Fördelar... 2 Ekologisk köksvecka... 2. Dosering och planering... 4. Frihet från fåfänga... 4 Besparing... 4



Relevanta dokument
TRYCKKOKARE Bruksanvisning

Chicken green curry. vecka 18

Pasta med fetaost och bacon. vecka 20

Vårlökskorv med stuvad grönkål. vecka 50

Yvonne Wengström Leg. Dietist

5 dagar. Ingredienser v.35. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.35. Köp gärna med fler matvaror!

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Recept. Ingredienser v.19. Veckans meny: Bra att ha hemma v.19. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Vecka 1: Måndag: Frukost: (kl ) Äggröra med grönsaker. Lunch: (kl ) Nötshake med frukt

Potatis- och purjolökssoppa med tunnbrödsrulle. vecka 47

Miljövänliga husmorstips om rengöring

Miljövänliga husmorstips om rengöring

Hem- och konsumentkunskap år 7

Krämig kycklingpasta med persilja. vecka 35

3 dagar. Recept. Ingredienser v 1. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 1. Köp gärna med fler matvaror!

Spenatpannkakor. med prosciutto och svamp. Vecka 20

Köttfärspiroger. Fyllning. ½ gul lök. 2 krm salt

Utvärdering_HKK HT 18

En Lättare Vecka.

Kalvfärsbullar i tomatsås. vecka 43

3 dagar. Ingredienser v 36. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 36. Köp gärna med fler matvaror!

Välj din stil. Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt!

Tomatsoppa med kräfttoast. vecka 44

Till dig med Måltidsservice

3 dagar. Recept. Ingredienser v 42. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 42. Köp gärna med fler matvaror!

Älsklingsmat och spring i benen

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

3 dagar. Ingredienser v 3. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 3. Köp gärna med fler matvaror!

Paolos heta räkor med vitlök, saffran och tomat. vecka 12


3 DAGAR VECKA 42 VECKANS MENY

Strozzapreti med pancetta och råstekt kål. vecka 8

Krämig papardelle med portabello. vecka 43

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Recept. Ingredienser v.39. Veckans meny: Bra att ha hemma v.39. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS

Bra att ha hemma v.52 Veckans meny:

Julmatsedel äldreomsorgen

Spara energi i köket En stor del av hushållselen används för kyl och frys. Hur mycket el som kyl och frys drar beror på deras ålder och storlek.

VECKA 50 3 DAGAR VECKANS MENY

3 dagar. Ingredienser v 11. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 11. Köp gärna med fler matvaror!

Pappardelle med zucchini och soltorkad tomat. vecka 21

Recept. Ingredienser v.29. Veckans meny: Bra att ha hemma v.29. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Krämig pasta med kyckling och saffran. vecka 47

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

3 dagar. Ingredienser v. 5. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v. 5. Köp gärna med fler matvaror!

Pastasnäckor med kryddig färsfyllning

3 dagar. Ingredienser v 28. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 28. Köp gärna med fler matvaror!

Vecka 41,4 port. Matnyttigt! MatHems Familjematkasse! Ingredienser. Recept

Inspirationshäfte för mat, klimat & en hållbar livsstil

3 DAGAR VECKA 46 VECKANS MENY

5 dagar. Ingredienser v.39. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.39. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 41. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 41. Köp gärna med fler matvaror!

Ingredienser v.27. Recept. Hej! Bra att ha hemma v.27. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept - vegetariska drycker ett urval.

Dillbakad lax. med sparris. Vecka 17

3 DAGAR VECKA 7 VECKANS MENY

Vecka 32,4 port. Matnyttigt! MatHems Familjematkasse! Recept. Ingredienser

5 dagar. Ingredienser v 52. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 52. Köp gärna med fler matvaror!

Chorizo. med rostad paprikapasta. Vecka 14

5 dagar. Ingredienser v 3. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 3. Köp gärna med fler matvaror!

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Introduktion. Innan du börjar så vill vi peka på några generella saker när man använder sig av MCT olja i matlagningen;

Lingon är röda, blåbär är blå allra bäst är det med båda två!

Planering av måltiderna

Höstterminsplanering i. hem- och konsumentkunskap år 8

ÄTA RÄTT. Träff 1, år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Bra barnmat Del 3 Middag

3 DAGAR VECKA 48 VECKANS MENY

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Ingredienser v.38. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.38. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Chorizo. med rostad paprikapasta. Vecka 14

Vecka 35,4 port. Nyhet! MatHems Familjematkasse! Recept. Ingredienser

3 dagar. Ingredienser v 41. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 41. Köp gärna med fler matvaror!

Lingbo Julmatsedel Kyld mat

3 dagar. Ingredienser v 27. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 27. Köp gärna med fler matvaror!

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan

Del 2 Produktbladen Om att laga mat utomhus

Stekt korv med majsoch tomatsallad. vecka 23

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Många vill vara med och spara energi men få vet hur de ska göra. I den här trycksaken har vi samlat enkla, konkreta energispartips rum för rum.

NORDISKT GA STABUD 2016 Förslag till festmeny

Lilla. för årskurs 8 & 9

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor.

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist.

Höstterminsplanering i. hem- och konsumentkunskap År 8

3 dagar. Ingredienser v 47. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 47. Köp gärna med fler matvaror!

Inför provet årskurs 8

3 dagar. Ingredienser v 3. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 3. Köp gärna med fler matvaror!

Krämig räkpasta med körvel. Vecka 7

Enchilada med tomatsalsa. Vecka 12

Aktiv Föreläsning. Kost

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Kyld mat sommar 2012, Lingbo kök, vecka Sommarmatsedel äldreomsorgen Kyld mat Lingbo

Transkript:

Innehåll Fördelar....................................................................... 2 Ekologisk köksvecka............................................................ 2 Soppdag........................................................................................ 2 Energifri dag..................................................................................... 2 Diskfri dag....................................................................................... 2 Källsortera disken............................................................................... 3 Fettsnål dag...................................................................................... 3 Tryckkokardag.................................................................................... 3 Tryckkokare.................................................................................... 3 Dosering och planering.......................................................... 4 Eftervärme....................................................................................... 4 Upptining........................................................................................ 4 Storkok......................................................................................... 4 Lägga i blöt...................................................................................... 4 Frihet från fåfänga............................................................... 4 Besparing...................................................................... 4 1

Fördelar Tillämpad ekologisk matlagning medför följande fem fördelar: Energibesparing Tidsbesparing Materialbesparing Hälsofrämjande Tillfredställelse över de fyra första Människans framgång på jordklotet beror till stor del på vår vana att göra en stor mängd annars otillgängliga livsmedel ätliga genom sönderdelning i värme. Genom att koka, steka, grilla och på andra sätt värmebehandla födan har vi uppnått ett vanebeteende som nästan blivit en tvångstanke. Så fort det är matdags måste spisen, ugnen eller mikron igång. Trots fördelarna med detta finns det också nackdelar. Med dagens energipriser kostar en kilowattimme cirka 1/3 krona vilket betyder att en timmes ugnstillagning kostar någon krona och en stek eller en köttgryta ungefär lika mycket. Det är inte mycket i pengar, men ganska mycket energi går åt. Dessutom förstörs framförallt vitaminer och vissa andra vitala ämnen vid värmebehandling. Ekologisk köksvecka Så här kan en ekologisk köksvecka se ut: Måndag: Soppdag Tisdag: Energifri dag Onsdag: Diskfri dag Torsdag: Fettsnål dag Fredag: Diskfri dag Lördag: Tryckkokardag Söndag: Flott dag Soppdag Alltid när vi kokar kött och grönsaker lösgörs massor av nyttigheter i kokvattnet. Där finns fett, kolhydrater, smakämnen och mineraler. Kokvattnet efter fast föda är ofta en utmärkt soppbas, fullt jämförbar med den buljong som vi annars brukar köpa i butiken. Om du häller ut spadet i avloppet förlorar du inte bara buljongen utan också energin. Du värmer bara upp avloppet med flera liter kokhett vatten varje vecka till ingen nytta. Om kastrullen får stå och svalna med spadet kvar så värmer den upp rummet betydligt. Soppa kan med fördel kokas på sådant som inte går att äta. Fiskhuvuden, köttben. hårda rotfrukter, lätt åldrad frukt och annat ger goda och näringsrika avkok. Energifri dag Pröva att införa en "energifri dag" per vecka, med sallader av fisk, kyckling, potatis, musslor, paprika, tomat och andra råa eller kokta grönsaker, ost och mumsiga kryddor. Ät bröd, smör, drick öl, cider, vatten, eller annat gott till. Du sparar väntetiden vid spisen, el och pengar. Dessutom får du i dig lite extra vitaminer. En "energifri" middag kan bli lika god och festlig som en "energimiddag". Diskfri dag Inför (minst) en diskfri dag per vecka. Disken tar ingen skada av att stå ett par dagar. Ligger den i blöt (ej ting av trä eller silver) underlättas istället senare disk betydligt. Att diska mycket en gång är mer tids- och Fördelar 2

energibesparande än att diska lite tre gånger. Att "fylla" handdisken är lika viktigt som att fylla diskmaskinen! Diska - men med förnuft. Att "diska" under rinnande hett vatten är fossilt beteende som spritt sig från neandertalare från Islands och Yellowstones heta geysrar och Turkiets varma källor! Källsortera disken Liksom vi nästan fixerat oss vid att värmebehandla allt vi äter är vi lika fixerade vid att värmebehandla allt vi diskar. Varmvatten kan t.o.m. bränna fast matrester som annars lätt skulle kunne spolas bort med kallvatten. I själva verket är det nästan bara vissa fetter som behöver lösas upp i varmvatten. Vattenglas, sallads- och frukskålar och liknande vinner inget på att diskas i varmvatten. Sortera disken så upptäcker du hur lite som egentligen måste diskas i varmvatten (en fettsnål dag blir det ingenting). En diskmaskin med sin höga temperatur och frätande diskmedel är ett dåligt alternativ för icke-fet disk. Val av miljöskonsamt diskmedel är en självklarhet och avhandlas på annan plats i handboken. Fettsnål dag All mat innehåller fett rent biokemiskt, men det är överskott av flytande matfett som "ruinerar" både hälsan och disken. Det är bara olja pressad ur fröer som är smetande och lätt leder till överintag genom sin koncentration, innan den naturliga mättnadskänslan infinner sig. Därför tar vi ingen skada av att införa en fettsnål dag per vecka genom att äta livsmedel utan extra tillsatt fett och olja samt bröd utan matfett. Förutom hälsovinsten och vitaminrikedomen är finessen den att du slipper diska i varmvatten vilket är mycket energikrävande. Skölj bara av din tallrik under lite kallvatten, och vips så är den tråkiga disken klar! Du sparar varmvatten, diskmedel, tid och blask. Det viktiga näringsinnehållet i fett kan man ändå tillgodogöra sig genom att äta fettet i sin naturliga förpackning; solrosfrön, nötter, sojabönor, kastanjer m m. Då får man ett balanserat fettintag, inklusive fibrer. Om du kombinerar en energifri dag med en fettfri dag gör du en rejäl energi- och tidsvinst. Tryckkokardag Med hjälp av ett fysikaliskt trolleritrick kan vi spara mycket tid och energi. Trolleritricket innebär att vi höjer vattnets kokpunkt. Hur det går till? Jo, definitionen på kokande vatten är att det övergår till vattenånga i gasbubblor från sin hetaste zon, per definition vid 100 grader. Vattenångan har större volym än motsvarande volym vatten men genom att stänga in ångan "trycker" man med våld ned gasbubblorna i vattnet och vattnet kokar inte. Däremot upphettas vattnet fortfarande och strävar efter att förångas. Vid en högre temperatur än 100 grader trycker nu vattnet upp gasbubblor - det kokar! Ju starkare mottryck, desto högre temperatur måste vattnet ha för att orka trycka ut gasbubblor - att koka. Tryckkokare Mottrycket åstadkoms av ett lufttätt lock och kastrullen som utför trolleritricket kallas tryckkokare. Poängen är att en högre temperatur skapar kortare koktider. Vid kokning sönderdelas födan genom att de kemiska bindningarna i proteiner, enzymer, fibrer och fetter bryts upp av energin (högre temperatur = högre energi). Tillagningstiderna blir med tryckkokare mellan 25-50 procent av den "normala". Ett potatiskok, kikärtor eller motsvarande är klart på högst tio minuter. Kött (som innehåller mycket proteiner och fetter) som normalt skulle ta 3-4 timmar att tillaga tar mindre än en timme i tryckkokare. Ekologisk köksvecka 3

Du spar massor av tid och massor av energi tack vare ett smart utnyttjande av de fysikaliska naturlagarna. Eventuella fördomar mot tryckkokare riktas mot gamla åbäkiga modeller. Idag finns moderna tryckkokare med höga prestanda, idiotsäkra säkerhetsventiler och trycktestade av sprängämnesinspektionen. Dosering och planering Det finns även andra sätt att spara tid och energi. Laga aldrig mer mat eller dryck än du gör av med! Att koka en kopp te om man skall ha en kopp te går snabbt och spar energi och vatten. Små bitar kokas alltid fortare än större. Dela stora grönsaker i bitar så minskar elförbrukning och tidsåtgång. Rester eller grönsaker som bara skall värmas läggs i ett värmetåligt durkslag över ett potatis- eller spagettikok och är lagom uppvärmt när koket är klart utan att ha nyttjat mer än spillvärmen. En såskastrull värms lätt genom att ställas på en mindre gryta och blir färdig samtidigt med den. Det finns kastrullsystem i flera våningar med vilka man kan ångkoka eller värma flera maträtter samtidigt på en enda platta som utnyttjas maximalt. Eftervärme Genom att utnyttja eftervärmen sparas också mycket energi. Om man stänger av plattan några minuter efter att den blivit het, så värmer den effektivt upp innehållet i kastrullen eller pannan och dessutom utan risk att det kokar över och kladdar ned spisen. Upptining Att tina fryst mat i mikron strax före middagen är energislösande och avslöjar dålig planering sprungen ur stress. Om frysvaran läggs i kylskåpet på morgonen eller i rumstemperatur några timmar innan är den tinad till middagsdags. Storkok En storkökstrategi är att laga mycket mat vid ett enda tillfälle. Man spar energi och tid på att laga ett kilo av en soppa eller gryta vid ett tillfälle, jämfört med att laga till det i små doser vid fem olika tillfällen. En soppa eller gryta mognar bara och blir godare om den står ett par dagar (i kylen). Lägga i blöt När man tillagar torrvaror (pasta, ärter, bönor, ris etc) sker två saker. Först sugs massor av vatten upp under en svällningsprocess. Därefter sönderdelar värmen proteiner och kolhydrater. Svällningen vinner inte mycket på att ske i värme och att stormkoka torrspecerier under svällningen är rent onödigt. Lägg dem istället i blöt några timmar eller över natten. Koktiden minskas till ungefär hälften. Frihet från fåfänga I det ekologiska köket är elektriska hushållsmaskiner en kritiskt utvald resurs. De flesta elektriska hushållsapparater är löjliga, onödiga och värdelösa. Många prackas på dessa bedrövliga alster i form av julklappar, presenter och företagsmutor, varefter de ofta blir stående och samlar damm på en hylla, skänks till Myrorna eller diskret avyttras i soprummet. En människa vid sina sinnens fulla bruk inser lätt det undgängliga i elektroniska bakmaskiner, äggpunkterare, vitlökskrossare, vispar och brödskärare. Glädjen med elapparater avtar när man upptäcker att de är besvärliga att diska och hålla rena, tunga att hålla och hantera och så jobbiga att använda. Till slut återgår man till kniven, rivjärnet och andra handredskap eftersom det går både fortare och lättare. Med handkraft och genialt uttänkta mekaniska handredskap spar du tid, pengar, elenergi, minskar din sårbarhet vid strömavbrott samt ökar ditt civila ansvar och din självtillit. Dosering och planering 4

Besparing Räknat på ett enda hushåll med 52 energifria dagar per år spar man cirka 100 kilowattimmar och cirka 30 kronor (beroende på tariffen). Räknar man in 52 fettfria dagar och 104 diskfria dagar spar man in cirka 200 kilojoule energi ytterligare och en väldig massa tid och trista sysslor. Räknat på 52 tryckkokardagar per år med halverad koktid spar man cirka 52 kilowattimmar och cirka 15 kronor. Räknat på hela Sveriges hushåll spar man respektive 0,25 Terawattimmar, 110 miljoner kronor och med fettfria och diskfria dagar inräknade spar man in 500 miljoner kilojoule ytterligare! Denna artikel skrevs först av Torbjörn Peterson och publicerades i den gamla handboken på alternativ.nu. Du kan läsa originalversionen här. Jonas Haraldsson (6 edits) Irene Persson (4 edits) Besparing 5