Årsredovisning 2007 3,5% 2,5% 1,5% 0,5% -0,5% -1,5% -2,5% 1 Sammanfattning Under året har nytt datorstöd för verksamheten med digital journal och röntgen införts. Omfattande tekniska driftsstörningar har orsakat direkta kostnader såväl som intäktsbortfall i högre omfattning än beräknat. Införandet av nytt datorstöd är den huvudsakliga orsaken till underskottet på 38,2 mkr. 2 Verksamhetsförändringar Pågående införande av digital journal och röntgen är den största förändring som genomförts inom verksamheten på många år vilket i hög grad påverkar jämförelse mellan åren. Se bilaga 10. 3 Resultat 3.1 Intäkter 3.1.1 Interna vårdersättningar Intäkter vårduppdrag Under inledningen av året låg intäkter från vårduppdrag betydligt under budgeterad ökning på 2,6 %. Främsta orsaken till detta 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% -2,0% -4,0% -6,0% -8,0% var låg produktion och låga intäkter för uppsökande tandvård och tandreglering. Under senare delen av året återhämtades större delen av detta. Att intäkterna inte når upp till budgeterad nivå beror på färre färdigbehandlade barn än budgeterat. 3.1.2 Intäkter vuxentandvård Patientintäkter vuxna Under 2006 genomfördes omfattande besparingar där de viktigaste åtgärderna var kraftig neddragning av personalens fortbildning och uppskjuten digitalisering. Under 2007 har en förväntad "rekyl" uppstått genom uppdämt behov av fortbildning vilket lett till ökade kostnader såväl som intäktsbortfall. Till detta kommer digitaliseringen som startades under våren 2007 med breddinförande av datajournal och digital röntgen. Breddinförandet för på kort sikt med sig direkta kostnader såväl som omfattande intäktsbortfall. Tandvårdstaxan höjdes 1/7 med 13%. 1
Med denna bakgrund förväntades patientintäkterna under första halvåret ligga under 2006 års nivå för att efter taxehöjningen öka. Att intäktsbortfallet blev betydligt större än förväntat beror huvudsakligen på driftsstörningar i den digitala journalen och störningar i datormiljön. Dåligt fungerande system orsakar mycket irritation och medför omfattande intäktsbortfall. Driftsstörningarna har delvis samband med kapacitetsbrister i datanätet vilket i sin tur har samband med införandet av IP-telefoni. Problemen är nu i huvudsak tillrättade men för användarna tar det längre tid än beräknat att lita på funktionaliteten och anpassa tidbokningen till en felfri tillvaro. Mycket arbete och stora resurser har satts till för att komma till rätta med problemen. Branden i Vellinge påverkar också resultatet negativt sedan oktober månad. Intäktsförlusterna beräknas översiktligt till minst 1 Mkr medan kostnaderna beror på försäkringsvillkoren och den reglering av skadan som följer. Alla kostnader bokförs på separat objektnummer och i bokslutet belastar detta resultatet med ca 520 tkr. Stora resurser personellt är involverade för att snabbt finna lösningar för patienter och personal och därmed minska förlusterna. 3.2 Bruttokostnader Bruttokostnaderna ökade med 4,2 % vilket överensstämmer med budget. Omkostnaderna har dock ökat något mer än budgeterat medan lönekostnaderna blivit något lägre än budgeterat. 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% -1,0% -2,0% -3,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% -1,0% -2,0% Bruttokostnadsutveckling 3.3 Lönekostnader Lönekostnadsutveckling Till följd av löneökningar och höjt personalomkostnadspålägg budgeterades lönekostnaden öka med 3,6 %. Att budgeterad lönekostnadsökning under året legat på en betydligt lägre nivå beror huvudsakligen på att årets löneförhandlingar drog ut på tiden och att osäkerhet kring vilken retroaktivitet som skulle gälla gjorde att löneökningen inte heller kunde bokas upp. Årets löneförhandlingar landade slutligen i ett tvåårsavtal för SKTF och TT med löneökning från 1/9. Löneförhandlingen med SRAT slutade i ett avtal om ett år med retroaktivitet från den 1/4. Nivån på årets löneavtal för främst SKTF hamnade på en betydligt högre nivå än 2
15,0% 1 5,0% -5,0% -1 budgeterat. Att lönekostnaderna trots detta ökade något mindre än budgeterade 3,6 % beror på färre anställda och förändringar i personalsammansättningen. 3.4 Omkostnader Omkostnadsutveckling Omkostnaderna låg under året betydligt över budgeterad ökning på 4,2 %. Så sent som efter september låg ökningstakten så högt som 12 %. De insatser som gjordes för att sänka nivån föll väl ut och i bokslutet stannar ökningen av omkostnader vid 5,6 %. Ökningen av omkostnader skall ses i perspektivet av de omfattande sparåtgärder som vidtogs under 2006. Jämfört med 2005 är ökningen 1 %. Kostnadsökningen är dock alltför hög och över budgeterad nivå. Det finns två huvudorsaker till detta. Driftsstörningar på IT sidan medför ökade kostnader i form av utökat behov av helpdesk, externa konsultinsatser för felsökning och nödvändiga åtgärder. Utöver detta tillkommer även ökade kostnader för tjänster debiterade av ITT och dyrare telefoni till följd av Region Skånes införande av IP-telefoni. Kostnader för tandteknik, tandvårdsmaterial och förbrukningsinventarier ha sjunkit med 5,2 %. Att dessa kostnader minskar har till stor del samband med minskad produktionsvolym. Att ytterligare sänka omkostnaderna försvåras av utökad investeringsram för utrustning och inventarier som gör det möjligt att i snabbare takt än på många år byta ut behandlingsstolar, dentalutrustning och inredning i behandlingsrummen. I samband med byte av utrustning sker samtidigt uppfräschning av rum och ibland även byte av föråldrade förbrukningsinventarier och kringutrustning. Då de utrustningar och inventarier som byts ut oftast är ca 20 år gamla finns ett uppdämt behov vilket leder till att kringkostnaden i samband med byte av dentalutrustning i många fall blir relativt hög. 3.5 Resultat per verksamhetsgren Underskottet kan främst knytas till det största verksamhetsområdet, allmäntandvård vars underskott var 31,1 mkr medan specialist- och sjukhustandvård svarade för 2,1 mkr. Inom allmäntandvården beräknas dock barn och ungdomstandvården ha genererat ett överskott på 9,3 mkr medan vuxentandvården visar ett underskott på 45,4 mkr. Av allmäntandvårdens 71 kliniker gick 54 med underskott. Att vuxentandvården visar ett så stort underskott beror huvudsakligen på att priserna fram till taxehöjningen 1/7 låg på samma nivå som 2003 medan kostnadsläget för framför allt löner förändrats avsevärt. 3
Resultat per verksamhetsgren 2006-2007 Verksamhet 2006 2007 05-06 Allmäntandvård vuxna -22,1 Mkr -45,4 Mkr -23,3 Mkr Allmäntandvård barn o ungdom 11,1 Mkr 9,3 Mkr -1,8 Mkr Sjukhustandvård 0,3 Mkr 1,4 Mkr 1,0 Mkr Specialisttandvård Barn 0,7 Mkr -2,1 Mkr -2,8 Mkr Specialisttandvård Tandlossning 0,1 Mkr 0,2 Mkr 0,2 Mkr Specialisttandvård Tandreglering 2,8 Mkr -3,1 Mkr -5,9 Mkr Specialisttandvård Protetik 2,1 Mkr 1,4 Mkr -0,7 Mkr Folktandvården totalt -4,9 Mkr -38,2 Mkr -33,3 Mkr 460 450 440 430 anställda tandläkare (omräknat till heltid) 4 Personal 4.1 Anställda 420 2005 2006 2007 1460 1440 1420 1400 anställda (omräknat till heltid) 2005 2006 2007 En oförutsedd och oplanerad minskning av antalet tandläkare under 2006 medförde att assistanskvoten (antal tandsköterskor och receptionister per tandläkare) steg. Enligt budget 2007 skulle assistanskvoten återställas till tidigare nivå genom ökat antal tandläkare och/eller minskat antal tandsköterskor. Under 2007 har antalet anställda tandsköterskor och receptionister minskat med 15 heltidsbefattningar medan antalet tandläkare i medeltal över året varit i stort sett oförändrat. Även om personalomsättningen på tandläkare minskat något jämfört med 2006 är den fortfarande hög. 4.2 Resurser et resurser tandläkare har minskat något till följd av att tjänstledigheterna ökat. et tandsköterske- och receptionist resurser har till följd av lägre sjukfrånvaro och tjänstledighet inte minskat i paritet med antalet anställda i dessa kategorier. Förändringen av tjänst- och sjukledigheter får till följd att assistanskvoten inte förändrats så som avsetts. För hygienister ökar både antal anställda och antalet resurser något. 5 Produktion 5.1 Total produktion et behandlade patienter minskar både inom allmän- och specialisttandvård. Minskning gäller barn o och ungdomar såväl som vuxna patienter. De främsta orsakerna till detta är införandet av digital journal och ökad fortbildning av personalen. Under 2006 genomfördes som besparing en kraftig neddragning av personalens fortbildning. Återgång till normal nivå för personalens fortbildning och införandet av nytt datorstöd minskar den kliniska vårdtiden vilket leder till färre antal behandlade patienter. 4
Vuxentandvård Behandlingstyp patienter 2005 patienter 2006 patienter 2007 Förändring 2006-2007 Förändring % Allmäntandv: Behandlade patienter 221 521 222 680 209 638-13 042-5,9% -varav 20-29 år 43 278 44 342 44 299-43 -0,1% -varav 30-39 år 43 044 41 655 38 656-2 999-7,2% -varav 40-64 år 89 651 90 894 86 860-4 034-4,4% -varav över 65 år 45 548 45 789 39 823-5 966-13,0% Specialisttandv: Behandlade 8 290 7 750 7 594-156 -2,0% Produktivitetsförändring +3,7% +2,2% -5,2% Barntandvård Fullständigt behandlade 185 892 186 252 183 002-3 250-1,7% Barn :Marknadsandel 83,6% 83,4% 81,9% 6 Nyckeltal 6.1 Lönekostnad per resurs Lönekostnaden per resurs har ökat 4,5 % vilket är mer än lönekostnadsökningen på 3,6 %. Förklaringen till detta är ökning av tjänstledigheter med lön. 7 Investeringar Folktandvårdens utrustningsinvesteringar uppgick under året till 21,1 mkr vilket är en ökning med 13,6 mkr jämfört med 2006. Investeringarna har framför allt bestått av utbyte av dentala utrustningar, autoklaver, dental inredning, röntgenutrustning mm. Utökad investeringsram för utrustning och inventarier gör det möjligt att i snabbare takt än på många år byta ut behandlingsstolar, dentalutrustning och inredning i behandlingsrummen. Då de utrustningar som byts ut oftast är ca 20 år gamla finns ett uppdämt behov vilket leder till att kringkostnaden samband med byte av dentalutrustning i många fall blir relativt hög. Arbetet med att samla all specialisttandvård på ett våningsplan i tandvårdshuset i Kristianstad har slutförts. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 En ny klinik har färdigställts på Heleneholm i Malmö. Mindre renoveringar och/eller utbyte av utrustning har skett på bland annat klinikerna i Bara, Hörby, Linero i Lund, Perstorp och Råå. Successivt utbyte av autoklaver pågår. Dentalutrustningar inom Folktandvården Skåne 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 8 Prognos Anskaffningsår 8.1 Ekonomi Inför 2007 förväntades ett svagt resultat fram till höjningen av tandvårdstaxan den 1/7 varefter en återhämtning skulle ske. Återhämtningen uteblev till följd av de omfattande problemen med digitaliseringsprocessen. En helårseffekt av taxehöjningen hade kunnat förbättra resultatet med ca 25 mkr. 5
Folktandvården får ersättning i förskott för budgeterat antal färdigbehandlade barn. Vid årets slut görs en avräkning gentemot budget. Om antalet barn blir fler än budgeterat utgår ersättning medan färre barn medför återbetalning. Så sent som efter november var antalet färdigbehandlade barn fler än under motsvarande period 2006. Mycket lågt antal barn under december ställde prognosen på ända och medförde att 3,6 mkr fick återbetalas. 8.2 Kostnadstak I stort sett alla Folktandvårdens intäkter är styckeprisersättning för producerad vård varav 58 % är externt finansierade. Eftersom patienttillgången är god kan ett kostnadstak förhindra ökad produktionsvolym och därmed också motverka förbättrad ekonomi. Självklart skall kostnadskontrollen vara god så att kostnaderna ligger på rätt nivå i förhållande till produktionsvolym och intäkter. Kortsiktiga besparingar genomdrevs via allmänt påbud om 10 % sparbeting avseende ej verksamhetsanknutna omkostnader. Direktiv om minskning av materialsortiment och stopp för lager på titankomponenter framfördes. Problemen som har uppkommit vid införandet av nytt datorstöd för verksamheten överskuggar resultatet för 2007. Stora resurser, personellt och monetärt, har lagts ned för att komma tillrätta med problemen och därmed minska intäktsbortfallet. På kort sikt har åtgärderna gett ökade kostnader. Dessa kostnader är dock små i jämförelse på vad som finns att vinna. Då miljön nu fungerar tillfredställande återstår arbetet att återställa vårdgivarnas förtroende för verksamhetssystemet så de återgår till normala tider avsatta för behandling. 2008 kommer besparingsarbetet att intensifieras. 8.3 Vidtagna och planerade åtgärder till följd av ekonomiskt resultat Under 2007 påbörjades långsiktiga besparingsåtgärder: Samordning med regionkontoret framförallt gällande lönehantering men även andra administrativa tjänster. Överlämnad serverdrift och helpdeskfunktion från extern leverantör till ITT. Förbättrad prisjämförelse vid beställning av tandteknik. 6