FIRST LEGO League. Göteborg 2012

Transkript

1 FIRST LEGO League Göteborg 2012 Presentasjon av laget Ninja Riders Vi kommer fra HISINGS BACKA Snittalderen på våre deltakere er 15 år Laget består av 0 jenter og 6 gutter. Vi representerer Skälltorpsskolan Type lag: Skolelag Lag nr: 9 Lagdeltakere: Ahmad Al Mofty Gutt 15 år 1 Lawrence Jörgensen Gutt 15 år 1 Andreas Hassiakis Gutt 15 år 0 Michael Huuskonen Gutt 15 år 1 Haris Osmanagic Gutt 15 år 1 Oscar Johansson Gutt 15 år 0

2 Vi kom fram till idéen efter att ha reflekterat på problemet och tänkt att vi måste ha en produkt som man sätter på armen och som kan hjälpa och underlätta handrörelser vid skrivbordet. Resultatet blev kulor. Sedan tänkte vi på att den ska vara bekväm och sitta så 1a Forskningsoppgaven Lagets valg av problemstilling i forbindelse med årets oppdrag: Forklar kort hvordan og hvorfor dere landet på problemstillingen dere har valgt. Lagets løsning på problemet som er valgt: Beskriv lagets idé og forklar kort hva som er nyskapende ved deres løsning, er den realiserbar, hvordan kom dere fram til akkurat denne løsningen og litt om hvilken betydning vil denne løsningen ha for samfunnet vårt. Dokumentation Team: Ninja Riders Problemet Nästan alla de äldre personer underhåller sig själva med att: surfa vid datorn, läsa tidningar/böcker, lösa korsord, skriva brev osv, men många av de blir faktiskt hindrade av att göra dessa sysslor ensamma p g a sin smärta, stelhet och ömhet i handleden. Orsakerna beror oftast på någon form av reumatism eller för långa skrivbords vistelser, och man anstränger armen för mycket. Vi ser det som ett stort problem idag, eftersom många äldre gör sysslor vid skrivbordet, köksbordet mm, och därför kom vi fram till att vi ville utveckla en ny lösning inom området. Och vi vet även att datorintresset ökar bland äldre nu när de nuvarande medelålders människor blir nästa generations äldre, eftersom de behåller sitt datakunnande. Vi kom på lösningen när vi tänkte på eventuella problem som vi kan få när vi blir äldre, och dessa problem är inte lika intressanta för de stora företagen då det inte finns någon eller väldigt liten nuvarande marknad. Lösningen Vår lösning är en produkt som vi gett namnet "Wrist Movement". Det är ett innovativt armband som täcker hela underarmen och sitter fast med kardborreband. Den vita delen (se bild) är en skön dyna som armen vilar mot. Under dynan finns en hård platta med kulor fästa under som underlättar rörelser vid framförallt sysselsanvändning vid skrivbordet. Vår lösning är nyskapande därför att den är: Utformad för att ge stöd Förhindrar sträckningar och inflammationer i handleden bättre Ett lätt, värmande skydd för äldre En ny idé, som gör det enklare att förflytta armen på Den är även anpassad för äldres olika behov t ex så är den Pacemaker vänlig (mer om det på presentationen i Chalmers). Att vår affärsidé kräver inga större resurser och tänkande är också ett plus, och vi tror faktiskt att detta kan fungera i samhället om man kontaktar en bra ingenjör som kan göra en modell av detta. Vi har gjort också gjort en egen modell på den som vi kommer att visa upp vid montern.

3 att den motverkar smärta. En simpel och bra lösning, som inte finns idag. Vår lösning kan ha en mycket positiv effekt i samhället, här är några av effekterna om produkten lyckas: Kommer att underlätta för äldre personer som har handledssmärtor och arbetar bl a arbetar i kontor, skolor, tidningar och andra jobb där man sitter vid skrivbordet och utför sitt arbete. Då kanske personer med kontorsjobb kan arbeta längre än vid ålder 65 eftersom denna möjlighet finns att använda datorer skönare. Äldre personer med dessa svårigheter blir mer glada och underhållna på sin fritid eftersom de kan bläddra i tidningar, skriva böcker, kryssa korsord... osv. Vår lösning en lösning för alla åldrar och hjälper inte bara seniorer, därför kan vilken åldersgrupp som helst få nytta av detta!

4 2. Teknologioppgaven Robotens design og programmering: Sett inn bilde av roboten. Beskriv kort hvorfor den ser nettopp slik ut, hvilke overveielser ligger bak design og konstruksjon. Forklar kort om programmeringen deres, hvordan programmet er bygd opp og hvilke sensorer som er benyttet. Strategi på robotbanen: Forklar strategien deres på banen. Begrunn valgene. Hva har dere lært i arbeidet med roboten? Er det laget selv som har kommet frem til disse ideene eller har laget hentet inspirasjon andre steder? Robotens design: Vi har bytt ut robotens bakdel mot två bakdäck vilket gör att den blir stabilare när den åker på banan. Robotendatorn harvi flyttat så att den ligger vågrät på robotgrunden. Vi gjorde det eftersom att då får vi mer plats med fler alternativa delar på sidorna och framför roboten. Den blir även smidigare och vikten av robotdatorn fördelas mellan bakhjulen och framhjulen. Delarnas design: Vi har valt att använda roboten som en grund och sedan sätta på våra konstruktioner (delar) beroende på vilket uppdrag vi gör. Nu kommer vi förklara våra delar (se bild 3): 1. Denna del sätter vi på framsidan av roboten och den kommer att transportera en av de orange lapparna till lapptäcket. Delen sitter fast i robet m v h den fämte konstruktionen vi har gjort. Det är ungefär bara fram och tillbaka med den delen, så därför får roboten kommer att börja med den delen så att vi snabbt kan ta av den och byta ut till nästa del. 2. Delen här bygger på en ljussensor som vi används till att roboten ska ha hitta till uppdraget "styrketräning" genom det svarta ljusspåret på mattan. 3. Den här konstruktionen används till att trycka mot däcket/pinnen för att lossa bollarna. Vi har satt den på vänster sida för att nå däcket/pinnen enkelt. 4. Vi har byggt denna del för att ta hem stolen och lägga tillbaks den under bordet. Vi sätter den framför roboten för att den ska nå stolen som ligger framför. Konstruktionen är fast i en motor för att kunna röra sig. 5.Vi har gjort denna del för att kunna transportera båda blåa lapparna till lapptäcket och på vägen hem ställer vi upp den närmasta videosamtals flaggan. Vi tar även av en del av denna konstrukiton (delen som för de blå lapparna) och sätter den på den första konstruktionen som vi gjort (alltså nr.1). 6. Den här delen byggde vi för att kasta en boll på käglorna. Vi sätter den del på högra sidan av roboten p g a att när roboten kommer från basen så pekar den (boll kastaren) mot käglorna alldelles utmärkt. Vi förklarade här ganska kortfattat, men det kommer mer på turneringsdagen!

5 3. Profileringsoppgaven Plan for profilering av lag og prosjekt: På hvilken måte har dere delt løsningen deres på prosjektoppgaven med andre? Har dere noen planer for markedsføring av det dere kom fram til etter turneringsdagen? Hvordan vil lage profilere seg/bli lagt merke til på turneringsdagen? Forklar litt rundt arbeidet deres med pit og det dere vil presentere der. För att dela våran lösning så har: Vi interjuvat äldre människor om vad de tycker om vår idé. Delat ut reklamblad om oss till förbi passerande människor. Startat en facebook sida så att allmänheten kan se oss. Kontaktat tidningen Backa/Kärra tidningen, och vi kommer att finnas med där i nästa nummer. Bloggat på denna sida om oss. På turneringsdagen ska vi märkas genom: Vår färgglada monter som vi har byggt, och kommer att locka människor. Vår smittsamma laganda som kommer att göra att vi märks. Sätta pilar i marken på turneringsdagen som riktar sig mot oss, och folk tittar vart de går. Vi ska ha ninjaband runt pannan på oss, så att alla kommer ihåg vilka vi är och releterar oss till laget Ninja Riders och varje gång de ser oss så kommer de ihåg oss. Vi kommer dela ut flygblad om oss och vår lösning så att alla också kan läsa om oss och inte bara se oss. Det kommer att finnas snacks och dricka vid vår monter så att människor dras sig till oss. Vi har gjort en logo på vårt lag som kommer att finnas på alla våra saker som vi har med oss på turneringsdagen, och då kommer man ihåg oss bättre och releterar alltid till en ninja. Och om vi hinner så gör vi en hejarramsa! Tack för oss!

6 4. Lagets arbeidsprosess Beskriv kort arbeidsprosessen i laget. Hvordan har laget organisert seg og hvilke erfaringer dere har gjort dere. Dere har jobbet mot et felles mål. Hva har vært positivt og hva har vært vanskelig? Hvordan har laget som helhet fungert? Beskriv prosessen både på forskningsdelen, teknisk oppgave og profilering. Hvilken intern og ekstern hjelp og støtte har dere hatt i arbeidsprosessen? Hva har dere lært om samarbeid i et prosjekt? Hur vi har organiserats oss: Hälften av laget fokuserade på forskningsarbetet och andra hälften på teknikdelen. Det var inte så att vi bara fokuserade på vår egen del, utan båda av oss arbetatade på båda delarna, hjälpte varandra och gav idéer. Vilka erfarenheter har vi fått? Vi har redan haft tidigare erfarenheter om hur FLL fungerar tack vare deltagande förra året, men vi lärde oss massor detta med! Vi har bl a fått med oss att: - Äldre har det svårare än vad vi trodde. - Förbättrat vårat sammarbete och lagsammanhållning. - Bättre programerings erfarenheter för NXT programering. - Förbättrat robot- och designbyggnads erfarenheter. - Bättre källkristiska ögon. - Förbättrat innovativt tänkande. - Hur äldre har det och vad vi kan göra för dem. - Sporrat bättre varandra i laget - Förbättrat vårt marknadsföringstänkande. Vad som har varit bra/svårt: Positiva saker: - Lärt oss mycket! - Vi har fått bättre sammarbete. - Vi gjorde det vi gillade att göra. - Roliga dagar i skolan! Dåligt: - Långa dagar ibland, och man tröttnar på legot och teorin... - Vi hade för kort tid på oss därför att banan kom mycket sent till oss även fast vi hade inte 8 veckor som ni säger att alla har. Alla processerna i alla uppgifterna var nästan samma. Vi diskuterade först om vad vi ville åstakomma, hur vi skulle göra det och vad vi kunde använda för att göra det. Utifrån de punkterna så arbetade vi. Sedan så började vi på alla projekt. På forskning tog vi hjälp av källor, våra lärare, många äldre personer och våra andra klasskamrater. Det kunde handla om en intervju till en säker källa. På tekniken fick vi ingen hjälp på utan sammarbetade tillsamans på den. På marknadsföringen tog vi hjälp av facebook, Backa/Kärra tidningen och våra lärare.

7 1b Kildehenvisninger Kildehenvisninger. Hvor har dere funnet bakgrunnsstoff og informasjon om forskningsoppgaven deres? Källhänvisningar Vi har använt många källor men här är de vi har litat mest på och använt mest. Källan till problemet: Vi besökte ett ålderdomshem och presenterade oss där. Sedan intervjuade vi en av de anställda på ålderdomshemmet om problem som denne tyckte fanns bland äldre och kunde lösas bättre. Vi skrev ner många punkter på pappret som vi hade med oss, och efter intervjun valde vi en av dem. Det blev problemet om smärtor och stelhet i handlederna som vi valde, och grunden till vårt forskningsarbete. En av våra medlemmars mormor har är över 70 och har jobbat inom äldrevården och denna var positiv inför lösningen och kan definitivt förstå att detta kan vara ett problem. Mer om problemet: För att kunna lösa problemet så måste vi ha mer fakta om det först: - Vad orsakar det? Vad är symptomerna? Vad är reumatrism? När vi forskade om problemet så stötte vi på uttrycket "reumatrism". Det visade sig vara väldigt användbart till temat vi hade: Lösningen? Lösningen kom vi själva på, och vi blev heller inte påverkade av tidigare lösningar när vi kom på själva lösningen. Dagens lösningar: Vi letade efter vad samhället gjorde idag för lösning på handledssmärta och hittade allt möjligt: Handledsskydd: Mus stöd: Robotteknik: Intervju med en äldre dam: En i vårt lag, Michael, har en mormor vi intervjuade. Där fick vi information om vad hon tycker om idéen, hur hon tror det skulle fungera i samhället och om det fanns något hon ville ändra på.