Analys av användargränssnitt

Transkript

1 Avd. för Certec Analys av användargränssnitt Uttagsautomat Av: Sofia Henstrand Björn Johansson Bettina K

2 Inledning Syftet med denna uppgift är att lära sig att identifiera olika egenskaper hos ett användargränssnitt. Ett användargränssnitt är produktens fysiska, visuella samt audiella uppbyggnad för att presentera och vägleda användaren genom produktens funktioner. I denna uppgift har vi valt att granska gränssnittet på uttagsautomater för kontanter, med anledning av gruppens sammansättning valde vi att titta en danska och en svensk automat. Svensk Dansk 1

3 Metod Den metod som vi använde oss av var att själva gå igenom uttagsprocessen genom att utföra och dokumentera varje steg, samt att intervjua ett antal användare. Intervjufrågor och resultat av intervjuerna framgår i bilaga A. Svensk automat: Plats: Fäladstorget i Lund Automat: Sparbanken Finn Datum: 8/9-03 Tid: Kommentar: Vi intervjuade de personer som hade tid efter det att de hade tagit ut sina pengar. När vi själva gick igenom uttagsprocessen var en av oss användaren medan den andra dokumenterade. Dansk automat: Plats: Århus, Jylland i Danmark Automat: Nordea Datum: 8/9-03 Tid: Kommentar: Vi intervjuade de personer som hade tid efter det att de hade tagit ut sina pengar. Resultat och diskussion Användare Användare är alla tänkbara människor i befolkningen som har ett kontokort, vanligtvis i åldern 15 år och uppåt. Vi intervjuade en grupp om 10 personer av båda könen som var år gamla. De kände sig alla trygga när de använde automaten och de visste hur de skulle gå tillväga.(deras svar ses i bilaga A). Automatens placering Automaterna är inplacerade i byggnadsväggar oftast i anslutning till banker och affärer. För att lättare kunna hitta automater finns det informationsskyltar, vanligtvis direkt ovanför automaten. 2

4 Automatens utseende Svensk automat Närbild på in- och utmatningsenheter. Närbild på displayen Närbild på knappsatsen 3

5 Dansk automat Närbild på in- och utmatningsenheter Närbild på knappsatsen Närbild på displayen 4

6 Analys av process och funktioner Användarprocessen Ett detaljerat flödesschema för de båda automaterna visas i bilaga B och C. Nedan visas några synpunkter på den svenska och den danska automaten Svensk automat Bild 1 ger lite överflödig information på displayen eftersom den korrekta inmatningen av kortet redan visas under kortinmatningen. Bild 3, knappsatsen på displayen är överflödig pga. att den ger en missvisande bild om hur man ska slå in sin kod, folk kan tro att de ska trycka på skärmen. Texten Tänk på att skydda din kod är väldigt lätt att missa eftersom den är långt ner på skärmen samt att den inte har någon utmärkande färg. Bild 4 är bra. Knapparna avbryt och fel är placerade högre upp än klar knappen vilket minskar risken att man trycker på fel knapp. Knapp 5 har en centreringspunkt vilket underlättar användandet för synskadade. Något som också är bra är att avbryt, fel ock klar knapparna är färglagda enl. given konvention. Bild 7, använder man förvalsknappanar får man ingen förfrågan om det var rätt knapp man tryckte på vilket kan leda till att man får ut för mycket pengar. Bild 10, det är väldigt rätt att trycka fel eftersom de ligger så nära varandra. Bild 11-13, det är en bra ordningsföljd på den avslutande processen. Det eliminerar risken att man går ifrån automaten utan att ta sitt kort. Dansk automat Bild 14 och 15, dessa två bilder borde vara kombinerade i en bild eftersom de nu byter mellan varandra var 15:e sekund. En första gångs användare som kommer fram när bild 12 syns vet inte hur automaten ska användas. Bild 16 och 17 visar tydligt hur man ska gå tillväga. Bild 18, har ingen punktskrift på dem högra knapparna vilket kan försvåra användandet för synskadade. Det är bra att avbryt fel knapparna är åtskilda från klar knappen. Vad som också är bra är att avbryt, fel ock klar knapparna är färglagda enl. given konvention. Bild 19, det är bra att automaten visar att den håller på att arbeta. Bild 20, använder man förvalsknapparna får man ingen förfrågan om det var rätt knapp man tryckte på vilket kan leda till att man får ut för mycket pengar. Bild 21, det är bra att knapparna är åtskilda vilket medför att man inte trycker på fel knapp av misstag. Bild 23-25, det är en bra ordningsföljd på den avslutande processen. Det eliminerar risken att man går ifrån automaten utan att ta sitt kort. 5

7 Feedback Svensk automat: Den automat som vi tittade på hade ingen audiell feedback, taktilt kände man knapptryckningarna och visuellt såg man förändringar på skärmen. Dansk automat: På denna automat hade man audiell feedback genom ett pip-ljud, en taktil känsla i knapptryckningen vilket också genererade en visuell förändring på skärmen. Fel analys Svensk automat: Eftersom det är riskabelt att göra något fel på automaten begränsade vi oss bara till att använda fel knappen vid kod och beloppsinslagning, knapptryckningen resulterade i att sista siffran blev borttagen. Vi testade också att trycka på avbryt, detta leder till att hela processen avbryts. Dansk automat: Slår man in fel kod tre gånger på raken så tar automaten ens kort och man blir då tvungen att kontakta banken för att få tillbaka det. Skulle man glömma kortet i automaten, tar den tillbaka det efter en stund och man är tvungen att kontakta banken för att få ett nytt. Fysisk utformning Kommentarerna nedan är relaterade till översiktsbilderna på sidorna 3-4. Svensk automat: Skärmen är på denna automat placerad parallellt med knapparna, detta underlättar användandet för personer som är långa eller korta. Knappsatsen är placerad på ett sådant sätt att vänsterhänta får det svårt att stå normalt när de ska använda automaten. Spridningen av in- och utmatnings enheter är inte positivt eftersom man måste agera över hela automaten. Dansk automat: Skärmen är här placerad lodrätt vilket gör det lite svårare att se vad man ska göra då det är starkt solsken ute. Korta eller långa personer kan ha problem med att se skärmen ordentligt vid denna placering. Skärm och knappsats är samlade till en sida av automaten medan in- och utmatningsenheterna sitter på den andra, vilket är bra eftersom man kan hålla fokus på en del i taget. Gemensamt för de båda automaterna är att inmatningen för kortet sitter för högt upp för de som är riktigt korta. Skillnader Skillnaderna mellan de två automaterna är till största del dess fysiska utformning enl. texten ovan. Den svenska kan anses vara mer universellt designad eftersom den är bättre anpassad för korta och långa människor, den har en bättre skärm samt är försedd med punktskrift. 6

8 Övriga tankar I Danmark har man börjat byta ut knappsatserna dvs. man har standardiserat dem med resten av Europa. Användarna har dock knappt märkt detta förrän det att man påpekar det för dem, de få som hade uppmärksammat det tycker att det är bra. De nya knapparna har dessutom höjts upp en bit så man känner mycket lättare att man har tryckt in en knapp något som man i Sverige har gjort tvärtom. Här har man sänkt ner knapparna på de nyare automaterna. Det känns konstigt att det inte finns standardiserade basfunktioner så som punkskrift och talfunktion. En öppen fråga är punktskriften på de förvalsknappar som är intill skärmen, deras betydelse med anledning av att förvalen på skärmen är skiftande. 7

9 Bilaga A Enkät 1. Man Kvinna 2. Hur gammal är du? Hur ofta använder du bankomater? flera ggr/veckan flera ggr/månaden en gång/månaden någon gång/år 4. Vilka funktioner brukar du använda? uttag kontoutdrag överföring annat 5. Hur känner du dig när du använder automaten? trygg naturlig/ok obehag stressad annat 6. Är du rädd för att göra fel när du använder automaten? ja nej 7. Tycker du att det är lätt att hitta automater ute på stan? ja nej 8. Hur upplever du själva automaten? 8

10 Bilaga B Process för att ta ut pengar Bild 1 Texten på skärmen talar om att man skall stoppa in kortet i kortinmatning. Bild 2 Kortet stoppas in enligt symbolanvisningen. 9

11 Bild 3 Den personliga koden skall knappas in och sedan skall man trycka på knappen klar. Man uppmanas också att skydda sig kod. Bild 4 Den fyrsiffriga koden slås in, efter varje knapptryckning kommer en stjärna upp i kodfältet på skärmen. Bild 5 10

12 Bild 6 Bild 7 Nästa steg blir att välja det belopp man önskar. Det finns givna förslag på belopp som väljs med intilliggande knappar till skärmen, med dessa behöver man inte bekräfta med klar. Man ges också förslag att själv med tangentbordet knappa in önskat belopp, här måste man bekräfta med klar. 11

13 Bild 8 Med rätt inslaget belopp uppmanas man att bekräfta med klar. Bild 9 Bild 10 Nästa steg blir att välja om man vill ha ett kvitto, skärmen presenterar ja och nej alternativ och man väljer med intilliggande knappar till skärmen. Väljer man inte tillräckligt snabbt får man inget kvitto. 12

14 Bild 11 Först matas kortet ut. Bild 12 Sedan kommer pengarna. Bild 13 Sist kommer kvittot ut. 13

15 Bilaga C Procesen at häve penge i en Dansk bank, i dette tilfälde Nordea Bild 14 Mödet med automaten. Bild 15 Automater byder dig velkommen, og reklamere samtidig med et af bankens produkter. 14

16 Bild 16 Automaten fortäller hvad man skal göre. Ind sät kortet i maskinen Bild 17 På billedet neden under er vist hvordan kortet skal vend når det skal i maskinen. Kortet indföres. Bild 18 Skärmen opfodre dig til at passe på og sikre dig at der ikke er andre der kan afläse din kode. 15

17 Bild 19 Kunden indtaster sin kode. Tastaturet er beskyttet så ens kode ikke kan afläses af andre. Bild 20 Maskinen viser med et letafläsligt symbol at man skal vente lidt, för man kan gå vidre. Bild 21 Der er forsellige muligheder for at häve peng, det er også muligt selv at indskrive det önsket belöb. man kan trykke på skärmen og knapperne. 16

18 Bild 22 Det er muligt at få enkvitering med hvis man vil. Denne kunde välger at få udskrevet en kvitering. Bild 23 Kortet kommer ud, og kunden skal tag det,för pengene kan komme ud. Bild 24 Pengene kommer ud af en spräkke til vanstre i automaten.og kunden får sine penge. 17

19 Bild 25 Kviteringen kommer ud lige oven over pengene.kunden bliver også gjort opmärksom på at de skal huske pengene og kviteringen. Bild 26 Nu er der klart til näste kunde. 18

20 Fråga Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Kvinna Kvinna Man Kvinna Kvinna Flera Flera Flera Flera Flera Ca. 3 ggr/år Flera Flera Flera 2 ggr/år ggr/vecka 4 Uttag, överföring ggr/vecka 5 Trygg Trygg, något stressad om där är mycket folk bakom. ggr/vecka ggr/månad ggr/veckan Uttag Uttag Uttag Uttag, kontoutdrag Uttag, kontoutdrag ggr/månad Uttag, kontoutdrag, överföring ggr/veckan Uttag, kontoutdrag ggr/veckan Uttag Uttag, kontoutdrag Trygg Naturlig/ok Naturlig Naturlig Naturlig Naturlig Naturlig Naturlig 6 Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 7 Nej Nej Ja Ja Ja Nej, tycker att det generellt är svårt att hitta alla automater. Ja Ja Ja, även om jag är nyinflyttad är de lätta att hitta. Ja 8 Jag tycker att de är lätta att förstå och jag vet vad jag ska göra när jag kommer fram till dem. Jag tycker att de är lätta att förstå. Jag tycker att automaterna är lätta att förstå. De är lätta att använda. De är okej, jag använder alltid samma så jag vet hur jag ska göra. De är jätte bra, en utmärkt uppfinning. Men designen hade kunnat varit bättre. De är lätta att förstå. De är lätta att förstå.