TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN

2007-10-29 TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN VISION: Eleverna i Norsjö kommun ska bli bäst i Sverige på att läsa ÖVERGRIPANDE MÅL Att skapa, bibehålla och utveckla barns/elevers bok- och läsintresse Att utveckla barns/elevers ordförråd MÅL Framgångsrika satsningar på systematiskt arbete med att stödja elevers språkutveckling visar att det är möjligt att hjälpa i stort sett alla elever att lära sig läsa och skriva och att utveckla förmågor i relation till de nationella målen 1. Förskola 1-5 år Alla barn ska ha ett välutvecklat tal och språklig medvetenhet när de är 5 år. Språklig medvetenhet innebär att barnet vid 4-5 års ålder kan peka på bild och text i anknytning till det lästa associera till egna upplevelser under läsningen återberätta texten lyssna uppmärksamt och koncentrerat kan svara på frågor om texten kan göra inferenser utifrån text och bild 2. Barnet ska också veta hur en bok är uppbyggd med en början, en handling och ett slut. 1 Nationellt centrum för språk- läs- och skrivutveckling, Avsnitt i kommande handlingsplan, Myndigheten för skolutveckling 2 Mats Myrberg, Språk och läsning, Artikelmanus till LOCUS, 15 jan 2004. 1

Förskoleklass Innan skolåldern ska alla elever förutom ett välutvecklat tal och språklig medvetenhet även ha fonologisk medvetenhet. Språklig medvetenhet innebär att barnet som sexåring: förstår att bokstäver representerar språkljud förstår att talade ord kan segmenteras i fonem känner igen stora och små bokstäver kan skriva många bokstäver utan hjälp kan skriva sitt eget namn 3. Fonologisk medvetenhet innebär att eleven kan skifta uppmärksamhet från betydelsen, innehållet i det som sägs, till hur det sägs, hur det låter och vilka ljud som bygger upp ett ord 4. Bland annat har nordiska studier visat mycket positiva effekter av fonologiskt baserade träningsprogram i förskoleklassen för att motverka läs- och skrivsvårigheter 5. Eleven ska kunna lyssna på när en vuxen läser ur en kapitelbok. År 1 Alla elever ska på egen hand kunna ljuda ihop bokstäver till ett kortare ord = syntes och dela upp ord i delar (bokstäver)= analys när de går ut år 1. De har då förstått den alfabetiska principen eller knäckt den alfabetiska koden 6. År 2 I slutet av år 2 ska alla elever läsa med ett visst flyt. Att läsa med flyt innebär något mer än att ha automatiserat läsningen. Den som läser med flyt behöver inte koncentrera sig på att identifiera de skrivna orden, utan kan istället rikta sin uppmärksamhet på textens innebörd, d.v.s. skapa kopplingar mellan tankar och idéer som uttrycks i texten och mellan det som står i texten och sina egna erfarenheter och kunskaper 7. 3 ibid. 4 Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin, God läsutveckling Kartläggning och övningar, N o K, Örebro, 2006. 5 Mats Myrberg, (red), Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter, Lärarhögskolan Stockholm, 2003, s.13. 6 Ingvar Lundberg, Alla kan lära sig läsa och skriva, Natur och Kultur, Stockholm, 2006. 7 Lundberg och Herrlin, 2006, s 14. 2

Flytet bildar bron mellan ordavkodningen och förståelsen. Elever som läser flytande kan identifiera ord och förstå samtidigt 8. Uppnås inte målet fungerande avkodning för alla före andra skolåret är risken stor att barn med avkodningsproblem kommer att fortsätta att misslyckas 9. År 3 Alla elever ska uppnå genomsnittsvärdet för åldern i ordavkodning och ordförståelse (minst stanine 4 på diagnostiska prov). År 1-3 Alla elever ska ha god läsförståelse. Det innebär att eleven ska veta veta när han/hon inte förstår och kunna göra något åt det t.ex. läsa om eller be om hjälp 10. Alla elever ska minst ha läst ut en till eleven anpassad bok/termin och göra en muntlig recension i mindre grupp/helklass. År 4-6 Alla elever ska uppnå genomsnittsvärdet för åldern i ordavkodning, ordförståelse och läsförståelse (minst stanine 4 på diagnostiska prov). God läsförståelse innebär att eleven ska kunna identifiera viktiga händelser i texten. Eleven ska kunna summera innehållet t.ex. genom att återberätta ett kortare stycke eller göra egna frågor på innehållet. Eleven ska också kunna förutsäga vad som skulle kunna hända utifrån det man vet i en berättelse 11. En god läsutveckling förutsätter en medveten och målinriktad läs- och skrivpedagogik även efter de inledande skolåren 12 Alla elever ska minst ha läst ut en till eleven anpassad bok/termin och göra en muntlig recension i mindre grupp/helklass. 8 ibid, s, 14. 9 Mats Myrberg, Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter En forskningsöversikt på uppdrag av skolverket, Skolverket, 2001,s.61. 10 Cathy Collins Block och Linda B. Gambell och Michael Pressley, Improving Comprehension instruction, United states of America, 2002, s. 379. 11 Block, Gambell och Pressley, 2002, s. 379. 12 Konsensusprojektet, Identifiering,diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever med Läs- och skrivsvårigheter, 2006,s.8. 3

År 5: Nationella mål; I de nationella proven ingår även uppgifter där det krävs att eleven ska läsa mellan raderna. År 7-9 Alla elever ska uppnå genomsnittsvärdet för åldern i ordavkodning, ordförståelse och läsförståelse (minst stanine 4 på diagnostiska prov). God läsförståelse innebär att eleven ska kunna tolka och dra slutsatser av en text samt kunna göra inferenser d.v.s. läsa mellan raderna och binda ihop ledtrådar i texten med tidigare kunskap 13. Alla elever ska göra minst en skriftlig bokrecension/termin. Redovisningen ska även ske muntligt i mindre grupp/helklass. År 9: Nationella mål 13 Block, Gambell och Pressley, 2002. 4

HANDLINGSPLAN OBSERVERA Gråfärgade punkter är inte finansierade Det är viktigt med ett samarbete med MVC och BVC. På BVC finns en väska med bl.a. bilderböcker, broschyrer och gosedjur för att ge vårdnadshavare stöd och kunskap om barnets väg till språket. En likadan väska finns även på biblioteket. En bokdeposition från biblioteket finns i väntrummet på BVC. Det vore önskvärt att: Barnmorskan informerar om vikten av sång och högläsning även före födseln. Personalen visar väskan för vårdnadshavarna och försöker intressera och inspirera dem att läsa för sina barn. Under år 2007 kommer biblioteket att ordna babybokprat på biblioteket för bebisar i åldern 4-5 månader i kommunen. Vid åttamånaderskontrollen på BVC får vårdnadshavarna i kommunen en inbjudan att komma till biblioteket för att hämta Barnens första bok. På biblioteket får de information om vad biblioteket kan erbjuda. Förskola 1-5 år Biblioteket kommer att bjuda in vårdnadshavare till alla 1-2 åringar i kommunen till en träff där man kommer att tala om barns språkutveckling och påpeka hur viktigt det är att läsa för barnen från tidig ålder. Varje familj får en faktabok i ämnet för vuxna och barnen får en bilderbok. Bokpåsar från biblioteket finns ute i verksamheterna. Vårdnadshavare ska kunna låna böcker därifrån. Förskoleavdelningarna i samhället har en schemalagd tid på biblioteket varannan vecka. Varannan vecka får barnen låna böcker och varannan vecka får de lyssna till en berättelse/saga. Vid gynnsamt väder ordnas sagostunden ute i skogen. 5

Vi skulle vilja att talpedagogen gör en observationsscreening av alla barn i tal och språk bl.a. för att tidigt upptäcka barn med språkstörningar. o Handledning av personal Det är önskvärt med en gemensam arbetsordning i kommunen en röd tråd kring tal och språk; Stimulering av tal, språk, och språklig medvetenhet. Dokumentation av elevers tal- och språkutveckling; Personal i samarbete med föräldrar. Överlämnande om barnens tal- och språkutveckling från förskola 1-5 år till förskoleklass. Vid skrivande: Uppmärksamma barnets pennfattning och hur barnet skriver bokstäverna både när det gäller skrivriktning och läge på raden. Visa på sambandet mellan bokstävers form. Det är önskvärt med en specialpedagog som har hand om en idébank i Förskola 1-5 år. Förskoleklass Vi skulle vilja att talpedagogen gör en uppföljning av observationsscreeningen i tal och språk. o Handledning av personal Det är önskvärt med en gemensam arbetsordning i kommunen en röd tråd kring tal och språk samt fonologisk medvetenhetsutveckling. Det är önskvärt att den förberedande lästräningen kan ske i mindre grupper. Skrivdans o Vid skrivande: Uppmärksamma pennfattningen och hur barnet skriver bokstäverna både när det gäller skrivriktning och läge på raden. Visa på sambandet mellan bokstävers form. Vi skulle vilja ge specialundervisningstid till alla elever som hamnar på stanine 1-3 på screeningtesten. Vid första besöket på biblioteket får sexåringarna en biblioteksintroduktion med boklek och utdelning av bibliotekskort. o Biblioteksbesök varannan vecka o Under vårterminen är det återigen en biblioteksträff. Barnen får då Barnens andra bok. År 1-2 Läraren läser högt ur en bok för klassen varje dag. Läsinlärning och lästräning i mindre elevgrupper. Det är viktigt att elevgrupperna är små vid starten av läsinlärningen främst i år 1 men gärna även i år 2. 6

gruppstorleken under de första skolåren är av stor betydelse för läs- och skrivförmågans utveckling 14. Att arbeta med sambandet Bokstav ljud är viktigt i läsinlärningen främst för elever som är i behov av särskilt stöd 15. Det innebär inte att läsinlärningen endast ska innehålla detta. Kortkurser i läsning på minst 5 min/dag med elever som behöver det. Vi skulle vilja ge specialundervisningstid till alla elever som hamnar på stanine 1-3 på screeningtesten. Schemalagda biblioteksbesök. De flesta klasserna kommer varannan vecka. Schemalagda biblioteksbesök även för byskolorna. År 3-6 Läraren läser högt ur en bok för klassen varje dag. Schemalagd upplevelseläsning för eleverna varje vecka. Lästräning i olika former o Alla elever ska helst ha möjlighet att läsa för läraren minst en gång/vecka o Lästräning i par eller mindre grupper Syftet med lästräningen är att eleverna ska få läsflyt så att de kan läsa aktivt d.v.s. eleverna ska upptäcka när de inte förstår och kunna göra något åt det. Göra en muntlig recension av en bok. Arbeta med läsförståelse; främst att eleven på olika sätt får visa att han/hon har förstått det som lästs t.ex. genom att återberätta text eller göra egna frågor till texten. Arbeta med studieteknik t.ex. att ta ut stödord och att återberätta med hjälp av stödorden. o Varje elev ska bli medveten om hur han/hon lär sig bäst. Vi skulle vilja ge specialundervisningstid till alla elever som hamnar på stanine 1-3 på screeningtesten. Schemalagda biblioteksbesök oftast varannan vecka. Schemalagda biblioteksbesök även för byskolorna. I år 3 i kommunen presenterar bibliotekarien ett antal böcker i klassen. Eleverna får välja ut en bok som de får behålla. Varje elev får också en läsdagbok där de kan göra anteckningar om de böcker de läser. 14 Mats Myrberg, Språk och läsning, Artikelmanus till LOKUS, 15/1 2004 s, 11 15 Adams, 1994. 7

Bibliotekarien kommer att bokprata om nyinköpta poolböcker för år 5-6 i kommunen under detta läsår. År 7-9 Lästräning så att eleverna får läsflyt och kan läsa aktivt d.v.s. eleverna ska upptäcka när de inte förstår och kunna göra något åt det. Poolböcker på biblioteket gynnar boksamtal i smågrupper. Göra en skriftlig recension av en bok. För år 7 väljer bibliotekarien ut ett antal böcker som presenteras i klassen. Eleverna får välja en bok som de får behålla. Läraren väljer hur boken ska redovisas. Eleverna får också var sin läsdagbok. I år 7 har bibliotekarien lektioner i hur man söker i bibliotekets katalog på nätet, presenterar bra länkkataloger och olika databaser. Lärarna tar upp källkritik i år 8-9. Vi skulle vilja ge specialundervisningstid till alla elever som hamnar på stanine 1-3 på screeningtesten Mer strukturerat arbete med studieteknik o Olika sätt att läsa sökläsning, intensivläsning och användning av nyckelord o Olika sätt att anteckna och förhöra sig själv o Kunna läsa mellan raderna göra inferenser o Motivationens betydelse; Motivation handlar om vilja. Viljan hänger ihop med självförtroendet. o Omgivningens betydelse; fysisk plats, utrustning o Hur hjärnan fungerar - Att varje elev ska bli medveten om hur han/hon lär sig bäst o Planering av studierna; repetition Mer strukturerat arbete med läsförståelse o Att övervaka sin läsning och avgöra om och när eleven inte förstår 16 o Identifiera viktiga händelser i berättelser/texter 17 o Tolka och dra slutsatser av texter samt att göra inferenser d.v.s. att binda samman ledtrådar i texten med tidigare kunskap 18 16 Block, Gambell och Pressley, 2002. 17 ibid. 18 ibid. 8

ALLMÄNT Dramatiseringar av böcker Boktips av kompisar i klassen Kompetensutveckling för all personal i t.ex. läsinlärning och läs- och skrivsvårigheter Ta tillvara den kompetens som finns i kommunen Kompetensutvecklingen kan ske även i mindre grupper Kompetensutveckling av personal i utveckling av läsförståelse och studieteknik. Handledning av speciallärare/specialpedagoger till personal i grupper/klasser Vi har önskemål om författarbesök i klasserna. Specialläraren/specialpedagogen informerar om att det finns talböcker. Bokjuryn. Biblioteket går ut med information till alla lärare. Eleverna får rösta och deltar därmed i en utlottning av böcker. Detta inspirerar till läsning. OBSERVERA Gråfärgade punkter är inte finansierade Kulturrådspengar söks årsvis och de punkter som har med Kulturrådet att göra är finansierade för detta läsår men hur det blir följande år vet man inte eftersom man söker pengar för ett år i taget. 9