Valbara aktiviteter. Pass A. Välkommen till Västerås 29/9 2016 Expectrum, Kopparbergsv. 10. #tis2016 #cetis



Relevanta dokument
Valbara aktiviteter. Pass A. Välkommen till Västerås 29/ Expectrum, Kopparbergsv. 10. #tis2016 #cetis

Valbara aktiviteter. Pass A. Välkommen till Luleå 6/ Luleå tekniska universitet. #tis2016 #cetis Med reservation för ev. ändringar.

Valbara aktiviteter. Pass A. Välkommen till Stockholm 19/ Kungliga Tekniska Högskolan, E-huset. #TiS2016 #cetis

Valbara aktiviteter. Välkommen till Gävle 31/ Pass A. #tis2016 #cetis LYFTIS

FÖRSKOLEKLASSDAGARNA 2014

LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

Valbara aktiviteter. Välkommen till Kalmar 22/ Pass A. #tis2016 #cetis. Teknik och genus i barnböcker. Inspirerande teknik.

Kollegialt lärande i skolan

PARTNERSKAP FÖR GRÄNSÖVERSKRIDANDE LÄRANDE

Sammanställning - Reflektionsblad dag 1

Årsberättelse 2013/2014

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Musikläraren 2016 kunskap utveckling inspiration

Välkommen till NATURSKOLANS KURSER! förskola - skola - fritids våren 2016

Reviderat samverkansdokument för deltagande i NTutvecklarutbildning

Valbara aktiviteter. Välkommen till Kalmar 22/ Pass A. #TiS2016 #CETIS. Teknik och genus i barnböcker. Teknik med musik

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination

Välkomna! Claes Klasander Föreståndare, CETIS

Systematiskt kvalitetsarbete

RAPPORT skolverksamheten på KomTek till

Pedagogisk IKT-plan - verksamhetsåret 2015

VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN?

Nyanlända elever i fokus

för chefer och handläggare

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan

Bedömning för lärande. Sundsvall

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Rapport skolutveckling och digitalisering

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan

Önnegårdens förskola. - med en gemensam barnsyn.

Grundskoleprogram 2012

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

Specialpedagogikdagarna

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Över tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013).

Rikskonferensen för hälsosamt lärande

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Entris mars 2013 Gabriella Holm

Parallellsession Avancerade räknare naturliga verktyg i matematikundervisningen. 302 Matematik i Papua Nya Guinea

Sagt & gjort. House of Alvik

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

Skola för hållbar utveckling

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet.

Fårdala och Stimmets förskolor och skolor. Fårdalas grundskola BOU-nämnden Enhetsplan 2013

Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Utvecklingsprojekt som beviljats projektmedel från utbildnings- och kulturkontoret 2015/2016

Undersökning till skolor med El- och Energiprogrammet

Matematik ute ett nytt rum för lärande

Kvalitetsdokument 2013/2014

Finn upp gör problemlösning roligt!

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor

Verksamhetsråd Stora Hammars rektorsområde

Klöxhultsskolan Läsåret 15-16

Välkommen Till Kryssets förskola 2015

Metodfestival kring lärande för hållbar utveckling

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Attraktiva fritidshem

Claes Klasander, Föreståndare CETIS. Lotta Lena Katarina Susanne Nationellt nätverk.

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

Ungdomsgruppen 18 april

Sagor och berättelser

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

TONSPRÅK FORTBILDNING OCH INSPIRATION VÄNERSBORG 27 OKTOBER 2014

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

En viktig mässa för alla

Matena. - Lärarfortbildning i samverkan med teknikföretag

Vad händer sen? en lärarhandledning

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Matematik åk 9. Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9

Dnr: 2015/173-FSN-600. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se. Förskolenämnden

ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN seminarieserie för skolledare & pedagogisk personal

Framtidens kunskaps - bedömning och betygsättning

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)

Teknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11. Trafik.

Så bra är ditt gymnasieval

Nordiska språk i svenskundervisningen

Granskning av anpassnings- och förändringsarbete utifrån nya skollagen

Tematräff 2 Om minskat matsvinn Tullängsgymnasiet, Örebro 30 mars Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Lokal arbetsplan för Samilsdalskolan åk 7-9

Sundbyvägen Datum 1 (11) LVP 2014/2015. Sundbyvägen

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Kompetensutveckling. Förskola. hösten 2015 våren Medioteket

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Pedagogisk dokumentation

Transkript:

Valbara aktiviteter Pass A A:1 Föreläsning Målgr: F-3, 4-6 Välkommen till Västerås 29/9 2016 Expectrum, Kopparbergsv. 10 8:00-9:00 Registrering. Kaffe med smörgås och utställningsbesök. 9:00-10:30 Inledning. Regional medverkande. Claes Klasander, CETIS. Representanter från Skolverket och NATDID. Teknik i skolans tidiga år: Vad ser lärare som utmaningar och vad kan skola och högskola tillsammans göra åt det? Med en genomförd mindre enkätstudie om lärares syn på teknik som grund leder vi forskningscirklar i ett par skolor kring teknik och teknikundervisning i tidiga skolåren. I detta seminarium beskriver vi vad enkätstudien blottlägger och därutöver lärarnas egna beskrivningar, som vi fångat upp i forskningscirklarna, av sina utmaningar att undervisa i teknikämnet. Vi vill i seminariet höra om ni känner igen er i den beskrivning vi ger. Från denna del kommer vi över till lärarnas tankar om utveckling och våra upplevelser av vad högskolan kan bidra med i detta. Här är era reflektioner inom ramen för detta seminarium viktiga att få ta del av. Peter Gustafsson, professor, MDH och Gunnar Jonsson, lektor, MDH 10:30-11:00 Kaffe, frukt och utställningsbesök. 11:00-12:00 Valbara aktiviteter, Pass A. 12:00-13:15 Lunch och utställningsbesök. 13:15-14:15 Valbara aktiviteter, Pass B. 14:15-14:45 Kaffe, kaka och utställningsbesök. 14:45-15:45 Valbara aktiviteter, Pass C. 15:45 16:00 Paus. 16:05-16:30 Avslutning. #tis2016 #cetis A:2 Workshop Målgr: F-3, 4-6 Inspirerande teknik En workshop där man får jobba praktiskt med teknikämnet kopplat till syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Övningarna bygger på att man kan använda i stort sett vilket material som helst och i princip kunna användas i praktiken nästa dag. Mariann Kuusivuori, NT-utvecklare, Huddinge kommun A:3 Seminarium Målgr: F-3, 4-6, 7-9, gy. Tekniken i staden med användning av IKT Vårt samhälle och våra städer är fulla av teknik och tekniska lösningar. Staden är ett tekniskt system som kan studeras utifrån många aspekter. Kommunikationer är centrala i en stad och det finns många lösningar att studera. Detta seminarium vill visa på möjligheter att använda ny teknik för inspelning av film och bloggar för dela och redovisa elevernas upptäckter och erfarenheter. Seminariet bygger på erfarenheter ifrån Mälardalens högskolas kurser för lärare i teknik Roger Andersson, universitetsadjunkt och fil. lic. i naturvetenskapernas och teknikens didaktik, MDH Med reservation för ev. ändringar.

A:8 Föreläsning Målgr: 7-9, gy, skolledn. Produktutveckling på Teknikprogrammet A:4 Seminarium Målgr: F-3, grundsär. Behöver du fylla på? Hämta inspiration här! Här lägger vi fokus på det praktiska. Du kommer under denna stund få ta del av konkreta exempel på hur du kan arbeta med progression, digital kompetens och praktisk teknik i teknikämnet. De som deltar kommer att få all dokumentation om aktiviteterna. Ulrika Sultan, universitetsadjunkt, Örebro universitet A:5 Seminarium Målgr: F-3 Teknikundervisning utifrån sagor Vardagsteknik på ett lekfullt sätt samt också med språket i centrum. Jag delger erfarenheter som utprovare och utbildare i NTA-temat Testa teknik. Under seminariet testar vi några uppdrag ut temat. Cecilia Johammar Persson, lärare/nta-samordnare, Hjo kommun En föreläsning om hur vår skola jobbar med produktutveckling genom alla 3 åren på gymnasiet. Allt ifrån eget lådbilsbygge på lägerskola innan åk1, via UF och Produktionskunskap till Projekt Examen. Vi beskriver företagssamarbeten och de aktiviteter som är våra framgångsfaktorer. Andreas Jillram, lärare, Marie Samuelsson, lärare, Hans Jakobsson, rektor, ABB Industrigymnasium A:9 Föreläsning Målgr: Fsk. Hur hänger teknik och språk ihop i förskolan? Hur kan man arbeta med teknik och språk i förskolan? I denna föreläsning får du möta exempel på hur teknik och språk kan samverka och hur du genom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan förstärka och stötta i teknik. Caroline Bötrius, förskollärare, lärare och projektledare för SoL, Helena Danielsson, grundskollärare och projektledare för SoL, Norrköpings kommun A:6 Workshop Målgr: Fsk, grundsär. Vad blir pennor, mugg och motor tillsammans? Välkommen på workshop där vi ger tips och idéer på hur man på ett enkelt sätt kan få in tekniken i förskola och grundsärskola. Svaret på rubriken får du genom att arbeta praktiskt under workshopen. Emelie Sadenfors, koordinator, Expectrum A:7 Workshop Målgr: 7-9. Digital revolution! Drivkrafter bakom Nobelprisbelönad teknik Hur går det till när en teknisk innovation går från idé till en produkt som förändrar världen? Med utgångspunkt i berättelser om Nobelprisbelönade upptäckter och uppfinningar ger fortbildningen tips på hur du kan arbeta med drivkrafterna bakom teknikutvecklingen. Du får ett färdigt upplägg med en nyskriven text om Nobelpristagaren Jack Kilby (den integrerade kretsen) och konkreta övningar. Johanna Junback, museilektor, Paulina Wittung Åman, museilektor, Nobelmuseet A:10 Workshop Målgr: 7-9, gy. Teknik som social produkt och social drivkraft I läroplanen för teknik för åk 7-9 står bland annat att eleverna ska ges möjlighet att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön och att eleverna ska kunna relatera tekniska frågor till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling. Läroplanen lyfter även fram att teknik påverkar samhällsutvecklingen och undervisningen ska läggas upp så att den bidrar till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter. Att teknik inte uppstår och utvecklas i ett vakuum är alltså något som läroplanen betonar och något som många tekniklärare redan är medvetna om och jobbar med på olika sätt. Att teknik även uttrycker och skapar samhälleliga normer och att teknik därmed kan vara inkluderande eller exkluderande är kanske emellertid inte lika allmänt känt. Vid denna workshop får du stifta bekantskap med olika synsätt på teknik. Workshopen ger också konkreta exempel på teknik som på olika sätt skapar eller ifrågasätter normer. Lucia Crevani, docent i företagsekonomi, MDH och Anette Hallin, docent i företagsekonomi, MDH

A:15 Seminarium Målgr: 4-7, 7-9, gymn. Reflektera mera A:11 Föreläsning Målgr: 4-6, 7-9 Bygga radiostyrda flygplan av pizzakartonger Jag vill dela med mig av vårens erfarenheter i att bygga flygplan med eleverna på mellanstadiet. Hur gick det? Vad behöver förändras? Hur påverkar åldern hos eleverna? Och vad behövs det för utrustning? Joakim Svärdh, lektor i teknik, KTH och Vällingbyskolan A:12 Föreläsning Målgr: 7-9, gy. En galet energisk timme ett lyft för teknikintresset på gymnasiet Vi ser att många arbetsgivare inom energi- och teknikbranschen efterfrågar kompetent arbetskraft samtidigt som många unga står utan jobb. Det vill vi ändra på. Energi- & teknikföreläsningen inspirerar, motiverar och utmanar unga i allmänhet och tjejer i synnerhet till att bli problemlösare och världsförbättrare. Under en galet energisk timme lyfts utbildningsvägar, framtidsmöjligheter och de spännande jobben inom energi- och teknikbranschen fram på ett inspirerande sätt. Cecilia Kjellander, kommunikatör, Jobba i Västerås, Ted Radgren och Björn Nordén Skolinspektionen har kritiserat teknikämnet för alltför mycket oreflekterat görande. Man skriver att detta är särskilt framträdande när det gäller förmågorna som innebär att eleverna skall reflektera över tekniken i ett samhälleligt och historiskt sammanhang. Teknik skiljer sig från naturvetenskap genom att nästan alla tekniska lösningar har både fördelar och nackdelar. Lgr 11 lägger stor vikt vid mekaniskt hållfasta konstruktioner, men i många fall får inte konstruktionen vara alltför hållfast. Krocksäkra bilar har t.ex. avsiktligt försvagade deformationszoner som tar upp energi vid en krock. För att systematiskt reflektera över sådana aspekter kan man utgå från två centrala teknikbegrepp kravspecifikation och standardisering. Vi tar upp detta i ett antal exempel som mycket handlar om trafik, bl.a. värdet av förlorad tid vid förseningar. Vi diskuterar också bland annat rörelsedetektorer för att styra belysning och vad streckkoder i affärskassan kan ha för nackdelar. Göran Grimvall professor emeritus, KTH Pass B B:1 Workshop Målgr: F-3, 4-6 Inspirerande teknik En workshop där man får jobba praktiskt med teknikämnet kopplat till syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Övningarna bygger på att man kan använda i stort sett vilket material som helst och i princip kunna användas i praktiken nästa dag. Mariann Kuusivuori, NT-utvecklare, Huddinge kommun A:13 Workshop Målgr: fritids, 4-6, 7-9, gy, skolled. Digitalt skapande och programmering Tom Tits Experiment kommer att visa hur man kan integrera ämnesintegrerat skapande och programmering samt ingenjörsförmågor med hjälp av Microkontrollerna CodeBug och/eller Quirkbot. Tom Tit kommer att ge möjlighet att skapa projekt och utmaningar som man behöver lösa genom programmering och konstruktion. Ylva Skilberg, lärarutbildare och Cecilia Ekstrand, utbildningschef, Tom Tits B:2 Seminarium Målgr: fsk. Vad ska barn egentligen få möjlighet att lära i förskolan när det kommer till teknik? Tanken med seminariet är att, genom en blandning av föreläsning, diskussion och praktisk övning, ge dig som pedagog i förskolan en vidare syn på vad teknik i förskolan kan vara och hur man kan arbeta med den. Roliga mekanismer och tekniska experiment blandas med vardagsteknik. Pernilla Sundqvist, doktorand/universitetsadjunkt, MDH A:14 Föreläsning Målgr: F-3, 4-6, 7-9, skolled. LYFTIS Ett systematiskt sätt att arbeta för att ständigt förbättra sin teknikundervisning. För rektorer och tekniklärare på grundskolan. Susanne Engström, lektor i teknikdidaktik, KTH och CETIS

dataprogrammen och de fysiska applikationerna har. Filmklippen ligger till grund för föreläsningen. Välj även "3D-visualisering, del 2", som är en workshop och en fortsättning av denna föreläsning som ger dig möjlighet att själv testa detta praktiskt. B:3 Seminarium Målgr: F-3, 4-6, 7-9, gy. Nils Winge, förstelärare i teknik, Berzeliusskolan, Linköping Tekniken i staden med användning av IKT Vårt samhälle och våra städer är fulla av teknik och tekniska lösningar. Staden är ett tekniskt system som kan studeras utifrån många aspekter. Kommunikationer är centrala i en stad och det finns många lösningar att studera. Detta seminarium vill visa på möjligheter att använda ny teknik för inspelning av film och bloggar för dela och redovisa elevernas upptäckter och erfarenheter. Seminariet bygger på erfarenheter ifrån Mälardalens högskolas kurser för lärare i teknik Roger Andersson, universitetsadjunkt och fil. lic. i naturvetenskapernas och teknikens didaktik, MDH B:7 Seminarium Målgr: gy, skolled. Lärares perspektiv på innehållet av hållbar utveckling på teknikprogrammet Under seminariet får ni ta del av en studie av lärare på gymnasieskolans teknikprogram hur de ser på hållbar utveckling. Anders Svensson, doktorand/universitetsadjunkt, MDH B:4 Seminarium Målgr: F-3 Teknikundervisning utifrån sagor Vardagsteknik på ett lekfullt sätt samt också med språket i centrum. Jag delger erfarenheter som utprovare och utbildare i NTA-temat Testa teknik. Under seminariet testar vi några uppdrag ut temat. Cecilia Johammar Persson, lärare/nta-samordnare, Hjo kommun B:5 Workshop Målgr: 7-9. Alfred Nobel och Gustav Dalén Exempel på hur du kan arbeta med teknik och entreprenörskap i skolan Hur går man från idé till innovation? Hur gick det till när Alfred Nobel och Nobelpristagaren Gustav Dalén förverkligade sina idéer, och vilken betydelse har deras innovationer haft för samhället? Fortbildningen innehåller konkreta tips och övningar på hur du kan arbeta med teknik och entreprenörskap i klassrummet. Johanna Junback, museilektor, Paulina Wittung Åman, museilektor, Nobelmuseet B:6 Föreläsning Målgr: 7-9, Gy 3D-visualisering, del 1 Under en föreläsning berättar jag om hur jag i mitt dagliga arbete integrerar 3D som en naturlig del av undervisningen. Detta handlar främst om Teknik 1 och CAD på gymnasieskolan, men skulle även kunna användas i grundskolans teknikundervisning. Innan konferensen skickas länkar ut som visar vilken potential B:8 Föreläsning Målgr: F-3, 4-6 Teknik i skolans tidiga år: Vad ser lärare som utmaningar och vad kan skola och högskola tillsammans göra åt det? Med en genomförd mindre enkätstudie om lärares syn på teknik som grund leder vi forskningscirklar i ett par skolor kring teknik och teknikundervisning i tidiga skolåren. I detta seminarium beskriver vi vad enkätstudien blottlägger och därutöver lärarnas egna beskrivningar, som vi fångat upp i forskningscirklarna, av sina utmaningar att undervisa i teknikämnet. Vi vill i seminariet höra om ni känner igen er i den beskrivning vi ger. Från denna del kommer vi över till lärarnas tankar om utveckling och våra upplevelser av vad högskolan kan bidra med i detta. Här är era reflektioner inom ramen för detta seminarium viktiga att få ta del av. Peter Gustafsson, professor, MDH och Gunnar Jonsson, lektor, MDH B:9 Workshop Målgr: F-3, 4-6 Programmering + skola = sant Hur kan vi orientera oss och agera i en teknikintensiv värld? Digital kompetens i form av programmering är ett sätt. I denna workshop går vi från tanke till utövande, från grund till praktiska exempel. Vi provar på olika programmeringsformer och varvar praktiskt arbete med tips och inspiration på hur man kan arbeta med programmering i skolan. Emelie Sadenfors, koordinator, Expectrum

B:13 Seminarium Målgr: alla Att stärka barns och ungdomars vetenskapliga kapital B:10 Workshop Målgr: fsk, F-3, 4-6, 7-9, gy. Teknikundervisning på vetenskaplig grund hur gör man? Representanter för CETIS och NATDID presenterar några forskningsresultat med relevans för teknikundervisningen i skolan. Tillsammans (med deltagarna) diskuterar vi dessa resultat som utgångspunkt när lärare planerar sin undervisning, och några möjliga alternativ. Vi vill också öppna upp för att samtala om deltagarnas egen undervisning och de möjligheter och hinder som kan uppstå för att bygga den på vetenskaplig grund (t.ex. vilken teknikdidaktisk forskning behövs)? Jonas Hallström, bitr. professor, Linköpings universitet m.fl. B:11 Workshop Målgr: 7-9, gy. Teknik som social produkt och social drivkraft I läroplanen för teknik för åk 7-9 står bland annat att eleverna ska ges möjlighet att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön och att eleverna ska kunna relatera tekniska frågor till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling. Läroplanen lyfter även fram att teknik påverkar samhällsutvecklingen och undervisningen ska läggas upp så att den bidrar till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter. Att teknik inte uppstår och utvecklas i ett vakuum är alltså något som läroplanen betonar och något som många tekniklärare redan är medvetna om och jobbar med på olika sätt. Att teknik även uttrycker och skapar samhälleliga normer och att teknik därmed kan vara inkluderande eller exkluderande är kanske emellertid inte lika allmänt känt. Vid denna workshop får du stifta bekantskap med olika synsätt på teknik. Workshopen ger också konkreta exempel på teknik som på olika sätt skapar eller ifrågasätter normer. Lucia Crevani, docent i företagsekonomi, MDH och Anette Hallin, docent i företagsekonomi, MDH B:12 Föreläsning Målgr: Gy Hållbar samhällsutveckling Hur ser en bra stad ut för framtiden? Med en blick bakåt för att förstå hur staden formats av teknikutveckling tar vi avstamp och tittar framåt och får insikt i olika tankar om hur staden kan bli mer hållbar. Madeléne Beckman, intendent pedagogik, ArkDes, Arkitektur- och designcentrum De senaste åren har en mängd initiativ genomförts för att få fler barn och ungdomar att söka en utbildning och karriärväg inom naturvetenskap och teknik - tyvärr ser det ungefär likadant ut nu som för 20 år sedan. Ny forskning från King's College och Science Museum i London visar på vilka faktorer som påverkar. Tom Tits Experiment har följt projektet och börjat implementera kunskapen och nu delar vi med oss och vill veta vad ni tänker Cecilia Ekstrand, utbildningschef, Tom Tits B:14 Workshop Målgr: särskola Teknik i särskolan Seminarium/Workshop Tom Tits Experiment och Södertälje kommun har under se senaste åren satsat på att fortbilda lärarna som arbetar i Särskolan i teknikämnet. Vi kommer att dela med oss av hur vi arbetat med fortbildningen samt att deltagarna får prova på en eller annan aktivitet som vi provat. Vi vill även bjuda in deltagarna att dela med sig av sina erfarenheter och utmaningar. Mikael Palin och Ylva Skilberg, lärarutbildare, Tom Tits Pass C C:1 Seminarium Målgr: gy, skolled. Lärares perspektiv på innehållet av hållbar utveckling på teknikprogrammet Under seminariet får ni ta del av en studie av lärare på gymnasieskolans teknikprogram hur de ser på hållbar utveckling. Anders Svensson, doktorand/universitetsadjunkt, MDH C:2 Seminarium Målgr: fsk. Vad ska barn egentligen få möjlighet att lära i förskolan när det kommer till teknik? Tanken med seminariet är att, genom en blandning av föreläsning, diskussion och praktisk övning, ge dig som pedagog i förskolan en vidare syn på vad teknik i förskolan kan vara och hur man kan arbeta med den. Roliga mekanismer och tekniska experiment blandas med vardagsteknik. Pernilla Sundqvist, doktorand/universitetsadjunkt, MDH

C:7 Föreläsning Målgr: F-6. C:3 Workshop Målgr: 7-9, gy. Mot framtiden utan papper och penna I denna workshop upptäcker vi digital illustration med Wacom-ritplattor och provar på 3D-modellering. Vi använder oss av program som kostnadsfritt går att ladda ner. Detta är ett inspirationstillfälle som du inte får missa! Emelie Sadenfors, koordinator, Expectrum Hur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? Är det tekniklärarens uppgift att arbeta med språket i ämnet? I denna föreläsning får du möta exempel på hur teknik och språk kan samverka och hur du genom språkoch kunskapsutvecklande arbetssätt kan förstärka och stötta i teknikämnet. Helena Danielsson, grundskollärare och projektledare för SoL, Caroline Bötrius, förskollärare, lärare och projektledare för SoL, Norrköpings kommun C:8 Seminarium Målgr: 4-7, 7-9, gy. C:4 Workshop Målgr: 7-9, gy. 3D-visualisering, del 2 Workshopen är en fortsättning på föreläsningen "3Dvisualisering, del1" (B:6). Under denna workshop får deltagarna ett material att jobba med. Tanken är här att få testa olika verktyg samt att väcka intresse! Detta handlar främst om Teknik 1 och CAD på gymnasieskolan men skulle även kunna användas i grundskolans teknikundervisning. Nils Winge, förstelärare i teknik, Berzeliusskolan, Linköping C:5 Seminarium Målgr: F-3, grundsär. Behöver du fylla på? Hämta inspiration här! Här lägger vi fokus på det praktiska. Du kommer under denna stund få ta del av konkreta exempel på hur du kan arbeta med progression, digital kompetens och praktisk teknik i teknikämnet. De som deltar kommer att få all dokumentation om aktiviteterna. Ulrika Sultan, universitetsadjunkt, Örebro universitet C:6 Workshop Målgr: 7-9 Testa teknikåttan och kunskapsnätet Tillsammans lär vi känna Teknikåttan. Vi genomför tävlingsfrågorna och en klassuppgift. Därefter lär vi känna kunskapsnätet. Ewa Eriksson Carlquist, samordnare Teknikåttan, KTH och Vetenskapens Hus Reflektera mera Skolinspektionen har kritiserat teknikämnet för alltför mycket oreflekterat görande. Man skriver att detta är särskilt framträdande när det gäller förmågorna som innebär att eleverna skall reflektera över tekniken i ett samhälleligt och historiskt sammanhang. Teknik skiljer sig från naturvetenskap genom att nästan alla tekniska lösningar har både fördelar och nackdelar. Lgr 11 lägger stor vikt vid mekaniskt hållfasta konstruktioner, men i många fall får inte konstruktionen vara alltför hållfast. Krocksäkra bilar har t.ex. avsiktligt försvagade deformationszoner som tar upp energi vid en krock. För att systematiskt reflektera över sådana aspekter kan man utgå från två centrala teknikbegrepp kravspecifikation och standardisering. Vi tar upp detta i ett antal exempel som mycket handlar om trafik, bl.a. värdet av förlorad tid vid förseningar. Vi diskuterar också bland annat rörelsedetektorer för att styra belysning och vad streckkoder i affärskassan kan ha för nackdelar. Göran Grimvall professor emeritus, KTH C:9 Föreläsning Målgr: 4-6, 7-9 Bygga radiostyrda flygplan av pizzakartonger Jag vill dela med mig av vårens erfarenheter i att bygga flygplan med eleverna på mellanstadiet. Hur gick det? Vad behöver förändras? Hur påverkar åldern hos eleverna? Och vad behövs det för utrustning? Joakim Svärdh, lektor i teknik, KTH och Vällingbyskolan C:10 Föreläsning Målgr: F-3, 4-6 Stadens tekniska system Hur har staden formats av den tekniska utvecklingen och vilka behov i staden har tekniska system löst? Vi tittar på hur staden har utvecklats från medeltiden fram till dagens krav med fokus på stadsplanering, vatten och avloppslösningar, transporter, kommunikationer uppvärmningssystem och andra bekvämligheter. Madeléne Beckman, intendent pedagogik, ArkDes, Arkitektur- och designcentrum

C:11 Föreläsning Målgr: F-3, 4-6, 7-9, skolled. LYFTIS Ett systematiskt sätt att arbeta för att ständigt förbättra sin teknikundervisning. För rektorer och tekniklärare på grundskolan. Susanne Engström, lektor i teknikdidaktik, KTH och CETIS C:12 Föreläsning Målgr: 7-9, gy. En galet energisk timme ett lyft för teknikintresset på gymnasiet Vi ser att många arbetsgivare inom energi- och teknikbranschen efterfrågar kompetent arbetskraft samtidigt som många unga står utan jobb. Det vill vi ändra på. Energi- & teknikföreläsningen inspirerar, motiverar och utmanar unga i allmänhet och tjejer i synnerhet till att bli problemlösare och världsförbättrare. Under en galet energisk timme lyfts utbildningsvägar, framtidsmöjligheter och de spännande jobben inom energi- och teknikbranschen fram på ett inspirerande sätt. Cecilia Kjellander, kommunikatör, Jobba i Västerås, Ted Radgren och Björn Nordén både till Lgr 11 åk 1-3 och till Lpfö 98. Innehållet i denna workshop kommer delvis att anpassas efter platsen och de förutsättningar som finns där. Aktiviteterna kommer att vara användbara på skolgården och i närmiljön. Ledord är; upplevelse, utmaning, problemlösning, lek och konstruktion. De enkla maskinerna kommer på ett lustfyllt sätt att vara användbara i denna workshop. Mats Wejdmark, naturskolechef, Nynäshamns Naturskola C:14 Workshop Målgr: fsk. Ledande lera och andra experiment Kom och testa på våra favoritexperiment som handlar om teknik i förskolan. vi utgår från el och magnetism samt bygg och konstruktion. Prova t ex att göra konstnärliga elektriska kretsar med lera. Mikael Palin och Anna Bergdahl Gustafsson, lärarfortbildare, Tom Tits C:15 Föreläsning Målgr: 7-9, gy, skolledn. Produktutveckling på Teknikprogrammet En föreläsning om hur vår skola jobbar med produktutveckling genom alla 3 åren på gymnasiet. Allt ifrån eget lådbilsbygge på lägerskola innan åk1, via UF och Produktionskunskap till Projekt Examen. Vi beskriver företagssamarbeten och de aktiviteter som är våra framgångsfaktorer. C:13 Workshop Målgr: F-3, fritids, särskola, fsk. Leka och lära teknik ute Andreas Jillram, lärare, Marie Samuelsson, lärare, Hans Jakobsson, rektor, ABB Industrigymnasium Vi gör praktiska teknikaktiviteter utomhus. Målgrupp är förskoleklass och upp till årskurs 3. Vi gör hänvisningar