Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering

Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering December 2015 Anna Hansdotter Sofia Karlsson

Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Definitioner... 3 Motivation... 3 Samverkan och samsyn i uppdraget... 4 Önskemål/konkreta förslag... 5 Analys och diskussion... 6 Motivation och coachning... 6 Näringsliv och ideella sektorn... 7 Urholkade begrepp... 7 Plattform Norrköping... 8 Parallella processer... 8 Slutsats... 9 Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering. December 2015. 1

Inledning Samordningsförbundet Östra Östergötland är en fristående juridisk person som är bildat av Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommuner, Region Östergötland, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Samordningsförbundet Östra Östergötland är ett resultat av Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Samordningsförbundet Östra Östergötlands uppgift är att bedriva finansiell samordning mellan Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommuner, Region Östergötland, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen inom rehabiliteringsområdet. Målgruppen för den finansiella samordningen är personer i förvärvsaktiv ålder som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Syftet med den finansiella samordningen är att underlätta en effektiv resursanvändning. De samordnade resurserna ska användas för insatser som syftar till att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Utöver de direkta insatserna på individ och gruppnivå medger även lagstiftningen möjlighet till förebyggande insatser på individ och gruppnivå. Bakgrund Sedan plattformsarbetet startade i Norrköping har frågeställningar kring, och behov av, förstegsinsatser samt behov av social rehabilitering lyfts från handläggare i flera myndigheter. För att utreda vilka insatser som det finns eventuellt behov av har denna kartläggning gjorts. I uppdraget ingick även att se över vad man menar med förstegsinsatser och social rehabilitering samt vad och hur myndigheternas eget ansvar i frågorna kommer in. Syfte Kartläggning av eventuella behov i Norrköping angående förstegsinsatser och social rehabilitering utifrån Arbetsförmedlingens, Försäkringskassans, Norrköpings kommun och Region Östergötlands perspektiv. Metod Intervjustudie där 21 representanter från Samordningsförbundet i Östra Östergötlands huvudmän intervjuades. Representanterna var både chefer och medarbetare från Arbetsmarknadskontoret, Plattform Norrköping, Vård- och omsorgskontoret, Socialkontoret, NP-samverkan, Aktema, SAFE, Rehab Öst (inklusive Rehabresurs samarbete och Vardagsrevidering), Försäkringskassan (sjukpenning samt aktivitetsersättning), Arbetsförmedlingen (Rehabsektionen, Jobbgarantin för ungdomar samt Fördjupat stöd) samt rehabsamordnare från Region Östergötland. Totalt genomfördes 15 intervjuer under tidsperioden 16 oktober till den 27 november 2015. Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering. December 2015. 2

Resultat Med resultat avses den information som vi fått fram utifrån genomförda intervjuer avseende eventuellt behov av förstegsinsatser och social rehabilitering. Nedanstående rubriceringar rör områden som samtliga tillfrågade har identifierat som utvecklingsområden, nödvändigtvis ej direkt kopplade till Samordningsförbundet utan snarare kopplade till individens behov i sin process. Formuleringar, begrepp och citat är hämtade från intervjuerna. Definitioner Utifrån uppdraget har vi vid samtliga intervjuer ställt frågor kring hur begreppen social rehabilitering och förstegsinsatser definieras. Samstämmig reflektion och upplevelse var att det inte är viktigt att definiera någon skillnad mellan social rehabilitering och förstegsinsatser. På olika myndigheter har man olika uppfattning om vad innebörden är. Man upplever även att begreppen går ihop i varandra och att det ena inte utesluter det andra. I sitt dagliga arbete reflekterar man inte runt dessa begrepp. Det samtliga tillfrågade är eniga om är att syftet med social rehabilitering och förstegsinsatser är att individen ska kunna hantera sin vardag och närma sig arbetsmarknaden. För att detta ska vara möjligt har alla identifierat att ett motivationsarbete är nödvändigt. Motivation Under intervjuerna var det motivation som metod och förhållningssätt som samtliga framförde som en förutsättning för individer att komma närmare arbetsmarknaden. Motivation är inspiration till att göra något. Ur motivationen kommer drivkraften; det vill säga att göra något, att sätta igång och att förstå. Följande punkter är påståenden eller förslag som framkommit i intervjuerna: Det behövs en motivationsinsats för att individen ska tänka nytt i sin egen situation och för att förstå konsekvenserna av sina olika val och beslut. Handläggarna på de olika myndigheterna har ofta inte möjlighet att jobba med motiverande insatser. Detta främst på grund av tidsaspekten. Hälsoperspektivet - Sjukt och friskt. När är man sjuk och när är man frisk? Vad är det som gör att en person upplever att hen inte kan jobba fast det inte finns något medicinskt hinder? Är det sjukdom då eller är det livet som skaver? Integrationsarbetet Hur möter vi synen på sjukt och friskt i olika kulturer? Det finns en bugg i systemet där personer upplever sig vara sjuka, men som inte är det medicinskt. Hur ska man lösa detta? Motivationsarbete! Man måste förstå sin situation. Obligatoriskt deltagande i motivationshöjande insats efterfrågas. Viktigt för individen att komma vidare och förstå sin situation. Viktigt att identifiera vad problemet verkligen är varför vill man inte delta i insatser? Bland annat okunskap då man tror att det är på ett särskilt sätt. Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering. December 2015. 3

Eget ansvar och självkännedom. Vilja. Självkänsla. What s in it for me (WIIFM)? Rädslor och osäkerhet. Vad är det man vill skydda sig från? Våga prata om rädslorna för att kunna se möjligheter framåt. Rusta för arbete/komma närmare arbete eller studier motivationsarbete behövs. Vad ställer vi för krav på individen? Vad betyder eget ansvar? Hur ser unga och vuxna på försörjning med ekonomiskt bistånd? Det är inget man skäms över längre. Det har blivit normalt att inte jobba. Man växer upp med föräldrar som lyfter försörjningsstöd. Vad innebär det för samhällsutvecklingen? Ska ekonomiskt bistånd villkoras? Ska sysselsättning krävas? Arbetslinjen ska gälla! Motivation. Samverkan och samsyn i uppdraget Utifrån intervjuerna har vi identifierat att alla aktörer vill samverka och samarbeta. Att det är viktigt. Det har dock framkommit att formerna för hur samverkan ska ske är otydliga. Följande punkter är påståenden eller förslag som framkommit i intervjuerna: Viktigt att jobba gränsöverskridande inte avgränsa till enskilda myndigheter. När man ser till individens bästa finns inga tydliga myndighetsgränser. Vikten av samordnade/samtida insatser Man går inte i takt. Det blir långa väntetider för individen när man måste invänta andra. Gemensamt ansvar, samsyn i det vi ska göra. Inte utgå från hemmamyndighet. Man upplever en frustration över att den interna kommunikationen brister i den egna myndigheten. Konsekvensen blir att man inte har någon helhetssyn över vad som finns i den egna verksamheten och därmed går man miste om den eventuella draghjälp man kan få av varandra för att matcha behov och insats. Det finns en projekttrötthet. Arbeta istället för lösningar för permanent verksamhet. Om det är aktuellt med projekt måste det finnas en plan och ett mål för hur implementering ska ske. Ettårsbudget kortsiktigt tänkande. Stimulerar ej till helhetssyn och samsyn. Utveckla Plattformen kontinuerligt för att möta behov - Plattformen som en sambandscentral där man kopplar samman behovsanpassade insatser. Vem tar ett helhetsansvar och ser till att dörrarna öppnas upp för människor som står utanför? Hur jobbar vi förebyggande för att människor inte ska fastna i långvarigt utanförskap? Vilken arbetsmarknad rehabiliteras man till? Arbetsmarknadskontorets arbetsmarknadsprojekt (exempelvis ArkivData och REKO) saknas av samtliga tillfrågade då det fyllde en funktion för de som inte är redo för Arbetsförmedlingens insatser. Viktigt med mål för en verksamhet eller insats för att följa upp och utvärdera effekterna. Det är inte bara kvantitativa mål som är viktiga för verksamheten. Ännu viktigare är de kvalitativa målen och de mjuka värdena. Inkluderande/exkluderande? Målgrupper? Ej bygga verksamhet för målgrupper utan istället för individer. Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering. December 2015. 4

Önskemål/konkreta förslag Nedan följer konkreta förslag och önskemål som framkommit under intervjuerna. Motivationsinsats Vardagsrevidering Utredningsplatser liknande Rehabresurs samarbete. Arbetslivsorientering Modulbaserad insats som avropas från hemmamyndighet. Modulerna kan bestå av motivationsinsatser, vardagsrevidering, arbetslivsorientering, utredning samt andra relevanta insatser. Viktigt att insatsen kan nyttjas av alla myndigheter. Det är individens behov som styr vilka moduler som är aktuella. Man kan gå flera moduler parallellt och slussas vidare till andra insatser. Idag stuprör, i framtiden parallella processer för att möjliggöra samordnade samtida insatser utifrån ett helhetsperspektiv (se avsnitt Analys och diskussion/parallella processer, sid 9). Till exempel praktik parallellt med medicinsk behandling eller utredning. Plattformen Arbeta med olika delar i Plattformen, så som koordinatorstöd eller motiverande insats. Arbetslivsorientering inom Plattformen. Vardagsrevidering inom Plattformen. Plattformen som sambandscentral för att möjliggöra korta beslutsvägar och korta väntetider inom relevanta myndigheter. Integrationsarbete Ta till vara på människors kompetens och resurser. Kulturmöjligheter eget företagande koka soppa på en spik. Hur kan man skapa ett hållbart integrationsarbete? Stöd att komma in i svenska språket snabbt efter att man kommit hit. Extra insatser mot vissa grupper; ex utländska barnfamiljer. Man bör se över hur kallelser utformas. Språk, syfte, kanske foto på den man ska träffa. Utbildning Valideringsinsatser för att kunna styrka kompetens, främst för de som saknar gymnasiebetyg och som kommer ha svårt att klara av att läsa in detta. Detta skulle kunna passa för personer med ojämn begåvningsprofil. SFI och andra utbildningar Anpassade för personer med utvecklingsstörning eller olika inlärningstyper, eventuellt praktisk utbildning med moduler vad innebär det att vara sjuk/frisk i Sverige? (integrationsarbete). Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering. December 2015. 5

Näringsliv/ideella sektorn Arbetsgivare som kan möta upp. Bränn inte arbetsgivare. Arbeta smart kring anskaffning av praktikplatser. Näringslivskoordinator? Tidigare insatser har varit bra med finns inte längre (ex Unga jobb, Swedbank). Var finns jobben? Varför finns inga lättare arbeten längre? Skolvärdinnor, servicepersonal etc? Analys och diskussion Nedan följer tankar och idéer som vi reflekterat kring utifrån resultatet och de konkreta förslagen som framkommit under intervjuerna. Vi har valt att höja blicken över ordinarie myndighets ansvar och istället se till helheten för att möjliggöra att individen verkligen får stå i centrum i sin process. Motivation och coachning Motivationsarbete handlar om att hitta inspiration till att göra något. Ur motivationen kommer drivkraften; det vill säga att göra något, att sätta igång och att förstå. Det finns positiva och negativa drivkrafter. De baseras i sin tur på den mentala inställningen. Vill jag göra detta eller inte? Upplever jag att det finns en mening i det jag gör frigörs kreativitet och lusten att göra något. Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering. December 2015. 6

Nedanstående punkter är diskussionsunderlag: Förändringsresan till egen försörjning möjlighetsskapande med coachning som förhållningssätt och metod: Att jobba med ett coachande förhållningssätt innebär att vara empatisk, lyssna aktivt och ställa öppna frågor. Att låta individen få berätta om sin situation, hjälp med att hitta mål och ta ansvar för sin förändringsresa. Att få möjlighet att äga sitt liv. What s in it for me? Vad händer med en individ när man får möjlighet till detta? Hur ser drivkraften ut? Vilken motivation behövs för en förändring? Vad händer i mig när jag får vara duktig och göra gott? Hälsoperspektivet - Sjukt och friskt. När är man sjuk och när är man frisk? Om man blir sjukskriven när man inte är sjuk kan man inte heller bli frisk. Vad är det som gör att en person känner att den inte kan jobba? Är det sjukdom eller är det livet som skaver? Olika människor från olika kontexter har olika uppfattning om vad arbete innebär. Vad har man för inställning och attityd till arbete? Vad är lösningen? (WIIFM?) Kulturmöjligheter Ta till vara på människors kompetens och resurser. För att bryta ett utanförskap behöver man utgå från det som motiverar och ger trygghet. Att omvandla det i en ny kontext öppnar möjligheter mot arbetslivet, kanske i form av eget företagande. Hur kan man skapa ett hållbart integrationsarbete genom coachning och motivation? Näringsliv och ideella sektorn Det måste finnas en arbetsmarknad med anpassade arbeten som tar emot när individens rehabilitering är klar. Vi behöver öka vårt samarbete med näringslivet och ideella sektorn för att hitta dessa arbeten. Vi tror att näringslivet vill vara delaktiga och att man är öppen för en gemensam dialog om hur vi på bästa sätt tillsammans kan skapa en kreativ och inkluderande arbetsmarknad. Det behöver finnas en tydlig koppling till näringslivet exempelvis via näringslivskonsulenter som arbetar mot grupper som har särskilda behov. Denna näringslivskonsulent arbetar även mot företag och arbetsgivare för att säkra deras kompetens för att ta emot och bemöta individer med särskilda behov. Man behöver även värna om arbetsgivarna för att de ska vilja engagera sig och öppna upp sina verksamheter. Idag är det många olika aktörer som ringer och önskar praktikplatser. Urholkade begrepp Vi har identifierat att man använder sig av begrepp som det egentligen inte finns någon enhetlig definition på. Generellt sett tror vi att vi har samsyn i begreppen, vilket vi sällan har. Vad betyder egentligen: Individen i centrum Individens eget ansvar Individen får ta ansvar Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering. December 2015. 7

"Målgruppen Plattform Norrköping Vi ser Plattform Norrköping som en arena för möjligheter med en verksamhet som innehåller olika typer av insatser som kan förändras och utvecklas i takt med omvärldens behov. En styrka med Plattform Norrköping är att verksamheten är tillsvidare. I och med detta kan man bygga Plattform Norrköping i olika moduler. Dessa moduler kan exempelvis innehålla, utöver befintlig insats samordning med koordinatorstöd, samordning utan personligt stöd, motivation och coachning samt vardagsrevidering. Parallella processer Vår uppfattning är att tidiga och parallella insatser förhindrar att individen faller mellan stolarna eller att processen blir onödigt lång. Vi ser också nyttan av tidiga och parallella insatser då detta främjar individens motivation till förändring genom känslan av sammanhang (KASAM) och delaktighet. Vidare tror vi att man inte ska lägga allt fokus på en insats i taget utan istället se individens behov av olika insatser parallellt. Inledningsvis behöver man göra en kartläggning av individens behov för att se vilka insatser som är relevanta och aktuella för den individen. Till exempel kan man behöva stöd i sin sociala situation (exempelvis motivation eller vardagsrevidering) samtidigt som man påbörjar en arbetsprövning. Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering. December 2015. 8

Slutsats Att myndigheter samverkar är en förutsättning för att kunna stötta individer med behov av insatser från flera håll till egen försörjning. Vi ser ett stort behov av att man lyfter blicken över myndighetsgränserna för att man ska kunna upprätta en planering där individen verkligen står i centrum i sin egen process. Det är naturligtvis viktigt att se till vad som är enskild myndighets ansvar och vad man rent praktiskt kan göra inom varje verksamhet. Men här vill vi prova att vända på kakan! För att kunna tänka nytt och hitta nya vägar anser vi att det behöver vara individens behov som styr vilka insatser och myndigheter som kopplas in, istället för att först se vad som är möjligt att göra inom varje verksamhet. Om en individ har behov av exempelvis en motivations- och coachningsinsats och den inte finns inom ordinarie myndighet, ska hen inte gå miste om den möjligheten. Vi tror att man på detta sätt minskar risken att falla mellan stolarna, kortar väntetider samt ökar delaktighet och självbestämmande för individer som redan är eller riskerar att hamna i utanförskap. Projekttiden gav inte utrymme till att förankra konkreta förslag utifrån intervjuerna eller vår analys i ordinarie verksamheters uppdrag, men vi ser ett behov av att detta utreds vidare. Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering. December 2015. 9