Parallellsession Avancerade räknare naturliga verktyg i matematikundervisningen. 302 Matematik i Papua Nya Guinea
|
|
- Anton Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Parallellsession Avancerade räknare naturliga verktyg i matematikundervisningen Gs, Gy Per-Eskil Persson Alltsedan räknarna introducerades i klassrummen har deras användning varit omdebatterad. Diskussionen om deras positiva, eller negativa, inverkan på elevers matematikkunskaper har återuppväckts varje gång en ny och ofta mer avancerad räknartyp gjorts tillgänglig. Inte minst gäller det grafräknarna, som används allmänt i gymnasieundervisningen idag, och de symbolhanterande räknarna, som troligen är på väg in. Frågan är vilka motiv det egentligen finns för att arbeta med avancerade räknare, vilka didaktiska vinster det finns med detta samt vilka krav som ställs på matematiklärarna. Med utgångspunkt i dagens teorier för lärande diskuteras räknarnas roll som medierande verktyg. Nyare forskningsrön presenteras som visar hur elevernas matematikkunskaper och färdigheter utvecklas med räknarnas hjälp, men också redovisar de risker det kan finnas med en olämplig användning. Speciellt pekas på hur elevernas syn på och förståelse för algebraiska uttryck, ekvationer och funktioner påverkas. Konkreta exempel på hur olika uppgifter och problem kan bearbetas med såväl grafräknare som symbolhanterande räknare visas och diskuteras. Hur gör jag rent praktiskt som matematiklärare i gymnasiets kurser och vad måste jag speciellt tänka på? Och hur ställer jag mig som lärare för grundskolans senare år till att använda avancerade räknare? Utvecklingen av elektroniska hjälpmedel och verktyg i dagens samhälle går allt snabbare. Var står räknarna i detta, exempelvis i förhållande till mjukvara för datorer? Ett försök till skiss av den framtida utvecklingen och de krav på lärarnas utbildning den ställer presenteras. Per-Eskil Persson är fil. lic. i matematik och lärande och är verksam vid Lärarutbildningen inom Malmö Högskola. Han har en mångårig erfarenhet som gymnasielärare och bedriver forskning kring algebralärande främst inom denna skolform. 302 Matematik i Papua Nya Guinea Alla Annica Andersson Denna föreläsning handlar om matematikundervisning i Papua Nya Guinea, ett land med 867 olika språk och olika sätt att räkna. Ni kommer att få se ett bildspel med bilder från Goroka och olika byar i Western Highlands. Vilken roll spelar den traditionella kulturen i skolorna? Vi kommer att diskutera begreppet etnomatematik och dess betydelse för barnen i skolorna i Papua Nya Guinea. Annica Andersson är doktorand vid Aalborg Universitet och Malmö Högskola och följde under april månad 2007 en etnomatematisk forskare, Kay Owens, i Papua Nya Guinea och det är erfarenheterna från denna resa hon vill dela med sig under denna föreläsning.
2 303 Arbeta kreativt med Excel i år 2-6 Gt Lisbeth Ringdahl Här får du se hur man kan arbeta kreativt med Excel-programmet i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år. Mitt material, som kommer att finnas åtkomligt via länk, innehåller bland annat elevundersökningar, tabeller och diagram, enkla formler och självrättande huvudräkningsövningar. Jag visar också hur man göra excelbladen tydligare och roligare med hjälp av t.ex. Rita-verktygsfältet. Lisbeth Ringdahl är universitetsadjunkt och lärarutbildare vid Malmö högskola 304 Hur kan vi utveckla språket i matematik med hjälp av konst? Förskoleklass, Gt, Gs Workshop Marianne Rönnbom Hur kan vi utveckla språket i matematik med hjälp av konst? Språket är en huvudsak, och det måste vi öva på många olika sätt. Eleverna har kanske en massa ord, men det är inte säkert att de har den rätta sortens ord. - Vilket begreppsinnehåll har eleverna i sina huvuden? Vad har de att associera till? - Hur kan vi bygga begrepp relaterat till adekvata ord? - Hur kan vi skapa förståelse med hjälp av bilder? - Hur kan vi kommunicera matematik i olika situationer och lära adekvata ord? - Hur kan vi arbeta konkret och få behov av de rätta orden i matematik? - Hur kan vi arbeta så att eleverna gör orden till sina? Att arbeta med att beskriva bilder är ett sätt att organisera för lärande där alla elever är aktiva. Eleverna arbetar två och två. Läraren utmanar deras tankar. I denna workshop får deltagarna möjlighet att sätta sig in i detta arbetssätt. I första hand används konstbilder. Som lärare väljer man bilder efter vilka ord man vill att eleverna ska införliva i sitt ordförråd. Exempel kan vara allt från lägesord, jämförelseord samt geometriska ord och uttryck. Man kan exempelvis använda bilder med stilleben från gamla mästare, linjer, kurvor och grafer hos Klee samt abstrakt konst hos Mondrian. Marianne Rönnbom är universitetsadjunkt vid Lärarutbildningen vid Malmö Högskola och undervisar där i huvudämnet Matematik och lärande samt i sidoämnet Matematik från början. Även fortbildningsuppdrag ingår i tjänsten.
3 305 Slumpen och hur vi uppfattar den med och utan tärning Gs, Gy Ingemar Holgersson I föredraget presenteras ett nytt och enkelt sätt att ta reda på antalet kombinationer som t ex ger resultatet 20 vid kast med 5 tärningar. Detta sätt bygger på en generalisering av Pascals triangel, och ger oss möjligheter att utnyttja Excel för att enkelt bestämma sannolikheten för ett visst antal poäng vid kast med många tärningar. Det blir nu också möjligt att på ett enkelt sätt illustrera en av matematikens mer spektakulära satser, nämligen den centrala gränsvärdessatsen i statistik. Den säger att om du upprepar ett experiment med en viss fördelning tillräckligt många gånger så närmar sig den resulterande fördelningen alltid en och samma, nämligen den s.k. normalfördelningen, och detta händer oberoende av hur fördelningen ser ut från början. I föredraget illustreras denna sats dels för en likformig fördelning (kast med en tärning), men också för en olikformig fördelning (kast med två tärningar där skillnaden noteras). I en andra del av föredraget presenteras några intressanta resultat (t ex Benfords lag om fördelningen av begynnelsesiffror bland numeriska data) och övningar som överraskar och utmanar våra spontana föreställningar om slumpen. Ingemar Holgersson är sedan 1985 lärarutbildare i matematik vid Högskolan Kristianstad. 306 Matematik = det som jag inte kan! Gs, Vux Tine Wedege När elever ska lära sig matematik i skolan, får de samtidigt förställningar om vad matematik är och om hur man lär sig matematik. Didaktiskt kontrakt är ett begrepp, som visar på vilka regler som gäller för interaktionen mellan lärare och elever i det matematiska klassrummet. Ett exempel på ett sådant kontrakt är, att läraren inleder lektionen med kort genomgång på tavlan. Genomgången ska användas till arbetet med dagens uppgifter. Resten av lektionstiden går åt till att räkna uppgifterna och till en avslutande sammanfattning på tavlan. Eleverna i en sådan klass kan då få uppfattningen, att matematik är något man löser matematiska uppgifter med. De utvecklar också ett personligt förhållningssätt till matematik, som ofta varar hela livet. I detta kontrakt sorteras eleverna i de som kan och i de som inte kan. I samhället fungerar matematiken som gatekeeper till en rad utbildningar och jobb. Grundat på egen och andras forskning vill jag i föreläsningen visa, hur en matematikundervisning som regleras av ett kontrakt, såsom ovan beskrivs, kan leda till att vuxna håller fast vid föreställningen om matematik att Det är det som jag inte kan! även om de är kompetenta att klara vardagens matematiska utmaningar. Tine Wedege är professor i matematikens didaktik vid Malmö Högskola och professor II vid Norges teknisk-naturvetenskapelige universitet i Trondheim.
4 307 Klara målen i 3:an undervisa! Gt Ingrid Olsson Att lyckas i matematik innebär bl. a. att kunna se, förstå och utnyttja samband och mönster, att tänka samt att ha ord för begrepp och kunna använda inre bilder. För att elever ska utveckla detta har läraren en viktig roll. Resultat från nationella undersökningar visar emellertid att läraren ägnar sig allt mindre åt undervisning i traditionellmening och allt mer åt att finnas till hands för elevernas enskilda läroprojekt. Paradoxalt nog tycks denna typ av individualisering varken komma de låg- eller högpresterande eleverna till godo i någon större utsträckning (Skolverket Rapport 251 s 74). Med mål redan i skolår 3 blir det tydligare för lärarna i de tidiga skolåren vilka grunder eleverna ska lära sig och vilken kvalitet som behövs på kunskaperna, vilket underlättar för en bra undervisning. Exempel ges på hur vi kan arbeta för att eleverna ska utveckla kunskaper som klarar dagens höjda krav på förståelse. Att lotsa eleverna framåt i böcker håller inte utan lärarna måste ta tillbaka undervisningen. Ingrid Olsson började som folkskollärare och arbetar nu med lärarutbildning och kompetensutveckling. 308 Utmaningar med ett A4-papper Gt, Gs Workshop Per Berggren Maria Lindroth Med hjälp av ett enkelt A4-papper kommer vi att visa på ett antal intressanta och spännande undersökningar man kan göra inom området tal och räkning. Ett enda A4- papper räcker för undersökande och laborativa aktiviteter under ett par veckors arbete, eller mer... Uppgifterna ger möjlighet för eleverna att få en fördjupad förståelse både vad det gäller matematisk förståelse som hur man kan arbeta matematiskt. Att lära sig att arbeta matematiskt är en viktig del i en framgångsrik matematikundervisning. Per Berggren och Maria Lindroth Matematiklärare, författare och lärarfortbildare
5 309 Prinsessan checkar in och andra oändliga historier Alla Qimh Xantcha Oändligt är vad som icke är ändligt. Men hur många oändligheter finns det? En enda eller oändligt många? Så kan man formulera den fråga som här skall utredas, och vars svar kommer att visa sig synnerligen märkligt. Vi inleder med att presentera Brasses berömda bakelse-problem, för att sedan illustrera de matematiska tankegångarna med hjälp av den lilla novellen Prinsessan checkar in (vi tvekar att kalla det en saga), samt beskriva den förbluffande Kontinuumhypotesen, först framlagd av Cantor och småningom inkluderad bland Hilberts tjugotre problem. Så lyder vårt föredrag i resumé. Med en parafras av Blake kan vi sammanfatta ännu kortare: Hold infinity in the palm of our hands, and eternity in an hour! Qimh Xantcha har flera års erfarenhet av undervisning och populärvetenskapliga föredrag och har i sin framtoning jämförts med Hans-Uno Bengtsson (hos vilken han också gått i lära). Numera är han verksam som matematiker vid Stockholms universitet. 310 Barns matematik - en del av vår kultur Fö Lillemor Emanuelsson Göran Emanuelsson Alla som arbetar i förskolan ska utveckla barns nyfikenhet och intresse att lära. Matematik har inte haft en framträdande roll i svensk förskola, men idag är vi överens om att det är viktigt att den görs synlig. Utifrån ett pilotprojekt kring kompetensutveckling med 30 arbetslag i olika sociokulturella miljöer beskrivs förskollärares och barns lust för matematik och lärande. Se Lillemor Emanuelsson Lillemor är lågstadielärare och filosofie magister i svenska, historia och pedagogik med lång erfarenhet av arbete med matematik, bild och svenska. Hon har arbetat på Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM i olika utvecklingsprojekt dokumenterade i böckerna Matematik från början (2000), Små barns matematik (2006) och i Hur många prickar har en gepard? (2008) Göran Emanuelsson Göran är redaktör, universitetslektor emeritus, ansvarig utgivare för Nämnaren , vid Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM. Han ingick i sekretariatet för Matematikdelegationen och utsågs 2006 till hedersdoktor vid Göteborgs universitet. Specialintressen är matematikentusiasm, internationellt samarbete och kompetensutveckling, se t ex
Parallellseminarium 2
Parallellseminarium 2 201 Naturinspirerad matematik Fö, Föreläsning Annica Nettrup, Anette Barr, Anna Rosdahl På Naturförskolan Snusmumriken utgör naturen runt omkring inspiration till den vardagliga matematiken.
Läs merSkolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik
Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merKursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2
8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57
Läs merDetta dokument innehåller två enkäter som skickats ut av SCB på uppdrag av matematikdelegationen.
Detta dokument innehåller två enkäter som skickats ut av SCB på uppdrag av matematikdelegationen. 1. Enkät till lärare i matematik 2. Enkät till ämnesansvariga Uppgiften att du arbetar som lärare i gymnasieskolan
Läs merEnkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.
1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.
Läs merHandlingsplan Matematik F - Gy
Utveckling av matematiska förmågor 2013 Handlingsplan Matematik F - Gy Svedala kommun 2013-01-25 Utveckling av matematiska förmågor Handlingsplan Matematik F GY Att kunna matematik Undervisningen ska bidra
Läs merDynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg?
Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? På SMDF:s årsmöte 24 jan 2003 höll Sveriges första professor i matematikdidaktik, Rudolf Strässer, ett föredrag rubricerat Learning Geometry in Secondary Schools.
Läs merProblemlösning som metod
Problemlösning som metod - för att lära matematik Fuengirola november 2014 eva.taflin@gu.se evat@du.se Problemlösningsmodulens övergripande syfte Att initiera utveckling av lärares egen undervisning utifrån
Läs merAtt arbeta med öppna uppgifter
Modul: Samband och förändring Del: 1 Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna
Läs merPlanera och organisera för Matematiklyftet
Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning
Läs merParallellseminarium 3
Parallellseminarium 3 301 Matematik för våra yngsta barn. Fö, Föreläsning Karin Larsson Hur hittar vi matematiken i vardagen som ska stimulera våra yngsta barn att få en förförståelse för matematikens
Läs merElevernas lust att lära matematik
Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Elevernas lust att lära matematik Fem lärares syn på undervisningsutformning och elevdelaktighet i denna utformning Students
Läs merUnder min praktik som lärarstuderande
tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko
Läs merMATEMATIK 3.5 MATEMATIK
TETIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Läs merHands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap
Hands-On Math Matematikverkstad 09.00 10.30 & 10.45 12.00 Elisabeth.Rystedt@ncm.gu.se Lena.Trygg@ncm.gu.se eller ett laborativt arbetssätt i matematik Laborativ matematikundervisning vad vet vi? Matematik
Läs merÄmnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination
Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination 6/9 kl 10 12 Introduktion/styrdokument Vi diskuterar upplägget i ämnesdidaktik och det ges en introduktion till
Läs merEtt övningssystem för att nå automatik
Ett övningssystem för att nå automatik EDVIN FERNER Det är klart att man blir bättre om man övar! Det är inget märkvärdigt med det. Men hur länge ska man ta upp tiden för denna övning? Och framför allt
Läs merMimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius
Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de
Läs merRödGrön-spelet Av: Jonas Hall. Högstadiet. Tid: 40-120 minuter beroende på variant Material: TI-82/83/84 samt tärningar
Aktivitetsbeskrivning Denna aktivitet är utformat som ett spel som spelas av en grupp elever. En elev i taget agerar Gömmare och de andra är Gissare. Den som är gömmare lagrar (gömmer) tal i några av räknarens
Läs mermatematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 1. KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55
Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att
Läs merbedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2014-05-23
Varierad undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2014-05-23 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merFör huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!
För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren
Läs merHan har ett mörkt arbetsrum,
Vetenskapen lyfter Precis som läkare ska lärare ha en vetenskaplig grund att stå på i sitt jobb, säger didaktikprofessor Per-Olof Wickman. Vetenskapen ger ett professionellt språk, gör yrkets syften tydliga
Läs merJust nu pågår flera satsningar för att förbättra svenska elevers måluppfyllelse
Andersson, Losand & Bergman Ärlebäck Att uppleva räta linjer och grafer erfarenheter från ett forskningsprojekt Författarna beskriver en undervisningsform där diskussioner och undersökande arbetssätt utgör
Läs merAv kursplanen och betygskriterierna,
KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet
Läs merStartpaketet: mindre klasser mer kunskap
2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,
Läs merUppgifter talmönster & följder
Uppgifter talmönster & följder Innan undervisningen om talmönster börjar bör du (åter)bekanta dig med uppgifter med anknytning till talmönster som elever möter i dagens skola. Uppgifterna är hämtade från
Läs merUtökad undervisningstid i matematik Remiss från Utbildningsdepartementet
PM 2012:141 RIV (Dnr 001-1124/2012) Utökad undervisningstid i matematik Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Som svar på remissen Utökad
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper inför betygssättningen i årskurs
Läs merVERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING
VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA
Läs merLÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010
LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010 Det finns fortfarande många poäng att söka för tidigarelärare! För att underlätta valet i lärarlyftet har vi gjort ett urval av de kurser som
Läs merMatematikpolicy Västra skolområdet i Linköping
Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Syfte Denna matematikpolicy är framtagen i syfte att underlätta och säkerställa arbetet med barns och elevers matematiska utveckling på förskolorna och skolorna
Läs merMatematikstrategi 2012-2015
Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom
Läs merVad tycker du om sfi?
Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till
Läs merSkolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Läs merVILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN?
VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN? Matena en lärarfortbildning med fokus på matematik, teknik och naturvetenskap LÄRARE FÖRETAG KOMMUN Vi har börjat jobba mer med uppfinningar i skolan och diskuterar
Läs merHur kan vi studera effekterna av digitala läromedel? Åke Grönlund Örebro universitet
Hur kan vi studera effekterna av digitala läromedel? Åke Grönlund Örebro universitet Skolverket 2013 Tillgången till datorer har ökat kraftigt sedan 2008 Inte mycket mer användning Många lärare upplever
Läs merKurser på GrundVuxNivå
Kurser på GrundVuxNivå Dataorientering, grundläggande... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 1... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 2 och 3... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 4... 2 Hem- och Konsumentkunskap,
Läs merMatematik ute ett nytt rum för lärande
Matematik ute ett nytt rum för lärande Nyfiken på att lära in matematik ute? (F- år 9) Mattelekar - vi hittar matematiken runt oss (förskolan) Workshop vid Inspirationsplats Stockholm vecka 44 2006 Birgitta
Läs mer2013-01-01-2013-08-31 - BUN - Uppföljning - Delårsrapport
2013-01-01-2013-08-31 - BUN - Uppföljning - Delårsrapport Barn- och utbildningsnämnden BILAGA 2 Information om verksamheternas arbete - Uppföljningstema medborgar/brukarfokusering - Elevresultat Medborgar/brukarfokusering
Läs merInledning...3. Kravgränser...21. Provsammanställning...22
Innehåll Inledning...3 Bedömningsanvisningar...3 Allmänna bedömningsanvisningar...3 Bedömningsanvisningar Del I...4 Bedömningsanvisningar Del II...5 Bedömningsanvisningar uppgift 11 (Max 5/6)...12 Kravgränser...21
Läs merAtt fånga bedömningar i flykten
Att fånga bedömningar i flykten ATT BJUDA IN ELEVER TILL MATEMATIK (ELLER INTE) LISA BJÖRKLUND BOISTRUP Föreläsningens struktur Tidigare forskning om kommunikation ur ett bedömningsperspektiv Kommunfinansierad
Läs merElever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson
Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson Betyg och nationella prov Strukturerad undervisning Bedömning och betyg Undantagsbestämmelsen Nationella
Läs merProgram Matte/NO-biennetten 26 januari 2013
Program Matte/NO-biennetten 26 januari 2013 Pass 4 kl. 16.00 17.00 401 Leonhard Euler en fascinerande matematiker Sten Rydh Euler är en stor inspirationskälla för alla som älskar matematik. Han kom från
Läs merBygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby
Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bakgrund Många av våra barn kommer redan som ettåringar till förskolan för att sedan befinna sig i vår verksamhet fram tills man slutar år 5 som 11-12-åringar.
Läs merSammanfattning Rapport 2010:5. Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6
Sammanfattning Rapport 2010:5 Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6 3 Sammanfattning I dag ställer samhället stora krav på att samtliga medborgare kan läsa, förstå och värdera
Läs merMatematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor
Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns förskolor. Matematikutvecklingsprogrammet ska ses som
Läs merMånga elever som studerar på Barn- och Fritidsprogrammet kommer så
Linda Jarlskog Ma A på förskolan Små barn behöver uppleva att de kan förankra tidiga möten med matematik i sin egen värld. Även gymnasieelever behöver uppleva att undervisningen känns relevant för dem.
Läs mer1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.
Modul: Taluppfattning och tals användning. Del 3: Det didaktiska kontraktet Likhetstecknet Ingrid Olsson, fd lärarutbildare Mitthögskolan Läraraktivitet. 1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det
Läs merVisionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?
Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.
Läs merLäromedel granskning
Läromedel granskning Utvärdera och bedöma kunskap i matematik Linnéuniversitet Tina Forsberg Begreppet läromedel Begreppet läromedel har ingen centralt fastställd definition, enligt Skolverket. I skolförordningen
Läs merMATEMATIK- OCH FYSIKDIDAKTISKA ASPEKTER
MATEMATIK- OCH FYSIKDIDAKTISKA ASPEKTER Xantcha 2013 2014 Examination. För godkänt betyg i kursen krävs: Samtliga skriftliga inlämningsuppgifter. Närvaro och aktivt deltagande under lektionerna. Frånvaro
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas, såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merKompetenser och matematik
ola helenius Kompetenser och matematik Att försöka skapa strukturer i vad det innebär att kunna matematik är en mångårig internationell trend. Denna artikel anknyter till Vad är kunskap i matematik i förra
Läs merSagt & gjort. House of Alvik
House of Alvik För drygt två år sedan fick eleverna i årskurs 5 och 6 på Alviksskolan i Luleå egna datorer. I samband med det började jag, som undervisar i matematik, no och bild, och min kollega, som
Läs merSammanställning workshop Nätverkens Dag 2011
Sammanställning workshop Nätverkens Dag 2011 Nedanstående underlag är en sammanställning av de tankar om spaningar som genomfördes i samband med Nätverkens Dag på Mötesplats Skola, under processledning
Läs merMA 1202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs.
MA 202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs. Deltagaren skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för tillämpningar och vald studieinriktning
Läs merVi har under drygt tio år arbetat tillsammans på Göteborgs folkhögskola.
Degerstedt, Lagberg, Reibring & Svensson Variation i folkhögskoleton Genom att främja samtal kring matematik och införa mer variation på lektionerna har ett arbetslag på Göteborgs folkhögskola utvecklat
Läs merUndervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi
EXAMENSARBETE Hösten 2009 Lärarutbildningen Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi en empirisk undersökning genomförd med pedagoger och specialpedagoger Författare Emma Emanuelsson Anna
Läs merUtbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10
1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1
Läs merLYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.
LYFTIS lyft teknikämnet i skolan Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. Cecilia Zachrisson, tekniklärare Gröndalskolan, Nynäshamns kommun: En F-9 skola Jag är ensam tekniklärare
Läs mer2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola
2014/07/31 Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14 Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola 1 Innehåll 1. Presentation av förskolorna...3 2. Beskrivning av årets verksamhet.3 3. Underlag och rutiner för
Läs merLaborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31
Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31 Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier när jag löser ett problem,
Läs merSvensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.
LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Jonas.Granfeldt@rom.lu.se Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en
Läs merMatematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev
Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Dagens program Problemlösning i undervisning Vad menas med rika problem? Heuristisk metod: geometriskt ort Problemlösning The question, what is problem solving,
Läs merIT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser
IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens
Läs merKommun Kommunkod Skolform
Skolblad avseende Bergetskolan Gillevägen 1 79433 ORSA Tel Fax wwworsase Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Skolform Orsa 34 Grundskola Skolenhetskod 3400401 Skolid 03947 Skolbladet presenterar den valda
Läs merLuleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson
Kunskapskrav och nationella prov i matematik Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson Disposition PRIM-gruppens uppdrag Bedömning Lgr 11 och matematik Det nationella provsystemet PRIM-gruppens
Läs merHej Björn! Först vill jag passa på att tacka för senast. Det var en trevlig "nätverksdag" tycker jag.
Från: Tommy Jansson Dp [tommy.jansson@edu.norrkoping.se] Skickat: den 15 september 2010 13:16 Till: Ämne: Bifogade filer: info@kognitivtcentrum.se Information föräldrautbildning i matematik Dyskalkyli
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merSkolblad avseende Kinnareds skola. Faktaruta. Brovägen 31405 KINNARED Tel Fax Skolenhetskod 32214820. Kommunen. http://www.hylte.
Skolblad avseende Kinnareds skola Brovägen 31405 KINNARED Tel Fax Huvudman Kommunal Kommun Hylte Kommunkod 1315 Skolform Grundskola Skolenhetskod 32214820 http://www.hylte.se/kinnared Skolbladet presenterar
Läs merInkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se
Inkludering Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Arbetet med inkludering har inte en tydlig början och ett tydligt slut. Det handlar om processer där attityder måste bearbetas och demokratiska
Läs merGuide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd
Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merUndersökning av digital kompetens i årskurs 7-9
Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2015-12-29 Jag har kunnat få fler vänner genom att spela hemma, Att lära mig har blivit lättare och roligare, Jag kan ha
Läs merTeoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne.
Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne. Vilket tror du är det viktigaste skälet till att man har slöjd i skolan? 1 För att lära sig olika
Läs merDOPmatematik. Ett dataprogram för lärare. som undervisar i matematik. (Lågstadiet) Mellanstadiet. Högstadiet. Gymnasiet. Vuxenutbildning.
DOPmatematik Ett dataprogram för lärare som undervisar i matematik (Lågstadiet) Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Vuxenutbildning Folkhögskola m.fl. 1 Koefficienterna beräknade av DOP-programmet Graferna
Läs merTillsynsbeslut för gymnasieskolan
Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merFår vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl
Läs mer2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola
2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina
Läs merRapport skolutveckling och digitalisering
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök Ärendenr BUN 2016/360 GVN 2016/86 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 30 maj 2016 1 (7) Barn- och utbildningsnämnden/ Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Läs merBarn och familj 2012-03-21
I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är
Läs merFramtidens klassrum: Det resande klassrummet
Framtidens klassrum: Det resande klassrummet Hur kan vi förbättra elevers motivation till att vilja lära? I stället för att välja ett ämne har vi valt ett område som är viktigt för att förbättra och göra
Läs merTid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare
Läs merHur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet
Matematiklyftet Ökad måluppfyllelse Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet Fortbildning i matematikdidaktik för alla matematiklärare Stöd för arbetet med matematik i förskolan och förskoleklassen
Läs merStockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor
Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor stockholm.se December 2014 3 (6) Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända
Läs merLäsglädje med lek och musik
Katarina Södra Skola Katarina Bangata 41 116 39 STOCKHOLM Kontaktperson Kerstin Wärngård 08-508 42 412 kerstin.warngard@utbildning.stockholm.se Läsglädje med lek och musik Har du ibland elever som trots
Läs merArbetar ämneslärare språkutvecklande?
Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag
Läs merVerksamhetsplan. Ett hus där barn får växa
Verksamhetsplan Ett hus där barn får växa Förskolan har inriktning mot skapande och utomhuspedagogik. Vi arbetar med barnen som medforskare i smågrupper vilket vi anser ger barnen god trygghet och delaktighet.
Läs merGemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5
Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleverna skall kunna skilja på begreppen area och omkrets. Koppling till strävansmål: - Att eleven utvecklar intresse
Läs merKURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola
MAH / Lärarutbildningen 2006-12-18 1(6) KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola Matematik från början 15p Exploring mathematics 15p Fastställande: Kod: Nivå: Fördjupning i förhållande till examensfordringarna:
Läs merMuntlig kommunikation på matematiklektioner
LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll
Läs merReviderat samverkansdokument för deltagande i NTutvecklarutbildning
Reviderat samverkansdokument för deltagande i NTutvecklarutbildning 2013-2016 mellan Ängelholms kommun och Statens skolverk Bakgrund Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att ansvara för utvecklingsinsatser
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015
Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2
Läs merDokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor
1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur
Läs merUtvecklingen av FonoMix Munmetoden
Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet
Läs mer