Rapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003



Relevanta dokument
Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).

Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling?

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg

ITiS-rapport Köpinge skola

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Vad tycker du om sfi?

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Projektrapport Gäddgårdsskolan, Arboga

Varför bär de sjalar?

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Kursutvärdering. Samhällskunskap A

KOMETSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Brukarundersökning 2010 Särvux

Sjuntorpskolan höstterminen 2000

KVALITETSREDOVISNING

Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013

Elevernas trygghetsplan

Tema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Hyltevägens förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

Arbetsgång för elevhälsoarbetet på Tynneredsskolan

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

Presentation av Björkängens förskola

Projektmaterial. Företagarnas Folkhögskola

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Kvalitetsdokument

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Att överbrygga den digitala klyftan

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Lära och utvecklas tillsammans!

Särvux. Kurskatalog 2011/12

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Boo Gårds skola 2011/12

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Slutrapport för Pacman

Likabehandlingsplan för Futurums ro förskola/skola

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Bo förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

IUP skriftliga omdömen årskurs 1-4

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Furuboda Folkhögskola

ITiS Våren Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

ARBETSPLAN

Sagor och berättelser

Ungdomsgruppen 18 april

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rödklövergatans förskola Läsår 2015/2016

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Barnkonventionen. Trollhättans kommun Stavreskolan C-spåret, 4-9

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Matematik på NV, NS, TE och SMBP

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.

Skogsbrynets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

Möte med mig själv! Ett ItIS-projekt. Individuella Programmet Swedenborgsgymnasiet Trollhättan. 1. Inledning.

Björknässkolan BJÖRKNÄSSKOLAN SKOLÅR 7 9 LÄSÅR 2012/13. ditt val din profil

ITiS - PROJEKT. Karlstorpsskolan år 3, 4 och 5 Vårterminen Vårt arbetslag består av :

Kvalitetsrapport Så här går det

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Akvarellens förskola Helsingborg

Valet 2010 på facebook!

Skee skola och fritidshem Strömstads plan mot diskriminering och kränkande behandling

Om du blir mobbad, orättvist eller elakt behandlad i skolan...

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010. Kaninens förskola

Särskild utbildning för vuxna

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

Lokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI

Bjärnums skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Årskurs 7-9 Läsåret

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten Antal svar: 10

Kvalitetsrapport läsår 2014/2015. I Ur och Skur Vattendroppens

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten Antal svar: 34

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

Över tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013).

RUDOLF STEINERSKOLANS PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING LÄSÅR 2014/15

Transkript:

Rapport från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet Vårt arbetslaget består av både lärare och assistenter. Agneta Nilsson Johan Matsanders Janne Carlsson Jenny Bergkvist Bildlärare Musiklärare Studerandeassistent Studerandeassistent

SAMMANFATTNING Självkännedom genom Estetisk verksamhet? Vi har jobbat med gymnasieelever med grava funktionshinder. Eleverna har använt olika estetiska uttrycksmedel såsom lera, frigolit, färger m.m. Tillsammans har vi med hjälp av digitalkamera, scanner och skriven loggbok dokumenterat arbetsprocessen från idé till färdigt resultat. Syftet är att träna och stärka elevernas självbild och självförtroende. Elevernas utveckling är svår att mäta men vi skönjer en viss förbättring. Detta projekt vänder sig till de som arbetar inom samma eller liknande verksamheter, samt alla övriga intresserade eller berörda. 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion/bakgrund Sid. 4 Genomförande/Metod Sid. 5 Resultat Sid. 6 Utvärdering/diskussion Sid. 7 Litteraturförteckning Sid. 8 Bilaga PUL-dokument Sid. 9 Bilaga veckoplanering Sid. 10 Bilaga PowerPoint presentation av elevernas arbete Se separat CD-skiva 3

INTRODUKTION/BAKGRUND Riksgymnasium Syd(RG) erbjuder elever med funktionshinder samtliga nationella program. Undervisningsgrupperna varierar från vanlig klasstorlek till små grupper med möjlighet att få full gymnasiekompetens. Gruppstorlekarna styrs av elevens behov. Estetisk verksamhet är en kurs som är obligatorisk för alla program på gymnasiet. Här på RG/Söderport erbjuder vi ämnena Bild och Musik inom ämnet Estetisk verksamhet. RG satsar mycket resurser på IT för dessa elever och utvecklar/anpassar ständigt hjälpmedel för att elever med olika fysiska handikapp skall kunna utnyttja datorn som inlärningsredskap. Datorn är inget främmande redskap för dessa elever. Program som främst används är Word och inlärningsprogram i olika ämnen. Det är endast eleverna i Medieprogrammet som använder sig av andra multimediala program eller redskap såsom digitalkamera, scanner, bildbehandlings- eller musik/ljud program. Elever på de andra programmen kommer inte i någon större utsträckning kontakt med multimediala digitala redskap. Eftersom eleverna sitter mycket vid datorerna om dagarna och både Bild och Musik är praktiska/skapande ämnen är tanken att använda digitala redskapen som ett komplement till det praktiska arbetet. Syfte/Mål Vårt arbetslag består av bildlärare, musiklärare och studerandeassistenter, och vår utvalda elevgrupp består av fyra elever med olika grava funktionshinder. Elevernas besvär skiljer sig individuellt och är både fysiska och dolda. Det innebär att de här lektionerna med 4 elever också måste anpassas individuellt. Gemensamt för dem alla är att de har perceptions-, kommunikations-, och minnessvårigheter. Dålig självuppfattning och självförtroende är också vanligt bland dessa elever. Därför vill vi träna och stärka elevernas självbild och självförtroende genom att arbeta med följande frågor: Hur eleven genomför en uppgift, t.ex. hur är elevens initiativförmåga idag, går den att förbättra? Hur vi kan motivera eleven bättre. Vad kan vi göra för att få eleven att utföra uppgiften så självständigt som möjligt? Hur kan vi förbättra elevens minne? 4

GENOMFÖRANDE/METOD Så här tänkte vi från början: 1. Genom dokumentation av allt eleverna gör(det som går att dokumentera) 2. Genomgång av tidigare lektioner 3. Praktiskt genomföra en uppgift från början till slut 4. Ge eleven utrymme för egna undersökningar, efter sin egen förmåga 5. Med hjälpmedel som t.ex. digitalkamera, scanner, musikanläggningar, datorn och formbara material. Så här gjorde vi: 1. Vi har tillsammans med eleverna dokumenterat med hjälp av digitalkamera. 2. Början av lektionerna användes till repetition av föregående lektion. Detta gjordes tillsammans med eleverna, och med hjälp av frågor. 3. Elevernas deltagande i det praktiska genomförandet av uppgiften har varierat beroende av deras funktionshinder. Alla har fått assistenthjälp. 4. Eleverna har getts utrymme för egna undersökningar utifrån sina egna förmågor. 5. Hjälpmedel som har använts är: digitalkamera, scanner, dator, formbara material och mänsklig assistans. 5

RESULTAT Vi har tränat eleverna i sin personliga utveckling varje vecka, bl.a. deras minne, genom att diskutera och visa bilder från veckan innan. Vi kan ana att eleverna gjort framsteg även om vi inte kan säga hur mycket eftersom färdigheten är kvalitativ. Vi vill också påstå att trivseln ökat och detta borde påverka elevernas självförtroende positivt. Eleverna har klarat sina uppgifter mer eller mindre självständigt. På grund av elevernas funktionshinder är det svårt för dem att bli bättre ur den synvinkeln. Framstegen här ligger istället i lärarens lektionsplanering, nivåanpassning, hjälpmedel samt assistenternas insatser. Vi tycker att vi lyckats bra med våra (lärare och assistenter) insatser vilket medfört att elevernas motivation varit god. Elevernas initiativsförmåga är något vi arbetat med kontinuerligt genom att sätta eleverna i centrum och göra dem så delaktiga som möjligt. Vi tycker att initiativförmågan förbättrats och drar slutsatsen att självförtroendet också blivit bättre. P.g.a. elevernas långsamma arbetstempo har vi inte hunnit arbeta med musiken. Vi har förvisso kalkylerat med mycket tid, men det räckte inte. Våra intentioner från början var att inkludera två Riksgymnasie-grupper i ITiS-arbetet, en med bildinriktning och en med musikinriktning, men vi blev med tiden tvungna att reducera till en Riksgymnasiegrupp av både tidsskäl och praktiska skäl. Vår nya reviderade plan var då att få in musiken i den återstående gruppen, men det hann vi inte heller. Meningen var också att eleverna skulle arbeta mer med datorerna än vad de gjort, men det fanns det varken tidsutrymme eller förmåga till. 6

UTVÄRDERING/DISKUSSION Under arbetets gång har elever och arbetslag utvärderat gemensamt med hjälp av regelbunden dokumentation i form av olika medier. Arbetslaget har också utvärderat och diskuterat regelbundet. Vi har kommit fram till att eleverna har arbetat kontinuerligt med sin utveckling, men vi ser svårigheter i att mäta resultaten. ITiS-projektet har bidragit till ett tätare samarbete mellan lärare och assistenter. Vi kan utveckla det ämnesöverskridande arbetet i framtiden, och kanske bättre planera elevernas individuella tidsåtgång inför olika moment. Elevernas undervisningstid för projektet har varit 135 min. i veckan från början av läsåret 02/03 fram till redovisningen, vilket gör ca 60 klocktimmar. Loggboken har underlättat vårt(arbetslagets) arbete, men vi vill betona att resultaten är svåra att värdera. ITiS har inte inneburit så mycket nya arbetssätt för oss, eftersom vi i alla fall arbetar projektinriktat i våra ämnen. Däremot har träffarna på Kick varit intressanta för att se hur andra arbetslag på andra skolor och stadier arbetar. 7

LITTERATURFÖRTECKNING Ann-Cathrine Johansson Det finns ingen IT-pedagogik Ingegärd Sandström-Madsén Att tänka med penna och dator KK-stiftelsen Den fjärde basfärdigheten Bodil Jönsson Till en lärare KK-stiftelsen Med eller utan filter Ann Wiklund Ögon, öron och ord/redskap för källkritik Kjell Granström/Gunnel Colnerud Om konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete Hans-Åke Scherp Om skolutveckling och skolledarens roll Anders Jakobsson Vad påverkar elevers kunskapsutveckling under ett problemlösande arbete i grupp? Även IKT-policy för BUF och Policy för elever på BUF-online 8

Kristianstad 030306 Förfrågan om visningstillstånd Sedan höstterminen 2002 pågår ett ITiS-projekt i estetisk verksamhet på Riksgymnasiet. Arbetet kommer att redovisas och läggas ut på Internet med namn och bilder. Vi vill att Du/dina föräldrar lämnar Ditt/Ert godkännande till detta. Vi ber Dig därför vara vänlig att fylla i nedanstående och skicka/lämna tillbaka det till oss. Sätt kryss Får förekomma med bild och namn. Får förekomma med endast bild. Får ej förekomma. Ort och datum Underskrift Förälder ( Om du är under 18 år ) Med vänlig hälsning Janne Carlsson/Jenny Bergkvist Söderportgymnasiet RG/RH V Boulevarden 53 291 31 Kristianstad Tfn: 0733-13 95 93, 0733-13 96 08 9

RG Torsdag Estetisk verksamhet 3 Intro Ritade hus/människa. Syfte: koll av fysiska och mentala förutsättningar 34 Utställning på regionsmuseet. Hiss sönder kunde ej komma till i utställningen. 35 Wanås studiebesök skulpturparken Guidad tur runt i parken. Syfte: Att få nya intryck/upplevelser Offentlig konst/skulptur 36 Efterarbete Wanås. Fick rita vad de kom ihåg av besöket. Syfte. Vilka minnen hade man från studiebesöket? Var det relevant i sammanhanget? Vad hade man tagit till sig? 37 Redovisning muntligt av sina bilder från Wanåsbesöket. Diskussion. Syfte: Repetition, träning minnet, prata i grupp, se sitt arbete i relation till andras, jämföra dra egna slutsatser. Synliggöra sin egen arbetsinsats. 38 Pratar om offentlig konst och vad det är. Varför? Vi går ut med digitalkamera och letar skulpturer i vår närmiljö Syfte: 10

(på sta n/tivoliparken). Fick karta med sig. 39 Gemensam redovisning av bilder tagna med digitalkameran/skulpturer/videokanon 40 Fortsättning av bildredovisning. 41 Test av material. Gemensam nämnare 3- D. Uppgift: ringla en mugg av lera, skära en relief i papper. Syfte: 42 - Resurs. 43 - Temadag FN 44 - LOV 45 Utställning Corbijn. Foto. Syfte: 46 Uppföljning av utställning. Fick redogöra för en bild/fotografi de valt ut. Uppföljning skulpturvandringen på sta n/tivoliparken. Valde ut en skulptur som de tog reda på fakta om i böcker. Ritade denna. Egen tolkning. Syfte: 11

47 - Resurs Egen skapad offentlig konst. Uppgift: Själva skapa en skulptur som de skall placera ut någonstans på skolan. Motivera plats, storlek, placering och vilken tanke de haft med det hela. Ljud/musik till sin presentation. Musikskulptur? Valfritt material. Syfte: 48 Intro/ Bege sig ut med digitalkamera för att leta upp en plats för sin skulptur/verk någonstans på skolan eller närmiljön. Inomhus/utomhus. Fundera över vad som skulle passa just där. Göra en miljöanalys av platsen/placeringen. Hur ser det ut just där? Mycket människor passerar? Vilken sorts människor? Lugnt ställe? Stressigt? Utomhus? Inomhus? Tråkigt ställe? Varför? Vad vill man påverka? osv. Dokumentera platsen med digitalkameran. Olika vinklar så man får en uppfattning av hur det ser ut. (Skall även använda detta senare när vi skall placera in verket i miljön) Skriftlig analys. 12

49 Idéskisser. Skulpturarbete påbörjas. Valfritt material. Gärna prova olika möjligheter. Hur vill man påverka målgruppen? Stort/litet? Färg? Lugnt/stilla/aktivt? mjukt/hårt? 50 Fortsatt arbete. 51 Fortsatt arbete 52 LOV 01 LOV 13

02 Skulptur färdig? Fotografera denna med digitalkameran. Placera in denna i miljön med hjälp av bildbehandlingsprogram. Syfte: 03 Eleverna skall redovisa terminens arbete med hjälp av ett bildspel. PowerPoint. Musik/ljud Från idé till färdigt resultat. Syfte: Visa hur man kan göra ljud till sitt bildspel. Intro. i studion. Genomgång av Cubase och Wavelab Visa hur man gör egna ljud med hjälp av t.ex. synth, röst, Soundbeam el. andra ljud. Visa hur man gör ett Wavelab-montage. Eleverna väljer teknik.. 04 Musik/ljud Eleverna påbörjar till ljud-arbete. Syfte: 05 Musik/ljud Eleverna avslutar sitt ljudarbete 14

06 Redovisning 07 Redovisning Utvärdering 08 LOV 09 - Resurs 15