FIRST LEGO League. Härnösand 2011

Transkript

1 FIRST LEGO League Härnösand 2011 Presentasjon av laget The Family of Nyheden 9A Vi kommer fra Krokom Snittalderen på våre deltakere er 15 år Laget består av 11 jenter og 12 gutter. Vi representerer Nyhedens skola Type lag: Skolelag Lag nr: 1 Lagdeltakere: Alexandra HAllman Jente 15 år 0 Jesper Lindgren Gutt 15 år 0 Andreas Sjöqvist Gutt 15 år 0 Jonas Andersson Gutt 15 år 0 Anton Fahlen Gutt 15 år 0 Jonna Olofsson Jente 15 år 0 Axel Furberg Gutt 15 år 0 Karin Persson Jente 15 år 0 Bagher Nouruzi Gutt 15 år 0 Malin Åslund Jente 15 år 0 Christoffer Bergqvist Gutt 15 år 0 Marcus Karlsson Gutt 15 år 0 Cornelia Thoren Jente 15 år 0 Michael Karlsson Gutt 15 år 0 Emma Svensson Jente 15 år 0 Michaela Norrman Jente 15 år 0 Erica Erhardsson Jente 15 år 0 My Jonsson Jente 15 år 0 Erika Dahlström Jente 15 år 0 Sara Larsson Jente 15 år 0 Felix Tandberg Wall Gutt 15 år 0 Victor Edgren Gutt 15 år 0 Goran Zorovic Gutt 15 år 0

2 1a Forskningsoppgaven Lagets valg av problemstilling i forbindelse med årets oppdrag: Forklar kort hvordan og hvorfor dere landet på problemstillingen dere har valgt. Lagets løsning på problemet som er valgt: Beskriv lagets idé og forklar kort hva som er nyskapende ved deres løsning, er den realiserbar, hvordan kom dere fram til akkurat denne løsningen og litt om hvilken betydning vil denne løsningen ha for samfunnet vårt. Varför valde vi just kyckling? När vi fick uppgiften satte vi oss ner och spånade på vad vi skulle välja. Vi skrev upp alla förslag men vi kom alla överens om att vi skulle välja kyckling. Kyckling är en väldigt populär och nyttig maträtt bland svenskar, men har vi frågat oss själva vart kycklingen kommer ifrån, hur den transporteras, hur den förpackas och förvaras, vilka risker och sjukdomar kycklingen kan bära med sig? Det bestämde vi oss för att ta reda på, vi tog reda på kycklingens resa från ägget till bordet och kom på lösningar till problemen som finns på vägen. Ursprung och uppfödning Det vanligaste sättet att föda upp kycklingar är att kläcka äggen i en äggkläckningsmaskin och sedan låta kycklingarna växa upp i ett stort stall där de får gå fritt. I stallen är det varmt och luftfuktigheten ligger på ungefär 50 % - 70 %. Kycklingarna får mat och vatten genom automatiska foder- och vattenkoppar. Detta låter såklart bra och är mycket bättre än att man håller kycklingarna instängda i små burar, men det är ändå inte perfekt. Kycklingarna har ingen möjlighet att dra sig undan, de får aldrig gå ut och det händer dagligen att kycklingar trampas ihjäl. De lever i stallen i ungefär sex veckor innan de skickas iväg till slakteriet. Under tiden som kycklingarna bor i stallet städas det inte ur, det görs först efter att djuren skickats iväg för att slaktas. Detta i kombination med det lilla rörelse utrymmet gör att sjukdomar och infektioner sprids lätt, och även om dessa inte är skadliga för människor påverkar det ändå kvalitén på köttet. Även bristen på solljus och frisk luft ger negativa effekter på kvalitén. Ekologisk uppfödning är ett alternativ till den uppfödning som beskrivs ovan. Den ekologiska uppfödningen ger friskare djur men är mer krävande och kostar mer. Så problemet här är att få fram lika friska djur med vanlig uppfödning som med ekologisk. Förpackning och förvaring Risker när man paketerar kyckling är att personalen smittar livsmedlet, med t ex norovirus, salmonella, shigella och allergener. Vanliga smittrisker är att kyckling kan bli smittad av att förpackningsmaterialet är smutsigt, dåligt rengjorda verktyg, att personalen har dålig handhygien, sår på händerna, smutsiga arbetskläder, smycken, att personalen använder samma handskar när de har tagit i något annat. Man försöker att motverka detta genom rutin för personlig hygien och rutin för utbildning och kompetens. Transport Det finns många olika sätt att transportera kyckling, bland annat lastbil, båt, flygplan och tåg. Det transporteringssätt som är mest osunt för miljön är flygplan. Att transportera livsmedel via båt är ett miljövänligt sätt men väldigt underskattat, som även tar lång tid. En affär vill ju ha sina varor så snabbt som möjligt och just därför kanske båt inte är första alternativet. Det är inte de längsta och tyngsta sträckorna med lastbil som tär mest på miljön, utan de kortaste och lättaste sträckorna. Ju oftare kunderna tar bilen från hemmet till affären så förstörs miljön, givetvis. Förvånansvärt så mycket att miljön förstörs mindre av att transportbilarna kör än personbilarna. Kan det möjligtvis vara för att transportbilarna kör korta sträckor flera gånger i veckan i jämförelse mot att transportbilarna kör långa sträckor få gånger? Vi tar till exempel Kronfågeln, om Ica Maxi i Östersund beställer kyckling från Kronfågeln (i Katrineholm) på måndag så tillverkar Kronfågeln kycklingen på tisdagen och då får Ica Maxi själva åka till Katrineholm och hämta sina varor och varorna är framme i butiken på onsdagen. Det är inga mellan andningar utan de kör direkt och de beställer en gång i veckan. Så jämför vi med en helt vanlig barnfamilj, då en helt vanlig vecka ser ut ungefär såhär: Måndag: åker på affären och handlar middagsmat för måndagen och tisdagen. Tisdag: hoppsan, mjölken är slut för barnen har tagit med kompisar hem från skolan och de har druckit o boy och ätit mackor. Onsdag: idag behövs ingen handling. Torsdag: då storhandlar vi på varuhuset i staden. Fredag: ikväll firar vi att det har blivit helg, då åker vi på affären och hyr en film till barnen och de får välja en chipspåse och en läsk. Lördag: idag ska vi hälsa på mormor och morfar, då svänger vi in på affären och köpa med oss fikabröd. Söndag: idag behövs inte heller någon handling. Rätt så uppenbart att dessa små sträckor tär mer på miljön än vad de långa och få.

3 Tillagning Bakterier, virus och parasiter finns överallt. Vissa bakterier kan tillverka gifter som man kan riskera att bli sjuk av, men även virus och parasiter kan orsaka att man blir matförgiftad. Många bakterier kan föröka sig i maten, och ju fler de finns desto större är risken att man blir smittad. Virus och parasiter kan dock inte föröka sig i maten men även fast de är få kan vi ändå bli smittad. Den vanligaste orsaken till att man blir smittad är att maten stått framme för länge, att de har förvarats för varmt och att man inte har tillagat maten ordentligt. Kyckling är ett sådant exempel som man måste tillaga väldigt noga. Det är viktigt att man tänker på att man använder rena knivar och olika skärbrädor till olika råvaror. Man bör inte skära rå kyckling och sedan grönsaker på samma skärbräda, speciellt inte om man inte ska tillaga grönsakerna. Våra lösningar 1. Uppfödning: Genom att klona vuxna djur som man vet har goda gener och är friska, och sedan använda dem som avelsdjur kan man avla fram friskare djur. För att klona vuxna djur använder man sig av den kloningsteknik som kallas kärnöverföring. Detta innebär att man tar en vanlig kroppscell från djuret som ska klonas och plockar ut cellkärnan där alla arvsanlag finns. Sedan tar man ett obefruktat ägg fån en hona av samma art och avlägsnar även härifrån cellkärnan. Man placerar sedan cellkärnan från kroppscellen i det kärnlösa ägget. Ägget med cellkärnan placeras i en petriskål med näringsämnen liknande dem som finns i fostervattnet i en livmoder. När ägget börjar dela sig och utvecklas till ett embryo flyttas det över till livmodern hos en fostermoder där det får utvecklas färdigt. Detta är en väldigt besvärlig process där mycket kan gå fel, och för att få fram ett eller ett par friska klonade djur har man varit tvungen att försöka med hundratals eller till och med tusentals ägg. Kloning är alltså en lösning för att minska risken till smitta och bakterier, om man lyckas att få till en helt frisk och perfekt kyckling som man sedan kan använda i avel. Negativt: Det negativa med denna lösning är att det är väldigt svårt att lyckas. 2. Transport: För att undvika långa osunda transporteringar så borde kycklinggårdar vara obligatoriskt i varje by. Negativt: vart får man arbetskraften ifrån? Var får man pengar ifrån till foder, till underhållet av anläggningen, var ska gården ligga? Positivt: Köttet är färskt. Djurens avföring kan användas till gödsel på eventuella närliggande åkrar. Det negativa väger ner det positiva ganska mycket. Därför borde kycklingföretagen satsa mer på att expandera, det vill säga att de breder ut sig med fler fabriker i landet, så slipper transporterna bli så långa. De borde också satsa mer på klimatsmart transport för de sträckor som nu måste transporteras. Ett annat smart val vore att om vi säger att en ICA-butik här i jämtland ska åka ner till Malmö för att hämta varor, då borde de också kunna höra med andra ICA-butiker som de ändå passerar på vägen ifall de också ska beställa kyckling (om de har plats). Det är ju ändå samma företag så de borde kunna samarbeta. 3. Förpackning & Förvaring: Förbättring vore ju lätt om alla hade en egen kycklinggård. Men så lätt är det ju inte. Alla tål inte kyckling, eller vill absolut inte ha en. Det är ju som sagt ganska mycket jobb. Förpackningen är ju vanligast gjord av plast, vilket inte är så miljövänligt. Därför bör vi ju inte paketera kyckling överhuvudtaget. Smittorisken är ganska stor på grund av att bakterierna fastnar i plasten och kan därför föröka sig på vägen hem när kycklingen blir varm. Därför vore det ju väldigt enkelt om alla affärer hade en speciell kycklingdisk och att varje affär hade en egen kycklinggård. Så att de varje morgon slaktade ett antal kycklingar för att senare bära ut dem till kycklingdisken. Om de tar slut, kan de under dagen slakta flera. Och varifrån skulle man få pengar och arbetskraft för att varje affär ska kunna ha en egen kycklinggård?

4 2. Teknologioppgaven Robotens design og programmering: Sett inn bilde av roboten. Beskriv kort hvorfor den ser nettopp slik ut, hvilke overveielser ligger bak design og konstruksjon. Forklar kort om programmeringen deres, hvordan programmet er bygd opp og hvilke sensorer som er benyttet. Strategi på robotbanen: Forklar strategien deres på banen. Begrunn valgene. Hva har dere lært i arbeidet med roboten? Er det laget selv som har kommet frem til disse ideene eller har laget hentet inspirasjon andre steder? Eftersom vi var många som ville bygga o programera så blev det tre olika robotar byggda. Tanken var att den bästa roboten skulle med till Härnösand. Den midjestyrda roboten ratades för att den blev för stor till förmån ör en liten smidig o ganska traditionell robot. Vi valde den här typen av robot avskalad och enkel, med band istället för hjul för att det är lättare för roboten att både svänga och köra över saker som ligger i vägen, om roboten däremot hade haft hjul hade den stannat om den körde in i något som låg i vägen för den. Vi har valt programmen efter svårighetsgrad och poäng och tänk att man kan ta flera etapper på samma gång innan den kommer tillbaka in i basen. Vi har inte använt oss av några sensorer, vi tyckte det funkade helt okej utan. Våran strategi på banan är att vi så snabbt som möjligt ska kunna ta dom etapper som utgör mest poäng men ändå är lättsam så det inte blir så mycket fel ute på banan. Vi har också massa reserv program ifall vi skulle få tid över när vi gjort huvudprogrammen. Vi har lärt oss robotens konstruktion, och att räkna ut olika sträckor och hur många grader den ska svänga och hur roboten lyfter, vi har lärt oss hur man programerar helt enkelt. Våran inpiration och våra idéer kommer från mestadels oss själva och våra byggkunskaper och sedan har vi också tittat runt på youtube på olika byggkonstruktioner till redskap som används av roboten till dom olika uppgifterna.

5 3. Profileringsoppgaven Plan for profilering av lag og prosjekt: På hvilken måte har dere delt løsningen deres på prosjektoppgaven med andre? Har dere noen planer for markedsføring av det dere kom fram til etter turneringsdagen? Hvordan vil lage profilere seg/bli lagt merke til på turneringsdagen? Forklar litt rundt arbeidet deres med pit og det dere vil presentere der. Vi har tänkt visa övriga på skolan och framför allt de som har valt detta som Elevens val i senare period så att det kommer att fortsätta med tävlandet även nästa år. Vi har också visat upp det på ett föräldramöte och bland intresserade lärare. För att andra ska lägga märke till oss kommer vi att ha en snygg monter med handritade affisher, bildspel, bitvis lite musik och en livs levande stor klonad kyckling. Allt med tanke på att det är kyckling vi valt som problemområde.

6 4. Lagets arbeidsprosess Beskriv kort arbeidsprosessen i laget. Hvordan har laget organisert seg og hvilke erfaringer dere har gjort dere. Dere har jobbet mot et felles mål. Hva har vært positivt og hva har vært vanskelig? Hvordan har laget som helhet fungert? Beskriv prosessen både på forskningsdelen, teknisk oppgave og profilering. Hvilken intern og ekstern hjelp og støtte har dere hatt i arbeidsprosessen? Hva har dere lært om samarbeid i et prosjekt? Vi började med brainstorming om vilka olika grupper som skulle behövas till årets projekt och sen fick alla välja vilken grupp/grupper de skulle tillhöra. Det blev som vanligt att killarna ville bygga och tjejerna tog på sig skrivandet, monterjobb och finansiering av tävlingen. Vi kom igång rätt tidigt med arbetet men sjuka lärare och prao i två veckor samt lovet har ställt till det lite vilket gjorde att några av tjejerna tog tag i programmeringen som inte kommit långt dagen innan lovet. Bloggandet startades upp med att fixa en ny bloggsida på en gång men sen kom skrivandet av sig. Förberedande av sponsorjakt gjordes även det på en gång. För att få pengar anordnade vi ett disco vilket fick ihop klassen väldigt bra. Alla tog ansvar planerade o fixade o bidrog gemensamt till att det blev succé. Det framkom egenskaper hos många i klassen som inte märks i klassrummet. Vårt deltagande i FLL förra året bidrog till att det kommer att bli ett område i Elevens Val. Något som många valt. Vid ett föräldramöte har föräldrar fått se vårat bygge och hur vi löst vissa uppgifter. Vi har lärt oss att ta ansvar, jobba i projekt och vad viktigt det är att kliva fram o ta ansvar när det inte händer något. 9A är den perfekta klassen att jobba så här. Alla är accepterade och får jobba med det de vill. Kul är det med tjejerna dom inte vågade o trodde att de kunde bygga o programera har upptäckt att det både är kul och enkelt. Vi har på slutet haft en elektroingenjör på besök som har kunnat komma med lite tips. Det har blivit några intensiva kvällar på slutet för att justera och finslipa våra uppdrag på banan.

7 1b Kildehenvisninger Kildehenvisninger. Hvor har dere funnet bakgrunnsstoff og informasjon om forskningsoppgaven deres? Källförteckning Uppfödning Säker livsmedelshantering Kyckling som livsmedel