Tropiska viroser och rickettsioser Sirkka Vene Torekov 2013-04-23
Emerging och re-emerging virus x WNV, 99 Svininfluensa, 09 Nipah, 99 SARS, 02 Fågelinfluensa 97, 13 Gula febern, 95 Chikungunya, 05 Hendravirus, 94
Faktorer som påverkar emergence Förändringar ekologi/klimat och jordbruk Förändringar - human demografi och beteende Internationellt - resande och handel Teknologi och industri Mikrobiellt - adaptation och förändring Sammanbrott inom public health
Många emerging infections är zoonoser Människan oftast accidental host Vektor = bärare t.ex. myggor, fästingar, sandmyggor Reservoir = värd t.ex. gnagare, fåglar, boskap, fladdermöss
1. Feber. Ex: Sandmyggefeber, okomplicerad West Nile feber 2. Feber, ledvärk och hudutslag. Ex: Ross River-, chikungunyavirusinfektioner, klassisk denguefeber 3. Encefaliter, meningoencefaliter Ex: Japansk encefalit, West Nile encefalit 4. Hemorragiska febrar Ex: Ebola-, Marburg-, Kongo Krim-HF, Lassafeber, gula febern, dengue HF
WEE, EEE, SLE, LAC, TBE SIN VEE MACHUPO YF LASSA SFF CCHF YF, RVF EBO, MAR CHIK JE RR, KUN, MVE. Utvalda vektorburna viroser i världen det finns fler
(Copyright: World Health Organization) Den mest utbredda bland fästingburna virus som drabbar människor Störst känd geografisk utbredning som orsak till allvarlig hemorragisk feber Vektor: Hyalomma-fästingar, ssk H. marginatum marginatum
Diagnostik viral haemorragisk feber (ej dengue) Premiär 1990 i Linköping Tillgång till P3+ -lab Idag molekylärbiologiska tekniker (PCR) viktigt med både ev. diagnos OCH uteslutning.. Serologi kan vara opålitlig svårt sjuka patienter bildar inte antikroppar i detekterbara nivåer 24-h jour på SMI förutsätter kontakt, adekvat provtagning etc. Sällsynt diagnos
Vilka virus har epidemipotential? Exempel: West Nile-virus ( promiskuös m avs på myggor, reservoar fågel) chikungunyavirus denguevirus Aedesmyggor, Reservoar människa
50% av jordens befolkning bor i dengue-områden!
3 miljarder människor riskutsatta för dengue
Klinisk bild vid dengue Dengueinfektioner Asymptomatisk Symptomatisk Denguefeber (DF) Dengue hemorragisk feber (DHF) (plasma-läckage, febern går ner) ingen chock Dengue chock-syndrom (DSS)
Global distribution dengue-serotyper RNA-virus med snabb cirkulation vektor-värd 1970 Påverkar: Diagnostik Vaccinutveckling 2004 NATURE MEDICINE SUPPLEMENT, DECEMBER 2004
Vilken typ av dengue-diagnostik ska man välja? N-antikroppar IgG-antikroppar IgMantikroppar NS1-protein RNA Virus 0 2 5 7 10 14 dagar efter insj. G. Lindegren 2008
Tidig diagnostik vid dengue % positiva prover 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0-1 2 3,<4 4,<5 5 >5 Positiv PCR Positiv IgM Positiv PCR och/eller IgM n=57 Dagar efter insjuknande
Serologi med immunfluorescens sedan 1994 Vene, S. et al, Clinical and Diagnostic Virology 1995, 4: 43-50
Ännu snabbare denguediagnostik? Nya metoder för snabb diagnostik av akut dengue Dengue-infekterade celler uttrycker NS1 på cell-ytan NS1 protein kan detekteras i serum fr.o.m. dag 1- viss korrelation med viremi Känsligheten för olika serotyper varierar.
Dengue-diagnoser bland svenska resenärer 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 tom 19/4: 130 fall! Inkluderar IgM-analys (PanBio)
Differentialdiagnoser till denguefeber Afrika Central-/ Sydostasien/ Sydamerika Söderhavet Bakterier Tyfus Leptospiros Tyfus Leptospiros Protozoer Malaria Malaria Malaria Virus Chikungunya Influensa Chikungunya O nyong-nyong Gula febern Influensa Influensa Ross-river feb Gula febern (Australien)
Chikungunya Snabb uppsättning av diagnostik virusstam från 1961 Kjell Olof Hedlund Chikungunyavirus - Afrikansk prototypstam PCR POS akutprov <6 dagar efter insjuknandet IFA IgG POS konvalescentprov Totalt 40 pos patienter sedan 2006 (inkl norska)
West Nile-virus transmissionscykel Mygga Människa WN-virus WN-virus Djur Fåglar
WNV-infektion hos människa ( isberg ) Endast 1 fall diagnosticerat <1% ~10% dödlig i Sverige (Serbien) CNS (< 0.1% av alla fall) 1 fall av CNS-sjukdom per sjukdom ~150 infekterade Ungefärliga ~20% beräkn. West Nile Fever ~80% asymptomatisk
Utbredningsområde japansk encefalit Thailand (5) Bali (3) Filippinerna (2) Vietnam (1)
Differentialdiagnoser till importerade vektorburna viroser Malaria >90% av misstänkta VHF är malaria Sepsis (meningokocker mfl) Rickettsios Leptospiros - relativt sällsynt Akut HIV Mässling (ev en dubbelinf dengue/mässling) Influensa
Vad kan vi göra på SMI? PCR finns för de flesta agens, ssk virala hemorragiska febrar, som ingår i 24h-jouren. För övriga agens efter diskussion. Obs att viremin ofta är kortvarig (<4 dgr). Serologi vanligast idag IgM-ak påvisas från c:a dag 4-5 (dengue), IgG efter 7-10 dagar. Antigenpåvisning (NS1) vid dengue påvisas upp till 10 dgr, och även hos ak-positiva patienter
RMSF MSF Scrub typhus RMSF ATBF Rickettsioser: Fästingburna ( tick bite fevers, spotted fevers ) vanligast (20-30/år) Lopp- och lusburna ( tyfus ) enstaka fall/år Kvalsterburna ( scrub typhus ) sällsynt
Rickettsia är små obligat intracellulära gram-negativa proteobakterier. Klassificering skedde förr med serologiska metoder numera jämförs 16S ribosomala RNA- gensekvenser. Förvånansvärt god överensstämmelse mellan metoderna.
Olika fästingarter bär olika rickettsia-species i olika världsdelar
Tyfus - klinik Feber Utslag CNS-symtom Liten pneumoni
Våra fall loppburen(endemisk) tyfus Sverige/Norge
Q-feber still a Query? Luft- och damm-buren smitta vanligast Reservoar: ofta får, getter, nötboskap vektor: fästing Kan orsaka stora utbrott (Nederländerna senast) Kliniken kan vara lurig...
Kliniska symtom rickettsioser /Q-feber Fästingburna Loppburna Q-feber Akut insjuknande ++ + +++ Feber +++ +++ +++ Huvudvärk +++ +++ +++ Myalgi ++ +++ ++ Exanthem +++ ++ (+) Hosta + +++ ++ Illamående/kräkn ++ ++ ++ Leverpåverkan + +++ Inkubationstid Vanligen 7 8-12 18-21 Range 1-14 5-15 8-32
Diagnostik av rickettsioser och Q-feber oftast med serologi (PCR finns, men används inte rutinmässigt på SMI)
Kronisk Q-feber endokardit Egen serologisk profil (höga titrar mot C. burnetii fas I-antigen) Recidiv kan komma flera år efter akut Q-feber Kan vara svårbehandlad (resistensbestämning och koncentrationsbestämning kan utföras i Marseille Prof. Raoult, som också kan ge råd) Uppföljning av antikroppstitrar nödvändig för att se om behandling är verksam. Sällsynt diagnos
Inkubationstid (dagar) Denguefeber 5-8 Japansk encefalit 6-16 Tyfus 8-12 Q-feber 18-21
Vad önskar vi oss på laboratoriet av klinikern? Jo en väl ifylld remiss! Vi vill veta: Insjukningsdatum och provtagningsdatum Åtminstone lite kliniska data Utlandsanamnes Vaccinationsanamnes (ssk vid flavivirusdiagnostik) Ökar chanserna för ett vettigt svar från oss!