UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN MATTEUSSKOLAN. Arbetsplan för Fritidshem och Fritidsklubb på Matteusskolan Läsår 12/13



Relevanta dokument
Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

Sandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Systematiskt kvalitetsarbete

Sätra skola arbetsplan

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Kvalitetsredovisning 2010

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Hedskolan Luleås plan mot diskriminering och kränkande behandling

Myggenäs skola Arbetsplan augusti 2015 juni Förskoleklass Fritidshem Grundskola årskurs 1-5 Förberedelseklass

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport. Strömtorpsskolans fritidshem. Fritidshem. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

KVALITETSREDOVISNING

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Verksamhetsplan. Fylsta Skola

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Samhälle, samverkan & övergång

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Lokal arbetsplan Tokarpsskolan

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan 2013/14

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Likabehandlingsplan Regnbågsskolan F- 6 och fritidshem

LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

KVALITETSREDOVISNING

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Likabehandlingsplan/ plan mot trakasserier och kränkande behandling. Skarpnäcks Fria Skola. Upprättad: jan. 2012

Arbetsplan/Beskrivning

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Lugnviksskolans Förskoleklass Margareta Lundstedt, rektor

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden

Arbetsplan för förskolan Fyrklövern avdelning Pionen

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun

Ulriksdalsskolans. Verksamhetsplan

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Onsjöskolans likabehandlingsplan

Vallhovskolan Förskoleklassens kvalitetsredovisning

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem

Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Arbetsplan för Ödenäs fritidshem Läsåret 2015/2016

ARBETSPLAN 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN 2011/2012

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande.

FINNSTASKOLAN VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 FINNSTASKOLANS FRITIDSHEM

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2014/2015

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Trygghet och trivsel för en hållbar utveckling Mål

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

Arbetsplan 2013/2014 Lillåns södra skola inkl fritidshem Skolnämnd Nordväst

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset samt för fritidsverksamheten

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola

KVALITETSREDOVISNING 2015 FÖRSKOLA

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Transkript:

Arbetsplan för Fritidshem och Fritidsklubb på Matteusskolan Läsår 12/13

Innehållsförteckning: Övergripande beskrivning av verksamheten sid 1 Normer och värden, mål och metod sid 4 Barns delaktighet och inflytande, mål och metod sid 4 Ett mångkulturellt fritidshem, mål och metod sid 5 Särskilt stöd, mål och metod sid 5 Samarabete fritidshem/fritidsklubb och hem, mål och metod sid 5-6 Samarbete med andra verksamheter, mål och metod sid 6 Utvärdering sid 6 2

Övergripande beskrivning av verksamheten Vår verksamhet är helintegrerad. Skola och fritidshem är en helhet. Pedagogerna är organiserade i ett arbetslag som samverkar kring barnen i både skola och fritidshem under hela dagen, i samma lokaler. Arbetslaget består av lärare med olika inriktningar och kompetenser. Planering och utvärdering sker såväl gemensamt i klassarbetslaget som i yrkesspecifika grupper. Vi erbjuder regelbundna fysiska aktiviteter i idrottshall eller utomhus. Vi samarbetar med Idrottslyftet, kulturskolan, Wasa Schackklubb och andra verksamheter för att stimulera barnen till att prova på olika aktiviteter. Barnen får också möjlighet att delta i skapande verksamheter genom vår keramikverkstad, ateljé och konstruktionsrum. I den fria leken erbjuder vi även olika miljöer som stimulerar den fria leken t ex kuddrum, dramarum, bollplan. Under dagen erbjuds eleven också tid för återhämtning och vila. Under vårterminen arbetar vi tillsammans med barnen aktivt inför vår årliga festival, Mimerfestivalen, med bland annat uppträdanden och hantverk. Vid höstterminens start arbetar alla klasser med gruppstärkande övningar, förskoleklasserna har tex alltid ett kompistema. År 1-3 åker dessutom på lägerskola till Barnens ö där barnen deltar i gruppstärkande aktiviteter. Fritidshem och Fritidsklubb omfattas av och arbetar efter Matteusskolans Likabehandlingsplan. Ledning: Rektor leder arbetet i ledningsgruppen som i övrigt består av två biträdande rektorer. Arbetslaget Mimer (år F-2) har tre arbetslagsledare och arbetslaget Balder (år 3-5) har en arbetslagsledare Planering och mötestid: Varje enskild lärare har minst två timmar egen planeringstid per veckan. Klassarbetslaget har två timmar gemensam planering per veckan. Skolan har tre utvecklingsgrupper varav fritidshemmet är ett område. Gruppen träffas 1,0 timme per vecka. I uppdraget ligger samordning av rutiner och 3

förhållningssätt, arbete med lokala mål och samordning och utveckling av arbetet med klassernas sociala utveckling. Gruppen planerar även lovverksamheten. Årets läsårsmål är tydlighet, delaktighet, kunskap och arbetsmiljö. Normer och värden Utifrån vårt läsårsmål tydlighet är detta ett förbättringsområde hos oss att förtydliga vilka ordningsregler som gäller. Alla elever känner till och följer Fritidshemmets och Fritidsklubbens ordningsregler. Pedagogerna arbetar tillsammans med eleverna kring vilka ordningsregler som gäller. Mål. Vår verksamhet ska vara trygg och genomsyras av en kränkningsfri och respektfylld miljö. Vi har kontinuerliga forum integrerat med skolan för att stärka gruppen och individen samt för att förebygga och hantera kränkande behandling. Vi använder oss av olika former av gruppsamtal t. ex klassråd, elevråd, miljöråd och matråd. Vi använder oss också av Charlie, Livsviktigt och drama. Vi har vuxenledd skolmedling som konflikthanteringsmetod. Att under läsåret kartlägga hur pojkar resp flickor använder de aktiviteter vi erbjuder samt vad de väljer att göra när det är fri lek. Under två veckor i januari kartlägga elevernas aktiviteter genom att: - Årskurs 1 4 skriver loggbok i sin Ipad. - I F-klass observerar pedagogerna och dokumenterar. Barns delaktighet och inflytande Kopplat till läsårsmålen tydlighet och delaktighet, vill vi medvetandegöra eleverna om vilka demokratiska forum de har samt att alla elever ska känna delaktighet i sina elevforum. Att alla barn i Matteusskolan deltar i klassamlingar och klassråd, klassrepresentanter väljs till elevråd, matråd och miljöråd. Barnen tar ansvar för klassrådet, med stöttning av vuxen. Förslagslåda finns i varje klass. Vi ser till att alla barn får talutrymme. Demokratiska beslut 4

fattas med handuppräckning. Tydliga mötesregler bestäms tillsammans elev och personal. Barnen ges också möjlighet att kontinuerligt utvärdera sin verksamhet. Elever och pedagoger har utifrån läsårsmålet arbetsmiljö formulerat idéer kring utemiljön. Att utveckla utemiljön utifrån både elevers som pedagogers idéer. Under läsåret ska ett Bordtennisbord samt ett målat schackbräde komma på plats utomhus. Leksaker ska förvaras i lådor vid sandlådan för att frigöra förrådshuset för lek. Ett mångkulturellt fritidshem Vi har inte många kulturer respresenterade bland de yngre eleverna och vi vill därför öka den kunskapen genom att: Vi skapar en lekbank med spel och lekar från olika delar av världen för att öka våra elevers kunskap om andra kulturer. Personalen arbetar på ett medvetet sätt med olika kulturella och språkliga olikheter genom att ta tillvara elevers och pedagogers ursprung och erfarenheter. Vi belyser andra traditioner och högtider än de svenska, i berättarform. Det kan tillexempel vara att en vuxen, ett barn eller en förälder som berättar om deras egna erfarenheter. Det kan även vara att vi läser en saga/visar en film som belyser ämnet. Pedagogerna har i uppdrag att hitta lekar från olika världsdelar för att vid läsårsslut ha en lekbank. Särskilt stöd All lov- och fritidsverksamhet ska planeras med hänsyn till barn i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram med uppföljning och utvärdering. Vi anpassar gruppstorlekar efter barnens behov. All personal samarbetar kring barnen med behov av särskilt stöd. Vi planerar verksamheten efter gruppens sammansättning under lovet. Samarbete mellan fritidshem/fritidsklubb och hem 5

Utvärdering av fritidsverksamhet som fast punkt på våra föräldramöten Alla klasser har fritidshemmets innehåll som punkt på sina respektive föräldramöten. Vår verksamhet är helintegrerad. Skola och fritidshem är en helhet. Pedagogerna är organiserade i ett arbetslag som samverkar kring barnen i både skola och fritids, i samma lokaler. För vårdnadshavarna finns flera olika möjligheter till information och kontakt med pedagogerna: *Vi har ett föräldramöte per termin där bl.a. aktiviteter i både skola och fritids diskuteras. * Vi har ett utvecklingssamtal per termin där utveckling och lärande i både skola och fritids diskuteras. * Varje vecka skickar vi ut ett veckobrev där vi berättar vad vi gjort under veckan vad vi kommer att göra nästa vecka samt allmän information. I de högre klasserna kan veckobrevet kompletteras med hjälp av skoldagböcker. * Föräldrar har möjlighet att träffa någon ur arbetslaget dagligen och även nå oss per telefon eller mail vid behov. *Alla föräldrar är välkomna att besöka vår verksamhet. * På Matteusskolan finns en föräldraförening som aktivt samarbetar med Fritidshem/fritidsklubb. Samarbete med andra verksamheter Alla barn ska känna sig trygga i övergångar mellan förskola/skola och mellan stadier i skolan. Ett invänjningstillfälle för blivande förskoleklasselever. Föräldramöte för blivande Matteusföräldrar i maj. Pedagogiska Cafe kvällar för personal. Skola och förskola turas om att hålla i dessa. Vid behov hålls överlämningssamtal. Skriftlig information från förskolan. All pedagogisk personal planerar och utvärderar tillsammans. Vi har överlämningskonferenser där överlämnande arbetslag möter mottagande arbetslag vid stadieövergångar. Utvärdering av årets arbete görs enligt årscykeln för det systematiska kvalitetsarbetet. 6