FIRST LEGO League. Härnösand 2010

Transkript

1 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget NXTeam Vi kommer fra Sundsvall Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 0 jenter og 8 gutter. Vi representerer Bosvedjeskolan, Mimerskolan och Engelska skolan Type lag: Hobbyprosjekt Lag nr: 6 Lagdeltakere: Alfred Eriksson Gutt 12 år 5 Isak Ågren Gutt 12 år 28 Daniel Wiman Gutt 12 år 17 Ludvig Björk-Förare Gutt 12 år 22 Emil Pettersson Gutt 12 år 8 Martin Storkamp Gutt 12 år 12 Gabriel Ågren Gutt 10 år 24 Nils Eriksson Gutt 12 år 28

2 Forskningsoppgaven Lagets valg av problemstilling i forbindelse med årets oppdrag: Forklar kort hvordan og hvorfor dere landet på problemstillingen dere har valgt. Lagets løsning på problemet som er valgt: Beskriv lagets idé og forklar kort hva som er nyskapende ved deres løsning, er den realiserbar, hvordan kom dere fram til akkurat denne løsningen og litt om hvilken betydning vil denne løsningen ha for samfunnet vårt. Inledning Vi i NXTeam har valt att studera cancer för att cancer är en stor och farlig sjukdom och för att vi känner många människor som har haft det. Ungefär 1/3 av Sveriges befolkning drabbas av cancer, hälften av dom blir friska från sjukdomen. Att lösa cancerns gåta är därför en viktig uppgift för forskarna i biomedicin. Syfte och mål Syftet med vår forskning är att hitta en idé som minskar risken att dö i cancer. För att klara det behöver vi lära oss mycket om denna komplicerade sjukdom. Vad är egentligen cancer? Hur uppstår den? Vad gör man idag i kampen mot cancern? Vi vill hitta en framtidslösning där vi kan hindra cancercellerna innan det bildas tumörer. Att reparera skadan och återställa kroppen. Målet är att göra en prototyp över en biomedicinsk framtidsdröm. Metod Vi har läst i böcker, kollat på Internet samt fört samtal med en onkolog, en cancerläkare. Vi har också gjort en undersökning bland släktingar och vänner som fått cancer. Vi har också talat med en forskare inom nanoteknik på LTH. Vår undersökning Vi har gjort en undersökning bland 44 av våra bekanta och släktingar (n=44) och kommit fram till att den vanligaste cancerformen bland män är prostata, vilket stämmer bra med cancerfondens undersökning. Bland kvinnor är det bröstcancer, det stämmer också överens. På tredje plats totalt kom tarmcancer med 9% vilket inte stämmer med cancerfondens uppgifter, där tarmcancer kom på fjärde plats med 7,8%. Hudcancer kom på vår fjärdeplats med 7% vilket inte heller stämmer med cancerfondens resultat, för där kom hudcancer på tredje plats. Enligt vår undersökning så är det fler kvinnor som får cancer än män, det är också fler kvinnor som dör i cancer än män enligt vår undersökning. Vi har en högre dödlighet än i cancerfondens undersökning. I vår undersökning så dör 43% och 41% blev friska Resten är fortfarande sjuka. Enligt cancerfonden är 10 års-överlevnaden idag mer än 60%. Vi hade inga i vår undersökning med lungcancer, det kan bero på att vi inte känner många rökare. Vi har bara frågat 44 personer vilket ger oss för litet underlag för att undersökningen ska kunna betraktas som vetenskaplig. Vår lösning - Nonkologen Vi vill helst hitta cancern innan den uppstår. Men om det inte går är det bättre ju tidigare man kan hitta den. Då har den inte hunnit sprida sig. 1. Upptäck cancer: Vår idé är att man skannar kroppen med en väldigt! bra värmekamera. Scanningen ska göras på alla, med 7 års mellanrum. Eftersom det oftast tar 10 år för cancer att uppstå. Anledningen till att vi valde att använda värmekamera är att det finns över 200 olika cancersorter som alla har olika kännetecken så då skulle man behöva göra 200 olika tester. Men alla cancerceller bygger blodkärl runt sig som avger värme. Värmekameran söker efter ovanligt höga temperaturer i kroppen. Värmen kommer från extra blodkärl som bildas runt cancerceller. Man borde kunna upptäcka en blivande cancertumör via blodkärlen när den är ca 2 mm. 2. Hitta en blivande tumör: Om man hittar något så skickar man in en liten nanorobot, som vi kallat Nonkologen. Nonkologen lokaliserar cancercellen med värmekamera och kollar DNA:et i varje cell i området där man har sett spår av cancer och jämför med "facit", DNA som tas vid födseln på varje människa och som lagras i en DNA-bank. 3. Reparation: När den har lokaliserat cancercellen byter den ut DNA:et mot en stamcell med personens unika DNA. Genomförande Vad behövs för att genomföra vår idé, Nonkologen? <!--[if!supportlists]--> <!--[endif]-->det behövs grym nanoteknik. Eftersom cellen bara är 1/10-1/100:s mm måste vår nanorobot vara mycket liten. En nanorobot är en robot som är mycket liten och tillverkad av nanoteknik. Nanoteknik är att man läger flera kiselplattor på varandra som man stansar man in mönster och lägger på olika metaller. Detta gör allt väldigt kompakt vilket gör att det drar mindre ström och blir snabbare på att skicka information. Idag finns det nanorobotar som är nm långa. Dom kan med lätthet ta sig genom alla blodkärl i kroppen. Jämfört med ett hårstrå som är nm så är det ganska litet. Problemet är om man behöver en motor för drivning. Det finns idag motorer som är 0,34 mm. Det är gigantiskt i nanosammanhang, men tillräckligt litet för att rymmas i de flesta blodkärl. <!--[if!supportlists]--> <!--[endif]-->det behövs precisionsvärmekameror. Den förhöjda temperaturen i cancerområdet kan lätt konkurreras ut av andra värmekällor. <!--[if!supportlists]--> <!--[endif]-->det behövs också en teknik som stödjer att man kan byta ut DNA:et i en cell. Att göra ett DNA-test är ganska enkelt, men att kolla DNA i en cell är betydlig besvärigare. Vi behöver också DNA-lagringar över hela världen. Här i Sverige skulle man kunna använda PKU-

3 blodbanken vid Karolinska sjukhuset. Hur kommer uppfinningen att hjälpa människor? Vår uppfinning kommer att rädda liv. Cancer kommer att upptäckas tidigare och färre dör i cancer. Vilken typ av lösning är detta? Det är en reparation av kroppen. Avslutande reflektioner Vi har arbetat med ett svårt ämne. Det har varit svårt att förstå och det har varit motstridiga fakta men vi har lärt oss mycket om cancer vad den är, hur den uppkommer och behandlas. Vi har lärt oss hur man skriver en vetenskaplig rapport och att utföra en mindre undersökning. Vi har också lärt oss att det inte finns en lösning till alla cancerformer. Vi har haft många idéer om hur man ska lösa cancer, men många idéer var ogenomförbara eller redan tagna av andra forskare. Även vår lösning med en nanorobot finns redan i forskarnas framtidsplaner. Det förvånade oss att man redan forskar så mycket inom vår framtidsidé. Det har varit svårt att genomföra men efter extremt mycket arbete så blev vi klara.

4 Teknologioppgaven Robotens design og programmering: Sett inn bilde av roboten. Beskriv kort hvorfor den ser nettopp slik ut, hvilke overveielser ligger bak design og konstruksjon. Forklar kort om programmeringen deres, hvordan programmet er bygd opp og hvilke sensorer som er benyttet. Strategi på robotbanen: Forklar strategien deres på banen. Begrunn valgene. Hva har dere lært i arbeidet med roboten? Er det laget selv som har kommet frem til disse ideene eller har laget hentet inspirasjon andre steder? Vi har lösningar på alla uppgifter utom medicindosetten (5 poäng). Cancerverktyget tar lång tid att montera, så den uppgiften hinner vi nog inte. Programmet är avancerat och gör många saker efter varandra. Därför är risken stor att något går fel. På regiontävlingen i Härnösand var roboten känsligare för banans lutning och batterispänningen än vi hade trott. Vi fick därför varierande poäng. Vi har nu minskat på slirningar och svängar, och tagit ändå mer hjälp av linjeföljande och av att köra emot fasta föremål. Vi har provat programmen med olika batterispänningar, banlutningar och startvinklar. Barnen valde svartvit ljussensor för att färgsensor inte är tillåtet på tävlingen i USA. Magnus (handledare) lovade då äta upp sina strumpor om laget vinner i Norge. Robot Vi har provat fem fordonskonstruktioner. Isak och Ludvig konstruerade det mesta på dom. Den vi valde hade små hjul för att den skulle bli noggrann och få plats. Men då blev den långsam. Daniel, Nils och Isak byggde om roboten i tre kopior. Då kunde tre grupper programmera samtidigt. Vi satte verktygsmotorn lågt ned för att få små verktyg som inte var så skakiga. I år gjorde vi ingen nedväxling på verktygsmotorn. Nu orkar den knappt lyfta verktygen. Vi fick göra lätta ostadiga verktyg istället. Ludvig satte dit två pyttesmå hjul på varje sida som rullade längs väggen som en stötdämpare och minskade friktionen. Annars går den långsammare och olika varje gång. En ram runt roboten, och en platta längst bak, gör att man kan starta rakt mot en vägg. Verktyg Lista på verktyg (se bilder): 1. Spetälska verktyg: Består av ett verktyg för patentet, ett för pacemakern, patchen och bionicle eyes, ett för stenten och ett för gipset. 2. Spruta och avancerad benlagning: fixar spruta, hämta tanten, avancerad benlagning och målskott. 3. Super-duper-multiplogen: fixar samarbetet, vita blodcellerna, nerven, dörren, robothand, och medicin. 4. Cancerverktyget: dödar dåliga celler. Ludvigs super-duper-multiplog löste sex uppgifter. Vi skulle kunna dra hem medicindosetten med den också, men hinner inte. Att slå fotbollen uppifrån med verktyget funkade bara typ en gång av fem. Den sparkade bollen för svagt. När Ludvigs benlagningsverktyg slog alldeles under leden funkade det bättre. Spruta och avancerad benlagning kräver bara en snabb borttagning av sprut- och tanthämtningsverktyget innan avancerad benlagning görs och fotbollen sparkas. För dom andra uppgifterna byggde vi först ett verktyg för varje uppgift. Ludvig, Gabriel och Isak konstruerad verktygen. Ludvig bytte ut den långa axeln i verktygen mot två korta som clicketiclick-fäste för att det skulle gå snabbt att byte verktyg. Martin, Gabriel och Isak gjorde programmen. Programmen gick klockrent men det tog för lång tid. 2 minuter och 20 sekunder plus sex verktygsbyten. Och då hade vi ändå skippat canceruppgiften. Då byggde vi en spetälsk robot som lämnar verktyg efter sig på banan precis som en spetälsk kan tappa fingrar och tår. Då räcker tre verktygsbyten totalt. Youtube gav en av idéerna. Men det var svårt. Isak har kämpat många timmar. Ibland lossnade tår och fingrar för snabbt. Allt måste sitta lagom löst. Verktygen blev så mjuka så det blev svårt att ställa upp i samma position efter varje uppgift. Den körde lite olika varje gång. Gipset är tungt och sitter till höger om roboten. Det gör att roboten kör lite snett på raksträckor, slirar och svänger olika varje gång, och är mycket känslig för batterispänningen. Roboten startar med att backa en lång sväng fram till patentet, och är därför känslig för i vilken vinkel man startar. Linjerna i banan hjälper att hitta i nord-sydlig riktning men vi kommer ofta fel i öst-västlig. Daniel är vår regelexpert. Han upptäckte strax innan regiontävlingen att lasten inte får sitta fast utan ska ska lossna från verktyget om man ruskar på det. Vi fick snabbt bygga om verktygen. Stenten ramlar nu ur om man vänder verktyget. Patchen och pacemakern är lätt fastklämda vid samma verktyg så att de kan skakas loss. När verktyget läggs ned på hjärtat kan hjärtpatch, pacemaker och ögon ramla av eller hänga löst kvar vid verktyget. En plog eller platta där bak trycker på patentet. Plogen glömde vi att ta bort en gång på regiontävlingen, och då svängde inte övriga program

5 som de skulle. Därför fick vi så låga poäng på en av körningarna i Härnösand. Efter regiontävlingen så fixade vi en smidigare plog där bak som vi inte behöver ta bort. Vi byggde om det spetälska verktygen så att gipset sitter högre, och inte slår i benet om man startar lite snett. Hjärtgrejen sitter lägre så att den inte landar med en smäll. Då sprätter inte ögonen bort så långt. Cancerns gåta har vi löst. Vi har testat fyra idéer: (1) En ljussensor som sitter på en fast arm. Om cancercellen är svart svänger den till lite åt vänster och trycker till cancercellen med armen. (2) Dels en ljussensor som sitter på en glidande taggpinne. Sensorn känner av hur cellen står och trycker på cellen så att den snurrar ett kvarts varv. En svans eller plog som släpar efter roboten snurrar upp cellen ett kvarts varv till. Isak påbörjade en snäckväxel som ska driva pinnen. (3) En grej snurrar på dom svarta kugghjulen. Den idén snodde vi från Youtube. Men den gjorde olika varje gång. (4) En hård krok på en böjbar lina drar ned cancercellen. Den lösningen funkade! Men med cancern fick vi mycket hjälp av handledarna. Och vi hinner nog inte att använda den. Programmering Lista över våra program: 1. Spetälska roboten. Fixat patenten, pacemakern, patchen, ögonen, stenten och gipset. Av Isak och Gabriel. 2. Sprutan och tanten. Av Gabriel och Martin. 3. Avancerad benlagning och fotbollen. Av Ludvig. 4. Super-duper-multiplogen: Fixar samarbetet, de vita blodcellerna, nervcellen, dörren, känslig robothand, och medicindosering. Av Nils och Ludvig. 5. Cancern. Nils. 6. Nödprogram: Fixar gipset och stenten. Av Martin och Gabriel. 7. Menyprogram som gör att man snabbt kan byta mellan programmen. Av Gabriel och Martin. Nils tyckte det var lätt att skriva programmet för multiplogen. Det var lite svårt var att vända i hörnet. Ludvig, Gabriel och Nils har försökt göra olika program för det. Roboten får inte skrapa i väggen och slira för då går den olika varje gång. Efter Härnösand har vi återgått till en lösning som kör fram till motsatt vägg först för att klara låg batterispänning, men då blev friktionsfri sväng lite svårare att klara. Nils behövde först inte bygga en linjeföljare. Istället körde han fram fram till linjen, körde över den en bit, svängde tills roboten nådde linjen igen och körde sedan rakt fram. Därmed följde den linjen rakt och snabbt. Men om den kommer väldigt snett i början hittar den inte riktigt rätt. Så efter Härnösand gjorde Nils en linjeföljare för säkerhets skull. Vanliga linjeföljare kör i zigzag. De ser bara skillnad på svart och vitt. Gabriels krångliga linjeföljare går rakare och snabbare. Den ser om det är svart, mörkgrått, mittemellangrått, ljusgrått eller vitt. Är man mitt över linjens kant blir det mittemellangrått och då kör den rakt fram. Är det ljusgrått kör den lite åt höger. Är det vitt kör den mycket åt höger. Är det mörkgrått kör den lite åt vänster. Är det svart kör den mycket åt vänster. Nackdelen är att man måste kalibrera ljussensorerna noga. Ljussensorn mäter mellan 0 och 99. Siffran delas med 20 och avrundas nedåt. Svaret blir 0, 1, 2, 3 eller 4. 0 är svart. 4 är vitt. De andra är grått. Beroende på svaret kör vänster och höger motor olika fort. Isak hittade en lösning på buggen i Nxt 2.0. Roboten stannar mellan varje motorblock även om man väljer coast. En loop med en rotationssensor, och ett väntablock, löser problemet. Efter Härnösand gjorde vi ett nödprogram som skulle fixa stenten och gipset från andra hållet ifall att spetälskan skulle flippa ur. Verktygsmotorn kör nu på tid så att den inte fastnar eller stannar vid hinder. De andra motorerna kör nu oftast på vinkel. Nils, Ludvig, Martin och Magnus

6 Profileringsoppgaven Plan for profilering av lag og prosjekt: På hvilken måte har dere delt løsningen deres på prosjektoppgaven med andre? Har dere noen planer for markedsføring av det dere kom fram til etter turneringensdagen? Hvordan vil lage profilere seg/bli lagt merke til på turneringsdagen? Forklar litt rundt arbeidet deres med pit og det dere vil presentere der. Vi har provredovisat vår forskning för våra föräldrar och låtit en kirurg faktagranska vår forskningsrapport. Vår plan var att redovisa forskningen och demonstrera roboten på lekterapin för cancersjuka barn, men man får inte träffa barn som är inlagda på sjukhuset av integritetsskäl. Vi hoppas på att få redovisa forskningen, med monter, redovisning och robotkörning på Kulturmagasinet i Sundsvall efter FLL och på leksaksaffären Lekplaneten. Vi har också varit i kontakt med olika media. Det blev ingen artikel i Sundsvalls nyheter fred 13/11, men vi var med i Sundsvalls tidning sönd 15/11. Till veckan håller vi tummarna för reportage av TV4 lokal-tv och Sundsvalls tidnings webb-tv som har visat intresse. Ikväll kommer tidningen Dagbladet och gör reportage från vårt genrep. Vi har gjort en forskningsrapport som ska delas ut till domarna och finnas i vår monter. Under presentationen av forskningen har vi ett bildspel med en teater till, samt demonstrerar vår robot, Nonkologen. I Norge visas Nonkologen av praktiska skäl på film. I vår monter finns fakta om cancer och vår lösning, vi demonstrerar Nonkologen och har också en evighetsmaskin vi byggt, den tycker många är spännande, även den på film i Norge. Vi har musik "En evighetsmaskin". Vår färg är röd som blod och domarna lägger märke till vår röda monter, med blodkroppsballonger. Man stannar till för att delta i vår "gissa blodkroppar tävling". Vår levande NXTmaskot får inte följa till Norge, utan blir uppstoppad. I montern finns bildspel och filmer från vårt arbete och tävlingen i Härnösand. Hela vårt lag består av kluriga professorer inom biomedicin, med vita rockar, peruker och glasögon. Det passar oss bra nu när vi har provat på vad det innebär att forska på olika sätt. Vi gör reklam för våra sponsorer Akzo Nobel och SSG, Standard Solutions Group. Reklamskyltar och lagpresentation har vi byggt av lego, De blir tyvärr på foto i Norge, då vi inte kan ta så mycket på tåget.

7 Lagets arbeidsprosess Beskriv kort arbeidsprosessen i laget. Hvordan har laget organisert seg og hvilke erfaringer dere har gjort dere. Dere har jobbet mot et felles mål. Hva har vært positivt og hva har vært vanskelig? Hvordan har laget som helhet fungert? Beskriv prosessen både på forskningsdelen, teknisk oppgave og profilering. Hvilken intern og ekstern hjelp og støtte har dere hatt i arbeidsprosessen? Hva har dere lært om samarbeid i et prosjekt? ORGANISATION I år har barnen arbetat ändå mer självständigt än i fjol och lagt ned mer tid. De har varit uppfinningsrika, ansvarstagande och initiativrika och lärt sig mycket nytt. I år har barnen varit något mer specialiserade. Fem programmerade och tre valde att koncentrera sig på andra uppgifter. De flesta kunde tillräckligt med programmering men Ove gav en kortskurs till nybörjarna. Fem av barnen har arbetat med forskningen, några mer teoretiskt, andra med skrivande, ett drama eller byggande av prototypen. ANSVARSFÖRDELNING MELLAN BARNEN Daniel Wiman, 12 år - Regelexpert, cancerforskare, rättstavare, marknadsförare, robotbyggare. Emil Pettersson, 12 år - Reklammakare, skyltbyggare, marknadsföring, disc jockey. Gabriel Ågren, 10 år - Första året, redan proffsprogrammerare! Skådespelare, youtubespanare, forskare. Isak Ågren, 12 år - robotkonstruktör, programmerare, forskare, verktygskonstruktör, maskotbyggare. Ludvig Björk-Förare, 12 år - verktygskonstruktör, evighetsmaskinsuppfinnare, programmerare, reklammakare, nonkologprogrammerare. Martin Storkamp, 12 år - programmerare, verktygskonstruktör, bloggare, marknadsföring, tävling. Nils Eriksson, 12 år - programmerare, nonkologkonstruktör, robotbyggare, skådespelare, filmare, disc jockey. Alfred Eriksson, 12 år - Marknadsförare, verktygsbyggare, cancerforskare. I början var även en flicka med och programmerade, men hon hoppade tyvärr av pga krock med andra fritidsaktivieteter. TRÄFFAR Vi kommer totalt att ha träffats 32 gånger. Dessutom har några barn arbetat med uppgifter hemma. Vi har träffats minst två gånger i veckan (oftast lördag och söndag) för teknikuppgiften hemma hos Martin där det finns tre robotar och mängder av speciallego. Ibland gick vi över till Nils för att fika eller äta mellanmål. Vi har också träffats cirka en gång per vecka för teoriuppgift och/eller marknadsföringsuppgift hemma hos Isak och Gabriel eller hos Ludvig. Under höstlovet och sista veckan träffades några barn varje dag, ibland dubbla pass. Barnen har varit målmedvetna och plikttrogna, begränsningen har varit att ha handledare på plats. Vissa barn har träffats oftare spontant och samlats med kort varsel. KOMMUNIKATION Främst har mejl använts för inbjudningar tilll extra träffar och för att utbyta dokument. En facebookgrupp har skapats och var ett smidigt sätt att utbyta dokument, lägga ut inbjudningar till extra träffar, poäng- och tidsstatistik, mm. Främst är det Ludde, Magnus och Ove som har utnyttjat detta. Problemet är att inte alla barn och föräldrar har Facebook. Slutsats: Vi behöver ett sätt att låta flera dela på samma dokument så att barnen kan skriva tillsammans. Ifjol testade vi att dela dokument på Google docs, men bara Magnus gick in där. Facebook har använts lite i år, men där finns ingen versionshistorik. Kanske kan en inloggningsskyddad wiki funka. FORSKNINGSUPPGIFT Fem av barnen har arbetat med forskningsuppgiften under ledning av en vuxen. Barnen började med att brainstorma över ämnet Vad kan man dö av och enades sedan om att forska om cancer. Efter att skrivit frågeställningar har de suttit med en varsin dator och sökt information främst på Internet, delat upp sig och under ex 15 minuter, tagit reda på vad de kan om strålning, nya forskning, cancerns uppkomst etc och sedan redovisat för varandra. De har samlat statistik över antal cancerdrabbade i deras bekantskapskrets och släkt. De har funderat vidare Vad behöver vi veta nu osv. Sedan har de sammanställt och en av killarna har redigerat och en rättstavat. Handledarens roll har varit att föra grupprocessen framåt. Barnen har haft många bra idéer på att lösa cancerns uppkomst som de arbetat med, de flesta upptäckte de att andra forskare redan arbetar med, vilket både gjort dem besvikna och bekräftat deras tankar. I slutändan fann de en lösning som kombinerade flera av idéerna. Vid intervjun med onkologen fick de möjlighet att ställa de faktafrågor som de inte fått svar på och testa sina idéer. Vi har också låtit en kirurg faktagranska rapporten. Att följa arbetsprocessen i en rapport har varit en hjälp i tänkandet och gett färdighet i en viktig arbetsmetod. Några av barnen har varit mer intresserade av cancerfakta, medan andra konstruerat Nonkologen (en prototyp till nanorobot) och programmerat den. Barnen valde ett mycket svårt ämne (som handledaren inte kunde), vilket lett till att forskningen tagit mycket mer tid än ifjol. God tillgång på bärbara datorer gjorde det möjligt att hålla alla igång. Erfarenheter: Barnen har lärt sig söka information, skriva rapporter, använda fotnoter och källor, de har lärt sig om olika former av cancer, behandlingsformer, elektromagnetisk strålning, nanorobotar och mycket annat. TEKNIKUPPGIFT

8 Liksom förra året var mekaniken svår och programmeringen lättare. Barnen har arbetet självständigt särskilt med programmeringen, och har full förståelse för vad de har gjort. De fem barn som har egna legorobotar har stor god programmeringsvana, medan övriga valde andra uppgifter i år. Handledarnas roll har främst varit att ställa frågor för att få barnen att själva komma fram till vad som är problemet och hur det kan åtgärdas. Robot: Barnen byggde tre liknande robotar för att flera ska kunna programmera samtidigt, och för att jämföra alternativa konstruktioner. Från början delades barnen därför in i tre grupper med ansvar för var sin del av banan, men grupperna blev då lite för stora, alla barn var inte med varje gång och många av barnen föredrog att jobba själva med en egen uppgift. Uppdragen fördelades därför om vid flera tillfällen. Verktyg: Det var främst två-tre av barnen som var drivande att konstruera egna verktyg och robotar. Övriga barn fick ibland vänta på verktygen och hade därför inte alltid något att göra. Barnen har utvecklat och testat fem robotkonstruktioner. Handledarna hjälpte barnen att välja och kombinera ihop det bästa i deras egna konstruktioner, men initiativet och grundkonstruktionen är barnens. Valet av slutlig modell gjordes när det var två veckor kvar, och tre identiska robotar byggdes. Några verktyg fick därför byggas om i ett sent skede. Valet borde ha skett tidigare! Barnen byggde först en multiplog som klarade sex uppgifter på bortre delen av banan och separata verktyg för övriga tio uppgifter. Alla uppdragen utom cancern klarades på så sätt, men den totala tiden blev för lång. För att minska antalet verktygsbyten ersattes därför fyra av verktygen med en konstruktion som kan utföra sex uppgifter genom att fälla ned ett verktyg i taget och släppa verktygen när det är färdigt. Motorn hade svårt att orka lyfta konstruktionen, tappade verktyg på fel ställe och var för mjuk för att kunna starta på samma ställe varje gång efter att ha gjort ett uppdrag. Konstruktionen fick byggas om flera gånger för att bli lagom stabil utan att vara för tung, och för att verktygen skulle sitta lagom löst. Fyra av programmen fick därmed på kort tid göras om och ersättas av ett stort och komplicerat program, som i skrivande stund inte är klart. Barnen har fått göra om programmet gång på gång i takt med att verktyget utvecklades, vilket har varit tidskrävande och stressande för barnen. Slutsatser: Vi borde ha väntat lite med programmeringen och bara fjärrrstyrt i början för att testa mekaniken. Det kan vara kul att tävla inom laget med fjärrstyrningen! Handledarna skulle kunna ge mer råd kring verktyg och mekanik på ett tidigt stadium istället för på slutet. Lite för många barn träffades samtidigt ibland. På något sätt borde vi jobba mer med rullande schema och handleda några få barn i taget, särskilt i början. De som vill bygga verktyg skulle kunna träffas själva i början, eller så får alla testa att bygga verktyg under mer handledning. MARKNADSFÖRINGSUPPGIFT Barnen har arbetat fortlöpande med att bygga skyltar, gubbar mm till marknadsföringen. Det har varit bra sysselsättning för dem som inte programmerar. De började redan i somras att bygga en maskotdräkt till lillebror och har gjort småprylar som evighetsmaskinen. Två kvällar och en lovdag har barnen ägnat mer systematisk åt att planera redovisning och monter. Barnen har haft massor av idéer på media som de hade önskat skulle komma för att titta på deras arbete, men inte fått något napp. Vi har själva skrivit en text till Sundsvalls nyheter. Barnen ville göra en redovisning som skulle hjälpa de cancersjuka, men kunde inte få komma till sjukhuset eller kulturmagasinet som de önskat.

9 Kildehenvisninger Kildehenvisninger. Hvor har dere funnet bakgrunnsstoff og informasjon om forskningsoppgaven deres? Vi har läst böcker, kollat på Internet, intervjuat en onkolog, ringt en forskare inom nanoteknik och gjort en egen undersökning bland de vi känner som har cancer. Böcker: Plötsligt händer det - handbok för skolan när en elev fått cancer. Barncancerfonden. Populärvetenskapliga fakta om cancer - Cancer i siffror Socialstyrelsen, Cancerfonden. Kjell & Co (2009)Hur funkar det. Kjell & Company, Malmö. Internet: Datum: Om cancer Datum: Om cancer Datum: Datum: Karolinska institutet, aktuell forskning Datum: Karolinska institutet, aktuell forskning: Datum: Går det att förbättra dagens cancerbehandling och diagnostik med hjälp av nanoteknik? Av Johan Agorelius, Elin Rundquist, och Sebastian Sanden. Teknisk nanovetenskap, LTH Datum: Datum: Intervju: Samtal med onkologen Lasse Beckman från Sundsvalls sjukhus Faktagranskat av kirurgen Maria Walldén från Sundsvalls sjukhus Telefonsamtal med Knut Deppert biträdande programledare för teknisk nanovetenskap vid Lunds tekniska högskola