efter stroke Regionala Strokedagen 19 maj 2016 Elisabeth Åkerlund leg psykolog specialist i neuropsykologi elisabeth.akerlund@vgregion.se
Vad gör en neuropsykolog? Neuropsykologisk utredning Neuropsykologisk rehabilitering Psykologbehandling behandling / insikt prognos körkort / körförmåga bedömning av arbetspotential Intyg: LSS, kommunala insatser, försäkringsintyg självförtroende/ självbild / identitet insiktsbearbetning / medvetenhet kognitiv träning kompensationsstrategier kan utgå från testresultat i lärandeprocess stödsamtal /psykoterapi krishantering depression ångest sömnhantering stresshantering anhörigsamtal livskris
Stroke - förvärvad hjärnskada En skada som kommer plötsligt. Livet blir annorlunda under lång tid, kanske för alltid.
Språkliga förändringar Sensoriska förändringar
Kognition Latin: cognitio föreställning, begrepp, kännedom, märka, iaktta, inse. En samlingsterm för de mentala processer, normalt viljestyrda, som handlar om kunskap, tänkande och information. Kognitiva färdigheter att förstå samband, analysera komplexa sammanhang
Hjärnans funktionella organisation Tre block 1. Hjärnstam, Lillhjärna, Limbiska systemet Vakenhet, motoriska program, känslor, grundläggande minne 2. Hjärnans bakre delar Tar emot och analyserar information 3. Hjärnans främre delar Planerar och utför uppgifter, avsikter Alexander Luria
Hjärnan Nätverk
Verbalt resp. visuellt Arbetsminne Långtidsminne Procedurminne Episodiskt minne Semantiskt minne Inkodning, lagring och framplockning Självmedvetenhet Målformulering Initiativförmåga Självinhibering Planering och organisation Fokuserad uppmärksamhet Bibehållen uppmärksamhet Selektiv uppmärksamhet Alternerande uppmärksamhet Delad uppmärksamhet Exekutiva funktioner Informationsbearbetning Minne Perceptuell förståelse Uppmärksamhet Se ordningsföljd Indela i kategorier Utvärdera Förmåga resonera Mentalt tempo Mental kontroll Verbal, syn, känsel, smak, lukt K.Malia et al, 1997
Kognitiv nedsättning efter stroke Hur vanligt är det?
Kognitiv nedsättning efter stroke Fler än 80% har kognitiva svårigheter direkt efter insjuknandet Nästan 50% har problem efter 11 år mentalt tempo arbetsminne uppmärksamhetsfunktioner Post-stroke cognitive impairment is common even after successful clinical recovery. Jokinen H et al. Eur J Neurol 2015 Sep;22(9):1288-94. Long-term cognitive impairment after first-ever ischemic stroke in young adults. Schaapsmeerders P. et al. Stroke. 2013 Jun;44(6):1621-8.
Kognitiv nedsättning efter stroke 75 personer, lätt stroke, i åldern 30 75 år, efter 1 år Uttröttbarhet 75% Minnesproblem 50% Initiativbrist 40-50% Irritabilitet 40-50% Koncentrationsproblem ca 50% Consequences of mild stroke in persons <75 years -- a 1-year follow-up. Cerebrovasc Dis. 2003;16(4):383-8. Carlsson GE, Möller A, Blomstrand C.
Screening MMT MOCA
Kognitiv nedsättning efter stroke är lätt att missa i screeningtest Skillnader mellan screeningtest MOCA och utförligare neuropsykologisk testning. Patienter på akut strokeavd. 22% av patienterna bedömdes kognitivt intakta på MOCA. 78% av dessa patienter bedömdes ha kognitiva nedsättningar utifrån neuropsykologisk testning i en eller flera kognitiva domäner Generell intelligens, informationsprocessande, visuellt minne. 55% med maxpoäng på MOCA bedömdes nedsatt på motsvarande funktion i neuropsykologisk testning Underestimation of cognitive impairments by the Montreal Cognitive Assessment (MOCA) in an acute stroke unit population. Chan E. et al. J Neurol Sci. 2014 Aug 15;343(1-2):176-9.
Kognitiv nedsättning efter stroke är lätt att missa i screeningtest 409 pat, 55-85 år, 3 mån poststroke, Strokeavdelning Helsingfors 83% ngn kognitiv nedsättning 50% nedsättning i multipla ( 3) domäner minne, visuokonstruktion, exekutiva funktioner Framkommer inte på MMT, krävs större utredning Kognitiva nedsättningar eft. 3 mån. sågs associerade med funktionell nivå 15 månader senare Post-stroke cognitive impairment is common even after successful clinical recovery. Jokinen H et al. Eur J Neurol 2015 Sep;22(9):1288-94.
Neuropsykologisk utredning Kognition Emotion Beteende Uppmärksamhet Koncentration Simultankapacitet Distraherbarhet Perception Språk Informationshantering Minne Planeringsförmåga Problemlösningsförmåga Övr. exekutiva funktioner Irritabilitet Känslomässig labilitet Affektkontroll Stresskänslighet Ångest Nedstämdhet Depression Mentalt tempo Ökad / minskad impulsivitet Initiativlöshet / passivitet Omständlighet Omdöme Motivation Uttröttbarhet Mental uthållighet Kognitiv kontroll Förmåga att arbeta effektivt
Hjärntrötthet - fatigue Upplevs ofta som det enskilt värsta symptomet efter förvärvad hjärnskada Stroke 39-72% TBI 43-73% Klara samband med exekutiv förmåga psykiskt mående ångest depression Försämrad Livskvalitet
Osynliga handikapp Kognitiv förmåga Hjärntrötthet Kognitiv kontroll svårt att hålla tråden i samtal svårt att tillgodogöra sig information svårt att växla mellan olika aktiviteter svårt med kontroll / målinriktning av beteende Påverkar: Självuppfattning tappar självförtroende osäker på egen förmåga social tillbakadragenhet Fungerande i vardagen Arbete / studier Fritid Social delaktighet
Kompensationsstrategier Hjälp av annan person Yttre strategier: minnesdagbok / Listor schema påminnelser / larm öronproppar solglasögon elektroniska hjälpmedel Inre Strategier: planera prioritera avgränsa en god struktur på dagen var sak på sin plats regelbunden vila repetition Klara av att säga nej
Medvetenhet / Awareness Social förklaring Bristande kunskap, information eller socialt stöd Organisk förklaring Nedsatt självmedvetenhet (impaired selfawarenes) Psykologisk förklaring Förnekande av nedsatt förmåga (denial of disability) Man har ännu inte hunnit testa sig själv i olika situationer. Hjärnans förmåga att tolka och förstå det egna handlandet är skadat Man förnekar sina problem genom olika psykologiska försvarsmekanismer
Medvetenhet / Awareness Föregripande medvetenhet Aktuell medvetenhet Intellektuell medvetenhet Crosson et al, 1989
En kris ett psykiskt trauma Ett psykiskt kristillstånd kan man sägas befinna sig i då man råkat in i en sådan livssituation att ens tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att man skall förstå och psykiskt bemästra den aktuella situationen. (Johan Cullberg 1992)
Emotionella reaktioner Krisreaktion chock, reaktion, bearbetning, nyorientering Depression missmod inför framtiden sorg missnöje, självanklagelser, brist på kontroll, hjälplöshet... Ökad emotionalitet Ångest panikångest fysiska reaktioner som: hjärtklappning svettningar andningssvårigheter Rädsla för nyinsjuknande Ökad stresskänslighet Ökad irritabilitet
Förmåga till affekt kan vara skadad Att känna eller tolka känslor Obekymrad / glättig Mindre känslomässig / avflackad Mer känslomässig Lättrörd Lättirriterad Orolig Nedstämd Uppgiven
Krisreaktioner Normal reaktion Patologisk reaktion 1. En psykologisk blockering 2. Skadan hindrar förmågan att bearbeta och förstå
Förekomst av emotionella reaktioner efter stroke Veronica Murray, Björn Mårtensson Läkartidningen Nr 24 2004 Volym 101
Emotionell ohälsa efter SAB Studie om 141 pat. 2-4 år eft. SAB Resultat 32% ångest 23% depression 67% fatigue Visade på större påverkan på Livskvalitet än fysiska faktorer och utfall på GOS-skalan vid insjuknandet. J.M. Anne Visser-Meily et al.long-term Health-Related Quality of Life After Aneurysmal Subarachnoid Hemorrhage. Relationship With Psychological Symptoms and Personality Characteristics. Stroke. 2009;40:1526-1529.
Det är viktigt att ta psykisk ohälsa på allvar Patienter med obehandlade emotionella symtom får en försämrad livskvalitet, ökad sjuklighet och dödlighet, ökad suicidrisk samt försämrad förmåga att tillgodogöra sig rehabilitering Dubbelt så hög risk för suicidförsök hos strokepatienter. Fem gånger högre risk för män i medelåldern jämfört med normalbefolkningen Veronica Murray och Björn Mårtensson Läkartidningen Nr 24 2004 volym 101 Eriksson, Norrving 2015
Neuropsykologisk behandling Förstå skadan och dess konsekvenser Förstå sitt eget sätt att fungera Öka förståelse för hur resurser kan tas tillvara Ge stöd i att hitta och tillägna sig nya tillvägagångssätt och strategier Ge ökat självförtroende/självkänsla Nå försoning och hopp att gå vidare Acceptans (?)
Finns det en framtid? Viktigt att hitta möjligheter att delta i samhället aktivitet sysselsättning fritid studier arbete
Avgörande faktorer för arbetsåtergång Premorbida faktorer Skadans allvarlighetsgrad Individens emotionella reaktioner Omgivningsfaktorer och stöd Medvetenhet om egna svårigheter Typ av arbetsuppgifter
Förloppet vid arbetsträning hos 30 patienter Resultat: Efter 3 månader kunde 66% ännu inte klara arbetsmässiga krav. Efter 6 månader var 37% inte arbetsföra. Efter 9 månader var fortfarande 17% i arbetsträning. Först efter 1 års arbetsträning var 93% av de hjärnskadade i lönearbete.
Medvetenhet och acceptans en lång process Förutsätter Tid mycket längre tid än man tror Kunskap / förklaringar Strategier Adekvat stöd Förståelse från andra Att träffa andra i samma situation Normalisering utifrån förutsättningarna
Tack för uppmärksamheten!