FIRST LEGO League. Härnösand 2012

Transkript

1 FIRST LEGO League Härnösand 2012 Presentasjon av laget The Human Robots Vi kommer fra Härnösand Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 5 jenter og 7 gutter. Vi representerer Häggdångers skola Type lag: Skolelag Lag nr: 1 Lagdeltakere: Aron Pettersson Gutt 12 år 1 Kasper Nordangård Gutt 10 år 0 Axel Källström Gutt 10 år 0 Lukas Nordangård Gutt 12 år 1 David Bengtsson Gutt 12 år 1 Mathilda Nordin Jente 10 år 0 Hannah Hård Jente 12 år 1 Moni Hjulstad Jente 10 år 0 Isabelle Näslund Jente 12 år 1 Per Lidén Gutt 11 år 1 Johanna Lidén Jente 12 år 1 Viktor Högefors Gutt 11 år 1

2 1. Forskningsuppgiften Lagets val av problemformulering i samband med årets uppdrag: Förklara kort hur och varför ni kommit fram till just er problemformulering. Lagets lösning på problemet ni valt: Beskriv lagets idé och förklara kort vad som är nyskapande med er lösning, hur den går att genomföra, hur ni kom fram till denna lösning vilken betydelse den lösningen kan ha för samhället. Efter intervjuverna med äldre personer kom vi fram till våran lösning på grund av bland annat att en pensionär som drabbats av stroke, uppgav att hennes liv skulle se helt annorlunda ut idag om hon inte hade drabbats. Med våran lösning slipper fler äldre människor bli svårt sjuka och behöva ligga på sjukhus. Detta gör så det blir mindre lidande för dem äldre, samt mindre kostnad för staten efter som dem inte behöver ligga på sjukhus i samma utsträckning. Det skulle innebära en trygghet för de äldre att veta att det kommer sättas in förebyggande åtgärder om chipet meddelar avvikelser. Våran lösning genomförs på sjukhusmottagning genom att operera in ett chip i en ven i armen. Detta chip avläser blodet, puls samt blodtryck med jämna mellan rum. Vid avvikelser skickas rapporter till vårdcentralen eller sjukhus.

3 Teknikuppgiften Robotens design och programmering: Lägg till bilder på roboten och beskriv varför den ser ut som den gör, vad som ligger bakom val av design och konstruktion. Förklara kort hur programmet/programmen är uppbyggda och vilka sensorer som använts. Strategi på robotbanan: Förklara er strategi på banan. Berätta om de alternativ ni diskuterat. Vad har ni lärt er genom att arbeta med roboten? Har ni själva kommit fram till denna lösning eller har ni hämtat inspiration från andra ställen? Roboten Vår robot Grampa ser ut som en bil i våra ögon. Vi har gjort vår egen robot av en ritning som vi hittade på internet. Den har två hjul som driver den framåt och ett bakhjul som bara följer med. Genom att snurra olika mycket på dom olika hjulen så svänger roboiten åt olika håll. Vår robot har ett litet bakhjul som gör att den kan svänga bra och backa bra eftersom att roboten är så liten och lätt. Sensorer Först så använder vi knappsensorn för att starta roboten. Den använder vi också till att gå vidare i de program som ska göra flera saker. Vi har ett program som vi använder våran färgsensor till. Till dom andra programmen använder vi bara knappsensorn och låter roboten följa en förprogrammerad bana. Vi använder också motorerna så klart. Program 1. Stolen Den har vi gjort en ram till som vi sätter på en motor så att när den är framme vid stolen så smäller ramen ner och man kan köra tillbaka med stolen i ramen. Sen när vi är inne i basen så bygger vi till stolen. Sen har vi ett instrument som lämnar stolen och då är det som en korg som man sätter stolen i och sen sätter man igång roboten med knappsensorn så att den åker och lämnar stolen. 2. Hunden Den använder vi samma instrument till den som till stolen. Först åker den och trycker på knappen med samma instrument som lämnade stolen. Sen åker den till basen där man går vidare i programmet med trycksensorn, så att roboten åker och hämtar hunden med ramen som man också använder till stolen. 3. Tyngdlyftningen Till den här måste man använda andra instrument. Det ena är som en arm med färgsensorn längst ut. När man startar den sen så åker den till tyngdlyftningen via de svarta strecket med hjälp av färgsensorn. Sen lyfter den upp tyngden med en motor med en liten lego pinne och man får upp tyngden. Programmet är uppbyggt så att den kommer med färg sensorn ut ur basen. Sen har vi gjort ett program som är att den har två motorer så när den ser något vitt så svänger den lite åt höger och mycket åt vänster. Sen när den då ser något svart så svänger den lite åt vänster och mycket åt höger. Till sist har vi gjort en loop så att den gör det om och om igen tills att den ser något grönt då stängs färgsensorn av och vi kör med förprogrammerade motorer i stället. 4. Bollsporten Med den så behöver man en liten platta av lego. Sen så kan man bara åka till bollsporten och trycker på pinnen som sticker ut. Sen är det bara att åka tillbaka till basen. Strategi Vår strategi på banan är att ta det lugnt mellan alla program och vi försöker använda samma verktyg till de flesta olika program. Vi har också tagit tid på när vi kör banan så att vi vet att vi kommer klara det på tävlingsdagen. Vi har också valt vår deltagare Kasper som ska få köra roboten eftersom han har tränat mest på att köra den och vi andra ska hjälpa honom med att ta emot roboten och byta verktyg. Vi har valt att ta dom i denna ordning för att det ska gå snabbare med att byta instrument. Först är det stolen och sen är det hunden eftersom dom har exakt samma verktyg. Sen tyngdlyftningen, där vi måste byta två instrument och ta bort ramen bak som vi har för att veta var vi ska starta de två första uppgifterna. För att vi ska kunna bestämma om vi ska ta bollsporten sen om vi hinner så tar vi den sist, när vi sett hur det andra laget gör med den. Lärdomar Vi har lärt oss mycket medan vi arbetat med Lego Mindstorm. Till exempel har vi lärt oss att räkna ut hur långt roboten åker för varje varv hjulen snurrar, och på så sätt kan vi räkna ut hur många varv hjulen ska snurra för att roboten ska åka en viss sträcka. Vi har också räknat ut hur många varv det ena hjulet ska snurra för att roboten ska snurra ett helt varv. Då blir det lätt att räkna ut hur motorerna ska snurra för att roboten ska vrida sig så som man vill. Vi har också fått träna på att lösa problem med konstruktionen av roboten. Först gjorde vi nämligen en robot som hade fyra hjul och i och med det så kunde den inte svänga så bra. Då byggde vi om den med ett svängande bakhjul men då blev det fel igen eftersom den var så tung så blev det svårt för bakhjulet att svänga, särskilt när man skulle backa. Sen kollade vi på internet efter olika ritningar och då hittade vi en som var bra för den var så liten och lätt och den kunde svänga och backa bra.

4 Marknadsföringsuppgift Plan för marknadsföring av laget och projektet: Hur har ni valt att dela med er av er lösning till andra? Har ni planer på att marknadsföra det ni kommit fram till efter turneringsdagen? Hur tänker ni göra för att domare och andra lag ska lägga märke till er på turneringsdagen? Förklara lite runt arbetet med er monter och det som ni vill presentera där. Marknadsföring inför och efter turneringen Så länge forskningsarbetet har pågått så har vi inte spridit lösningen till så många andra. Nu när alla rapporter lämnats in så kommer vi att publicera mer information på vår webbsida. Webbplatsen kommer att fungera som ett skyltfönster i marknadsföringarbetet efter turneringen. Vi har presenterat lösningen för de sponsorer vi har skrivit avtal med. Efter turneringsdagen har vi bokat ett möte med Premicare som är en av våra sponsorer. Premicare äger och driver en vårdcentral i Västernorrland. Vi ska boka ett möte med Härnösands näringslivschef för att diskutera hur vår lösning skulle kunna produceras i Härnösand. Vi gjorde först en enkel marknadsplan som vi har följt i arbetet. Vi har jobbat hårt med att få sponsorer så att vi kan fortsätta arbetet med marknadsföring efter turneringen. Vi har erbjudit ett sponsorpaket där de får synas med sin logotyp på vår roll-up i montern, på hemsidan och på våra T-shirts. Vi har nu totalt 14 sponsorer. Det har vi konstaterat är ett bra antal för att alla ska synas. Med fler sponsorer skulle värdet för varja bli sämre. Vi började förbereda marknadsföringsarbetet med att göra ett studiebesök hos reklambyrån Alltid, som bland annat ger ut tidningen Yippie i Härnösand. Här fick vi tips och råd om hur man kan marknadsföra på bästa sätt. Vi har tagit fram en egen logga som ska uttrycka vilka vi är och vad vi står för (se den bifogade bilden) H för Human Robots och för Hägga, Häggdånger skola Stjärna för att uttrycka glädje och utstrålning Motto för skolan och för vårt arbete i FLL: Alla räknas! Monter och marknadsföring på plats Vi har använt pengar från våra sponsorer för att få hjälp med att ta fram marknadsföringsmaterial. Vi har utformat och tryckt ett informationsblad som vi kommer att dela ut på plats. Vid montern kommer vi att ha två roll-ups, en är från en sponsor som också spelar en roll i vår tävling. Den andra visar vår logotyp och alla sponsorers namn och loggor. En projektor kommer att visa forskningsgruppens presentation av lösningen projiserad på en öppen yta på rollupen. Montern kommer alltid att vara bemannad av oss så att vi kan svara på besökarnas frågor. Vi vill locka till samtal om årets FLL-ämne. Vi kommer att ha en tävling där besökarna kan vinna ett fint pris från en av våra sponsorer. Besökaren får göra en aktivitet och syftet är att locka dem till vår monter. Vi kommer att bjuda på godis i montern, hårda och inpackade för att inte sprida bakterier. Domarna får gärna testa tävlingen men de kommer inte att få delta då vi inte vill anklagas för försök till mutbrott.

5 Lagets arbetsprocess Beskriv kort arbetsprocessen i laget. Hur har laget organiserat sig och vilka erfarenheter har ni fått? Ni har arbetat mot ett gemensamt mål, vad har varit bra och vad har varit svårt? Hur har laget som helhet fungerat? Beskriv processen både på forskningsuppgiften, teknikuppgiften och marknadsföringsuppgiften. Vilken intern och extern hjälp eller stöd har ni haft i arbetet? Vad har ni lärt er om att arbeta i projekt? Marknadsföringsgruppen Vi består av David, Hannah, Viktor och Mathilda. Vi har fått hjälp av Mats Bengtsson som är Davids pappa. Han hjälp oss med vägledning och de tekniska bitarna. Vi har själva ringt sponsorer och hållt kontakten med dem. Petra, våran lärare hjälpte oss med att ordna mailadressen. Sedan fixade vår rektor fram kontouppgifterna så vi kunde meddela sponsorerna var och hur de skulle överföra pengarna. Vi har haft lektionstid för FLL men det mesta vi har gjort har vi lagt på eftermiddagar efter lektionstid och då har Mats hjälp oss. Petra satte upp ett schema där vi kunde fylla i när Mats hade tid och då stannade vi från skolan. Sedan ordnade vi så vi hade möjlighet att ta oss hem när FLL tiden var slut. Vi har lärt oss mycket i hur man ska marknadsföra oss på bästa sätt. Det var jättekul när vi ordnade så vi fick komma till tidningen Yippi och prata med dem vad bra marknadföring är och hur det går till. Det var svårare att samarbeta som vi önskade när inte alla kunde stanna efter skoltid. Innan vi kunde fokusera på vad vi skulle göra kändes det som att vi irrade runt. Det var svårt att komma överens i projektets start men då hjälpte Petra oss att komma överens och att se till att det slutliga beslutet var taget från oss som skulle tävla. Då blev det mycket lättare att starta. Laget som helhet har inte fungerat som vi ville när en kompis inte kunde samarbeta som vi önskat Han kunde inte heller stanna efter skoltid. Det blev bra flyt när vi kom igång. Projektet har blivit ganska stort och vi har fått många sponsorer! Vi fick även ett jättebrapris för trycken på tröjorna. Vi är jättenöjda med Yippi och hemsidan som vi gjort. Vi har lärt oss att det är så stort att göra ett projekt och att det krävs mer tid än vad vi trodde. Vi har lärt oss att bli bättre på att prata med andra människor och att vara noggrann med det man har ansvar över. Forskningsgruppen Vi som är med heter : Johanna, Isabelle, Axel och Moni. Vår hjälp heter Ingrid och är Johannas mamma. Vi har också jobbat med forskningen efter skoltid. Vi började med att intervjua några äldre personer. Sedan utvärderade vi materialet, kom sedan på några eventuella lösningar av problemen vi hittat. Efter lite osämja beslutade vi till slut att vår lösning skulle vara ett datachip. Där efter startade vi vårt arbete med att söka på Internet om de vanligaste sjukdomarna hos äldre samt fakta om dessa sjukdomar. Sedan gjorde vi en sammanställning till en powerpoint presentation. Samarbetet har fungerat bra och alla har fått komma till tals. Vi delade upp så att vi skall redovisa en sjukdom var, samt att alla är lika delaktiga i den muntliga framställningen. Vi fick hjälp med forskningen av en förälder som arbetar inom åldringsvården. Det är svårt att komma ihåg allt till den muntliga framställningen. Vi har lärt oss att det är viktigt att alla i gruppen får komma till tals och att majoriteten bestämmer. Robotgruppen Vi som är med heter: Aron, Lukas, Kasper och Pelle Vår hjälp heter Calle och är Lukas och Kaspers pappa Eftersom att vi i år inte har kunnat jobba så mycket på skoltid utan bara på tekniktimmarna så har vi träffats så många gånger som möjligt före och efter skolan. Vi har hjälpt varandra med att programmera och att köra roboten. Vi har också gjort så att vi har delat upp oss i grupper, några kör roboten och dom andra programmerar. Vårt samarbete har varit bra och det har varit kul att jobba mot ett gemensamt mål tillsammans. Men det har varit lite svårt att samarbeta för ibland har det varit svårt att ge varandra jobb och ibland har folk inte kunnat vara där när man ska jobba och ibland har några bara gått omkring för de inte vet vad dom ska göra. I år har vi försökt att alla ska vara med och lära sig men eftersom olika personer kan olika mycket så har andra som har varit med tidigare år lärt dom som inte kan så mycket. Det har gått ganska bra även fast dom som är vana har gjort mer. I början har vi försökt få dom som inte är vana att få jobba men på slutet när det blev ont om tid blev det mer så att vi som är vana har gjort mer. Det viktigaste vi har lärt oss är att man måste planera vad det är man ska göra och hur mycket tid man behöver. Det är viktigt i alla projekt att man gör en bra tidsplanering så att inte allt jobb blir kvar till slutet. Det tycker vi att vi har lyckats ganska bra med. Det känns som att vi har lyckats bättre med det än i fjol även om det har blivit lite stressigt på slutet, så nästa år försöker vi göra det ännu bättre.

6 Källhänvisningar Hur har ni hittat fakta och information om forskningsuppgiften? Intervjuer med äldre personer och med föräldrar