Inflammation inflammare (lat.) = att tända eld



Relevanta dokument
Klinisk smärta. Karolinska Institutet T 6

Huvudbudskap. Smärtupplevelse och inflammation. Inflammation och smärtupplevelse

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden

Klinisk smärtfysiologi

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Muskuloskelettal smärta

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Grundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi?

Akut och långvarig smärta (EB)

Endogena hämmande och aktiverande smärtsystem


Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Smärta. Palliativa rådet

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

Behandling av långvarig smärta

Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta?

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

Mikael Silfverberg Specialist i Endodonti Institutionen för Odontologi KI

När det gör ont innehåll

Belastningsskador och Stress. Forskning vid CBF

International Association For The Study Of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande.

Entesopatier T6. The enthesis organ

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11

Vad gör vi med smärta?

Smärta & inflammation. Elisabet Welin Henriksson leg.sjuksköterska, docent

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

Neuropatisk smärta Förekomst av neuropatisk smärta

Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det?

Tentamen i smärta 5 poäng per fråga. Totalt 100 poäng. GK 70% = 70 poäng. VG 90% = 90 poäng.

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex

Clarityn 10 mg tabletter loratadin. Datum , Version 4.0

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Granocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Sepsis. Klassifikation och nya begrepp. Olafr Steinum och Gunnar Henriksson

Allmän patologi. Innehåll. Kursmål. Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Effektiv behandling av smärta

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri

Ischemi/reperfusion T3

Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot, Daniel Eklund, Eva Hesselmark, Mats Humble

Immunologi CORE Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet - två funktionella grenar. Immunsystemets organ

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

IMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager

Stressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer

Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.

Reproduktions- Immunologi

Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Pronaxen 250 mg tabletter OTC , Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Hur gör man en smärtanalys?

Smärtskola 3. Först en stunds samling. Workshop. Får ej kopieras utan skriftligt tillstånd copyright Bragee Medect AB 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Perspektiven och Immunologi

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Juvenil Dermatomyosit

Hypnosbehandling vid Irritable Bowel Syndrome (IBS) Mats Lowén, MD, PhD

Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås

C1 C2 C3 C4. Komplement. För : (1904) 4 nonspecific, complementary proteins required with antibody to lyse bacteria. Idag: -47 proteiner

Smärtfysiologi. Rolf Karlsten. Akademiska sjukhuset. Centrum för smärtbehandling

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada

IgE. histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil chemotactic factor, interleukiner, proteaser (ex tryptas) mm.

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Smärtseminarium. Christopher Lundborg AN/Op/IVA. Central fortledning. Nedåtgående bansystem PAG. Neurotransmittorer: Serotonin Noradrenalin Endorfiner

En ny behandlingsform inom RA

vid inflammatorisk tarmsjukdom

Anafylaktisk reaktion Cirka 10% av den vuxna befolkningen har astma. Ungefär hälften av astmatikerna har en lindrig sjukdom.

SMÄRTGUIDE. För dig med ryggmärgsskada

Smärta & Smärtbehandling till barn. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Fysisk aktivitet och immunförsvaret

Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker.

ARTROS OCH SMÄRTA VARFÖR GÖR DET ONT? BIRGITTA GATENHOLM ST-LÄKARE ORTOPEDEN DOKTORAND, AVDELNINGEN FÖR ORTOPEDI SAHLGRENSKA AKADEMIN

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Ny syn på eksem och eksembehandling

INTERSTITIELLA LUNGSJUKDOMAR ILD

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA

Vulvasmärta. Definition, klinisk bild. Diff-diagnoser. Utredning, handläggning

Immunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet

Bättre hälsa: antagande

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Palliativ vård vid olika diagnoser

Transkript:

Smärtklassifikation T6 Inflammation inflammare (lat.) = att tända eld Cornelius Celsus (100 e.kr.) 4 st kardinalsymtom: - color (värme) - rubor (rodnad) - tumor (svullnad) - dolor (smärta) Virchow (1871) - functio laesa (nedsatt funktion) 1

Klassiska symtom vid inflammation Värme Rodnad Svullnad Smärta Funktionsnedsättning Klassisk akut inflammation Latin Svenska Orsak Color värme vasodilatation Rubor rodnad vasidilatation Tumor svullnad ökad kärlpermeabilitet, ökning av granulationsvävnad Dolor smärta mekanisk/kemisk stim. av nociceptorer Functio laesa nedsatt funktion smärta, reflexinhibition av muskelakt, vävnadsskada 2

3

Mense.The pathogenesis of muscle pain. Curr Pain Headache Rep 2003:7;419-425. Definitioner Inflammation är en komplett kaskad av händelser orsakade av trauma, infektion, hypoxi, mekanisk belastning eller vibration. Scott A et al. 2004 4

Inflammation Uppkommer ofta vid vävnadsskador och infektioner Med inflammation försvarar sig kroppen mot angreppet och immunsystemet aktiveras Medför läkning av angripen, sjuk eller skadad vävnad 5

Utlösande faktorer Mek.belastning Celldöd Hypoxi Vibration Kärlskada Molekylär nivå Reglering av signalering från molekyler och enzymer Cellulär nivå Endotelcell Muskelcell Nervcell Blodplättar Mastcell Neutrofiler Fibroblaster Lymfocyter Makrofager Fysiologisk nivå Koagulation Metabolism Vasodilatation Angiogenes Vaskulär permabilitet Aktionspotentialer Extracellulär matrix Klinisk nivå Inflammation och läkning Celler Neutrofila granulocyter Lymfocyter Makrofager / monocyter Fibroblaster - - - - - - - - - Akut inflammation - - - - - - - - - Läkning Kronisk inflammation 1 min 15 min 1 tim 4 tim 12 tim 1 v 2 v 2 mån 6

Inflammation och läkning Neuropeptider Substans P CGRP VIP Glutamat - - - - - - - - - Akut inflammation - - - - - - - - - Läkning Kronisk inflammation 1 min 15 min 1 tim 4 tim 12 tim 1 v 2 v 2 mån Mediatorer Histamin Granulocytenzym P-selektin NO Syraradikaler CRP, SSA Cytokiner IL-4 E-selektin, ICAM Cytokiner IL-1,6,8,10, TNF Prostaglandiner, leukotriener Akufasproteiner, fibrinogen Cerusloplasmin Inflammation och läkning - - - - - - - - - Akut inflammation - - - - - - - - - Läkning Kronisk inflammation 1 min 15 min 1 tim 4 tim 12 tim 1 v 2 v 2 mån 7

Inflammation och läkning Vävnad Fibrinonektin Kollagen, typ I Kollagen, typ III Angiogenes - - - - - - - - - Akut inflammation - - - - - - - - - Läkning Kronisk inflammation 1 min 15 min 1 tim 4 tim 12 tim 1 v 2 v 2 mån Mediatorer Histamin Granulocytenzym P-selektin NO Syraradikaler CRP, SSA Cytokiner IL-4 E-selektin, ICAM Cytokiner IL-1,6,8,10, TNF Prostaglandiner, leukotriener Akufasproteiner, fibrinogen Cerusloplasmin Inflammation och läkning Neuropeptider Substans P CGRP VIP Glutamat Vävnad Fibrinonektin Kollagen, typ I Kollagen, typ III Angiogenes - - - - - - - - - Akut inflammation Celler Neutrofila granulocyter Lymfocyter Makrofager / monocyter Fibroblaster - - - - - - - - - Läkning Kronisk inflammation 1 min 15 min 1 tim 4 tim 12 tim 1 v 2 v 2 mån 8

Inflammation vid autoimmuna sjukdomar Startas p.g.a. aktivering av immunsystemet Av oklar anledning inaktiveras ej immunsystemet och inflammationen utan fortsätter att vara aktiverat vilket leder till angrepp på kroppsegna vävnader Vid RA drabbas lederna av inflammationer som är destruerande dvs. ben- och broskvävnad angrips och blir förstörda Tidsförlopp Smärta - Indelning Akut Övergående Långvarig Återkommande Sjukdomsbakgrund Postoperativ Posttraumatisk Canserrelaterad Långvarig icke-malign smärta Uppkomstmekanism Nociceptiv Neurogen Psykogen Idiopatisk Blandformer Werner, Strang 2003 9

Klinisk smärta (Woolf CJ, 2004) Nociceptiv - övergående nociception (hotande fara) Inflammatorisk - spontan smärta + hypersensitivitet för smärta i s.b.m. vävnadsskada och inflammation (vävnadsläkning, homeostas-reaktion) Dysfunktionell - hypersensitivitet för smärta p.g.a. onormal central överföring av normalt input - Centralt störd smärtmodulering - Patologisk generaliserad smärta Neuropatisk - spontan smärta + hypersensitivitet för smärta i s.b.m. skadat nervsystem Klinisk smärta (Woolf CJ, 2004) Nociceptiv smärta / Nociception Inflammatorisk smärta Patologisk smärta Dysfunktionell Neuropatisk 10

Nociception innebär perception av ett skadligt stimuli. CJ Woolf, 2004 Nociception and pain should not be confused, because each can occur without the other. Loeser JD, Treede RD. The Kyoto protocol of IASP Basic Pain Terminology. Pain 2008;137:473-477. Smärta är en sensorisk och obehaglig emotionell upplevelse till följd av verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada International Association for the Study of Pain (IASP). A Nociception vs Smärta! B B Neuroscience Research 32 (1998) 9 31 Review article. Primitivism and plasticity of pain implication of polymodal receptors Takao Kumazawa. 11

Patologisk generaliserad smärta Långvarig smärta (Chronic pain) Spänningshuvudvärk TMD Pisksnärtssyndrom (whiplash associated disorder, WAD). Belastningsrelaterat nack skuldersyndrom (triggerpunktssyndrom eller myofasciellt smärtsyndrom, myofascial pain syndrome, MPS). Fibromyalgisyndrom och många terapiresistenta rygg- eller bäckensmärtsyndrom. Nerventrapment, cervikal rizopati eller lumbago ischias, bör central hyperexcitabilitet övervägas när övertygande objektiva tecken på rizopati saknas. Lidbäck J. Läkartidningen nr 41 2007 Patologisk generaliserad smärta Inslag av både brännande/ stickande och molande/pulserande (blandade) smärtkvaliteter Dålig effekt av perifert verkande analgetika Abnorm ömhet/smärta vid lätt fingerpalpation (allodyni) Abnorm smärta vid normalt smärtande palpation (hyperalgesi) Refererad smärtutstrålning eller andra refererade symtom (vanligen tyngdkänsla, domningar) Patientigenkännande av refererad smärta Diffus och variabel känselnedsättning (hypoestesi) Hudömhet/-obehag vid beröring (dysestesi, eventuellt köldallodyni) Episoder med diffus motorisk svaghet (motorisk smärtinhibering) Smärtspridning/generalisering, eventuellt med migrerande smärta Abnorm eftersmärta efter belastning, behandling, undersökning Ökande smärta av upprepad palpation, kyla eller fysikalisk behandling Lidbäck J. Läkartidningen nr 41 2007 12

Patologisk generaliserad smärta (Centralt störd smärtmodulering) Behandling Perifert verkande analgetika har vanligen dålig effekt TENS och akupunktur vanligen utan effekt (kan dock prövas) Belastande fysioterapier och manipulationsbehandling vanligen kontraindicerade Antidepressiva (främst NSRI, tricyklika) kan prövas Multimodal smärtrehabilitering (av multiprofessionellt team) smärtförklaring patientpedagogik kognitiv beteendeterapi (KBT) anpassad, lätt fysioterapi och aktivering anpassad, varsam arbetsprövning Lidbäck J. Läkartidningen nr 41 2007 Degenerativa tillstånd Kallas ofta åldersförändringar Smärtans patofysiologi och orsak vid kronisk degeneration är oklar men ofta förvärras av belastning vilket talar för att smärtan förmedlad genom mekaniska receptorer Har ofta föregåtts av en akut inflammatorisk reaktion som ej läckt ut utan övergått i ett degenerativ tillstånd 13

Degenerativa tillstånd Vid degenerativa inflammationer får man inga symtom som är typiska för den klassiska, akuta inflammatoriska processen Innerveringen i området har minskat. Det finns inga akut inflammatoriska celler. Man har mindre frisättning av SP. Inflammation indelning AKUT INFLAMMATION (granulocytdominerad inflammation): Exempelvis vid bakterieinfektioner, bölder (hud), pneumoni, urinvägsinfektioner, appendicit, och vävnadsdöd. SNABB ÖVERKÄNSLIGHETSREAKTION (allergisk reaktion): Exempelvis vid hösnuva, astma och nässelutslag. LÅGGRADIG (KRONISK) INFLAMMATION (lymfocytdominerad inflammation): Exempelvis vid virus- och svampinfektioner, tuberkulos och när immunsystemet reagerar och startar en inflammatorisk reaktion (ex. autoimmuna sjukdomar). Mölne J, Wold A. 2007 14

Normal tendon Early inflammation Failed healing response Battery L et al, 2011 Sports Med Arthrosc Rev Tendon pain Normal tendon Kahn & Cook, 2006 Acute inflammatory tendinitis - Poly-nuclear leucocytes - SP Chronic non-inflammatory tendinosis - Collagen degeneration - Disorganizad tissues - Fibrosis - Neovascularization - Glutamate - NGF - BDNF ------- Reactive tendinopathy McCreesh K & Lewis J, 2013 Int. J. Exp. Path Tendon disrepair - Degenerative tendinopathy Avslutande av inflammation: Resolviner Serhan C & Savill J, 2005 NATURE IMMUNOLOGY Pedersen, BK Brain Behavior and Immunity, 2011 15

Återhämtning Avslutande av inflammation Pedersen, BK Brain Behavior and Immunity, 2011 Degenerativa tillstånd Artros Tenopatier 16

Degenerativa tillstånd Behandling Positivt att stimulera/ starta om" den akuta inflammatoriska reaktionen med t ex akupunktur Cirkulationsbefrämjande åtgärder som muskelträning, akupunktur, (laser, ultraljud??) Injektioner av lokalbedövningsmedel mot smärta (höjer receptorernas trösklar) Rökstopp (motverkar hypoxi; cirkulationen!) SMÄRTA??? Nociception - akut smärta! Klinisk smärta - sjukdomskänsla! 17

SMÄRTA - 3 st komponenter SENSORISK (diskriminativ): subjektiv bedömning av smärtans intensitet, lokalisation och duration EMOTIONELL (affektiv): obehaget som smärtan ger upphov till KOGNITIV: våra tankar, förväntningar, föreställningar och erfarenheter Smärtupplevelse S1 Frontala cortex Cortex Sensoriskdiskriminerande Kognitivevaluerande Limbiska strukturer Affektiv-motiverande A +C 18

Neuromatrix Smärta Interoception Fysiologiskt status Inputs Outputs Cognition -experiences -attention -meaning -anxiety The afferent processing network Neuromatrix Pain perception -sensory -affective -cognitive Emotion -limbic areas Action programs -involuntary -voluntary Sensory afferents -cutaneous -musculoskeletal -visceral Melzack R, 2005 Stress-regulation -cortisol -norepinephrine -endorphin -immune system 19

The Cartesian pain model René Descartes (lat. Renatus Cartesius) Inputs Cognition -experiences -attention -meaning -anxiety Emotion -limbic areas Sensory afferents -cutaneous -musculoskeletal -visceral Neuromatrix Outputs Pain perception -sensory -affective -cognitive Action programs -involuntary -voluntary Stress-regulation -cortisol -norepinephrine -endorphin -immune system The afferent processing network Craig A.D. Trends in Neuroscience 2003;26:303-307 20

Emotioner Perception Kognition Emotionell uppväckning Fasisk smärtförstärkning Belöning Homeostatic afferent processing network Tonisk smärtinhibition Fasisk smärtinhibition Osäkra förväntningar På smärtan (Mayer, Naliboff, Craig. 2006) Afferent stimulus Säkra förväntningar på smärtan 21

VAR och HUR hämmas smärta vid akupunktur? 22