G Ä V L E B I B L I O T E K

Transkript

1 Läsfrämjandeplan för Gävle kommun 2012/13 Enligt läsforskaren och professorn Ingvar Lundberg tar det 5000 timmar av lästräning för att bli en fullgod läsare. Det innebär 1 timmes läsning varje dag året runt i nästan 14 år! Med andra ord behövs ett långsiktigt läsfrämjande arbete och ett medvetet läsutvecklingsarbete som måste pågå under ett barns hela uppväxt och skoltid. Namnet X5000 associerar till länet Gävleborg, men också till en tågmodell (X2000) och Järnvägsmuseet står naturligtvis som en ständig påminnelse av vilken träningsinsats som behövs för att bli en fullgod läsare. Läståget står för kommunikation och rörelse och att det är något man kan hoppa på. Vagnarna kan bytas ut och fyllas på med olika läsprojekt. I Gävle kommun pågår från och med läsåret 2008/09 en samlad satsning på läsning. X Läståget riktar sig till alla barn och ungdomar från 0 år -20 år, men även föräldrar, speciellt när det gäller de yngre barnen. Huvudaktörerna är förskolan och grundskolan i samarbete med folkbiblioteket och grunden är alla de läsfrämjande insatser som redan görs på bibliotek och inom barnhälsovården och det språk- och läsutvecklingsarbete som bedrivs inom förskolan och skolan. Tanken är att insatserna ska samlas, breddas och fördjupas och att nya projekt och arbetssätt tillkommer och att aktörerna ökar samarbetet sinsemellan. Arbetet inom X Läståget leds och samplaneras av skolbibliotekssamordnaren och barnbibliotekarierna. Skolbibliotekssamordnaren i samarbete med skolutvecklarna riktar sig till pedagogerna och håller i det läsfrämjande utvecklingsarbetet inom skola, förskola och skolbibliotek. Barnbibliotekarierna samarbetar med landstinget, BVC-personal och logopeder och med pedagogerna inom förskola och skola, där många insatser även riktas till föräldrar. Folkbibliotekens speciella ansvarsområde är barn och ungdomar på fritiden, de flesta aktiviteterna erbjuds genom folkbibliotekens öppna verksamhet. Genom samarbete med fritidsgårdar och föreningar når man även barn och ungdomar som inte så ofta besöker biblioteken. Läsfrämjande insatser under 2012/13 Samarbete mellan BVC-mottagningar och folkbiblioteket Samarbetet med landstinget har fördjupats, inom barnhälsovården betonas arbetet med barns språkutveckling, BVC-personalen rekommenderas att delta i träffarna på biblioteket. Folkbiblioteket har informationsträffar för personalen och förser mottagningarna med väntrumsböcker och litteraturtips. Biblioteken fortsätter samarbetet med BVC och familjecentralen i Andersberg bl a med träffar för BVCs föräldragrupper med rim och ramsande, bokprat för bebisarna och information till Postadress: Box 801, Gävle Besöksadress Stadsbiblioteket: Slottstorget 1 Tfn , (växel), fax

2 Sid 2 (6) föräldrarna om barns språkutveckling. BVC delar ut presentkort på De små barnens bok. När boken hämtas informeras föräldrar om vad som finns för de små på biblioteket. Vid fyraårskontrollen får barnen ett nytt presentkort, då får de välja mellan tre olika böcker ur En bok för allas utgivning. När boken hämtas erbjuds barn och föräldrar erbjuds visning, introduktion eller boktips beroende på hur vana/ovana besökare de är. I samarbete med förskolan uppmärksammas presentböckerna, för att göra dem mer kända och öka andelen som hämtar ut dem. Särskilda insatser för barn med funktionsnedsättning I samarbete med landstingets logopedverksamhet arbetar barnbibliotekarierna i Gävleborg med Språkpiller dvs förskrivning av bokrecept till förskolebarn med språkstörning. Böckerna lånas på biblioteket, där föräldrar och barn får vidare lästips. Språkpillerarbetet intensifierades och utökades under Urvalet uppdaterades med närmare 30 böcker, nu ingår även tecken som stöd och böcker på andra språk. Logopedmottagningen har fått en uppsättning böcker, att använda vid mötet med de remitterade barnen. Böckerna till logopederna betalades av inköpsstödet. Från och med 2011 breddas användningen av språkpiller genom att BVC fått ett eget särskilt rekommendationskort, att ge till barn som är något försenade i sin språkutveckling och därför behöver stöd och stimulans. Böckerna lånas på biblioteket som hjälper föräldrar och barn att välja bland språkpillerböckerna. Även resurs- och språkförskolor liksom särskolan är målgrupper för språkpillerverksamheten. Daisykampanjen fortsätter påbörjades registrering av låntagare för egen nedladdning av talböcker, vilket är en fantastisk möjlighet för barn och ungdomar med lässvårigheter att få tillgång till böcker och läsning. Under 2012 blir det en bred informationskampanj ut till allmänheten om talböcker och egen nedladdning. Fortbildning av personal är ett viktigt inslag i talbokskampanjen att all personal på biblioteket och i skolan lär sig mer om talböcker och inte minst den nya tekniken, hur man på olika sätt kan lyssna på talböcker. Inköpsstödet används för inköp av talböcker liksom ljudböcker. Barnbibliotekarier och talboksavdelningen på folkbiblioteket samarbetar med Skoldatatekets IKT-pegagoger för att alla elever som behöver talböcker i skolan ska få det. Särskild information riktas till skolpersonalen. Talböcker ska alltid finnas med vid bokprat och visning för skolan. Bibliotekarier och IKT-pedagoger deltar på varandras lärarträffar. Alla biblioteksenheter satsar på talböcker, vilket bl a innebär fortsatt inköp av bok+daisy, nedladdning av talböcker på beställning, Mp3-spelare för utlåning mm. Komplettering och förbättring av Äppelhyllorna på biblioteken fortsätter. Det är stor efterfrågan på TAKK, tecken som stöd, både från förskolan och enskilda. Inköpsstödet används till inköp av TAKK, teckenspråk, taktila böcker mm. Inom programverksamheten eftersträvar vi att finna föreställningar som även tecknas. Läsfrämjande insatser inom förskolan Särskilda satsningar görs inom förskolan. Ett viktigt inslag är att få bort begreppet läsvila och ersätta det med ett medvetet och pedagogiskt förhållningssätt hos personalen för att väcka och utveckla alla 1-5-åringars intresse för böcker och läsning. Högläsning är en viktig del i den dagliga verksamheten som en metod för att väcka lusten till böcker och läsande hos alla barn. Genom att inte bara läsa, utan också samtala om och reflektera över innehållet, blir det

3 Sid 3 (6) arbetssättet en aktiv del av barns språkutveckling. För att stödja utvecklingsarbetet erbjuds förskolepersonalen kompetenshöjande föreläsningar. I stadsdelen Sätra pågår sedan hösten 2009 ett läsutvecklingsarbete med alla 8 förskolorna i området + förskoleklasserna från två skolor. Två pedagoger från varje förskola deltar på sex fortbildningsdagar per år för att tillsammans med sina chefer arbeta mer medvetet med att väcka och utveckla ett intresse för berättande, böcker och läsning/skrivning hos alla barn. Boksamtal à la Chambers har implementerats. För varje år väljs en ny temabok som alla jobbar med, boken köps till alla enheter. Barnen läser, leker, dansar, skapar och forskar utifrån boken tillsammans med förskolepersonal, barnbibliotekarier och kulturpedagoger. Läsårsarbetet presenteras via utställningar på Sätra bibliotek och avslutas med en gemensam fest. Målet är att utveckla ett tematiskt lärande utifrån sagans värld där man får in hela läroplanen. Genom att i olika sammanhang visa upp sitt arbete har Sätras systematiska och utvecklande arbetssätt blivit en förebild för övriga bibliotek och förskolor i kommunen att ta efter helt eller delvis, under kommer arbetssättet introduceras på flera håll i kommunen. Folkbiblioteket fortsätter det nära samarbetet med förskolor och dagbarnvårdare i sitt område. Förskolorna erbjuds lånebesök, även när biblioteket är stängt, och boklådor. Grupperna bjuds in till lekfulla visningar, boklek, program och sagostunder på biblioteket. Flera bibliotek och förskolor jobbar tillsammans kring bokjuryn med bokprat, läsning, boksamtal, boklek och röstning utifrån de nya bilderböckerna. Inköpsstödet används på många håll till att köpa flera uppsättningar av bokjuryböckerna, så att förskolan kan få dem på långlån. Biblioteken ordnar bokombudsträffar för förskolepersonalen med boktips och förmedling av idéer om hur man kan jobba med barn och böcker. I Andersberg deltar biblioteket i ett språknätverk tillsammans med förskolorna i området. Biblioteket medverkar på förskolans föräldramöten med boktips och information om barns språk- och läsutveckling, då man särskilt betonar vikten av högläsning i hemmet. Läsfrämjande insatser inom grundskolan Inom skolan fokuseras på behovet att arbeta med och utveckla elevernas läsförståelse och förmåga att tolka texter. Det reflekterande boksamtalet blir allt viktigare. För att stödja och kompetensutveckla lärare ordnas inspirerande föreläsningar (minst 1 per termin) som knyter an till arbetet med att stärka barns och ungdomars läsintresse och läsutveckling. Målet är att man går in för att ha regelbundna samtal om böcker för att få barn och ungdomar att reflektera över innehållet och budskapet i det de läser. En bas för det lässtimulerande arbetet inom skolan är Bibliotekstjänsts utställning av nya barn- och ungdomsböcker Godbitar som halvårsvis placeras på Skolbibliotekscentralen i Gävle. Barnbibliotekarierna bokpratar utifrån de nya böckerna på inspirationsträffar för lärare och skolbibliotekspersonal. Från och med 2011 fokuseras det läsfrämjande arbetet på 6-årsgrupperna och de första skolåren för att skapa ett arbetssätt som tar tillvara och utvecklar barnens lust till läsning. Att göra alla barn till fritidsläsare är en stor utmaning för skolan. Eftersom det är de barnen som enligt all forskning klarar skolan bäst, har man allt att vinna på att stärka barnbokens och bibliotekets roll i förskoleklassen och de första skolåren. Pedagogerna måste utmana elevernas läslust på ett positivt sätt och underlätta så att alla barn från första stund får lånekort och blir

4 Sid 4 (6) regelbundna låntagare i både skolbiblioteket och folkbiblioteket. Arbetet med X5000-Läståget i förskolan får därmed en direkt fortsättning genom insatser i grundskolan. Skolans del av inköpsstödet för används för att stärka bokbeståndet för i första hand 6-9-åringarna i alla skolbibliotek. Skolor som planerar egna läsprojekt på mellan- och högstadiet t ex bokjuryprojekt eller boksamtal, kan ansöka om att få del av inköpsstödet. Satsning på Bokjuryn i 6-års och ettan fortsätter. Skolan köper bokjuryböckerna, bibliotekarierna deltar med introduktion, bokpresentationer och boksamtal och pedagogerna arbetar på olika sätt med böckerna i sina klasser. Aktiviteter som gemensamma läsdagar och biblioteksbesök ingår. Bokjuryn avslutas på ett festligt sätt, klassens/skolans egna topplistor presenteras av eleverna själva och priser delas ut. Alla grundskolans klasser bjuds in till sitt närmaste folkbibliotek och erbjuds lånekort, lånebesök, visningar, bokprat, skönlitterära depositioner, boklådor mm. På många håll finns ett inarbetat samarbete mellan skola och bibliotek kring författarbesök, som stärker elevernas läslust. Den särskilda satsningen på att barnen redan i förskoleklass ska få ett eget lånekort fortsätter. I Sätra där man har ett nära samarbete med förskolan får 5-åringarna lånekort. Biblioteket bjuder in 6-åringarna till visning eller bokskola, på några bibliotek får barnen en bok i present i samband med besöket. De tre kommunala gymnasieskolorna har väl utbyggda skolbibliotek och arbetar aktivt tillsammans med skolornas svensk- och engelsklärare med elevernas läsutveckling. Ex på läsfrämjande aktiviteter: kontinuerliga bokprat och bokpresentationer för eleverna, läsprojekt för läs- och språksvaga elever, bokcirklar i ungdomslitteratur för personal mm. Inköpsstödet används till inköp av skönlitteratur på svenska och engelska, allt ifrån lättläst och enkel ungdomslitteratur till nobel-, pulitzer- och bookerpristagare. Alla grund- och gymnasieskolbiblioteken och de integrerade folk- och skolbiblioteken arbetar enligt planen för Informationssökningskompetens steg för steg. Att elever lär sig hitta i biblioteket och söka i katalogen är också läsfrämjande. Särskilda insatser för barn med annat modersmål Skolan har 2012 två uppdragspedagoger som ska främja ett interkulturellt förhållningssätt. Det innebär bl a att diskutera värdegrund och förhållningssätt till andra språk och kulturer. Ett viktigt inslag är hur förskolan/förskoleklassen ska kunna stödja språkutvecklingen på barnets alla språk. En förutsättning för det är ett utökat samarbete med folkbiblioteket t ex kring urval och utlån av böcker på modersmålen. Skolbiblioteken ska köpa in böcker på de språk som finns på skolan, inköpsstödet används till sådana inköp. Skola och bibliotek samverkar för att modersmålslärarna i större utsträckning ska använda barnlitteraturen på modersmålet och tvillingböcker i sitt arbete med barnen. Tillsammans med skolans ansvariga för modersmålsundervisningen ordnar folkbiblioteket informationsträffar för modersmålslärare för ökad användning av bibliotekets utbud på olika språk och för att i förlängningen inspirera och stödja barn och ungdomar att även läsa på modersmålet. Folkbiblioteket fortsätter och förändrar arbetet med tvillingböcker dvs att samma bok erbjuds både på svenska och på modersmålet. Allt fler grupper efterfrågar tvillingböcker: nyanlända, landningsklasser, föräldrar och andra vuxna i svenskundervisning. Böckerna samlas därför i en depå på biblioteken, där förskola/skola kan välja och låna på långlån.

5 Sid 5 (6) Flera folkbibliotek har speciella visningar och regelbundna bokprat för landningsklasser, dvs nyalända elever, både som introduktion till svenska språket och för att stödja modersmålet. Där det finns många barn med annat språk ordnar folkbiblioteket sagostunder på olika språk. Folkbiblioteket vill även lyfta fram de svenska minoritetsspråken. Gävle är numer finskt förvaltningsområde, vilket bl a innebär upprustning av beståndet av finska barn- och ungdomsböcker samt ökat samarbete med skola och förskola. Romer och samer uppmärksammas också på olika sätt t ex genom information, utställning, komplettering av böcker och program. Folkbibliotekens öppna verksamhet gentemot barn och unga på fritiden Biblioteket ska vara ett roligt ställe där det händer saker, ett bra fritidsbibliotek för alla åldrar med program och aktiviteter. Eftersom många, även yngre barn besöker biblioteket utan föräldrar på fritiden, måste biblioteket vara flexibelt och spontant i det läsfrämjande och språkstimulerande arbetet och t ex kunna hålla improviserade sago- eller högläsningsstunder. Biblioteket jobbar också med att vägleda biblioteksbesöken och göra dem meningsfulla. Gävle bibliotek satsar på mera läskonster: att utveckla nya sätt och metoder att förmedla berättelser, böcker, läsning, bl a i samarbete med Litteraturhuset i Sandviken, som är en resurs för hela Gävleborg för språkstimulans genom estetiska uttrycksformer. Genom programverksamhet förmedlas berättelser i olika former, läsning stimuleras även av skapande aktiviteter. Samarbetet fortsätter med kulturskolan och andra lokala musiker, dramapedagoger och konstnärer som engageras i arbetet med barns eget skapande och berättande t ex EDGE konst- & designföreningens workshops för barn och unga. Exempel på program och aktiviteter på biblioteken för barn och yngre ungdomar: babycafé och babyrytmik för de minsta rörelselek i samarbete med gymnastikförening sagostunder för 3-6-åringar en gång/veckan under terminerna och vid vissa tillfällen även sagostunder på andra språk varje månad en ny lässtimulerande tävling med bokvinster + extra tävlingar eller tipspromenader vid lov och andra tillfällen läseklubbar och bokklubbar för olika åldrar - barnen bjuds in till träffar med boktips och fika på biblioteket eleverna skriver egna boktips som finns att läsa i biblioteket, nya boktips skyltas med på barnavdelningen och äldre finns i en boktipsmapp sommarboken: Läs fem böcker och få en skrivarverkstäder för olika åldrar författarbesök ofta i samarbete med skolan För att främja ungdomars intresse för biblioteket finns PopCult på Stadsbiblioteket med inriktning på populärkultur och olika subkulturer. PopCult är för alla åldrar men målgruppen är ofta 16 till 20 år. Grundidén är att den goda berättelsen finns i många olika former t ex böcker, spel och film, vilka alla kan stimulera lusten till läsning och litteratur. PopCult är dels en hörna i Stadsbibliotekets skönlitterära avd med böcker för unga vuxna, serier, fantasy och rollspel, dels programverksamhet. Exempel på aktiviteter är hiphop, låtskrivande, livespel, workshops mm satsar man på den kreativa mötesplatsen tillsammans med avdelningen för kultur- och föreningsstöd samt olika föreningar. Besökarna får en gång i månaden träffa föreningar inom konst och skapande och får prova på workshops. Detta är även tillfällen för föreningar att träffas och knyta kontakter mellan verksamheterna.

6 Sid 6 (6) Folkbiblioteket samarbetar med fritidsverksamhet och föreningar. I Bomhus finns ett nära samarbete mellan folkbiblioteket, fritidsgården Legenden och Folkets hus. Projekt och program samplaneras. Ex på aktiviteter är utställningar och skrivarverkstäder. Under 2012 fokuseras på ett konstprojekt Konst för barn samt ordnas en dag för ungdomar, där ungdomarna själva planerar innehållet. Nytt 2012 är Barnbibliotekets samarbete med allaktivitetshuset Rapatac, som öppnar ett aktivitetscenter på Nordost, ett invandrartätt miljonprogramsområde i centrum, och med Gefle IF:s fotbollsklubb, som öppnat en fritidslokal på Strömvallen. Samarbetet börjar med bokdepositioner, kan utvidgas till bok- och läsprojekt, varvid inköpsstödet kan användas till inköp enligt ungdomars egna önskemål. PopCults samarbete med föreningar är också ett nytt exempel på hur biblioteket samarbetar med föreningslivet Insatser som främjar barns delaktighet och eget skapande Folkbiblioteken utgår från Barnkonventionen i sitt arbete, barns och ungas delaktighet är viktig. Biblioteket ska överlag öka sin dialog med dessa barn och på så sätt fånga upp önskemål idéer och låta dessa bli vägledande i det fortsatta arbetet med barnverksamheten. Under 2012 påbörjas arbetet med att skapa barnrättighetshyllor på alla folkbiblioteken för att göra barnkonventionen mera känd bland barn och ungdomar. Exempel på insatser och verksamheter: Satsningarna inom förskolan handlar om mycket mer än att läsa, det handlar om att leka, dramatisera, rita, måla, berätta. Barns lek och berättande i biblioteket uppmuntras genom utklädningslådor, litterära memoryspel och pussel, Pino-väska mm Mattias Gordons berättarbord är en populär berättarmaskin som cirkulerar mellan biblioteken. Barn bjuds in att ordna bokbord, skylta och tipsa om böcker i biblioteket. En barnhemsida har skapats, så även en blogg där bibliotekspersonal tipsar barn, föräldrar och pedagoger om böcker. Verkstäder och prova-på-aktiviteter är populärt under sport- och höstlov och även vid andra tillfällen t ex mangateckning, filmverkstad, gör en låt, skrotverkstad mm. Barn och ungdomar uppträder på biblioteket t ex firas världsbokdagen med att barn och unga framför egna texter och sånger. Utställningar både för barn och med barns alster t ex teckningar, böcker etc Detta är ramen för X5000 Läståget, alla bibliotek gör utifrån denna ram egna planer för sina läsfrämjande insatser under det kommande läsåret. Sammanställd av Irene Eriksson, barnbibliotekarie och samordnare för folkbibliotekets barnverksamhet & Gunilla Hagman, skolbibliotekssamordnare