningsregler i samråd med elever och personal. garantera elevmedverkan t.ex. elevskyddsombud och kamratstödjare. ansvara för att kamratstödjarnas arbete fungerar och utvecklas. delta i uppföljning/revidering av likabehandlingsplanen ej missgynna elev genom särbehandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. ej missgynna elev genom att till synes neutrala ordningsregler tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Föräldrar/vårdnadshavare bör uppmärksamma tecken som kan tyda på kränkning eller diskriminering. kontakta skolan, vid misstanke om kränkning eller diskriminering samtala med sina barn om deras situation på skolan, ta del av ordningsregler. ta del av åtgärdsprogram, besvara enkäter delta i revidering av likabehandlingsplanen. 8 STYRDOKUMENT - Skolverkets allmänna råd och kommentarer 2009. - "För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling." - Kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17). - Jämställdhetslagen (SFS 1991:443,6 ) 8-15

Bilaga 1 CHECKLISTA VID TRYGGHETSVANDRING Trygghetsvandring är en metod i att förbättra den fysiska och psykosociala miljön i skolan. Elever och skolpersonal genomför aktiviteten gemensamt september/oktober årligen. Rektor ansvarar för att en handlingsplan upprättas med åtgärder för ökad trygghet efter trygghetsvandring är genomförd. Några viktiga skäl till att genomföra trygghetsvandringar: Öka elevernas engagemang och inflytande Skapa möten som i sig skapar trygghet Öka samarbetet mellan elever, lärare och annan skolpersonal kring trygghet Öka lusten att vara på skolan INNEMILJÖN Toaletter Fungerar lås och belysning? Finns det toaletter som man undviker och varför? Förekommer klotter, skadegörelse? Hur ser belysningen ut? Utanför klassrummen Är det trångt i korridoren? Hur är språkbruket mot varandra? I klassrummen Klassrumsklimatet? Klotter eller skadegörelse? Hur är språkbruket mot varandra Gymnastiken och matsalen Hur fungerar det till/från gymnastik och matsal? Får man ha saker i fred? Förekommer det kränkningar eller mobbning? Finns det tillräckligt med vuxna närvarande? Öka trivsel på skolan Skapa en miljö där det är lättare att lära sig saker Uppmuntra till elevskötsel av skolans lokaler Övrigt inomhus Rör det sig många vuxna i korridorerna? Hur är klimatet mellan personal och elever? Förekommer det att personer som inte går på skolan finns på skolans område? Hur upplever man tryggheten på skolan? Finns det ställen man gärna undviker? Är det någon som går mycket ensam? Är det lätt att få tag på vuxna om det behövs? UTEMILJÖN Skadegörelse och klotter Belysning på skolans område Finns det många vuxna ute? Förekommer rökning och/eller droger? Hur ser det ut kring cykelparkeringen, finns det möjlighet att låsa fast cykeln, belysning m.m. Hur ser det ut kring mopedparkeringen Är skolan bra skyltad så att man lätt hittar? 9-15

Bilaga 2 TRYGGHETSVANDRING Utförd av kamratstödjarna årsk 7-9 2010-09-29 Toaletter På toaletterna fungerar lås och belysning. Eleverna skulle önska att det fanns speglar på alla toaletterna. Det finns visst klotter på en del av toaletterna. Det finns två toaletter som eleverna undviker, en på övervåningen och en på nedervåningen. Utanför klassrummen Det är trångt vid branddörren på övervåningen. Språkbruket är inte alltid acceptabelt, ord som håll käften, dra åt helvete och könsord förekommer. Vissa är mer utsatta än andra. I klassrummen Klassrumsklimatet är bra i vissa klasser och sämre i andra. Mycket prat och spring under lektionerna och en del elever visar dålig respekt för sina lärare. Det klotter som förekommer i klassrum är mest på bänkar. Det är kallt i ett par klassrum, främst i Johannas och Ingers salar. Gymnastiken och matsalen Man får ha saker i fred under idrottslektionerna. På elevens val och vissa idrottslektioner kan det förekomma skratt och dumma kommentarer om man gör fel. Eleverna önskar fler speglar vid gymnastiksalens omklädningsrum. På vägen från högstadiet till matsalen finns mellanstadiets lärare ute på rastvakt vilket gör att det känns som om det alltid finns vuxna till hands när det behövs. Övrigt inomhus Skolan upplevs som trygg och eleverna tycker att det ofta är många lärare ute på rasterna, vilket också gör att det är lätt att få tag på vuxna om det behövs. Elever i 7:an undviker ibland att gå in i korridorer om de ser att det sitter många 9:or på bänkarna runt om i korridoren. Det finns elever som ofta vistas ensamma i korridoren. För att öka trivseln fysiskt på skolan tycker eleverna att väggarna kunde målas färggladare eller stora tavlor sättas in. De tavlor som hänger på väggarna idag är gjorda av elever som slutat för länge sedan det hade varit roligare om de kände igen de som gjort tavlorna. Ett förslag var att måla de gamla skåpen med t.ex. graffiti och ett annat var att ha en stor vägg eller tavla där alla elever som går på skolan nu kunde göra sina handavtryck så att man verkligen känner sig som en del av skolan. Utemiljön På utsidan av skolan finns visst klotter på baksidan av det gula huset, det är även där och bakom staketet som de ser andra elever stå och röka ibland. Belysningen på skolans område fungerar bra. Eleverna ser sällan personal ute på skolgården. Cykelparkeringen saknar cykelhållare så många av eleverna parkerar sina cyklar vid mellanstadiet. Cykelparkeringen ser tråkig ut och borde göras i ordning. Skolan borde skyltas bättre, t.ex. skyltar vid slöjden, skolsyster och idrotten så att nya elever vet var de skall gå. Det saknas även salsnummer på många avsalarna i skolan. Planerade åtgärder: Rektor har gjort beställning av uppsättning av speglar på de toaletter som saknar spegel. Lärare diskuterar dåligt språkbruk med elever och föräldrar i samband med utvecklingssamtalen. Rektor har anmält kontroll av värme/ventilation i Ingers klassrum. Johannas klassrum är ok. Förslaget om handavtryck på tavla tas upp med Raul, bildläraren. De tavlor som är trasiga i korridorer byts ut under jullovet. Rastvakterna skall synas även ute på skolgården. Frågan lyfts på VSM 10-15

Bilaga 3 TRYGGHETSVANDRING Utförd av Trygghetsteamet och Kamratstödjarna årsk F-6 2010-09-01 Trygghetsvandring är en metod i att förbättra den fysiska och psykosociala miljön i skolan. Elever och skolpersonal genomför aktiviteten gemensamt. Närvarande:Kamratstödjarna från år 3 till år 6 samt Lärarna Lars Kamvik och Lise-Lott Olsson INNEMILJÖN Toaletter Alla klasser upplevde att man vågade gå på toaletten. Klass 6A hade ett lås som var dåligt. Samma klass tyckte även att toaletten var lite ofräsch. De är 27 elever i klassen. Även 6B tycker toaletterna är ofräscha, de är 26 elever i klassen. Utanför klassrummen År 3-4 upplevde korridorerna mycket lugna och trygga. I år 5 är det en del lek korridorer, men de sa ändå att det var tryggt. 6A och 6B som är 27 respektive 26 elever upplevde att det är mycket lek och skojbråk. Det är en del elever som inte följer reglerna, vilket skapar en otrygg stämning. I klassrummen I klassrummen är det lugnt och tryggt. Klass 6B tycker att det är lite stökigt och att de inte har någon arbetsro Gymnastiken och matsalen Ingen klass upplevde otrygghet i vare sig matsal eller vid idrottshallen. Lite ont om platser i matsalen. UTEMILJÖN Vi valde att ta med oss en skolgårdskarta. Vi gick tillsammans med eleverna runt på skolgården och diskuterade alla skrymslen och vrår som kunde kännas otrygga. 1. Klass 3 tycker att på torsdagar är det mycket folk på lekplatsen och då känns det lite oroligt. Nygårdsskolan är då här på besök. 2. Det kan ibland vara lite hetsiga diskussioner på bandyn. Men de brukar lösa det själva eller med hjälp av en vuxen. 3. Det förekommer klotter och skadegörelse, men det är inget som eleverna upplever att det händer under skoltid. 4. Rastvakterna syns med sina västar. Om man är först ut ur matsalen kan det vara så att en rastvakt inte hunnit ut, om man springer jättefort, Citat. År 3. År 4 6 upplevde att det alltid var en rastvakt ute. 5. Det kan behövas skyltar, så att man lätt hittar på skolan. 6. Finns glas på marken mellan ishallen och idrottshallens södra gavel. Även en plats som känns otrygg. 7. Det känns oroligt utanför 5:ornas korridorer för att en del elever i dessa klasser är ganska stökiga och bråkiga. Planerade åtgärder: 1. Låsta korridorer för 6A och 6B tills de visar att de kan sköta sig. 2. Nygårdseleverna är bara 12 elever i år, dessutom har rastvakten förstärkts. 3. Klottersanering pågår. 4. Pratade om rastvaktsschemat på arbetslagsmötet. 5. Samtal med LEIFAB om vi kan stänga till den lilla gången mellan idrottshall och ishall. 6. Samtal med rektor och elevhälsoteam om de elever i 5B som har det mycket jobbigt på rasterna. 11-15

Bilaga 4.1 MALL genomförs på APT 1gg/år KARTLÄGGNING AV RISKER våld och hot - handlingsplan Arbetsplats Datum JA NEJ 1. Risker a) Vet du som arbetsgivare var riskerna för våld eller hot om våld finns? b) Finns det särskilda risker i vissa situationer eller på vissa platser? c) Känner anställda och elever, inklusive nyanställda, vikarier, timanställda och städ personal, till riskerna? 2. Förebygg Har ni gjort något för att förebygga riskerna? 3. Agera Vet alla anställda och elever hur man bör agera i en våldssituation? 4. Handlingsplan Finns det en handlingsplan för hur våld och hot ska förebyggas där bl.a. stöd och handledning ingår? 5. Lokaler a) Förekommer det att obehöriga uppehåller sig i lokalerna? b) Förekommer det att obehöriga vistas på skolgården? c) Finns det tillräcklig belysning i och utanför lokalerna? 6. Snabb hjälp Går det att få snabb hjälp vid en vålds- eller hotsituation? 7. Säkerhetsrutiner a) Vet alla hur man gör om man behöver kalla på hjälp? b) Finns det regler för hur pengar och stöldbegärliga föremål ska förvaras? c) Finns rutiner och regler dokumenterade, t.ex. i en handlingsplan eller checklista? d) Kontrollerar ni regelbundet att anställda och elever känner till säkerhetsrutinerna? 8. Ensamarbete a) Händer det att någon arbetar ensam? b) Finns det särskilda risker för våld och hot vid ensamarbete? c) Händer det att minderåriga arbetar ensamma? 9. Dokumentation a) Anmäler ni olycksfall och tillbud till Arbetsmiljöverket i ditt län? b) Anmäler ni arbetsskador till Försäkringskassan? c) Utreder ni händelser med våld och hot? 12-15

Bilaga 4.2 Kartläggning av risker JA NEJ 10. Hjälp efteråt a) Vet ni vilken form av fysisk, psykisk och social hjälp eller stöd som ska ges för att undvika eller lindra skador? b) Finns det särskild hjälp att tillgå, t.ex. företags- eller skolhälsovård eller annan expert? 11. Förekomst Har fysiskt våld eller hot om våld förekommit inom verksamheten? 12. Ökning Har fysiskt våld eller hot om våld ökat? Handlingsplan Planerade åtgärder Ansvarig Klart den 13-15

Bilaga 5 ORDNINGSREGLER ÅRSK F-6 Ordningsregler för Tingbergsskolan årsk F - 6 Var en god kamrat och trevlig mot alla som vistas på skolan och använd ett vårdat språk. Huvudbonad är ej tillåtet i skolans lokaler, förutom av medicinska eller religiösa skäl. Pengar och värdesaker t.ex. mobiltelefon eller musikspelare får inte tas med till skolan utan avstämning med lärare och vårdnadshavare. Under skoltid lämnar du inte skolans område utan att läraren tillåter det. (Skolans område är utritat på kartan vid personalrummet.) Du stannar innanför buss-staketen när du väntar på bussen. Det är inte tillåtet att ta med eller köpa godis under skoltid. Det är inte heller tillåtet att besöka My Way eller ICA utan lärares tillstånd, eftersom eleverna varken får lämna skolans område eller ha pengar med sig. Saker som är farliga för dig själv eller andra får du inte ha på skolans område. Cykelåkning på skolgården är förbjuden vardagar fram till kl. 18.00. Det är inte tillåtet att kasta snöboll eller att mula varandra. Det är förbjudet för utomstående att vara på skolans område utan tillstånd från rektor. Tingbergsskolan är ingen allmän plats. När du åker inlines, enhjuling, sparkcykel och skateboard, är HJÄLM OBLIGATORISKT. Om elev bryter mot ordningsregler skall samtal ske mellan lärare och elev. Vid upprepning eller när eleven ignorerar tillsägelsen kontaktar klassläraren elevens vårdnadshavare samt rektor. Vi tar hand om varandra och vår skola! Vårdnadshavare Vi påminner om att INTE låta barnen stiga på/av längs vägen utefter ån. Det är lätt att det händer en olycka. Låt barnen stiga på/av i nere vid matsalens parkering. Behöver du parkera så använd parkeringsplatsen. 14-15

Bilaga 6 ORDNINGSREGLER ÅRSKURS 7-9 Ordningsregler för Tingbergsskolan årsk 7-9 Vi skall visa respekt för varandra och skolans material/fysiska miljö Därför att vi alla mår bättre av en trivsammare miljö och arbetsplats. I begreppet inkluderas att komma i tid till lektioner, ha med sig material, att vara tyst vid genomgångar, ta ansvar för arbetsmaterial och inredning och att inte skräpa ned, varken utomhus eller inomhus. Ytterkläder skall ej bäras på lektioner eller i matsalen På grund av brandrisken och för att det tillhör vett och etikett, samt för att få ett bättre arbetsklimat. I matsalen gäller det även av hygieniska själ. Ytterkläder förvaras i elevskåp eller hängs upp på anvisad plats. I undantagsfall får MP3 användas, men enbart om undervisande lärare ger tillåtelse Därför att normalt arbetar elever bättre utan musik och för att undvika onödig störning av koncentrationen. Om eleven har MP3 i mobilen, får han eller hon inte ha den påslagen, se nästa regel. Mobiltelefon ska vara avstängd under lektionstid Därför att en synlig/påslagen telefon stör undervisande lärare och/eller elever i klassrummet. Om mobilen är påslagen under lektionstid har den undervisande läraren rätt att ta in mobilen fram till dess skoldagen är slut. Man får inte äta, dricka eller förvara ätbara produkter i salen under lektionstid Därför att det stjäl koncentration från lektionsinnehållet och för att vissa produkter, tex. godis och läsk, är ohälsosamma. Undantag ges av medicinska skäl. Besök av utomstående på skolans område Det är förbjudet för utomstående att vara på skolans område utan tillstånd från rektor. Tingbergsskolan är ingen allmän plats. Rökning och snusning är förbjudet under skoltid och får ej förekomma på skolans område Därför att det finns en 18-årsgräns för tobak i Sverige och det är skadligt för hälsan. Skolans område är dessutom enligt lag en tobaksfri zon. Omelevbrytermotskolansordningsreglersamtalaransvarigläraremedelevenomoch varförelevenskallföljaordningsreglerna. Omeleveninteföljertillsägelsenkontaktaransvariglärareävenvårdnadshavareoch rektor. Reglerna är antagna av Elevrådet Vårterminen 2010 15-15