Telefon med sladd för studenter av Hans Lekeberg, Annika Forsberg, Daniel Mauritzson

Telefon med sladd för studenter av Hans Lekeberg, Annika Forsberg, Daniel Mauritzson

Sidan Innehållsförteckning 1. Funktionsanalys med fokus på belastningsergonomi. Diskussion. 2. Funktionsanalys, allmän. 3. Gruppens tankar. Fria modeller. Den ergonomiska formen. 4. Våra lurar. Daniel. 5. Annika. Hans. 6. Hans. 7. Funktionsanalys med fokus på tekniska egenskaper. Allmänt om kognitionen. 8. Målgruppen. Rangordnade funktioner. 9. Flödesschema. 10. Lathund för snabbspar. 11. Lathund för spara som kortnummer. 12. Forts. spara som kortnummer. 13. Lathund för lägga till nytt nummer. 14. Knappar Display. 15. Daniel. Annika. 16. Hans. Längst bak bifogas även bilagor på individuella förklarande bilder på våra telefoner.

Telefon med sladd Målgrupp: Studenter vid LTH Av: Daniel Mauritzson, Hans Lekeberg & Annika Forsberg Funktionsanalys med fokus på belastningsergonomi? Erbjuda greppvänlighet (HF) såväl under längre som kortare samtal.? Erbjuda friktion (N) på greppytor.? Medge tryckfördelning (N) på greppytor och mot örat.? Äga smidighet (N) i exempelvis sladd.? Optimera räckvidd (Ö) mellan basenhet och lur.? Erbjuda vägg/bordsplacering (Ö).? Medge luftcirkulation (Ö) mellan lur och hand och mellan öra och lur.? Erbjuda högtalarfunktion (Ö).? Äga balans (Ö) i luren.? Erbjuda volymjustering (Ö) för att man inte ska tvingas trycka luren mot örat.? Erbjuda headseturtag (Ö).? Medge greppbyten (Ö) på luren.? Medge direktgrepp (Ö) för att man inte ska behöva vända på luren eller byta grepp efter att man tagit tag i den för att telefonera. HF betyder huvudfunktion N betyder nödvändigt Ö betyder önskvärt Idéskisser på i ordningen Daniels, Annikas och Hans telefonlurar. Diskussion På ett tidigt stadium satte diskussionerna i gång och de har varit en central del i vårt arbete. För att ha en utgångspunkt samlade vi information och broschyrer från diverse olika företag. Vi gjorde även tidigt upp en tidsplan för att lättare bena upp tiden vi hade till vårt förfogande. Mellan skissande och modellbygge har vi utbytt synpunkter och erfarenheter. Vi har ventilerat skräckupplevelser och goda egenskaper hos telefoner vi stött på. Våra möten och diskussioner har givit oss väldigt mycket. Med tanke på målgruppen ( studenter vid LTH ) har vi inte gjort någon skriftlig undersökning utan nöjt oss med att fråga representativa människor i vår närmiljö för att få svar, men framförallt utgått från oss själva. En stor fråga vi ställt oss under detta arbete är; -Hur viktig är en garanti på ergonomi för en målgrupp som

Funktionsanalys, allmän? Medge telefoni (HF) via fasta telenätet.? Erbjuda greppvänlighet (N) såväl under längre som kortare samtal.? Minimera smutsansamling (Ö).? Erbjuda bra ljudåtergivning (Ö) åt båda håll (högtalare och mikrofon).? Optimera räckvidd (Ö) mellan basenhet och lur.? Äga smidighet (Ö) i exempelvis sladden.? Äga balans (Ö) i luren.? Erbjuda väggplacering (N).? Erbjuda bordsplacering (N).? Erbjuda headseturtag (Ö).? Erbjuda friktion (N) på greppytor.? Medge tryckfördelning (N) på greppytor och mot örat.? Medge luftcirkulation (Ö) mellan lur och hand, och öra och lur.? Medge greppbyten (Ö) på luren.? Erbjuda stabilitet (N) på basenheten vid bordsplacering.? Erbjuda stabilitet (Ö) på luren, om man vill lägga ifrån sig den.? Erbjuda sekretess (Ö) kanske m.h.a. R-knappen?? Medge nummerpresentation (Ö).? Erbjuda telefonsvarare (Ö).? Erbjuda uppringningsfunktion (Ö) via nummerpresentatören.? Erbjuda telefonbok (Ö).? Erbjuda bokstavsprogrammering (Ö).? Erbjuda högtalarfunktion (Ö).? Erbjuda ringsignalkomponering (Ö) kanske m.h.a. dator? MP-3?? Erbjuda volymjustering (Ö).? Erbjuda visuell ringsignal (Ö).? Erbjuda tidsangivelse (Ö).? Erbjuda datumangivelse (Ö).? Erbjuda samtalstidsangivelse (Ö).? Erbjuda väckarklocka (Ö).

Gruppens tankar Vi vill att våra telefoner ska kännas extraordinära i både form och teknisk funktion. De ska vara nyskapande, nydanande och inte kännas som en traditionell telefon. Men samtidigt ska de vara lättförståeliga och enkla. Vi vill kort sagt göra telefoner som har mycket att bjuda på i allt från lurgrepp till tekniskt innehåll. Fria modeller En slät lera fungerade bra som modellmaterial då den ger snabba och direkta resultat. Den missvisande tyngden i leran är dock en nackdel men i detta tidiga stadie var det viktiga för oss att hitta former, former som utgick från handen. Det primära är att luren ligger skönt och känns spännande i handen. Vi producerade en hel arsenal greppmodeller. Alla tre var delaktiga, någon kom på något, vi diskuterade det, la det åt sidan eller behöll det. Till slut hade vi en bank av ideér. Det slående var att våra resultat kretsade kring klotets form, vi ansåg att klotet / kulan vilade behagligt i handen, det var då konceptet boll i hand föddes. Den ergonomiska formen Bilder som visar vårt formsökande i lera, ett bra material om man snabbt vill testa en idé Vi vill att luren direkt ska kommunicera med användaren (i detta fall LTH- studenter). Man ska nästan känna luren innan man ens rört vid den. Den ska väcka spänning och ha en direkt taktil form (bollen). Då vi är övertygade om att vår målgrupp handlar nästan uteslutande med ögon och känsel så är inte den ergonomiska stämpeln lika viktig som det taktila utseendet. Detta betyder självklart inte att ergonomin ska komma i andra hand, men den måste bakas in i helheten på ett spännande sätt. Kvalitéer vi anser luren måste ha är möjlighet till omväxlande grepp, man ska kunna flytta handen över luren och hitta nya grepp under längre samtal. Möjligheten att byta grepp gör det också lättare för olika individer att hitta behagliga ställningar med tanke på kontakten mot örat. Här måste också luren vara snäll mot örat, den får inte vara kantig för då utsätts örat för obekväma punkttryck. Ytorna på luren bör ge gott grepp, mycket för att slippa kramp i armen då man försöker hålla en hal lur som vill glida ur handen. Tyngdpunkt och vikt är något vi individuellt kommer att gå in på utifrån våra egna lurar, härtill hör också en punkt som sladdens inverkan vid drag. Målet är att skapa en lur som inte orsakar spänningar i

axlar, nacke och trötta handleder, armar. Detta genom att lägga stor vikt just vid kontaktytor, luren ska suga sig fast i handen och då ge ett avslappnat grepp. För att återgå till vad som sades i början vill vi skapa en intressant lur, både visuellt och genom känsel, ergonomin ska vara direkt och tydlig, man ska inte undgå att se telefonen i butiken, man vill ha den, man vill känna på den och trycka på knapparna, den ska synas, den ska väcka begär. Utseende är alltid viktigt, men i detta specifika fall extremt viktig. Våra telefoner/lurar. Vi har som sagt valt tre olika vägar utifrån vad vi i gruppen diskuterat och här under följer våra beskrivningar. Daniel har jobbat med luren Ant. Jag säger jobbat med luren och inte telefonen för att jag i detta stadium när belastningsergonomi har varit den stora rubriken fokuserat totalt just på luren. Jag har försökt skapa en spännande form med inspiration från myrans lite överdimensionerade bakkropp, en form som ser ut att ha en tyngd och volym. Formen har sedan berikats med en body* på sidorna för att öka friktionen, men också för att förtydliga formen och skapa ett behov hos mottagaren att vilja känna på den. Tyngdpunkten ligger i bakdelen av själva bollen för att ytterligare förtydliga känslan av formen och för att luren ska ligga stabilt i handen. Luren är formad så att man inte ska behöva byta grepp eller hand när man svarar. Basenheten är konstruerad som moduler, detta ger möjlighet att möblera om knapp-, displayoch lurenhetens placering, en fördel för vänster-, högerhänta. Allt detta är vad man direkt ser och känner, men det fyller också en funktion. Min tanke med luren är att skapa en spännande form att se och känna, en form som verkar naturlig i handen, dvs. den ska inte skava eller kännas obekväm, inga vassa kanter som skapar punkttryck eller hala ytor som får luren att glida. Formens alla runda ytor är till för att skapa en sorts kil (en glasstrut) som man inte krampaktigt håller fast i, utan som med hjälp av sin form glider på plats i en relativt avslappnad hand, man slipper då spända axlar och nacke. Den är också kortare än man är van vid, lite för att skapa känslan att man talar ut i rummet och inte in i en mikrofon, detta kräver dock en känslig mick med god ljudupptagning. Luren ska kunna fästas var som helst på lurenheten som i stort endast består av en plan yta. Detta genom en statisk magnet som är fäst just i lurenheten. En mycket enkel bild på hur Daniels lur Ant utvecklats under arbetets gång. - Jag har fortsatt att försöka fylla tomrummet i en avslappnad hand. (jämför med skiss på sida 1.) * En body är en yta med grov struktur som gör att det just i detta fall inte blir så tätt mellan handens hud och luren utan att det blir lite ventilation.

Annika har arbetat med luren Puu (finskt ord för trä), som namnet antyder ska själva luren faktiskt vara i trä. Att jag valt detta för telefoner kanske lite kontroversiella material kommer av att jag tycker att mötet mellan det genuina träet och den högteknologiska displayen på basenheten är spännande. Basenhetens utformning är dock lite oklar eftersom luren har varit det viktigaste hittills, men jag har i alla fall valt bort de traditionella knapparna, för att försöka ersätta dem med en annan variant. Lurens form utvecklades ur idén boll i handen som efter en rad modeller istället blev en båge i handen. Jag valde bågformen för att jag tycker den ger en bra kontaktyta med handens insida och man slipper att hålla hårt i luren för att den ska ligga bra i handen, att jag valde att göra den så lång beror på att jag ville erbjuda många olika greppmöjligheter. Sladden drar ju alltid lite i luren och tynger nedåt, då ska luren ligga så bra i handen att man inte störs av det. Att man kan byta grepp när man talar länge i telefonen gör ju att man inte blir lika trött i arm, hand och axlar. En annan faktor som här spelar roll är tyngden, Puu är mycket lätt, ca. 115 gram och det blir då inte heller lika påfrestande att hålla i den länge. När man håller i Puu kan man t.ex. använda både diagonalt Volargrepp och fem-fingergrepp. Jag tycker dessutom att trä känns bra att hålla i, det är inte för hårt men samtidigt inte för mjukt. Det är också ett bra material med tanke på att det andas (för att förhindra man svettas) och att det har en naturlig friktion i sig. Lysdioderna på lurens baksida är till för att visa när luren är av och kan blinka när det ringer, man ska både se och höra det. Dioderna är så många av rent estetiska skäl, den enda utsmyckningen på en annars väldigt enkel telefon. Fem-fingergrepp om luren Puu. Hans har jobbat med luren Cozmo. Liksom Daniel har jag haft fokus på luren och låtit bli att tänka så mycket på hur basenheten ska designas, det får ge sig självt när jag är nöjd med utformningen av luren och vet mer om kognitionsergonomi. Boll i hand -konceptet har funnits med när jag formgivit luren. Och utifrån det dragit formen till att inte se ut som en vanlig telefon. Detta kan i designsammanhang verka konstigt eftersom man oftast strävar efter att ge produkten en tydlighet i utseendet. Men med tanke på målgruppen vi designar för så kan det passa alldeles utmärkt. De vill ha det som står ut från mängden. Att få dem att förstå att det är en telefon borde inte vara så svårt eftersom den kommer att finnas på samma hylla som de andra telefonerna i butik. Förutom utseendet på luren som för mig känns lite utomjordiskt (eng. Cosmos, därav Cozmo), så har den en annan lite annorlunda kvalitet. Den går att krama och forma

(eng. cosy, därav Cozmo). Detta ska ge ytterligare ett wowmoment efter att ha tyckt att utseendet varit häftigt och spännande. Möjligheten att forma luren ger en god fördel: Man kan greppa den som man för tillfället känner att man vill och med det undviker man obekväma positioner i lederna. Men formbarheten kan också ge problem. Då som uttröttning av handens muskler för att man oavbrutet kramar och omformar luren. Detta skulle i sin tur kunna ge användaren besked om att det verkligen är dags att byta hand. Då byter man automatiskt öra och avlastar det förra. Presentationsmodellen är gjord av silikon. Sladden som leder till basenheten är tänkt att fungera precis som en fiberoptisk kabel. Bilderna visar en liten studie i greppmöjligheterna med luren Ant. Tydligare bilder finns att se i Daniels manual.

Funktionsanalys med fokus på tekniska egenskaper.? Erbjuda sekretess (Ö) kanske m.h.a. R-knappen.? Medge nummerpresentation (Ö).? Erbjuda telefonsvarare (Ö).? Erbjuda uppringningsfunktion (Ö) via nummerpresentatören.? Erbjuda telefonbok (Ö).? Erbjuda bokstavsprogrammering (Ö).? Erbjuda högtalarfunktion (Ö).? Erbjuda ringsignalkomponering (Ö) kanske m.h.a. dator? MP-3?? Erbjuda volymjustering (Ö).? Erbjuda visuell ringsignal (Ö).? Erbjuda tidsangivelse (Ö).? Erbjuda datumangivelse (Ö).? Erbjuda samtalstidsangivelse (Ö).? Erbjuda väckarklocka (Ö). Allmänt om kognitionen Gränssnitt [eng: interface] I tekniska sammanhang, en väldefinierad och formellt beskriven kontaktyta mellan två funktionella enheter. Tex. mellan dataterminal och dator eller dator och människa. Efter att ha varit på några föreläsningar och dessutom analyserat användandet av uttagsautomater fick vi inblick i kognitionsergonomins värld. Vi satte oss ner och diskuterade våra erfarenheter och besvär med gränssnitt i olika apparater. Vi tog med oss våra egna telefoner, mobila och fasta, för att undersöka hur de hjälpte oss att förstå hur de skulle användas. Vi ringde till varandra och skrev ner flödesscheman över hur våra telefoner agerade. Vi tittade i kataloger och produktblad över olika märken och modeller och sökte inspiration och lösningar på hur knapparna kunde se ut. Till slut kom vi fram till självklara saker som att displayer och knappar måste vara lätta att förstå. Knapparna måste vara lagom stora och placeras på basenheten, för att underlätta vid t.ex. biljettköp, bankärenden. Man kan då hålla luren vid örat och samtidigt sköta knappar och display utan att missa viktig information. Användaren ska tillåtas göra fel, det vill säga att man alltid ska ha möjlighet att ångra sig eller gå tillbaka till föregående inmatning. Och om man gör en inmatning som ändrar viktiga inställningar i telefonen ska man bli tillfrågad en extra gång om man verkligen är säker på detta. (Exempel: Radera telefonbok? Ja. Är du säker? Nej.)

Målgruppen Våra telefoner riktar sig mot en målgrupp som har god insikt i hur tekniska apparater fungerar. Men hur god insikt man än har så kommer man aldrig ifrån att det är bäst om gränssnitten ändå är lättförstådda. Vi tog fasta på detta när vi utvecklade dem. Men samtidigt som det är bra att vara så tydlig och pedagogisk att vem som helst kan förstå ens produkt, så är det, särskilt för vår målgrupp, mycket viktigt att det finns möjlighet till genvägar. Annars händer det att man som van användare tröttnar på att klicka sig fram den långa vägen. En sådan genväg kan till exempel vara att vid startsidan trycka på knappen med symbolen för högersteg. Då kommer man direkt in i telefonboken istället för att behöva välja meny och sedan välja telefonbok och sedan sök namn. Vi listade 10 st viktiga funktioner och vi bad 18 representativa användare rangordna dessa, här under visas från 1-10 hur viktiga personerna tyckte att de var. Våra funktioner rangordnades så här:? Medge nummerpresentation.? Erbjuda telefonsvarare, med inställningar för exempelvis antal ringsignaler, plus en direktinkopplingsknapp.? Erbjuda telefonbok med bokstavsprogrammering, snabbspar och tio kortnummer (knapp 0-9).? Erbjuda volymjustering.? Erbjuda högtalarfunktion.? Erbjuda tidsangivelse, datumangivelse.? Erbjuda visuell ringsignal.? Erbjuda väckarklocka.? Erbjuda ringsignalskomponering.? Erbjuda samtalstidsangivelse. På följande 4 sidor redovisas först ett flödesscema som visar telefonens funktioner och var de ligger, därefter 3st lathunder på hur man använder funktionerna 1-3.

MENY Telefonbok Klocka Inställningar Telesvarare SMS-meddelande Sök Inställningar Språk Meddelande Skicka Lägg till Samtalstider Plustjänster Inkomna Inkomna Alternativ Väckning Display Inställningar Utgående Radera Datum Signal Bilder Inställningar Ta bort gamla namn Minnesstatus, Redigera adresser, Speciell signal på olika namn, Namnlistor Spara nya namn (förklaras i lathund) Söka nummer på första bokstaven i namnet eller söka namn på nummer Ställa datum Ställa väckar klocka På / Av Ställa klocka o.s.v. På / Av Volym Typ av ringsignal Komponering eller inhämtning Ljusstyrka Bakgrundsfärg Typsnitt Visuell ringsignal Snabbkoppling till (telebolagets) plustjänster Olika språk Antal ringsignaler innan svar Lyssna / radera inkomna meddelande (finns även direktknapp på telefonen för avlyssning) Tidpunkt och annan info om meddelandet. Nummerpres. med 90 nr i minne Hälsnings meddelande (olika för olika personer) Operatör m.m Skicka bilder Spara skickade meddelanden Sparade inkomna meddelanden Komponera och skicka egna meddelande.

Lathund för snabbspar 000301 16:23 023-15326 SPARA? Någon ringer. Numret visas i displayen samt en förfrågan om att spara det. Vill du spara direkt trycker du på JA. JA MENY NEJ 000301 16:23 023-15326 Namn: _ Inskrivning av namn. Ordet namn syns i rutan, under ordet blinkar en markör, där ska du med hjälp av bokstavstangenterna skriva in det namn du vill ge den som ringer i adressboken. Med sidopilarna hoppar du mellan bokstäverna. SUDD OK 000301 16:24 023-15326 Namn: Namnet inskrivet. För att bekräfta namnvalet och godkänna insparningen, tryck OK. Har du skrivit någon bokstav fel trycker du bara på suddtangenten så raderas bokstaven. EVA SUDD OK 000301 16:24 NUMMER SPARAT Bekräftelse. För att du ska vara säker på att ditt nummer är lagrat visas i tre sekunder en bekräftelse i displayen. Vill du spara efter samtalet struntar du i SPARA? som slocknar efter 15 sekunder. Efter samtalet visas frågan igen i 15 sekunder, ignoreras den då raderas numret.

Spara som kortnummer 000301 TELEFONBOK 16:23 Sök Lägg till ny Radera Alternativ BACKA OK När du är inne i Telefonboken; Flytta markören till Alternativ; ex. genom att trycka med pil upp knappen kommer du snabbt till understa alternativet. 000301 TELEFONBOK 16:23 Sök Lägg till ny Radera Alternativ BACKA OK Vid Alternativ tryck OK. 000301 TELEFONBOK 16:23 Spara kortnummer Ange rington Ändra inmatning Ledigt minne I denna meny väljer du "spara kortnummer".tryck OK. BACKA OK 000301 TELEFONBOK 16:24 Annika Daniel Eva Hasse BACKA OK Bläddra fram till det namn/ nummer du vill spara som kortnummer. Den blinkande pilen markerar att det finns fler namn/ nummer på listan.

Forts. spara som kortnummer 000301 TELEFONBOK 16:24 Vid rätt namn tryck OK. Hasse Jenny Klas Sven BACKA OK 000301 TELEFONBOK 16:24 Välj tangent att spara kortnumret på (tangent 0-9). Lagra Jenny som kortnummer, välj tangent: _ BACKA 000301 TELEFONBOK 16:24 Kortnummer för tangent 8 : Jenny 046-149773 Bekräfta ditt val med OK (du kan alltid ändra föregående steg med att välja "backa" och göra om ditt val). BACKA OK 000301 TELEFONBOK 16:24 Jenny 046-149773 Ditt val bekräftas. Lagrat på tangent: 8

Lägga till nytt nummer 000301 16:23 När telefonen befinner sig i sitt grundläge, tryck MENY för att komma in i menyn. MENY 000301 16:23 När du ser "Telefonbok" i displayen trycker du på OK för att gå vidare i telefonboksmenyn. Telefonbok SUDD OK 000301 TELEFONBOK 16:24 Sök Lägg till ny Radera Alternativ Inne i telefonboken väljer du med upp och ner pilarna "Lägg till ny". SUDD OK 000301 TELEFONBOK 16:24 Namn: _ Nummer: _ SUDD OK Här skriver du det namn och nummer du vill spara, med sidopilarna hoppar du mellan bokstäverna. tryck OK när du är klar. För att du ska vara säker på att numret lagrats, visas i tre sekunder en bekräftelse i displayen. 000301 16:24 NUMMER SPARAT

Knappar På knapparna på de flesta apparater sitter nästan alltid symboler. Dessa är mer eller mindre lättförståeliga. Till de mest lättförståeliga hör knapparna med siffrorna på (0-9). Till de mest svårförståeliga hör knappar som är kopplade till specialfunktioner, till exempel en sån där du vet med två cirklar och så ett streck emellan. Förutom sifferknapparna inklusive stjärnan och fyrkanten har vi valt att ha tre fasta knappar som inte förklaras med annat än sina symboler. Dessa tre knappar kontrollerar start av telefonsvararen, start av SMS-meddelanden, och av/på för högtalarfunktionen. Telefonsvararens knapp är försedd med en bild på ett kassettband, SMS-meddelande-knappen med ett kuvert och högtalarfunktionens knapp ett högtalarelement med ljudvågor. För att styra de funktioner som finns i displayen, sitter fyra knappar under den (klickbara fält på Puu). Deras innebörd ändras beroende på vilka kommandon som behövs vid just den inmatning som för tillfället ska göras. Något som vi ansåg var viktigt här var att symbolen för till exempel OK inte sitter på olika platser vid olika tillfällen i flödet i displayen. Utformningen av tryckknapparna ansåg vi var öppen för fantasifulla lösningar, likväl som de kunde vara runda och vanliga. Men de fick inte vara för små och för kantiga med tanke på punkttrycket. Knappar som styr högtalarfunktion och telefonsvarare. Display Informationen i displayen består oftast av bokstäver och siffror. Men när den inte gör det är den i form av större eller mindre ikoner. Vi har försökt göra så tydliga ikoner som möjligt och testat deras förståelighet på representativa användare. All användning av knappar i enheten bekräftas både i displayen visuellt i form av att siffran man slagit visas och audiellt genom ett lätt pip (detta kan naturligtvis stängas av). Vi vill som tidigare nämnts vara tydliga, ikonen som betyder återuppringning består t.ex av en telefonlur med en pil som löper i en tre kvarts cirkel omkring luren. Mer detaljerat om knapparnas och ikonernas formgivning kan läsas i våra individuella rapporter, där vi förklarar tydligare hur var och en har tänkt. Symbolen för återuppringning. Exempel på hur det kan se ut i displayen när man sparar ett nummer.

Daniel Jag har tittat mycket på och fascinerats av kod- dosorna som omger oss på skolan varje dag. Dessa dosor rymmer inte mer än vad de behöver (med undantag), där finns knappar och ofta en springa som man kan dra sitt kort genom, annars är dom cleana, inte en massa förvirrande former som leder uppmärksamheten från dess egentliga funktion nämligen att slå in en kod. Detta vill man få ur världen så fort som möjligt, man vill vara effektiv när man gör det. Utan att blinka har man hunnit dra kortet och tryckt in fyra siffror. Jag förundrades över hur små dessa knappar är, med tanke på hur smidigt användaren går till väga. Knapparna är ofta inte mer än 8-10 mm i diameter, ändå har folk inga som helst problem att pricka rätt ( jag har iakttagit, utan att ta del av den hemliga koden ). Detta var något jag ville använda, att på en så enkel och minimal yta som möjligt rymma 15 st knappar. Måtten på dessa är 10 mm i diameter och varje knapp sitter med en radie av 19mm ifrån varandra, tillräckligt för att fingret ska komma rätt. Alla är runda och ser likadana ut med undantag för deras färg. Detta för att signalera knappens funktion, jag vill inte förvilla med ett potpurri av former. Knapp nr 5 är försedd med en pigg för att synskadade ska orientera sig var mitten av sifferknapparna är, direktfunktionsknapparna har en grövre struktur för att de inte ska förväxlas med siffrorna av en blind. Knapparna sticker upp en rejäl bit och sitter tillräckligt glest för att man inte ska kunna trycka ner flera på en gång, detta för att kompensera deras ringa storlek, runda knappar bör ha en diameter på 20 mm enligt standarden. Men med den lärdomen jag fick av att iaktta folk använda kod- dosorna står jag fullt ut för den lösning jag valt. Telefonen Ant med basenhet som modulsystem. Annika Jag har valt en touchdisplay till min telefon (man kan alltså peka direkt på skärmen), detta gör att jag inte har med några traditionella knappar utan i stället klickbara fält. För att man ändå ska känna sig säker på var någonstans på skärmen man kan klicka är de områdena markerade med en annan färg. När man sedan trycker på en knapp blir den under tiden man håller den inne samma färg som resten av displayen. Jag har valt att göra detta därför att man verkligen ska få bekräftelse på knapptryckningen. Vill man kan man också ställa in ett pip vid varje gång man rör ett av de tryckbara fälten. Eftersom vi i gruppen kommit överens om ett tydligt och enkelt gränssnitt har jag precis som de andra valt att bara ha fyra klickbara fält aktiva samtidigt. Detta gör att man inte förvirras och har lätt att se var man ska klicka, vid behov byts ju t.ex. menyfältet ut mot ett ok istället, displayen är alltså mycket lätt att hitta på. En annan sak jag valt att göra för att undvika missförstånd är att separera sifferfälten med de andra fasta fälten (ex. högtalar- och telefonsvararknapp), det är då lättare att se vilka som hör ihop och man slipper att av misstag trycka på dem Telefonen Puu med trälur.

när man ska slå ett nummer. Displayen är rymlig och man kan välja hur skarp kontrast man vill ha och hur stor texten ska vara och vilket typsnitt, detta för att man ska kunna se ordentligt även om man inte har så friska ögon. Vill man så kan man invertera färgen så det blir svart bakgrund och turkosa siffror istället. När man inte använder telefonen och vill aktivera den, är det bara att röra varsomhelst på skärmen så lyser den upp. Vissa saker som tidsangivelse och datum kan alltid lysa om man väljer det. Hans Jag har inte haft någon direkt inspirationskälla vid formgivningen av mina knappar. Istället frågade jag mig och våra användare hur displayen och knapparna borde sitta och se ut för att vara så lättnådda och lättförståeliga som möjligt. Resultaten av dessa diskussioner gav följande: Knapp 0-9, R- knapp, *, och # har man inga problem att förstå. Inte heller att de förses med bokstäver för att möjliggöra bokstavsprogrammering. Här räknar vi också med att vår målgrupp är införstådda med att två tryck på ABC-knappen ger ett B, tre tryck ett C och så vidare (Naturligtvis går detta att hitta i bruksanvisningen). De andra tre fasta knapparna försågs med de symboler vi inom gruppen arbetat fram (högtalare, kuvert, kassettband), likaså ikonerna i displayen (exempelvis återuppringningsikonen, se lathund). De fyra knapparna som styr händelserna i displayen kan exempelvis utrustas med bara en liten ring. Det viktiga är att man förstår att de kan ha olika betydelse vid olika tillfällen. Knapparna behövde inte vara så stora som standarden säger, 20 mm i diameter, 15 räckte bra. Men om de ska vara ännu mindre än så måste de sitta en bit ifrån varandra. Man kan säga att 15 mm är ett bra avstånd från centrum av en knapp till centrum på bredvidliggande. Jag valde att göra knapparna fyrkantiga och begränsade sinsemellan med hjälp av en två mm bred och en mm hög mjukt rundad kant. Knapparna bör på basenheten placeras så att såväl vänsterhänta som högerhänta kan hantera dem utan problem. Sladden från luren får inte vara i vägen. Tangentsatsen behövde inte tvunget vara vinklad mot ytan den ligger på. Många upplevde till och med att det var riktigt skönt om den inte var det. Här bestämde jag mig för att tillåta användaren att vila övre delen av handflatan mot ytan som telefonen ligger på samtidigt som man kan nå alla knappar med fingrarna utan att behöva flytta hela handen. Beroende på hur displayen är belyst och vad för sorts material den är gjord av kan det vara tvunget att vinkla den. Jag ville helst undvika detta, för utseendets skull, och kom fram till att man skulle kunna projicera displayen på närmsta vägg eller en medföljande liten duk. Ett annat alternativ skulle vara att välja ett ytmaterial som inte gav så starka

reflektioner. Bokstäverna i displayen bör inte vara mindre än 2,5 mm höga. Annars blir de alltför svårlästa. Ikonernas storlek måste anpassas till pixelstorleken. Källförteckning: Underlag för rapporten; föreläsningar och föreläsningsmaterial av: Henrik Danielsson Håkan Eftring Joakim Eriksson Per Odenrick Eva Ramel Kirre Rassmus-Gröhn Lena Sperling Arne Svensk

Beskrivning över Ant. Förklaring av knappar och delar. 1 15 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 1. Högtalare. 2. Aktiverar högtalarfunktion. 3. Spelar upp tel.meddelande. 4. Diod som lyser när luren är av. 5. Lur ( med sladd ) 6. Magnetförsedd lurstation. 7. Backknapp (återgå till senaste ruta) 8. Bläddra vänster och snabbknapp till senast tio ringda. 9. Menyknapp för att komma in i datorn. 10. bläddra höger och direktknapp till telefonbok. 11. *. 12. Sifferknappar 1-0, med text funktion. 13. #. 14. R- knapp. 15. Display. Luren fäster direkt på den plana ytan som utgör lurstationen, dioden släcks när luren sitter rätt. Hela basenheten består av tre moduler som kan placeras valfritt utmed dess sidor. Knapparna på displaydelen har olika funktion beroende på var man befinner sig i telefonboken. För att använda högtalarfunktionen trycker man på "knapp 2" och slår sedan numret som vanligt. Om man redan pratar med någon, tryck på högtalarknappen och lägg på luren.

Beskrivning över Puu - Förklaring av knappar och delar. 17:23 000301 1 4 7 * 2abc 5 8 0 ⓿ MENY ❶ 3 6 9 def ghi jkl mno pqrs tuv wxyz # R 12 11 10 9 8 7 6 5 1. Stjärna 2. Siffertangenter 3. Fyrkant 4. R-knapp 5. Bräda med högtalare inbyggd 6. SMS-knapp 7. Telefonsvarare 8. Högtalarknapp 9. * Återuppringning, * Tio senast slagna nummer/ bläddra vänster, * Menyknapp * Direktknapp till telefonbok/ bläddra höger 10. Lur 11. Displayfönster 12 Tid och datum * Knappuppräkning från vänster till höger 1 2 3 4 I"brädan" finns ett hål där luren sätts ned. När man håller en knapp nedtryckt ändrar den färg. För att använda högtalarfunktionen; tryck på högtalarknappen och slå sedan numret som vanligt. Talar du redan i telefonen; Tryck på högtalarknappen och lägg sedan på luren. Två snabba tryck på R-knappen gör att sekretessfunktionen aktiveras, detta visas genom att ordet sekretess syns i displayen. För att återgå trycker man två snabba tryck på knappen igen, ordet försvinner då i displayen. När högtalarfunktionen är igång lyser knappen.