Bakgrund Barn lär av Lust och Nyfikenhet! Men barns tillgång till böcker har försämrats

Transkript

1 Bakgrund Barn lär av Lust och Nyfikenhet! Från och med den dag ett barn föds eller kanske ännu tidigare utvecklas dess förmåga att tillägna sig ett språk. Fram till fyra års ålder är barnets förmåga att lära sig språkets grunder som störst, för att därefter avta. Forskning visar också att barn som tidigt kommer i kontakt med böcker och läsupplevelser i sin hemmiljö eller övrig likvärdig miljö har lättare att tillägna sig ett språk och att lära sig läsa. Att ge barn bra böcker är av godo ur många aspekter: barns lust och nyfikenhet stimuleras, barns empati vaknar, och barns språk utvecklas - samtidigt som barn och vuxna får många härliga och äventyrliga upplevelser tillsammans. Men barns tillgång till böcker har försämrats! Vuxna läser allt mindre för barn, i hemmet och i förskolan. Andelen läsare bland småbarnen har minskat från 85 % 1984, till 73 % 1995/96. Lästiden har minskat från 32 minuter per dag 1984 till 17 minuter 1995/96. Denna tid inkluderar även läxläsning! En genomsnittlig 3-8 åring tittar på TV en timme varje dag. Tillgången till datorer i hemmet har ökat från 23 % 1992 till 42 % 1995/96. (Filipsson: Barnbarometern 95/ åringars kultur- och medievanor) Barnbokens ställning inom biblioteksväsendet och inom barnomsorgen. Hösten 1995 fick Statens kulturråd i uppdrag att göra en studie över barnbokens ställning på bokmarknaden, inom biblioteksväsendet och inom barnomsorgen. Den visade att barns tillgång till böcker har försämrats under talet. Mellan år 1990/91 och 1994 sjönk försäljningen av barn- och ungdomsböcker med nära en fjärdedel. Utgivningen av barnböcker minskade i upplagestorlek dock ej i titelbredd. Folkbibliotekens inköp av barnböcker minskade med drygt en fjärdedel. Utlåningen av barnböcker på biblioteken minskade trots att antalet barn ökade. (Barnbokens ställning - inom biblioteksväsendet och inom barnomsorgen. Rapport från Statens kulturråd 1996:1) Dessutom har kommunerna tvingats att genomföra hårda besparingar vilket bl a har medfört att barngrupperna inom barnomsorgen blivit större samtidigt som personalen minskat att biblioteksfilialer och bokbussar dragits in samt att biblioteken i praktiken inte längre prioriterar barnverksamheten. Barns tillgång till böcker är otvivelaktigt problematisk i våra fyra nordliga län - avstånden är stora, närmaste bibliotek kan ligga mil bort och bristen på bokhandel är stor. Syfte För att utveckla och locka fram läslusten i förskolan och hemmet önskar vi stimulera till att en ny strategi för litteratur och språkutveckling utarbetas, där tonvikten läggs på ett fördjupat arbete för att nå långsiktig effekt. För att uppnå detta önskar vi ta tillvara, samla och bättre nyttja de resurser som redan finns.

2 Vi vill genom att utbilda på varje daghem ge personal och föräldrar tillgång till professionella litteraturpedagoger som kan svara på när, hur och varför man bör läsa återuppväcka och öka medvetenheten om läsningens betydelse för barn stimulera till läsning skapa ökad efterfrågan på barnböcker bland föräldrar, förskolepersonal, i bibliotek och bokhandel öka vuxnas kunskap om barns läsning och förståelse av litteratur och bild genom litteraturen belysa viktiga existentiella frågor och stimulera empatin uppmärksamma och vid behov ge extra stimulans åt pojkars läsning och språkförståelse låta barnen bli delaktiga i bokurval, berättande och litteraturskapande Vi vill också skapa en gemensam på Internet med information om projektet boktips för och om barn barns egna berättelser, sagor, ramsor, sånger, lekar, uppfinningar, tankar och bilder möjlighet till kommunikation samt idé- och kunskapsutbyte under och efter projektperioden Mål Projektet ska leda till att daghemmen har ett läslustombud att verksamheten är förankrad i arbetslaget att barnlitteraturen är tillgänglig och används på daghemmen att den medvetna lustfyllda läsningen har ökat på daghemmen och i hemmen

3 kunskapen och insikten om barnlitteraturen och dess betydelse för barns mentala- och språkliga utveckling har ökat bland förskolepersonalen och föräldrarna att samverkan kring frågor som rör barn och läsning inom vår region har ökat att att barns delaktighet har ökat vad gäller berättande, litteratur och läsning inom förskolan att hemsidan används för information och kommunikation kring frågor som rör litteratur för, bland och om barn i förskoleåldrarna Genomförande/ Metod Med erfarenhet från projektet Högläsning och berättarteknik som genomförts i Västerbottens län och från läsombudprojektet för utvecklingsstörda Läsning och livskvalitet i Västernorrland och Västerbottens län 97/98 vill vi a) utarbeta en modell för läslustombudverksamheten inom förskolorna där läslustombud utses inom varje daghem /enhet läslustombuden utbildas under arbetstid verksamheten förankras i hela arbetslaget och hela organisationen b) utveckla ett samarbete mellan våra fyra län kring en gemensam hemsida Vad är ett läslustombud? Ett läslustombud är en person som deltar i studiecirklar och föreläsningsserier om barnlitteratur och läsning har till ansvar att i sin verksamhet se till att barnen på förskolan får tillgång till böcker, högläsning och biblioteksbesök håller kollegorna à jour om bra metoder att stimulera barns läsning och om bra högläsningsböcker

4 Modell för läslustombud inom förskolan Läslustombuden utses bland personalen och har ett personligt engagemang och intresse samt stöd från arbetskamraterna genomgår en studiecirkel har regelbunden vidareinformation till övrig personal inom arbetslaget ansvarar för att frågor kring barns läsning blir en given och intressant punkt på avdelningens arbetsmöten ansvarar för avdelningens biblioteksbesök och regelbundna lässtunder efter studiecirkelns slut har regelbundna möten sinsemellan för att stimulera varandra och utbyta erfarenheter Utbildning av läslustombuden Alla läslustombud genomgår en Här studerar man vad läsning av böcker innebär, lär känna barnboksutgivningen och får tips och råd om hur man läser med barn. Cirklarna arrangeras av studieförbundens lokalavdelningar. I utbildningen ingår också en kring barns språk och läsning med de bästa föreläsarna landet har att tillgå inom området. All personal kommer att inbjudas till ovannämnda föreläsningsserie. Gemensam hemsida på internet Med anledning av projektets uppläggning - i ett glesbefolkat men till ytan stort Norrland och med ambitionen att nå alla läslustombud, föräldrar, mor- och farföräldrar och inte minst alla läshungriga och nyfikna barn - faller det sig alltmer självklart och nödvändigt att nyttja den moderna tekniken! Antalet datorer i hem, skola och arbetsliv har ökat dramatiskt och Internet har börjat genomsyra vårt dagliga liv. Många förskolor har idag dator, flera är uppkopplade mot omvärlden. På biblioteken har allmänheten tillgång till bra datakommunikation. Tillgängligheten, men även praktisk färdighet och kunskap om Internet är en angelägen fråga inte minst ur demokratisynpunkt.

5 Mot bakgrund av ovanstående vill vi med läslustprojektet som utgångspunkt starta en samverkan på Internet mellan våra fyra norrlandslän kring barn, böcker, bibliotek och barnomsorg genom att skapa en gemensam hemsida. Sidan vänder sig till många målgrupper: barn, föräldrar, förskolor, läslustombud, mor- och farföräldrar, bibliotek, studiecirkelledare, bidragsgivare m fl intresserade och skall: informera om barns litteratur och läsning ge tips på roliga och härliga barnböcker att läsa tillsammans låta barns egna åsikter om böcker och läsning få komma till tals ge plats åt barnens eget berättande, litteratur- och bildskapande informera om aktuella föreläsningar och studiecirklar mm för vuxna ge fortlöpande information kring projektet ge möjlighet till tankeutbyte om metoder, litteratur och pedagogik inspirera till fortsatt verksamhet och sprida idéerna till andra nyfikna innehålla möjligheter för läslustombuden att hålla kontakt och utbyta erfarenheter Projektet kommer därmed att innebära en kompetensutveckling vad gäller datakunskap för förskolorna. Omfattning Projektet vänder sig till alla förskolor i Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens, och Västernorrlands län. Aktivitetsplan Finansiering av projektet Brett förankringsarbete i kommunerna Förberedande planeringsdiskussioner med Kommunförbund, Länsbildningsförbund och Studieförbund Utlysning av projektledartjänst = länsorganisatör / 0,5 tjänst per län på 1,5 år Utlysning av IT - samordnare / 0,5 tjänst, en gemensam för norrlandslänen på 1,5 år Planering av föreläsningsserie Detaljplanering med kommunbiblioteken Utskick av inbjudan till barnomsorgen i kommunerna

6 Projektledarna = länsorganisatörerna startar verksamheten i respektive län IT-samordnaren börjar arbetet med den gemensamma hemsidan Arbetsgrupper byggs i kommunerna Läslustombuden utses Ett bokpaket En bok för alla beställs till varje läslustombud Studiecirklarna startar IT-samordnaren börjar bygga upp ett nätverk med och mellan läslustombuden Upptakts-och inspirationsmöte med föreläsning av en expert Övriga föreläsningar 1 dag /termin planläggs Avslutning av studiecirklarna Utvärderingsarbete Avslutning: Projektet avslutas med en gemensam konferens och med en presentation av utvärderingen. En rapport sammanställs och delas ut till deltagarna Information och dokumentation Information om arbetet kommer att ske fortlöpande och med olika medel under projekttidens gång via Internet och tryckt material Utvärdering Uppföljning av projektets olika faser kommer att ske fortlöpandeunder arbetets gång i respektive län och i ledningsgruppen. En utvärdering kommer att genomföras, via enkäter, intervjuer eller andra lämpliga metoder och vars syfte är att ge svar på hur projektets mål har uppfyllts. Under en slutlig konferens kommer avstämning ske med alla deltagare. En rapport kommer att sammanställas och distribueras till alla berörda parter. Projektorganisation Uppdragsgivare: Länsbiblioteken i Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland Ledningsgrupp: Barnbibliotekskonsulenterna i Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län

7 Projektledare: Projektanställda länsorganisatörer i respektive län Länsarbetsgrupp: Representanter från Kommunförbund, Länsbibliotek, Länsbildningsförbund, Kulturarbetarförmedlingar, Barnhälsovård, Landstingets logoped, Läspedagogiskt centrum, SCIRA, FMLS, Förskoleförbund Kommunal arbetsgrupp: Representanter från Skolförvaltningen /Socialförvaltningen /Barnomsorgen Folkbiblioteket Daghemmen Lokala studieförbund Barnhälsovården : Viktiga intressenter: Föräldrar, mor- och farföräldrar m fl Ansvar Länsbiblioteket är huvudman för projektet med ansvar för ekonomin anställning av personal Länsarbetsgruppen har till uppgift att informera om projektet i sina respektive organisationer medverka till projektets genomförande Länsorganisatören/ projektledaren har till uppgift att bilda arbetsgrupper i varje kommun i länet och se till att de fungerar organisera studiecirklar organisera föreläsningar i samarbete med de andra länsorganisatörerna Kommunens arbetsgrupp har till uppgift att verka för att läslustombud utses på förskolorna initiera och inspirera till läsdagar på förskolorna verka för att läslustombudsverksamheten fortsätter efter projekttidens slut

8 Läslustombudet har till uppgift att deltaga i studiecirklar och föreläsningsserier om barnlitteratur och läsning samla barnen till regelbunden högläsning och sagoberättande hålla kontakt med närmaste bibliotek regelbundet ordna biblioteksbesök för barnen regelbundet informera sitt arbetslag