FIRST LEGO League. Stockholm

Transkript

1 FIRST LEGO League Stockholm Presentasjon av laget Szhwampzch Vi kommer fra Enköping Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 1 jente og 14 gutter. Vi representerer Korsängsskolan Type lag: Skolelag Lag nr: 7 Lagdeltakere: Adrian Sandbring Gutt 15 år 0 Jesper Spång Gutt 14 år 0 Alexander Irvebrant Gutt 15 år 0 Leon Andersson Gutt 15 år 0 Alfred Beckman Gutt 14 år 0 Lizette Andersson Jente 15 år 0 Alfred Bigelius Gutt 14 år 0 Simon Goldberg Gutt 14 år 0 Edvin Östlund Gutt 14 år 0 Tross Dolfie Gutt 14 år 0 Fabian Pettersson Gutt 14 år 0 Victor Lenngren Gutt 15 år 0 Gustav Stråle Gutt 14 år 0 William Vilen Gutt 15 år 0 Jesper Sjöstrand Gutt 15 år 0

2 1. Forskningsuppgiften Lagets val av problemformulering i samband med årets uppdrag: Förklara kort hur och varför ni kommit fram till just er problemformulering. Lagets lösning på problemet ni valt: Beskriv lagets idé och förklara kort vad som är nyskapande med er lösning, hur den går att genomföra, hur ni kom fram till denna lösning vilken betydelse den lösningen kan ha för samhället. Vi har kommit på en uppfinning som ska hjälpa äldre som tycker att det svårt att betala sina räkningar. Flera personer i gruppen har pratat med sina äldre släktingar för att få veta hur det är att vara äldre i Sverige idag, vad som är bra och vad som är sämre. Det är en av dessa personer som har ställt upp och varit vår Senior Partner, Ylva Ivrebrant. Vi har därför förstått att det finns många äldre personer som har det svårt att betala räkningar, det är för svårt att betala via Internet, det kostar att betala sina räkningar på banken Alltså många problem. Då tog vi chansen att komma på en uppfinning som inte kostar pengar, som inte är komplicerad, och det bästa; det går lika fort som att ta ut pengar vid automaten En automat bara för räkningar! Skanna av räkningen, i automaten kommer räkningen upp, dra ditt kort och skriv in din kod och räkningen är betald. Så enkelt är det! Man kan även få ut ett kvitto på att man har betalat sin räkning. Vi har gått runt i Enköpings Kommun och frågat äldre personer om vad de tycker om idén. Först var många personer lite blyga och gick inte med på att bli intervjuade Men efter en stund hittade vi några schysta personer som ville vara med, och vi fick ett fantastiskt resultat! Det visade sig att alla som inte hade autogiro eller internet tyckte att det var en underbar idé, det var även en person som vi intervjuade som inte ens hade Internet. Vi har även en film där vi visar lite av intervjuerna. Vi har även intervjuat en person som arbetar på banken och som berättade att det är ett problem för vissa äldre personer att betala sina räkningar. Hon trodde att detta var ett övergående problem. I framtiden kommer alla vara vana vid att använda datorer men idag skulle denna uppfinning fylla en bra funktion. Här kommer frågan, kommer det här att vara en bra uppfinning? Kommer det att vara en sak som man använder varje dag? Det är tydligt att det finns en marknad för den här idén.

3 Teknikuppgiften Robotens design och programmering: Lägg till bilder på roboten och beskriv varför den ser ut som den gör, vad som ligger bakom val av design och konstruktion. Förklara kort hur programmet/programmen är uppbyggda och vilka sensorer som använts. Strategi på robotbanan: Förklara er strategi på banan. Berätta om de alternativ ni diskuterat. Vad har ni lärt er genom att arbeta med roboten? Har ni själva kommit fram till denna lösning eller har ni hämtat inspiration från andra ställen? Vi har arbetat med Lego robotar under en tid i skolan då vi skall delta i First Lego League. Vår modell var en robot som skulle kunna utföra så många uppdrag som möjligt. Vi har valt modell med tanken att klara många uppdrag på kortast möjliga tid och då blev det denna slutliga modell. Vi fokuserade på en robot som kunde utföra så mycket som möjligt, en allsidig robot. Modellen vi valde var en med larvband, en lastare och NXT datorn i fronten för att lätt komma åt USB kontakter och kunna komma åt alla data- kablar. Larvband valde vi för att få ökad precision och framkomlighet men det blir till en nackdel för roboten går också långsammare. Roboten vi har är riktigt smidig och kan ta sig fram överallt. Vi har även monterat en lastare som man kan utföra olika uppdrag t.ex. lyfta saker eller dra in stolen i boet. Vi har ägnat mycket tid åt att ta fram en riktigt bra modell och programmeringen gick därför ganska trögt i början. Tisdag 23 oktober hade vi en heldag då vi försökte sammanföra allt. Inom programmeringen gick det riktigt bra då vi lyckades lösa flera uppdrag istället för som tidigare då vi hållit på och försöta få ett uppdrag att fungera. Lastaren som vi har på den slutliga modellen är riktigt bra och om vi kunde så skulle det nog gå att lösa alla uppdrag med små ändringar. Genom tiden så har vi haft tre olika robotar. Den första var en original- robot med ritningar från LEGO där NXT enheten lutade. Vi insåg nästan direkt att den var för klumpig och svår att bygga om för att lösa olika uppdrag. Den andra hade hjul och vi monterade på en lastare för första gången. Senare så har vi satt på larvband på den modellen. Nackdelen med den var att uttagen på den satt dumt till vid programmering så var man tvungen att ta isär roboten för att få i USB sladden. Den var också klumpig och otymplig. Vi valde larvband på den för att vi tycker att roboten blir smidigare men nackdelen är att den går saktare med larvband än med däck. I Kista-tävlingen valde vi att inte använda någon sensor, men inför Osloa-tävlingen har vi tänkt om och kommer att använda en trycksensor. Den tredje och sista modellen som vi har nu har samma botten som modell nr:2 och 3 men har blivit mycket smidigare, stadigare och har mer lättåtkomliga kontakter och knappar vid displayen. Vi har monterat en lastare på den också så att den kan klara flera uppdrag. Designen på den här roboten är mer anpassad för att kunna klara flera uppdrag än tidigare. Robot tre är också mer användarvänlig eftersom man kan utföra många olika uppdrag utan stora ändringar under matchen. Som sagt vår robot är en allsidig vinnare!

4 Marknadsföringsuppgift Plan för marknadsföring av laget och projektet: Hur har ni valt att dela med er av er lösning till andra? Har ni planer på att marknadsföra det ni kommit fram till efter turneringsdagen? Hur tänker ni göra för att domare och andra lag ska lägga märke till er på turneringsdagen? Förklara lite runt arbetet med er monter och det som ni vill presentera där. Vi har tagit kontakt med en tidning som heter Enköpings-Posten. De kom hit, intervjuade, tog bilder och skrev en lång artikel om hur vi arbetat med FLL. Vi har sökt efter sponsorer genom att vi har åkt runt till olika företag i vår stad och berättat för dem vad tävlingen handlar om. Vi har gett dem ett brev där vi informerar om tävlingen. Vi har fått tag på några sponsorer. Fastighetsbyrån har skänkt oss 500 kr, Mälarlaser, Maxi och ÖoB har skänkt oss godis, frukt och dricka. Vi har fått en huvudsponsor, Tobias Åsell, som är verksamhetschef över grundskolorna i vår kommun. Han har varit ett extra bra stöd och bl.a.betalat tävlingsavgiften. Han har besökt oss både i skolan och under tävlingen i Kista Vi har jobbat med en PowerPoint om detta ämne. Vi har fått reklamartiklar från Enköpings kommun. Vi använder färgen lila på vårt monterbord precis som på våra tröjor. På tävlingsdagen har vi tänkt att vi ska ha olika sorts skyltar där det står vilka sponsorer och vad vår skola heter och vilka vi är. Efter tävlingsdagen har vi tänkt att vi ska berätta för övriga klasser på vår skola om hur vi har arbetat och hur tävlingen gick. Vi tänker även visa en förkortad version av den film som togs under Kista-tävlingen.

5 Lagets arbetsprocess Beskriv kort arbetsprocessen i laget. Hur har laget organiserat sig och vilka erfarenheter har ni fått? Ni har arbetat mot ett gemensamt mål, vad har varit bra och vad har varit svårt? Hur har laget som helhet fungerat? Beskriv processen både på forskningsuppgiften, teknikuppgiften och marknadsföringsuppgiften. Vilken intern och extern hjälp eller stöd har ni haft i arbetet? Vad har ni lärt er om att arbeta i projekt? Vi är en grupp från Korsängsskolan i Enköping. Vi består av 14 killar och 1 tjej från NO profilen i 8an och 9an. Vi är med för att ha kul inte för att vinna. Vi började med att pröva robotarna på vårterminen och bygga ett "bord". Den här terminen har vi jobbat med de olika områdena på vår profiltid på måndags-eftermiddagarna. Vi har delat upp så att man får jobba med det område man vill. Det blev tre grupper som ville jobba med robotarna, en grupp som ville jobba med marknadsföring och en grupp som ville jobba med forskningsuppgiften. Alla områden har gått bra, alla har varit med och deltagit på ett eller annat sätt. Vi har blivit sponsrade av olika företag med många olika saker: Pengar och pennor till exempel. Med robotarna har det också gått bra, några uppdrag har vi misslyckats med men i helhet har det gått bra och vi har klarat flera olika uppdrag. Marknadsföringen har också gått bra, prototypen blev bra och inget gick fel. Vi har samarbetat för att klara så många mål som möjligt inom både robotarna, forskningen och marknadsföringen. Robot delen har varit svårast men vi har fått ihop det till slut. Vi har lärt oss väldigt mycket under det här arbetet t.ex. de som har jobbat med robotarna har övat på problemlösningen.

6 Källhänvisningar Hur har ni hittat fakta och information om forskningsuppgiften? Genom intervjuer med: Vår Senior Patner, Ylva Ivrebrant Äldre släktningar till deltagare i gruppen Bankpersonal på Sparbanken i Enköping Personer på stan i Enköping Samtal med våra lärare