BESKRIVNING som tillhör detaljplan för kv. Gråsejen m.m. i Limhamn i Malmö

2011-03-03 Dp 5121 SAMRÅDSHANDLING BESKRIVNING som tillhör detaljplan för kv. Gråsejen m.m. i Limhamn i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, illustrationsplan, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning (finns tillgänglig på Stadsbyggnadskontoret) och denna planbeskrivning. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med planen är att göra det möjligt att uppföra fler bostäder samt att bättre ta i anspråk omgivande park. Planen möjliggör omkring 65 lägenheter (varav ca 15 är hyreslägenheter och övriga bostadsrätter) samt därutöver 5 radhus. I parken förväntas kalkugnen, ett industriminne, kunna bli mer framträdande. BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN Vilken grad av miljöpåverkan genomförandet av en detaljplan kan komma att medföra ska alltid bedömas. Vid behov ska erforderliga utredningar samt konsekvens- och åtgärdsanalyser göras. Planen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan såsom avses i miljöbalken 6 kap 11. Planen bedöms dock medföra viss miljöpåverkan Sidan 1 av 15

varför en bullerberäkning har gjorts och utgjort beslutsunderlag till olika ställningstaganden. På grund av dagvattenproblematiken och översvämningsrisker i området har också krav på fördröjningseffekter ställts. Dessa finns sammanfattade i slutet av planbeskrivningen, under rubriken MILJÖKONSEKVENSER. PLANDATA Planområdet är beläget i Limhamn, norr om centrum och öster om Dragörkajen. I väster begränsas planområdet av Strandgatan, i norr av Limhamnsvägen, i öster av ett parkområde med en kalkugn och i söder av Prångaregatan. Områdets area är ca 10 ha och består av en yta som är omkring 130 * 80 meter. Marken består av fastigheten Gråsejen 1 samt Limhamn 151:461. Därtill ingår delar av fastigheten Limhamn 152:218. Fastigheterna ägs av Åke Ralman Invest AB samt Malmö kommun. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN RIKSINTRESSEN Planområdet berörs av riksintresse för kustzonen/högexploaterad kust. Riksintresse enligt 4 kap 4 miljöbalken efter riksdagsbeslut 1987-07-01 (SFS 1987:247). ÖVERSIKTSPLAN / FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN I Malmö 2005 Aktualisering och komplettering av Malmös översiktsplan (antagen av kommunfullmäktige 2006) anges markanvändningen för området till bostäder inklusive boendeservice (t ex förskolor, mindre butiker m.m.). Här kan medges mindre inslag av kontor, undervisning, hantverk m.m. som inte förorsakar störningar för boende. Eventuella verksamheter skall normalt förläggas till bottenvåning. 2

PLANPROGRAM Planområdet utgör en del av det område som behandlades i planprogrammet Runt Övägen, Pp 6003. Planområdet är beläget på ömse sidor av Övägen. Syftet med planprogrammet var att utreda förutsättningarna för framtida bebyggelse på södra delen av kvarteret Cementen samt på kvarteret Gråsejen och Dragörfärjeläget. Dessutom studerades utvecklingsmöjligheter för vattenytorna runt Övägen och alternativa lägen för en utvidgning av Limhamns småbåtshamn. Avsikten med planprogrammet var också att studera den samlade strukturen av bebyggelsekvarter, trafiksystem och grönytor, lämplig exploateringsnivå samt vilka konsekvenser utbyggnaden får på den kommunala servicen. Planprogrammet daterat november 2005 behandlades i Stadsbyggnadsnämnden 2005-11-16. Planprogrammet innefattades kvarteret Gråsejen i ett område som beskrev som: En stabil, relativt traditionell kvartersstruktur skapas för främst bostäder i tre till fem våningar. Drygt 900 nya lägenheter på Cementen, ca 60 på Gråsejen. Tanken var flerbostadshus med visst serviceinslag, och för Gråsejen föreslås tre våningar ut mot Övägen/Limhamnsvägen. Ribban- Sibbarp-stråket passerar i planprogrammet kv. Gråsejen öster och söder om kvarteret och det föreslås att delar av marken i södra delen av kvarteret övergår till park. Dessa förutsättningar ger inte möjlighet att kunna skapa 60 bostäder. I föreliggande planförslag har antalet bostäder prioriterats. Husen är därför upp emot de fem våningar som också diskuteras i planprogrammet. Parken återfinns i östa delarna av kvarteret och grönstråket passerar norr och väster om kvarteret. Planprogrammet var utsänt för samråd under tiden 2005-11-21 till 2006-01-30. Samrådsredogörelsen presenterades i SBN 2006-03-31. Då beslutades att detaljplaner för Gråsejen och eventuella bostäder på Dragörfärjeläget skulle avvakta tills cementkoncessionen upphört, vilket nu skett. Under planarbetet finns planprogrammet och samrådsredogörelsen att se på www.malmo.se. FÖRSTUDIER / PARALLELLA UPPDRAG Från december 2008 till maj 2009 pågick ett parallellt uppdrag för Dragörkajen, där även kvarteret Gråsejen ingick. Fyra arkitektkontor inbjöds att delta. Syftet var att få fram förslag på plan- och volymstrukturer. Förutsättningarna för kv. Gråsejen var att befintligt kontorshus stod tomt men skulle bevaras. Byggrätten kunde utökas något norrut och något åt sydost in i parken. Parkering skulle lösas under jord och även om något av området kring kalkugnen kunde bebyggas skulle allmän tillgänglighet till kalkugnen beaktas, liksom tankarna kring grönstråk och cykelstråk enligt planprogrammet. Uppdraget var att skapa en struktur för bostäder med inslag av verksamheter i bottenvåningarna. Vad gäller kv. Gråsejen utföll bedömningen av de inlämnade förslagen så att man valde att inte gå vidare med något av kontoren för en vidare bearbetning. Tanken var istället att dessa förslag skulle ses som ett 3

underlag att arbeta in i skiftande omfattning i kommande bearbetning, vilket gjorts nu under framtagandet av denna detaljplan. GÄLLANDE DETALJPLANER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER För planområdet gäller Dp 4022, laga kraft 1994-06-28, som föreskriver kontor i västra delen och park i nordöstra delen av kvarteret Gråsejen. Här finns också ett mindre område med en kalkugn som är ett fornminne. I den sydöstra delen av planområdet är stadsplanen upphävd. ÖVRIGA PROGRAM OCH UTREDNINGAR HANDLINGSPROGRAM FÖR ARKITEKTUR OCH STADSBYGGANDE Planområdet ingår i karaktären Verksamhetsområden enligt Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggande (antaget av kommunfullmäktige 2005). Enligt programmet utgör dessa hamn- och industriområden en stor utvecklingspotential för en blandad stadsbebyggelse. GRÖNPLAN I Grönplan för Malmö (godkänd av kommunfullmäktige 2003), redovisas tillgång och brist på olika sorters grönytor i Malmös stadsdelar. Grönplanen är ingen reglerande markanvändningsplan utan utgör ett planeringsunderlag som behandlar gröna värden från en rekreativ och biologisk utgångspunkt. I grönplanen anges att planområdet ligger i det s.k. Kuststråket. Detta är ett av kommunens mest sammanhållna gröna stråk, men det har två bristande länkar varav en är just här vid Limhamns industriområde mellan Ribersborg och Strandparken. BOSTADSPOLITISKA MÅL Bostadspolitiska mål för Malmö antogs av kommunfullmäktige 2009-04- 27. Målen är indelade enligt hållbarhetsprincipen i mål för en socialt hållbar bostadsförsörjning, mål för en ekonomiskt hållbar bostadsförsörjning samt mål för ett ekologiskt långsiktigt hållbart byggande. ÖVRIGA När det gäller miljöfrågor ska den generella strävan vara att bidra till att nå miljömålen som finns angivna i Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020. Energistrategi för Malmö, pr 3083, godkänd av kommunfullmäktige 2009-12-17, är vägledande i energifrågor. Energistrategin syftar till effektivare energianvändning, byte till förnybara energislag samt bättre planering, ekonomi, säkerhet och kunskap. Miljöbyggprogram Syd är kommunens program för hållbart byggande. Programmet ska följas vid nybyggnation på mark som kommunen säljer eller upplåter till byggherren. Det är vägledande vid nybyggnation på övrig mark. Programmet gäller för både bostäder och lokaler. Trafikmiljöprogram för Malmö stad 2005 2010, antagen av tekniska nämnden 2005, har som övergripande målsättning att Malmö stad ska ha tagit avgörande steg i riktning mot ett miljöanpassar transportsystem när 4

Citytunneln öppnar. I åtgärdslistan finns området Ön-Limhamns hamn omnämnt och förslag på trafikmiljöåtgärder är fortsatt utbyggnad av gång- och cykeltrafiknätet samt åtgärder för att främja kollektivtrafiken. Trafikbullerpolicy för Malmö Stad antogs under 2007 och anger principer och riktlinjer för hur arbetet med trafikbuller i samband med planering av nya bostäder ska bedrivas. Trafikbullerpolicyn anger bland annat vilka typer av kompenserande bullerskyddsåtgärder som ska vidtas i de fall utomhusriktvärden för nybyggnad av bostäder inte kan uppnås. Behov av bil- och cykelparkering för olika verksamheter redovisas i Parkeringspolicy och parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö, (antagen av kommunfullmäktige i september 2010). Den generella parkeringspolicyn i Malmö är att en fastighets parkeringsbehov ska lösas inom den egna fastigheten. Parkeringsnormen ska alltid följas vid ny- och ombyggnadsprojekt. Avfallsplan 2006 för Malmö och Burlöv, antagen av kommunfullmäktige 2006. Planen innehåller målsättningar beträffande utformningen av avfallssystem att beakta i stadsplaneringsprocessen. I Klimatet, havsnivån och planeringen, Dialog-pm 2008:2, utreds konsekvenserna av en stigande havsnivå. Beslut att godkänna samrådsredogörelsen togs i Stadsbyggnadsnämnden mars 2010. Enligt samrådsredogörelsen föreslås att en lägsta nivå på +3.0 meter över havet för ny bebyggelse såvida inte andra lämpliga åtgärder till skydd mot grundvatten och översvämning vidtas. I dialog-pm återfinns en illustration för hur mötet med befintliga gator på lägre nivå kan hanteras. Illustration ur Dialog-pm 2008:2. Byggnad med entréer på + 2,5 meter och inre bottenvåning på + 3 meter. TIDIGARE FÖRSLAG Inom planområdet har tidigare diskuterats bostäder men detta har inte varit möjligt att genomföra under den tid som Cementas verksamhet pågått i det angränsande området norr om Övägen/Limhamnsvägen. 5

PROCESSEN FÖR DENNA DETALJPLAN Stadsbyggnadsnämnden gav 2010-09-16 stadsbyggnadskontoret i uppdrag att påbörja planarbetet med normalt (liten) planförfarande. Planen beräknas kunna antas av stadsbyggnadsnämnden i september 2011. FÖRUTSÄTTNINGAR HISTORIK Vid mitten av 1800-talet låg ännu strandlinjen längs med nuvarande Strandgatan. De första yrkesfiskarna hade precis börjat bygga sina hus på strandmarken och båtarna drogs upp efter varje fisketur. En brygga ut i havet, vid nuvarande Övägen, hade byggts och användes mestadels till kalktransporter. Bryggan blev snabbt omodern och man bildade Limhamns Hamn AB som började fylla ut hamnen 1888. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Bebyggelsen i kvarteret Gråsejen består av en L-formad byggnadsvolym med tre våningar mot Strandgatan och två mot Prångaregatan. Byggnaden står nu tom och har senast använts som kontor. I Gråsejens östra del finns ett parkområde med en samling höga och gamla träd och i detta, intill Limhamnsvägen, ligger en gammal kalkugn. En liten byggnad som använts för speditionshantering finns också kvar, och används nu som kontor. Kring kalkugnen ligger idag en återvinningscentral. KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL MILJÖ I planområdets nordöstra del finns resterna av en gammal kalkugn. Idag finns inte mycket kvar av den men det var den som var orsaken till att Limhamn blev ett samhälle för ca 150 år sedan. Redan under dansk tid på 1600-talet byggdes den första kalkugnen men det var först när svenskarna tagit över som dagens kalkugn blev till. Den är från början av 1700-talet och uppfördes av Frans Suell den äldre. 1700-talets fascination för vetenskap gjorde den berömd och Linné besökte den ett flertal gånger i jakt på gipsfyndigheter. TOPOGRAFI LANDSKAP OCH VEGETATION Kalkugnen ligger i ett mindre parkområde. Detta är idag förhållandevis anonymt och inte använt i någon större utsträckning mer än för passager. TRAFIK Trafikmängden på Limhamnsvägen har legat relativt konstant sedan början av 1970-talet, med mellan 10 000-12 000 fordon per dygn, på sträckan mellan Kalkbrottsgatan och Geijersgatan. Detta främst på grund av att utbyggnaden av nya bostäder som alstrar trafik till Limhamnsvägen förekommit i liten omfattning. De senaste åren har utbyggnaden av Ön och i viss omfattning Bunkeflostrand gett en ökad trafik. Den tidigare trafiken till Dragörfärjan har ersatts med trafik till och från Ön, som har 6

ökat med utbyggnaden av bostäder och uppgår till ca 4400 fordon per dygn. Det övergripande cykelstråket i området finns längs Limhamnsvägen norra/västra sida, västra sidan om Strandgatan samt på norra sidan av Övägen. LEDNINGAR I omgivande gator finns va-, el-, gas- och teleledningar. På kvartersmark finns elledningar. Eon har ledningsrätt för en starkströmsledning i norra planområdet. PLANFÖRSLAGET ÖVERENSSTÄMMELSE MED ÖVERSIKTSPLANEN Förslaget följer i stort översiktsplanen som anger bostäder och boendeservice. Kvarterets struktur tydliggörs genom att västra delen planläggs som bostäder (och till viss del centrumfunktioner), i enlighet med översiktsplanen, medan parken i östra delen planläggs som park och fornminne. STRUKTUR Omgivande gator, Prångaregatan och Limhamnsvägen, planläggs som lokalgata respektive huvudgata. Östra delen av kvarteret blir park och innehåller också ett fornminne i form av en kalkugn. Bostadsområdet i kan i sin tur delas in i tre delar. Den norra delen innehåller ett u-format sammanbyggt flerbostadshus. Avsikten är att detta ska bli bostadsrätter och att byggnaden ska vara fyra våningar, med undantag för hörnet Strandgatan/Limhamnsvägen som är fem våningar. Den sydvästra delen omfattar ett flerbostadshus i fyra våningar och avsikten är att detta ska bli hyresrätter. I södra delen återfinns också fem radhus. I de byggnader som vetter ut mot Strandgatan och Limhamnsvägen är även centrumfunktioner tillåtet på bottenplan. Ett parkeringsgarage med infart från Strandgatan byggs under den norra bostadsdelen. Avsikten är att gemensamhetsanläggning skall bildas för att alla bostäder inom planområdet skall kunna nyttja garaget. Detsamma gäller för avfallshantering, vilken är tänkt att placeras i anslutning till infarten från Strandgatan. Bostadsgården i den norra delen skall också kunna nyttjas av boende i den sydvästra delen. Genom kvarteret i öst-västlig riktning löper en gränd vilken är tänkt att kunna vara en passage även för allmänheten. BEBYGGELSE Radhusen får uppföras i två plan med en extra takvåning därutöver motsvarande maximalt hälften av takytan. Platta delar av taket får gärna vara vegetationsbeklätt, s.k. grönt tak. Takterrasser och balkonger får inte ha tak och deras avgränsning, dvs. med räcken el.dyl, ska vara genomsiktlig. På gårdssida får förråd byggas och på sidan som vetter mot 7

Prångaregatan är tanken att man ska kunna ha en uteplats i markplan där tak är tillåtet. Ut med Prångaregatan är stödmur inte tillåtet. Höjdskillnader behöver därför lösas längre in på tomten. Radhusens huvudentré ligger på gårdssidan, då parkering och miljöhus nås från detta håll, men det ska också vara möjligt att komma direkt ut och in från Prångaregatan sett. Längs med Limhamnsvägen ska entréerna vara genomgående så att både gård och gata kan nås från trapphusen. Längs Strandgatan är entréer till trapphusen placerade på gårdssidan medan entréer till lokaler är på gatusidan. Längs Strandgatan finns tankar både på att bygga den norra delen som en volym och dels att göra ett släpp där bara de undra våningarna bebyggs. Båda alternativen har sina för- och nackdelar och kommer att studeras mer i detalj under projekteringen. Taken på flerbostadshusen är tänkta att från markplan upplevas som parisiska, dvs förhållandevis branta och med ateljéfönster i takkupor, så att vindsvåningar kan bildas. Taken bryts sedan och på de återstående platta taken är avsikten att lägga ett grönt tak. Den nya bebyggelsen ska utföras i material som stämmer överens med karaktären i omgivningen, dvs tegel eller puts är lämpliga material. Långa sammanhängande fasader, längs Limhamnsvägen och Strandgatan, ska varieras i sitt uttryck. Avsikten är också att klätterväxter ska planteras så att de kan växa upp på de två understa våningarna. LANDSKAP OCH VEGETATION PARKMARK Kuststråket som passerar förbi kommer genom planförslaget få ett tillskott i from av en liten park kring kalkugnen. Den som rör sig längs stråket, från Limhamnsvägen i norr till Strandgatan söderut, kan välja om man går igenom parken och kvartersbebyggelsen, genom parken och längs Prångaregatan eller om man går längs Limhamnsvägen och viker av ner på Strandgatan i korsningen. Denna plan medger gatuplantering längs Limhamnsvägen precis norr om bostäderna. I detaljplanearbetet för Dragörkajen är avsikten att förlänga den oxelallé som finns längre söderut på Strandgatan även norrut så att den når upp till Limhamnsvägen. HÖJDSÄTTNING Förprojektering av höjder pågår. Plankartan kommer att kompletteras med plushöjder inför utställning. DAGVATTENHANTERING Dagvatten inom kvartersmark skall tas omhand på den egna fastigheten. REKREATION OCH LEK Lekmöjlighet skall anordnas inne på den upphöjda gården. Det måste inte vara i form av traditionella lekredskap utan kan med fördel utformas integrerat med gården, exempelvis genom att modulera marknivåerna, välja vegetation som också stimulerar till lek eller att viss del av 8

dagvattnet fördröjs öppet och blir lekbart en liten tid innan det rinner bort. Leken får gärna integreras med övriga möjligheter till rekreation på gården. Då kvarteret ligger som en ö omgiven av förhållandevis stora gator bör rekreation och lek prioriteras över andra intressen på gården. TRAFIK GATOR OCH VÄGAR Limhamnsvägen planläggs som huvudgata och Prångaregatan som lokalgata. Angöring till parkeringsgarage sker från Strandgatan, dock inte närmare korsningen med Limhamnsvägen/Övägen än 30 meter. Gångar i och kring byggnaderna, dvs. gränden i öst-västlig ritning och gången/räddningsvägen öster om bebyggelsen, är tänkta att vara gemensamhetsanläggningar och får gärna vara öppna för allmänheten. PARKERING Malmö stads p-norm ska följas vilket innebär att för radhusen skall det anordnas 1.5 parkeringsplatser per radhus, och för flerbostadshusen 0.8 parkeringsplatser per lägenhet. Därutöver tillkommer 0.1 platser per bostad för besöksparkering. Även p-normen för cykelparkering ska följas. ANGÖRING / VARUMOTTAGNING Angöring och varumottagning sker genom underbyggt parkeringshus samt omgivande gator. KOLLEKTIVTRAFIK Övägen/Limhamnsvägen trafikeras av stadsbusslinje 32 och 33, vilka passerar 4 respektive 6 gånger per timme under dagtid.. Busshållplats är avsedd att placeras på Limhamnsvägen precis vid kalkugnen. GÅNG- OCH CYKELVÄGAR Planområdet är beläget i ett område som är välförsett avseende cykelvägar. Denna plan medger en ny och bättre gång- och cykelväg längs Limhamnsvägens södra sida. TEKNISK FÖRSÖRJNING VA Fastigheten kan anslutas till det kommunala va-nätet. AVFALLSHANTERING Avfallshanteringen utformas i samråd med VA SYDs avfallsavdelning. Utrymmena för avfallshanteringen ska ha erforderlig dimensionering så att avfallet kan sorteras. Avfallsutrymmen ska vara belägna i markplan med kortast möjliga avstånd till uppställningsplats för hämtningsfordon. Transportvägen ska vara hårdgjord och upplevas som säker. 9

EL Planområdet kommer att försörjas från en befintlig nätstation på Västra Ansgarigatan. GAS Befintliga gasledningar finns både i Strandgatan och i Prångaregatan. VÄRME Möjlighet att ansluta till fjärrvärmenätet finns ej i dagsläget, men ledningsdragning som skulle möjliggöra detta är under utredning. EKONOMISKA OCH SOCIALA KONSEKVENSER BOSTADSPOLITISKA MÅL Bostadspolitiska mål för Malmö, antogs av kommunfullmäktige 2009-04-27. Målen är indelade i mål för en socialt hållbar bostadsförsörjning, mål för en ekonomiskt hållbar bostadsförsörjning samt mål för ett ekologiskt långsiktigt hållbart byggande. Dessa övergripande mål är indelade i 13 delmål föreliggande detaljplan uppfyller många utav dem i och med att avsikten är att uppföra både radhus, hyresrätter och bostadsrätter samt att främst skapa små lägenheter. Området kommer också att innefattas av Miljöbyggprogram Syd vilket borgar för en hög kvalitet vad gäller energihushållning, innemiljökvalitet, fuktskydd och urban biologisk mångfald. I en detaljplan kan inte upplåtelseformer regleras. BARNPERSPEKTIV Enligt FN:s barnkonvention ska barns bästa sättas i främsta rummet. Planområdet har goda förutsättningar att bli en bra miljö för både barn och vuxna genom att nya bostäder skapas i goda lägen i Malmö, och dessa ligger intill ett säkert och välutvecklat gång- och cykelnät. KOMMUNAL SERVICE I planområdets närhet finns tillgång till kommunal service i form av skolor, förskolor och vårdcentral. Behovet av förskolor är stort i hela staden. Från staden sida finns önskemål om att i bostäderna som denna plan medger kunna förlägga ett serviceboende, LSS, motsvarande 8-10 enrumslägenheter samt en större gemensamhetslokal. KOMMERSIELL SERVICE Planområdet ligger på gångavstånd, ca 500 m, till Limhamns centrum som har väl utbyggd kommersiell service. RELEVANTA PROJEKT I OMGIVNINGEN I området norr om kvarteret pågår detaljplanearbete för östra delarna av Cementas tidigare område, Dp 5099 Cementen m.fl. Denna detaljplan 10

har ännu inte vunnit laga kraft men innehåller främst bostäder och service. Detaljplanearbete för det västra området av Cementas område kommer troligen också att påbörjas inom den närmaste tiden. Väster om kvarteret Gråsejen ligger kvarteret Dragörkajen. Här pågår just nu också detaljplanearbete, Dp 5134 Dragörkajen, i avsikt att skapa bostäder. Detta detaljplanearbete närmar sig samrådsfasen. MILJÖKONSEKVENSER RISKHÄNSYN Inga åtgärder med hänsyn till risker är nödvändiga i området. Detaljplanen innehåller en bestämmelse som anger att bygglov inte får beviljas innan en markförorening är slutligt avhjälpt. Krav på avhjälpandeåtgärder kommer att ställas av Miljönämnden som ska tillgodose att marken kan bebyggas enligt detaljplanen på ett sätt som inte innebär risker för människors hälsa och säkerhet. STADSBILD Förslaget med innebär en markant förändring av stadsbilden. Samtidigt är omgivande kvarter ännu inte utbyggda på så sätt som de avses bli inom de kommande åren. I skisser nedan har förslaget därför främst placerats in i förhållande till befintlig bebyggelse på Prångaregatan och Strandgatan. I övrigt har förslaget anpassats i höjd genom att de lägre radhusen möter gathusen på Prångaregatan och de högre delarna i kvarteret ligger mot det planerade höghuset på Dragörkajen, silosarna och planerad bebyggelse på 4-5 våningar på Cementen. Skiss med kvarteret sett från nordväst. Illustration: Tage Möller Arkitektbyrå AB. 11

Kvarteret sett från nordost. Illustration: Tage Möller Arkitektbyrå AB. KULTURMILJÖ ARKEOLOGI Fornlämningar är skyddade genom bestämmelserna i 2 kapitlet lag om kulturminnen m.m. (1988:950). Samtliga markingrepp eller markförändrande åtgärder kräver Länsstyrelsens tillstånd. Om fornlämningar påträffas i samband med grävningar eller markarbeten skall dessa, i enlighet med 2 kap 10 kulturminneslagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Anmälningsplikten är en generell bestämmelse i kulturminneslagen och den gäller alltid. Fornlämningar kan uppträda som äldre murar, mörkfärgade gropar, eldstäder, sotfärgade jordlager, djurben, människoben m.m. HÄLSA OCH SÄKERHET MILJÖKVALITETSNORMER Luftföroreningarna ligger enligt Miljöförvaltningens beräkningar år 2006 på måttliga halter, vilket innebär att det inte är risk att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids. DAGVATTENHANTERING OCH ÖVERSVÄMNINGSRISK Planområdet ligger i ett område med ett mycket hårt belastat kombinerat avloppssystem. Limhamns avloppsområde är idag hårt belastat med översvämningar och alla åtgärder för att förbättra denna situation behöver utnyttjas. Området får inte får släppa ut mer vatten till va-nätet framöver än vad som sker i dagsläget. 12

Planområdet ligger mycket lägre än nuvarande miniminivå på +3.0 meter över havet för ny bebyggelse. Befintlig höjd på Prångaregatan vid föreslagen bebyggelses sydöstra hörn är ca. 1.8 m. Färdigt golv för bostäder får inte läggas under +3.0 m. Däremot tillåts lokaler som ligger lägre, och som har entréer mot gatuplan. Dessa delar, och andra delar som ligger lägre än + 3.0 m. som exempelvis källare, ska utföras vattentäta och med möjligheter att täta till öppningar som dörrar etc. RADON Enligt en markradonundersökning är från år 1996 utförd av SGU (Statens geologiska undersökningar) ligger planområdet inom normalriskområde för radon, vilket innebär att det vid byggande krävs radonskyddade konstruktioner. TRAFIK Trafikkonsekvenser av i planprogrammet föreslagen utbyggnad har beräknats och redovisats där. Utbyggnaden förutspås inte ge upphov till några problem. Planprogrammet, Runt Övägen, Pp 6003, finns att tillgå på Stadsbyggnadskontoret samt på www.malmo.se. BULLER I Trafikbullerpolicy för Malmö Stad, redovisas mål avseende buller. Följande riktvärden ska hållas vid nybyggnad av bostäder: Utomhus 55 dba ekvivalent ljudnivå vid uteplats Utomhus 70 dba maximal ljudnivå vid fasad/uteplats Inomhus 30 dba ekvivalent ljudnivå Inomhus 45 dba ekvivalent ljudnivå nattetid För befintlig bebyggelse är riktvärdet 10 db(a) högre. En trafikbullerutredning, upprättad av Elvir Kovacic på Stadsbyggnadskontoret i oktober 2010, visar att bullerproblematiken är som störst på hörnorna av kvarteret. Ingen större skillnad uppstår ifall de övre våningarna på byggnadsvolymen längs Strandgatan inte bebyggs på en liten del i norr. (Se även illustrationer på Illustrationskartan). 13

Trafikbullerutredning, oktober 2010. Ekvivalentnivå när byggnadsvolymen längs Strandgatan bebyggs helt i fyra våningar. Rosa färg motsvarar 55-57 db(a) och allt rött är därutöver. Trafikbullerutredning, oktober 2010. Ekvivalentnivå när de övre våningarna på byggnadsvolymen längs Strandgatan inte bebyggs på en liten del i norr. Rosa färg motsvarar 55-57 db(a) och allt rött är därutöver. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden för detaljplanen är femton år från det datum planen vunnit laga kraft. 14

MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Detaljplanen har handlagts av Carina Tenngart Ivarsson SBK, plankarta har ritats av Katarzyna Borowiecka. För landskapsfrågor svarar Carina Tenngart Ivarsson SBK och Nina Lindegaard och Pernilla Theselius GK, för trafik Lukas Lindgren GK samt för Fastighetskontoret Stina Räftegård. Illustration för bostadsbebyggelsen är gjord av Tage Möller arkitekter genom Nils P. Johansson. Bullerberäkning är gjord av Elvir Kovacic, SBK. Ingemar Gråhamn Carina Tenngart Ivarsson 15