FIRST LEGO League. Göteborg 2012

Transkript

1 FIRST LEGO League Göteborg 2012 Presentasjon av laget Albo Vi kommer fra Alafors Snittalderen på våre deltakere er 10 år Laget består av 11 jenter og 9 gutter. Vi representerer Alboskolan Type lag: Skolelag Lag nr: 5 Lagdeltakere: Anton Norberg Gutt 10 år 0 Ida Linusson Jente 10 år 0 Benjamin Torin Gutt 10 år 0 Isabella Ålander Jente 10 år 0 Daniel Magnusson Gutt 10 år 0 Jennifer Gustavsson Jente 10 år 0 David Eriksson Gutt 10 år 0 Jennifer Edvardsen Jente 10 år 0 Deniz Nunez-Devici Gutt 10 år 0 Julia Kristiansen Jente 10 år 0 Emelie Sandberg Jente 10 år 0 Kevin Karlsson Gutt 10 år 0 Emelie Fredriksson Jente 10 år 0 Marcus Öhrling Gutt 10 år 0 Filip Johansson Gutt 10 år 0 Sabina Vladika Jente 10 år 0 Gusten Kinnunen Gutt 10 år 0 Stella Abrahamsson Jente 10 år 0 Hilda Wallin Jente 10 år 0 Yasmine Korkeniemi Jente 10 år 0

2 1. Forskningsuppgiften Lagets val av problemformulering i samband med årets uppdrag: Förklara kort hur och varför ni kommit fram till just er problemformulering. Lagets lösning på problemet ni valt: Beskriv lagets idé och förklara kort vad som är nyskapande med er lösning, hur den går att genomföra, hur ni kom fram till denna lösning vilken betydelse den lösningen kan ha för samhället. Problemformulering: äldre människor behöver kunna åka till olika ställen och träffa andra människor. Våra seniorer gör gärna saker tillsammans med andra människor. Det mår de bra av. De vill vara med sina barnbarn och de tycker om att resa. Om man har en bra bil så är det lättare att åka till andra och man kan handla när man vill. Vår bil har flera olika funktioner. Den är röststyrd, har touchskärm, den kan prata, mugghållaren kan hålla drickan varm eller kall, sätet åker ut så att man lätt kan sätta sig, man kan koppla in en autopilot. När man blir gammal kan det vara svårt att röra sig. Om man t. ex. inte kan ta ihop handen då är det svårt att växla. I vår bil växlar bilen när man säger det till den för den är röststyrd. Man kan också tala om vart man ska åka så kör den dit med autopiloten. Autopiloten är bra för då gör det inget om man inte reagerar så snabbt. Röststyrningen funkar också på radion. Man talar om vad man vill lyssna på så spelas det. Det är roligt att lyssna på musik när man åker bil. Om man har roligt så mår man bättre. Ibland är det svårt att komma ihåg saker då kan man skriva det på touchskärmen eller prata in det så visar/läser bilen upp det när man vill höra det. Man kanske ska handla och behöver en lista på det. Om man har svårt att röra sig kan det vara svårt att komma in i bilen, man kanske slår i huvudet. Men i den här bilen åker sätet ut så man kan sätta sig utan problem. Ibland blir man törstig i bilen då är det bra om man kan sätta drickan i en mugghållare. Vår mugghållare kan hålla drickan varm eller kall. Hur genomgöra? Touchskärmar finns redan på telefoner och datorer så det borde man kunna ha i bilen. Röststyrning finns på vissa telefoner, man kan säga vem man vill ringa så gör telefonen det. Den tekniken kan man väl utveckla för att styra en bil och radion. Många bilar har mugghållare men vi vill att drickan ska kunna vara varm eller kall. Vi pratade om att ha en kyl och en micro i bilen men det är nog bättre med den funktionen i en hållare. Autopiloter finns i flygplan man kan ha det i bilen, idag finns ju redan backsensorer. Det borde kunna ordnas så att sätet åker ut när bilen öppnas. Betydelse för samhället: det är bra för man behöver kunna åka till andra.

3 Teknikuppgiften Robotens design och programmering: Lägg till bilder på roboten och beskriv varför den ser ut som den gör, vad som ligger bakom val av design och konstruktion. Förklara kort hur programmet/programmen är uppbyggda och vilka sensorer som använts. Strategi på robotbanan: Förklara er strategi på banan. Berätta om de alternativ ni diskuterat. Vad har ni lärt er genom att arbeta med roboten? Har ni själva kommit fram till denna lösning eller har ni hämtat inspiration från andra ställen? Hela laget har jobbat med programmering, ombyggnad av robotar och olika sensorer. Vi har arbetat i små grupper. Vi använde de funktioner som finns i programmet. Startpaletten var en bra hjälp för att programmera. Många var nybörjare. Alla skulle testa att få roboten att köra framåt, bakåt, accelerera, svänga i båge, svänga runt en punkt, köra i fyrkant, mitt block1, parkera och upprepa. När vi gjort det fick vi välja hur vi ville bygga om robotarna, vilka sensorer vi skulle ha och hur de skulle programmeras. Några byggde på en arm, satte på en färgsensor och programmerade så att roboten körde fram och skjuta iväg en boll. En annan grupp byggde på en arm som kunde lyfta saker. Några andra testade att bygga på touchsensor. Det var svårt men kul. Det kändes fantastiskt härligt när vi lyckades med olika saker. När vi jobbat med robotarna skrev vi i våra dataloggböcker vad vi gjort, hur det gick, vem vi jobbat med och vad vi skulle göra nästa gång. Det var lite svårt att dela robotar med andra klasser då en del ändrades på roboten till vår nästa lektion. När vi närmade oss tävlingsdatumet valde vi olika områden att specialicera oss på. Robotgruppen fortsatte med robotarbetet. Vi var 4-7 stycken. Det är kul. Det är lättare när man är några stycken vid banan, svårt när det är många. Efter att ha testat olika sensorer och programmeringar valde vi att försöka bygga roboten som den ser ut på ett youtube klipp vi hittat. Klippet visar hur man kan få 300 poäng. Det var ganska enkelt att bygga men när vi skulle programmera så funkade det inte riktigt som vi tänkt oss. Det var svårare att programmera roboten på banan än vi trodde. Vi lyckades bättre med en annan robot vi byggt. Vi jobbar fortfarande med programmeringen. Än så länge har vi lyckats lösa uppdraget med stolen och vi är på gång med bowlingen. Vi har ju ett par dagar kvar innan tävlingen så vi jobbar på för att lösa fler uppdrag.

4 Marknadsföringsuppgift Plan för marknadsföring av laget och projektet: Hur har ni valt att dela med er av er lösning till andra? Har ni planer på att marknadsföra det ni kommit fram till efter turneringsdagen? Hur tänker ni göra för att domare och andra lag ska lägga märke till er på turneringsdagen? Förklara lite runt arbetet med er monter och det som ni vill presentera där. Våra föräldrar har fått information i veckobrev som vår lärare skrivit. Jessica (vår lärare) presenterar projektet på föräldramötet. Lokaltidningen Ale Kuriren kommer att skriva om robotprojektet på vår skola. Vi kan skriva, visa bilder och filmer på kommunens hemsida och på Jessicas blogg. Vi kan även lägga ut filmer på youtube. Det skulle vara roligt att vara med i tv. Bolibompa kanske kunde visa vad vi gjort. Vi har gjort en stor plansch så att man kan se var vi kommer ifrån. Vi har gjort en film om vår uppfinning som visas på dator vid vår monter. Vi har en hejarklack som gjort en ramsa med rörelser till. Vi vet inte om alla i hejarklacken kan vara med på lördag så vi har spelat in en film som vi kan visa i montern. Vi försöker göra en kopia av roboten som vi ställer på bordet vid vår monter.

5 Lagets arbetsprocess Beskriv kort arbetsprocessen i laget. Hur har laget organiserat sig och vilka erfarenheter har ni fått? Ni har arbetat mot ett gemensamt mål, vad har varit bra och vad har varit svårt? Hur har laget som helhet fungerat? Beskriv processen både på forskningsuppgiften, teknikuppgiften och marknadsföringsuppgiften. Vilken intern och extern hjälp eller stöd har ni haft i arbetet? Vad har ni lärt er om att arbeta i projekt? I början jobbade laget med samma saker. Vi lärde oss mer om vad som förändras när man blir äldre. Vi har pratat om hur man kan lära sig och var man kan få information och kunskap. Vi sökte information tillsammans i laget, ibland i helklass ibland i smågrupper. Vi lärde oss en del på sidorna 1177 och vårdguiden på internet. Efter det gjorde vi frågor som våra seniorer fick svara på. Vi hade flera seniorer som kunde hjälpa oss så vi fick lotta. De som blev etta och tvåa var ett par så vi bjöd hit båda. De är mormor och morfar till en i vårt lag. Efter deras besök klurade vi på olika uppfinningar. Vi satt i smågrupper och skrev in våra idéer på linoit.com. Sen röstade vi fram den bästa idén. När vi hade kommit fram till att vi ville jobba vidare med en bil med nya funktioner funderade vi på vad som finns i bilar idag (ex mugghållare) som vi ville utveckla och funktioner som fungerar på andra ställen (röststyrning). Vi hade så många idéer så vi fick säga fördelar och nackdelar med olika saker och sedan rösta. Om fler än hälften i klassen trodde på en idé så hade vi kvar den. De flesta i laget har inte jobbat med robotar och programmering förut så vi fick börja med att lära oss programmera. Det var lite svårt när vi skulle börja programmera för det visade sig att vi inte kunde se hela programmet på våra skärmar. Vår lärare fick be it enheten i kommunen om hjälp. Den bästa lösningen var att vi fick låna större dataskärmar att koppla upp oss på. Vi har arbetat i smågrupper (2 eller 3 i varje). Vi satte nummer på robotarna och legolådorna så att vi visste vilken vi jobbade med. Flera klasser jobbade med robotarna samtidigt så ibland hade någon ändrat någonting på roboten. Det var tråkigt när något ändrats. Vi gjorde större grupper och delade upp robotarna mellan klasserna när det var dags att börja öva på uppdragen på robotbanan. Vi har anmält ett lag från skolan men det var flera klasser som jobbade med projektet. Vi bestämde att om vi vill komma vidare ska vi samarbeta och tänka smart. För att hinna med alla saker delade vi upp oss. Vi pratade om marknadsföring och att vi är bra på olika saker. Vi har några i klassen som gör egna filmer det kan vi använda i markandsföringen, några är bra på att måla och vill göra en planch med lagets namn som vi kan ha i montern. Vi funderade tillsammans på vad vi skulle ha med i projektet och vad vi är bra på. Det är bra med pepping för laget så några jobbade vidare med en hejarklack. Vi bestämde oss för att använda oss av ett klipp på youtube där man ser en robot som löser olika uppdrag, några valde att jobba vidare med det. Vi hade kommit ganska långt med uppfinningen men ett par fick finslipa lite på våra idéer. Ibland har det varit lätt att samarbeta med andra i klassen och ibland har det varit svårt. Det är bra när vi kan hjälpa varandra att komma vidare. Ibland är det lättare att tänka smart tilsammans med någon annan men om man vill olika saker kan det vara svårt. Vi samarbetade bra när vi byggde ihop robotbanan. Det var roligt, jobbigt och kul. Vi har haft hjälp av lärare, seniorer, information på internet. Vi har haft hjälp av Volvo Group Trucks som bidragit med pengar till Teknikklubben vilket gjort att vi fått låna en robot och en robotbana. De har också hjälpt oss med tävlingsavgiften. I vår hemkommun har vi fått hjälp av Eka Chemicals AB, BS Elcontrol AB, Bildovision AB och en privatperson för att kunna köpa in fler robotar. Det hade varit svårt att jobba med det om vi bara haft en robot. Vår skola var också med och betalade för robotarna. Vi har lärt oss att programmera, bygga efter ritning och egna idéer, använda robotarna. Vi har lärt oss om vad som händer med kroppen när den åldras. Vi har blivit bättre på att samarbeta och lyssna på vad kompisarna säger. Vi har jobbat med olika personer och lärt känna varandra bättre. Vi har blivit bättre på att dikutera och säga vad vi tycker.

6 Källhänvisningar Hur har ni hittat fakta och information om forskningsuppgiften? Vi har hittat fakta om åldrande på internetsidorna: Vi har fått information från våra seniorer.