Läroplan & Kursplan 2014 2013-10-31 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Organisation m.m. 4 Utbildningsansvarig 4 Utbildningsplan för sektionen 4 Registrering i medlemsregister 4 Inledning 5 LÄROPLAN 6 Kunskapsinhämtning 6 Kunskapssteg 6 Målbeskrivning 6 1-betyg i vinkunskap (Grundkurs) 7 Druvkurs 8 2-betyg i vinkunskap 9 3-betyg i vinkunskap 10 Introduktionskurs 14 Vin & Mat 14 Mousserandekurs 15 Kunskapsprov 16 Allmänt om prov 16 Provens genomförande 16 Tentamen för 1-betyg i vinkunskap 16 Tentamen för Druvbetyg 16 Tentamen för 2 betyg i vinkunskap 17 Tentamen för 3 betyg i vinkunskap 17 KURSPLAN 19 Kurs för 1-betyg i Vinkunskap (Grundkurs) 19 Teoretisk del 19 Praktisk del 19 Kurstillfällets innehåll 19 1. Allmän vinkunskap 20 2. Vita viner från Bordeaux och Bourgogne 20 3. Röda viner från Bourgogne och Bordeaux 20 4. Röda viner från Rhône och Beaujolais 21 5. Loire och Alsace kontra Tyskland 21 6. Röda viner från Spanien och Italien 21 7. Repetition 22 Druvkurs 23 Teoretisk del 23 Praktisk del 24 Kurstillfällets innehåll 24 1. Introduktion till de sex huvuddruvorna 25 2. Riesling 25 3. Sauvignon Blanc 25 4. Chardonnay 25 5. Cabernet Sauvignon 26 6. Syrah (Shiraz) 26 7. Pinot Noir 26 8. Repetition av de sex huvuddruvorna 26 Kurs för 2-betyg i vinkunskap 27 Teoretisk del 27 Praktisk del 27 Orienterande kurstillfällen 27 Kurstillfällets innehåll 27 1. Vinframställning och vinhantering 28 2. Frankrike, vita aromatiska viner 28 3. Frankrike, vita neutrala (dvs. inte så aromatiska) viner 29 4. Frankrike, röda viner 29 5. Tyskland och Österrike 29 6. Italien, med tonvikt på Toscana, Piemonte och Venetien 30 2013-10-31 2
7. Spanien och Portugal. 30 8. Vita viner från Nya Världen 30 9. Röda viner från Nya Världen 31 10. Söta viner (notera att söta viner ej förekommer på det praktiska 2b-provet) 31 11. Mousserande viner (notera att mousserande viner ej förekommer på det praktiska 2b-provet) 32 12. Starkviner (notera att starkviner ej förekommer på det praktiska 2b-provet) 32 13. Övningstentamen 32 Kurs för 3-betyg i vinkunskap 33 Teoretisk del 33 Praktisk del 33 2013-10-31 3
UTBILDNING I VINKUNSKAP INOM FÖRENINGEN MUNSKÄNKARNA Organisation m.m. Utbildningsansvarig Sektionens arbete leds av sektionsordföranden. Inom varje sektion skall det dock finnas en utsedd Utbildningsansvarig (UA). UA ansvarar för utbildningsverksamheten inom sektionen. På motsvarande sätt svarar den regionalt utbildningsansvarige (RUA) för utbildningsverksamheten inom regionen. Finns ingen särskilt utsedd utbildningsansvarig, ansvarar sektionsordförande respektive regionsordförande även för utbildningsverksamheten. Utbildningsplan för sektionen De rekommenderas att utbildningsansvariga tar fram en årlig plan för respektive sektions utbildningsverksamhet. Utbildningsplanen bör beakta riktlinjerna i föreningens treåriga verksamhetsplan. Registrering i medlemsregister Genomgången betygskurs och godkända betygsprov skall registreras i föreningens medlemsregister. 2013-10-31 4
Läroplan & Kursplan Inledning Av föreningen Munskänkarnas ändamålsparagraf framgår att föreningen bland annat har som syfte att öka kännedomen och kunskapen om vin. Av stadgarna framgår vidare att detta delvis skall ske genom att föreningen skall anordna kurser med möjlighet att avlägga kunskapsprov på olika nivåer. Utbildningskommittén har därför tagit fram en läroplan och kursplan för föreningens olika kurser och prov. Dokumentet revideras varje år och detta är föreningens Läroplan & Kursplan för utbildningsåret 2014. Det är viktigt att du som regionalt eller lokalt utbildningsansvarig har tagit del av innehållet i läroplan och kursplan i dess helhet. Läroplanen är att betrakta som ett styrande dokument och beskriver mål, riktlinjer och kunskapssteg. Kursplanen däremot är endast att betrakta som ett rådgivande dokument med avsikten att demonstrera läroplanens intentioner Kursplanen redovisar alltså ett sätt att tolka läroplanen och utgör därigenom en vägledning om vilken kunskapsnivå som förväntas vara inhämtad för respektive betygsnivå. På utbildningsdelarna av föreningens hemsida finns idag litteraturanvisningar samt ett omfattande utbildningsmaterial till stöd och hjälp för den som planerar eller genomför en kurs. Sektionens utbildningsansvarige är ansvarig för att läroplanen och kursplanen i relevanta delar kommuniceras till övriga förtroendevalda och till medlemmarna. Det är exempelvis viktigt att det finns väl utarbetade rutiner för kommunikation mellan utbildningsansvarig och registeransvarig för registrering av kurser och godkända betygsprov. För att underlätta för den som arbetar med förberedelser och kunskapsinhämtning inför prov på någon av de fyra betygsnivåerna, bör tillämpliga delar av läroplanen och kursplanen göras tillgängliga. 2013-10-31 5
Kunskapsinhämtning LÄROPLAN Vinkunskap kan av medlemmen inhämtas genom t.ex. deltagande i sektionens provningar deltagande i sektionens kurser och studiecirklar deltagande i de resor som rekommenderas av föreningen egna studier och resor Kunskapssteg Deltagande i föreningens utbildningsverksamhet kan föra fram medlemmen till någon av fyra betygsnivåer, dessutom finns kompletterande kurser. Benämningarna på dessa presenteras i tabellen nedan. Benämning Förutsättning Betygssteg Godkänt teoretiskt och praktiskt kunskapsprov berättigar till 1-betyg Inga krav 1-betyg Grönt märke (Grundkurs) Druvkurs Inga krav * Druvbetyg Gult märke 2-betyg 1-betyg eller Druvbetyg * 2-betyg Blått märke 3-betyg 2-betyg 3-betyg Vinrött märke Introduktionskurs Inga krav Ingen examination --- Vin & Mat Inga krav ** Ingen examination --- Mousserandekurs Inga krav ** Ingen examination --- * Rekommendationen är att godkända prov för 1-betyg följt av Druvbetyg erhålls innan försök på på 2- betygsprovet görs. ** Rekommendationen är att godkänt prov för 1-betyg eller Druvbetyg erhålls innan Vin & Matrespektive Mousserande-kurs inleds. Godkänt på respektive kunskapsnivå berättigar till anskaffande av märke. Godkänt på 2- och 3-betygsnivåerna berättigar även till inköp av ett centralt framtaget diplom. Det är önskvärt, men inget krav, att medlem deltager i sektionens kursverksamhet innan prov på berörd nivå avläggs. Målbeskrivning I läroplanen graderas kraven på teoretiska kunskaper i nivåerna översiktliga kunskaper, kunskaper, goda kunskaper och mycket goda kunskaper. För praktiska färdigheter finns de fyra nivåerna; viss färdighet, färdighet, stor färdighet och mycket stor färdighet 2013-10-31 6
1-betyg i vinkunskap (Grundkurs) För godkänd kurs skall eleven: * Ha översiktliga kunskaper om alkoholens hälsoeffekter. Ha översiktliga kunskaper om våra sinnesfunktioner och deras möjligheter och begränsningar i ett vinprovarsammanhang. * Ha översiktliga kunskaper om vinets historia. * Ha översiktliga kunskaper om vinodling, samt förutsättningarna för detta med avseende på geologi och klimat i de europeiska vinländerna: Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland. I tillägg till detta ha översiktliga kunskaper om de mest kända vintyperna från i första hand följande regioner/distrikt: Frankrike: Loire, Alsace, Bourgogne (inkl. Chablis), Rhône och Bordeaux Tyskland: Mosel, Rheingau, Pfalz och Franken. Spanien: Rioja, Katalonien och Ribera del Duero Italien: Piemonte, Toscana och Venetien * Ha översiktliga kunskaper om vinlagstiftningens principer, tillämpning, i de länder och områden kursen berör. * Ha översiktliga kunskaper om hur man framställer bordsviner: vita, rosé och röda viner. * Ha förvärvat översiktliga kunskaper om konsumentens hantering av det färdiga vinet. Här avses grundläggande faktorer som rör lagring, hantering och servering av vin. * Ha översiktliga kunskaper om följande druvor och deras vanligaste vintyper: Gröna druvor: Chardonnay, Sauvignon Blanc, Riesling, Pinot Gris, Gewürztraminer. Blå druvor: Cabernet Sauvignon, Pinot Noir, Syrah, Gamay, Tempranillo, Nebbiolo, Sangiovese. * Ha uppnått viss färdighet i att beskriva och urskilja druv- eller områdestypicitet för ovanstående druvors viner. * Ha uppnått färdighet i att analysera och beskriva ett vin ur kvalitetshänseende. * Ha uppnått viss färdighet i att använda ett adekvat språk för att beskriva viktiga begrepp såsom färg, doft och smak i samband med analys av viner. * Ha uppnått färdighet i att analysera och beskriva ett vin avseende sötma, fruktsyra och garvsyra (tannin). 2013-10-31 7
Den som genomgår det praktiska provet för att erhålla 1-betyg i vinkunskap skall * Kunna beskriva och identifiera skillnader i mängden fruktsyra för parvis valda vita viner, samt kunna beskriva och identifiera skillnader i mängden garvsyra (tannin) för parvis valda röda viner. Druvkurs För godkänd kurs skall eleven: Ha kunskaper om våra sinnesfunktioner och deras möjligheter och begränsningar i ett vinprovarsammanhang. * Ha goda kunskaper om hur förutsättningarna för vinodling, med avseende på geologi, klimat, mesoklimat och mikroklimat, påverkar den färdiga slutprodukten. * Ha goda kunskaper om odlingsteknik och hur denna påverkar slutprodukten för olika druvsorter. * Ha goda kunskaper om vinframställning för vita, rosé, och röda viner. * Ha goda kunskaper om följande druvor och deras vanligaste viner. Gröna druvor: Chardonnay, Sauvignon Blanc och Riesling. Blå druvor: Cabernet Sauvignon, Pinot Noir och Syrah. * Ha översiktliga kunskaper om följande druvor och deras vanligaste viner. Gröna druvor: Pinot Gris och Gewürztraminer. Blå druvor: Gamay, Tempranillo, Nebbiolo och Sangiovese. * Ha uppnått färdighet i att använda ett adekvat språk för att beskriva viktiga begrepp såsom färg, doft och smak i samband med analys av viner. * Ha uppnått viss färdighet i att analysera och beskriva vin med avseende på dess utmärkande egenskaper. Här avses bl.a. tannin-, syra- och alkoholhalt, men även mer subjektiva värderingar rörande specifika druvaromer, vilken vinframställningsteknik som nyttjats etc. * Ha uppnått färdighet i att beskriva och urskilja druvtypicitet för ovanstående druvors viner. Den som genomgår det praktiska provet för att erhålla Druvbetyg skall * Besitta färdighet i att utifrån kunskaper om druvor och vinframställning, och med hjälp av kunskap uppnådd genom provningsverksamhet, kunna särskilja mellan olika torra viner från druvorna Chardonnay, Sauvignon Blanc och Riesling respektive Cabernet Sauvignon, Pinot Noir och Syrah. 2013-10-31 8
2-betyg i vinkunskap För godkänd kurs skall eleven: * Ha goda kunskaper om vinproduktionen i följande europeiska vinländer: Frankrike, Italien, Spanien, Tyskland och Portugal. Detta moment skall även omfatta begrepp såsom vingeografi, klimat, vingeologi och vinlagstiftning. * Ha kunskaper om resten av den vinodlande världen. * Ha goda kunskaper om vinodling och framställning av vin av typerna bordsviner, mousserande viner, söta och ädelsöta viner samt starkviner. * Ha översiktliga kunskaper om framställningsmetodik och produktion av vindestillat och destillat av druvrester. * Ha goda kunskaper om (inkl. växtplatser och viner) de på föregående kursnivåer genomgångna druvorna samt nedan uppräknade druvsorter. Gröna druvor: Chenin Blanc, Semillon, Silvaner, Muscat, Grüner Veltliner, Muscadet, Viognier och Albariño. Blå druvor: Merlot, Cabernet Franc, Grenache, Corvina, Zinfandel, Malbec, Tannat, Pinotage. * Ha förvärvat goda kunskaper om hur förutsättningarna för druvodling påverkas av jordmånen. * Ha förvärvat goda kunskaper om klimatets betydelse. * Ha förvärvat goda kunskaper om konsumentens hantering av det färdiga vinet. Här avses faktorer som rör lagring, hantering och servering av vin. * Ha uppnått stor färdighet i att använda ett adekvat språk för att beskriva ett vins egenskaper. Den som genomgår det praktiska provet för att erhålla 2-betyg i vinkunskap skall * Besitta stor färdighet i att, med hjälp av kunskap uppnådd genom omfattande provningsverksamhet, kunna härleda viner från olika druvor, druvkombinationer och geografiskt ursprung. Med geografiskt ursprung avses en noggrannhet på en nivå som motsvarar region (motsv.). superregioner som Australiens South East Australia och Sydafrikas Western Cape är i detta hänseende inte att betrakta som regioner. 2013-10-31 9
3-betyg i vinkunskap För att uppnå tillräckliga teorikunskaper för godkänt på 3-betygsnivån krävs gedigna egna förberedelser på alla plan, omfattande: * De vinkunskaper, vilka beskrivits och identifierats i tidigare kursnivåer, vilka nu fördjupas och byggs på genom omfattande studier. * Mycket stor och bred erfarenhet av vinprovning och där ingående analys av viner. Nedan redovisas några exempel på vilka kunskaper som krävs för godkänt på 3-betygsnivån. Tentanden ska bl.a. kunna redovisa följande kunskaper för godkänt på det teoretiska provet: * Ha mycket goda kunskaper om vinproduktionen i följande vinländer: Frankrike, Italien, Portugal, Spanien, Tyskland, Österrike, USA, Australien, Nya Zeeland, Sydafrika, Chile och Argentina. * Ha goda kunskaper om följande vinländer och områden: Schweiz, Ungern, Grekland, övriga Östeuropa, östra Medelhavsområdet och övriga Sydamerika. Dessa första två moment skall även omfatta begrepp såsom vingeografi, klimat, vingeologi och förekommande vinlagstiftning. * Ha kunskaper om vinodling och vinframställning i övriga världen. * Ha mycket goda kunskaper om hur förutsättningarna för vinodling varierar i olika områden (länder, regioner etc.) beroende på jordmån, klimat, mesoklimat och mikroklimat. * Ha goda kunskaper i ampelografi med tonvikt på Vitis vinifera. * Ha goda kunskaper om vinrankans fiender och olika bekämpningsmetoder. * Ha goda kunskaper med avseende på vinodling och hur t.ex. olika former av plantering, uppbindning, beskärning, gallring och skördemetodik kan påverka druvornas kvalitet och därmed det färdiga vinet. * Ha mycket goda kunskaper om alla typer av vinframställningsteknik: Vita och röda bordsviner, mousserande viner, VDN-viner, VdL, övriga starkviner, botrytiserade viner, söta viner utan botrytiskaraktär såsom Eiswein och viner av torkade druvor. * Ha förvärvat mycket goda kunskaper om hantering av det färdiga vinet. Här avses faktorer som rör lagring, hantering och servering av vin. * Ha goda kunskaper om framställningsmetodik och produktion av vindestillat och destillat av druvrester. 2013-10-31 10
I det praktiska provet, för att erhålla 3-betyg i vinkunskap, skall tentanden * Besitta mycket stor färdighet i att, med hjälp av kunskap uppnådd genom mycket omfattande provningsverksamhet, kunna resonemangsvis härleda viner med varierande geografiskt ursprung, från olika druvor och druvkombinationer samt kunna ange ungefärlig ålder. Med geografiskt ursprung avses en noggrannhet på en nivå som motsvarar distrikt (motsv.). Enskilt arbete Syftet med det enskilda arbetet är att tentanden skall få redovisa sin kompetens, och sin djupa förståelse för vinkunskap, genom att genomföra ett friare arbete där han/hon ges möjlighet att dra egna slutsatser och skapa ny kunskap. Samtidigt är det angeläget för föreningen att medlem, som är på väg att bli godkänd vid sin tentamen på 3-betygsnivån, ställer sina kunskaper till föreningens förfogande i utbildningsarbete, provningsverksamhet och som medarbetare i föreningen Munskänkarnas publikationer. Det enskilda arbetet skall därför vara av sådan kvalitet, och ha ett sådant innehåll, att det har ett allmänt intresse och att det kan nyttjas inom föreningens verksamhet, och då särskilt dess utbildningsverksamhet. Förutom detta gäller nedanstående krav för det enskilda arbetet: * Arbetet skall vara självständigt. * Arbetet skall demonstrera god överblick och förtrogenhet med det valda ämnesinnehållet. * Innehållet skall vara väl avgränsat till olika aspekter av exempelvis historia, geologi, geografi, ampelografi, vinodling, vinframställning etc. * Litteratur eller andra källor, vilka utnyttjas i arbetet, måste noga förtecknas, dvs. referensförteckning skall bifogas. Arbetets genomförande och Utbildningskommitténs handledarfunktion * Utbildningskommittén fungerar som handledare för det enskilda arbetet. * Tentanden väljer, utifrån eget intresse, ett förslag till ämnesområde för det enskilda arbetet. Detta förslag meddelas, tillsammans med en kortfattad beskrivning av det tänkta upplägget, Utbildningskommittén. Tentanden bör således kunna göra troligt att det tänkta upplägget kan ge upphov till en uppsats med allmänintresse och av erforderlig stringens. * Tentanden skall kunna påvisa att han/hon har tillgång till erforderligt källmaterial eller på annat sätt kan inhämta det kunskapsstoff som krävs för att säkerställa arbetets kvalitet. * Tentanden skall i samråd med Utbildningskommittén diskutera och slutgiltigt välja ämnesinnehåll. Utbildningskommittén har möjlighet att säga nej till ämnesområde som inte anses uppfylla syftena med det enskilda arbetet. * Vid behov ges anvisningar om på vilket sätt arbetet kan förändras och/eller kompletteras för att Utbildningskommittén skall kunna godkänna det vid en förnyad bedömning. 2013-10-31 11
Arbetsgången vid uppsatsskrivandet bör i huvudsak följa den logik som presenteras i tabellen nedan. Tentand UKOM 1. Ämnesval och övergripande disposition Rådgivning och gemensamt beslut om inriktning och upplägg 2. Självständigt arbete Vid behov rådgivning 3. Presentation av första utkast Övergripande synpunkter v.g. faktainnehåll, disposition, pedagogik och språk 4. Självständigt arbete Vid behov rådgivning 5. Presentation av andra utkast Detaljsynpunkter enl pkt. 3 6. Självständigt arbete Vid behov rådgivning 7. Presentation av färdigt arbete Beslut om godkännande Antalet utkast kan variera från arbete till arbete. Grundregeln är dock den att synpunkterna bör vara mer detaljerade, och mindre omfattande, i senare versioner. Arbetets redovisning * Redovisningen sker normalt skriftligt, gärna med stödjande material i form av bilder, statistik, diagram, video m.m. Arbetet skall tillställas Utbildningskommitten som datafil (Word eller pdf). Tentanden skall vara medveten om att arbetet kan komma att presenteras på föreningens utbildningssidor på internet. Redovisningen presenteras normalt i någon av nedanstående former: - Uppsats som är av erforderlig kvalitet, avseende struktur och språk, för spridning inom föreningen. Arbetet ska till sitt innehåll vara belysande, förklarande och utredande eller analyserade. Omfattningen bör vara i storleksordningen 7-10 A4-sidor. - Undervisningspaket utformat på sådant sätt att det direkt kan utnyttjas av de utbildningsansvariga ute i sektionerna eller användas vid studiedagar inom regionerna. Materialet skall vara pedagogiskt utformat och innehålla utförliga instruktioner till användaren, t.ex. beträffande vinval vid eventuell illustrerande vinprovning. Enskilda arbeten kommer att ingå i en kunskapsbank som kan nås via Internet (Utbildningskommitténs hemsida) och därigenom göras tillgängliga för samtliga sektioner. 2013-10-31 12
Exempel på ämnesområden: * Historia * Vinodling Markberedning, gödsling, plantering, beskärning, uppbindningsteknik, planteringstäthet, för- och nackdelar med klonurval, sjukdomsbekämpning, ekologisk odling, bekämpning av skadeangrepp från insekter och djur, skydd mot frostangrepp, skördemetoder. * Vinframställning Traditionell vinframställning kontra högteknologisk. Ingående studier och beskrivning av framställningstekniker för traditionella vita, röda och starka viner. Liknande arbete med speciella viner såsom amarone och VDN. Temperaturpåverkan vid tillverkningen. Lagringspåverkan. Olika eksorter och deras effekter på slutprodukten vin. * Druvor Traditionella druvor i olika vinområden, egenskaper, vad är det som gör dem lämpade för en särskild växtplats? Olika druvors egenskaper, vad är det som påverkar dessa egenskaper? * Områden Ingående beskrivning av odlingsförutsättningar betingade av geografi, topografi och klimat, dvs. terroir. Hur speglas detta i vinets karaktär en jämförelse mellan ett par områden. * Sensorik och vinprovningsteknik Hur kan man underlätta inlärningen på olika nivåer? * Vin och mat 2013-10-31 13
Introduktionskurs Målgrupp Kursen vänder sig till de som är nyfikna på vin och vill lära sig lite mer. Vänder sig till nybörjaren. Vänder sig till de som har provat en del men vill ha mer strukturerad kunskap. Vänder sig till de som vill ha en bas för att tillgodogöra sig andra kurser inom Munskänkarna. Kursen kan också betraktas som förberedande inför Munskänkarnas andra vinkurser, speciellt Grundkursen och Druvkursen. Syfte Att ge kursdeltagarna skall lära sig förstå vad som gör ett vin gott för dem, lära sig förstå vinets beståndsdelar och kunna utnyttja den kunskapen i att hitta de viner de vill ha och tycker om. Kursen syftar även till att motivera till ytterligare förkovran inom området vinkunskap. Mål Målet med kursen är att deltagarna efter genomförd kurs ska ha grundläggande kunskap i vinprovningsteknik samt kännedom om vinvärlden, vinframställning samt gröna och blå druvor. Vin & Mat Syfte Att ge ökad kunskap om hur smaksinnet fungerar, vilka smaker som finns och var de finns, hur smaker i råvaror och maträtter påverkar och förändrar vinets upplevda smak, hur tillagningsmetod och tillbehör påverkar kombinationen samt hur man med denna kunskap ska kunna förutse hur mötet mellan en maträtt och ett givet vin skall te sig. Mål Slutmålet efter en fullt genomgången vin- och matkurs är att deltagaren ska ha kontroll över hur en kombination mellan ett vin och en maträtt kan skapas, att förutse hur den ska bli, att förstå och kontrollera olika detaljer vad gäller smak, struktur och arom oavsett vilket vinet är och vilken maträtten är och därigenom beredas maximal njutning av såväl vinet, maten, som de båda tillsammans. 2013-10-31 14
Mousserandekurs Målgrupp Kursen vänder sig till de med grundläggande kunskaper i vinkunskap och som vill lära sig mer om mousserande viner. Syfte Att ge ökad kunskap om mousserande viner, framförallt hur dessa framställs och vad som karakteriserar mousserande viner från hela världen. Särskilt fokus ligger på mousserande viner från området Champagne. Mål Målet med kursen är att deltagarna efter genomförd kurs ska ha god teoretisk och praktisk kunskap om mousserande viner från Champagne och övriga delar av världen, dvs: Ha goda kunskaper om hur man framställer mousserande vin. Kunna särskilja de olika vintyperna av mousserande vin. Ha goda kunskaper om geologi, klimat mm i de viktigaste områdena. 2013-10-31 15
Kunskapsprov Allmänt om prov För behörighet att skriva prov krävs att medlemsregistret entydigt visar att behörighetskraven är uppfyllda. Medlem äger rätt att vid icke godkänt resultat på något av kunskapsprovens delmoment (dvs. teori resp. praktik) återkomma för nya försök. Medlem som redan är godkänd på delmoment i kunskapsprov kan inte göra om detta moment (Det föreligger naturligtvis inget hinder att deltaga i provet så länge delprovet inte skickas in centralt för rättning.). Enskilda medlemmar äger rätt att tentera för 1- respektive Druvbetyg med en minsta tid mellan prov på 1 vecka. Sektioner äger rätt att ge prov när så önskas, förutsatt att 1-veckasregeln efterlevs för enskilda medlemmar. Det är sektions uppgift att bevaka att så sker. Prov utarbetas centralt av Utbildningskommittén. Denna kommitté har också uppdraget att rätta och bedöma tentamen på 2- resp. 3-betygsnivån. Tentaminas innehåll styrs av läroplanen. Provens genomförande Ansvaret för genomförande och rättning av 1-betygsprovet åvilar en provansvarig person. Det är i första hand sektionens Utbildningsansvarige (UA) som har detta ansvar. UA kan dock delegera hela eller delar av denna uppgift till annan förtroendevald person som då blir provansvarig. För att genomföra proven på ett korrekt och ensartat sätt i alla sektioner krävs att den provansvarige noggrant läser och följer de särskilda anvisningar som Utbildningskommittén har utarbetat för ändamålet. Tentamen för 1-betyg i vinkunskap Tentamen på 1-betygsnivån anordnas inom sektionen, eller av flera sektioner i samverkan, när sektionsledningen finner det lämpligt. Notera dock restriktioner för enskilda medlemmar under "Allmänt om prov". Provet omfattar en teoridel följd av en praktisk del. Teoretisk och praktisk del godkännes var för sig, men båda delarna måste vara godkända innan tentamen för 1-betygsnivån anses godkänd. Ansvaret för genomförande, inklusive val av provviner, och rättning av 1-betygsprovet åvilar provansvarig person. Till stöd vid val av provviner tillhandahåller Utbildningskommittén listor med lämpliga viner på hemsidan. UA ansvarar för att godkända delprov blir registrerade i medlemsregistret. Observera att provresultatet skall registreras även om en deltagare endast klarar godkänt resultat på den ena av provets två delar. Tentamen för Druvbetyg Tentamen för Druvbetyg anordnas inom sektionen, eller av flera sektioner i samverkan, när sektionsledningen finner det lämpligt. Notera dock restriktioner för enskilda medlemmar under "Allmänt om prov". 2013-10-31 16
Provet omfattar en teoridel följd av en praktisk del. Teoretisk och praktisk del godkännes var för sig, men båda delarna måste vara godkända innan tentamen för Druvbetyg anses godkänd. Ansvaret för genomförande, inklusive val av provviner, och rättning av Druvbetygsprovet åvilar provansvarig person. Noteras bör att samtliga viner ska vara torra. Till stöd vid val av provviner tillhandahåller Utbildningskommittén listor med lämpliga viner på hemsidan. UA ansvarar för att godkända delprov blir registrerade i medlemsregistret. Observera att provresultatet skall registreras även om en deltagare endast klarar godkänt resultat på den ena av provets två delar. Tentamen för 2 betyg i vinkunskap Tentamen på 2-betygsnivån anordnas inom sektion eller av flera sektioner i samverkan. Utbildningskommittén bestämmer datum för provets genomförande. Provet anordnas normalt den tredje lördagen i mars månad varje år. Provet omfattar en teoridel och en praktisk del. Teoretisk och praktisk del godkännes var för sig, men båda delarna måste vara godkända innan tentamen för 2-betygsnivån anses godkänd. Utbildningsansvarig svarar lokalt för genomförande av tentamen på 2-betygsnivån. Behörig munskänk, som önskar deltaga i provet, skall anmäla sitt intresse till sektionens utbildningsansvarig. UA ansvarar för att samtliga tentander är behöriga att skriva prov, samt att dessa anmäls till kansliet på särskilt anvisad lista. Utbildningskommittén ansvarar för rättning av tvåbetygsprovet. Registrering av provresultat ombesörjes av kansliet. Tentamen för 3 betyg i vinkunskap Tentamen på 3-betygsnivån anordnas vanligen vartannat år, med teoriprov i början av november jämna år och praktiskt prov i början av februari udda år. Utbildningskommittén bestämmer datum både för provets teoretiska och praktiska del. Tentamen för 3 betyg i vinkunskap omfattar tre delar: 1. Teoretiskt prov 2. Praktiskt prov 3. Enskilt arbete Det teoretiska provet Provets teoretiska del genomföres inom sektionen eller av flera sektioner i samverkan. UA är ansvarig för denna del av provet. Behörig munskänk, som önskar deltaga i den teoretiska delen av tentamen för 3-betygsnivån, skall anmäla sitt intresse till utbildningsansvarig. UA ansvarar för att samtliga tentander är behöriga att skriva prov, samt att dessa anmäls till kansliet på särskilt anvisad lista. Utbildningskommittén ansvarar för rättning av trebetygsprovet. Registrering av provresultat ombesörjes av kansliet. 2013-10-31 17
Praktiskt prov Efter godkänt resultat på provets teoretiska del inbjudes medlemmen till de, centralt anordnade (vanligen i Stockholm), praktiska proven. Medlem i svensk sektion har rätt till att på föreningens bekostnad resa till de två prov som följer närmast efter det godkända teoriprovet (med billigaste färdsätt och maximalt 1000 kr). Ansvar för anordnande och rättning av praktiskt prov åvilar Utbildningskommittén. Registrering av provresultat ombesörjes av kansliet. Enskilt arbete Efter godkänt teoretiskt och praktiskt prov skall ett avslutande enskilt arbete utföras. Information om det enskilda arbetet utgår till tentanden i samband med inbjudan till teoretisk respektive praktiskt prov för 3 betyg i vinkunskap, samt vid meddelande om godkänt praktiskt prov. Det enskilda arbetet bör utföras så snart som möjligt efter att godkänt resultat på praktiskt prov meddelats. Arbetets genomförande planeras i samråd med Utbildningskommittén. Det åvilar Utbildningskommittén att bedöma arbetets kvalitet och avgöra om det kan godkännas. Utbildningskommittén äger möjlighet att delegera godkännande av enskilt arbete till minst två medlemmar som i enighet har rätt att godkänna arbetet eller returnera det för ytterligare bearbetning. Godkända arbeten skall alltid redovisas för Utbildningskommittén i dess helhet. Registrering av godkänt arbete, och därigenom godkänt kunskapsprov för 3-betyg i vinkunskap, ombesörjes av kansliet. 2013-10-31 18
KURSPLAN Kursplanen redovisar ett sätt att tolka läroplanen och utgör därigenom en vägledning om vilken kunskapsnivå som förväntas vara inhämtad för respektive kunskapssteg. För ytterligare stöd till sektionernas utbildningsansvariga hänvisas till Utbildningskommitténs kursmaterial på hemsidan. Kurs för 1-betyg i Vinkunskap (Grundkurs) Kursen omfattar ca 7 kurstillfällen och skall med sitt innehåll uppfylla kraven uppställda i läroplanens målbeskrivning för 1-betyg i vinkunskap. Teoretisk del Syftet med kursen är att översiktlig informera om vinhistoria, geografi, vinodling, vinframställning, klimat, geologi, principer för vinlagstiftning samt aktuella druvsorter (inkl. egenskaper) för de i läroplanen angivna länderna och de utpekade regionerna/distrikten. Dvs. beskriva de förutsättningar som gör varje område specifikt. Praktisk del Provningarna inriktas på att urskilja kvalitet, druv- och områdestypicitet. Vid provningarna ska även smakegenskaperna sötma, fruktsyra och garvsyra studeras. Såväl de vita som de röda vinerna bör vid provningarna serveras rumstempererade, dvs. 14-18 grader. När det gäller möjligheten att finna lämpliga kursviner så poängteras vikten av att den kurstillfällesansvariga är ute i god och ordnar viner. Inte sällan utgör beställningssortimentet den bästa källan till bra kursviner. Kurstillfällets innehåll I respektive kursavsnitt ingår en orientering om lokal vinhistoria, vinlagstiftning, geografi, klimat, geologi och druvsorter. Dvs. en beskrivning av de förutsättningar som gör de aktuella områdena och dess viner specifika. Det teoretiska innehållet vid kurstillfällena innefattar även beskrivningen av de för provningen aktuella druvornas smakegenskaper. Upplägget av provningarna skall ses som en orientering mot de viner som är centrala enligt läroplanen. Förslagen behöver inte följas strikt utan kursledaren har rätt att modifiera och komplettera enligt egna erfarenheter och önskemål. Kursledaren kan således göra de förändringar han/hon önskar, t.ex. omdisponeringar eller tillägg av kurstillfällen. 2013-10-31 19
1. Allmän vinkunskap Översiktligt behandlas vinframställningsteknik samt Västeuropas vingeografi, klimatzoner, vingeologi och ampelografi. Genomgång av grundläggande faktorer som rör lagring, hantering och servering av vin. Grundläggande provningsteknik gås igenom, bl.a. beskrivs särskilda egenskaper för utseende, doft och smak. För smakegenskaperna läggs fokus på att förklara och beskriva fruktsyra och garvsyra (tannin), men även sötma och eldighet (alkohol). I samband med avsnittet presenteras även metodik att utföra anteckningar under provning. Provningen inriktas på att med två vita och två röda viner beskriva och exemplifiera fruktsyra respektive garvsyra (tannin). Vinval: a. fruktsyran exemplifieras med ett torrt tyskt Riesling-vin av god kvalitet och ett enkelt bordsvin med låg syra. b. garvsyran illustreras med hjälp av ett vin med utpräglade torra tanniner (ex. något strävt italienskt vin, förslagsvis en Barolo, alternativ ett Tannat-vin från Madiran) och ett mjukt, enkelt bordsvin. 2. Vita viner från Bordeaux och Bourgogne Teorin inriktas på generella förutsättningar för vinproduktion i Frankrike, principer för vinlagstiftning (med tonvikt på Frankrike) samt mot området Bordeaux. I samband med detta beskrivs även hur fatkaraktär kan kännas igen i doften. Provningen inriktas på att finna det druv- och områdestypiska hos: a. ett Chardonnay-vin från Chablis som inte jäst eller lagrats på ekfat. b. ett ekfatslagrat Chardonnay-vin från Côte d Or. c. ett enkelt vitt Sauvignon Blanc-baserat bordeauxvin (t.ex. ett generiskt bordeauxvin). d. ett bra fatlagrat Sauvignon Blanc-baserat vin från Pessac-Léognan av god klass. samt att e. söka skillnaderna mellan Chardonnay-vinerna och även försöka identifiera fatkaraktären. f. att studera kvalitets- och karaktärsskillnaden mellan Bordeaux-vinerna. 3. Röda viner från Bourgogne och Bordeaux Teorin i detta avsnitt riktas i huvudsak mot Bourgogne. Provningen inriktas på att finna det druv- och områdestypiska hos: a. ett Gamay-vin av god klass från Beaujolais av typen Cru Beaujolais. b. ett enkelt Pinot Noir-vin av regional appellation. c. ett högklassigt Pinot Noir-vin från Côte d Or (Premier Cru eller motsvarande) d. ett Cabernet Sauvignon-dominerat vin från Haut-Medoc av god kvalitet samt att e. söka kvalitetsskillnaderna mellan de två Pinot Noir-vinerna. f. jämföra mängden garvsyra (tanninhalt) i vinerna. g. jämföra mängden fruktsyra i vinerna. 2013-10-31 20
4. Röda viner från Rhône och Beaujolais Teorin i detta avsnitt riktas i huvudsak mot Rhône. Provningen inriktas på att finna det druvoch områdestypiska hos: a. ett Syrah-vin från Norra Rhône av god kvalitet. b. ett Cabernet Sauvignon-dominerat vin från Haut-Medoc av god kvalitet. c. ett enklare Gamay-vin från Beaujolais (ex. Beaujolais Royal eller Patriarche). d. ett Gamay-vin av god klass från Beaujolais av typen Cru Beaujolais. samt att e. söka skillnaderna mellan de två Gamay-vinerna. f. jämföra mängden garvsyra (tanninhalten) i Cabernet Sauvignon respektive Syrahvinet med den i Gamay-vinerna. 5. Loire och Alsace kontra Tyskland Teorin inriktas på generella förutsättningar för vinproduktion i Tyskland, samt på områdesspecifika beskrivningar av de i läroplanen angivna tyska vinområdena. Teorin omfattar även beskrivning av områdena Loire och Alsace. Provningen inriktas på att finna det druv- och områdestypiska hos: a. Riesling-viner av hög klass från Alsace (Grand Cru) respektive Tyskland (Grosses Gewächs). b. ett Pinot Gris-vin av god klass från Alsace. c. ett Gewurztraminer-vin av god klass från Alsace. d. ett Sauvignon Blanc-vin av god klass från Loire. samt att e. låta eleverna dela in vinerna i tre klasser utifrån den upplevda mängden fruktsyra. 6. Röda viner från Spanien och Italien Teorin inriktas på generella förutsättningar för vinproduktion i Spanien respektive Italien, samt områdesspecifika beskrivningar av de i läroplanen angivna vinområdena. Provningen inriktas på att finna det druv- och områdestypiska hos: a. ett enklare spanskt Tempranillobaserat vin. b. ett högklassigt spanskt Tempranillobaserat vin (Gran Reserva eller Reserva). c. ett italienskt Sangiovesevin av god kvalitet (ex. Chianti Classico). d. ett italienskt Sangiovesevin av god kvalitet (ex. Barolo, Barbaresco) samt att e. söka skillnaderna mellan de enklare Tempranillovinet och det högklassiga vinet. f. jämföra och söka typiciteten hos druvorna Nebbiolo och Sangiovese genom att jämföra Sangiovese-vinet med Nebbiolo-vinet. g. låta eleverna dela in vinerna i tre klasser utifrån den upplevda mängden garvsyra (tanninhalten). 2013-10-31 21
7. Repetition Teori Genomgång av alkoholens hälsoeffekter utifrån UKOM:s kompendium Alkoholens hälsoeffekter. Repetition av kursens teoriavsnitt genom genomgång av instuderingsfrågor eller genom genomförande av övningsprov. Praktik Provningen inriktas mot att jämföra mängden fruktsyra i två vita viner och mängden garvsyra (tannin) i två röda viner. På ett enkelt och översiktligt sätt diskuteras mängden fruktsyra respektive garvsyra i vinerna. Särskilt uppmärksammas hur vinets övriga egenskaper (som ex sötma, alkohol) påverkar upplevelsen av fruktsyran respektive garvsyran. Två vita och två röda viner serveras. Varje vinpar väljs så att skillnaden i mängden fruktsyra respektive garvsyra är tydlig. Vid vinvalet läggs särskild tyngd på den viktigaste delen av druvbuketten såsom den är omnämnd i målbeskrivningen. 2013-10-31 22
Druvkurs Kursen inriktar sig på att ge kursdeltagaren förståelse för varför olika viner smakar som de gör, och exemplifierar detta genom provning av olika druvtypiska viner. Kursen omfattar ca 8 kurstillfällen och skall med sitt innehåll uppfylla kraven uppställda i läroplanens målbeskrivning för att erhålla Druvbetyg. Teoretisk del Syftet med kursen är att fördjupa kunskaperna rörande de parametrar som påverkar det färdiga vinets smak och kvalitet. Teoridelen kan indelas i fyra huvudområden, vilka anges nedan: Provningsteknik Kursdeltagarna görs observanta på hur vinets olika egenskaper kan identifieras, kvantifieras och nyttjas för identifiering av druvsort. Exempel på sådana parametrar är: - Färgens druv- och åldersberoende. - Kännetecken i doften som härrör från druvarom, klimat och vinframställning. - Objektiva observationer i smaken som bl.a. halter av tannin, fruktsyra och alkohol. Vinodling Följande ämnesområden bör bl.a. beaktas vid uppläggning av kursen: Klimat, mesoklimat, jordmån, klonval, uppbindningsmetodik, sjukdomsbekämpning, bevattning, skördeteknik, kvantitet kontra kvalitet. Terroir vad ingår i begreppet och hur kan det påverka vinet. Druvkunskap Syfte är att fördjupa kunskaperna om de gröna druvorna Chardonnay, Sauvignon Blanc, Pinot Gris, Riesling och Gewurztraminer samt hos de blå druvorna Cabernet Sauvignon, Pinot Noir, Syrah, Gamay, Tempranillo, Nebbiolo och Sangiovese. Kursen bör diskutera följande frågor för ovan nämnda druvsorter: - Vilka egenskaper utmärker de olika druvsorterna (blommar tidigt, infektionskänslig, låg avkastning, stor tanninmängd etc.)? - Var odlas de olika druvsorterna och hur påverkar klimat, odlings- och framställningstekniken det färdiga vinets egenskaper för respektive druvsort? - Hur kan, uttryckt i de termer som beskrivs under Provningsteknik, respektive druvsort identifieras vid provning? 2013-10-31 23
Vinframställning Följande ämnesområden bör beaktas vid uppläggning av kursen: Vinframställningens delmoment gås igenom. Härvid beskrivs bl.a. funktion, val av utrustning och effekt på det färdiga vinet. Följande moment är exempel på vad som bör beaktas: Krossning, avstjälkning, jäsning (inkl. val av jäst), pressning, val av förvaringskärl, malolaktisk jäsning, fatlagring (inkl. tillverkning och hantering av fat), filtrering. Temperaturregleringen vid de olika arbetsmomenten bör beaktas. Vinkemin vid tillverkningen och i den efterföljande flasklagringen beskrivs översiktligt, bl.a. beaktas kemiska processer och deras effekter. I samband med detta diskuteras även analysmetoder och olika tillsatser. Under denna punkt ingår även vinets defekter och åldrandeprocesser. Praktisk del Syftet med den praktiska träningen är att göra kursdeltagaren observant på de olika egenskaper som kännetecknar ett vin, samt hur dessa kan nyttjas för att identifiera druvsorter. Denna kunskap praktiseras primärt på de gröna druvorna Riesling, Sauvignon Blanc och Chardonnay respektive de blå druvorna Cabernet Sauvignon, Pinot Noir och Syrah. Provningarna inriktas i allt väsentligt på att urskilja druvornas karakteristiska egenskaper samt hur dessa påverkas av skillnader i odlingsklimat och framställningsmetodik. Såväl de vita som de röda vinerna bör vid provningarna serveras rumstempererade, 14-18 grader. När det gäller möjligheten att finna lämpliga kursviner så poängteras vikten av att den kurstillfällesansvariga är ute i god och ordnar viner. Inte sällan utgör beställningssortimentet den bästa källan till bra kursviner. Kurstillfällets innehåll Det första kurstillfället presenterar en överblick över de sex huvuddruvorna och det sista kurstillfället repeterar de sex huvuddruvorna. Varje kurstillfälle har för övrigt ett tema bestående av en huvuddruva, denna druvsort återkommer sedan på provet. Huvuddruvan kompletteras med en eller flera referensdruvor. Avsikten med dessa är bl.a. att tydliggöra huvuddruvans egenskaper. Vid varje kurstillfälle gås egenskaperna hos dagens huvuddruva igenom noggrant. Referensdruvornas egenskaper kan behandlas mer översiktligt. Förslag på teoretiskt innehåll för respektive kurstillfälle ges, men det teoretiska innehållet vid kurstillfället bör även anpassas till de valda vinerna. Dvs. vilka druvor som ingår, vinets odlingsbetingelser, hur vinet framställts och lagrats. Upplägget av provningarna är fokuserat mot de druvor som är centrala enligt läroplanen. Förslagen behöver inte följas strikt utan kursledaren har rätt att modifiera och komplettera enligt egna erfarenheter och önskemål. Kursledningen kan således även göra förändringar i kursplanens upplägg avseende provningarnas inbördes ordningsföljd. Förslag på provningsupplägg ges nedan. 2013-10-31 24
1. Introduktion till de sex huvuddruvorna Provningen avser att ge en introduktion till de sex huvuddruvorna. Teori: Kursinformation. Sensorik. Provningsteknik. Övergripande druvbeskrivningar Vinval: De vita vinerna utgörs av en torr Riesling med mognadston från Tyskland eller Alsace, en icke fatlagrad Sauvignon Blanc från Nya Zeeland eller övre Loire, en fatlagrad Chardonnay från Australien. De röda vinerna utgörs av en Cabernet Sauvignon från Nordeller Sydamerika, en Pinot Noir från Oregon eller Kalifornien och en Syrah från norra Rhône. 2. Riesling Provningen inriktar sig på att träna på olika varianter av Riesling och vad som utmärker en typisk Riesling. Teori: Vinodling grundläggande förutsättningar som klimat, jordmån, klonval, terroir. Rieslings specifika egenskaper Vinval: En Riesling från Alsace; två st Riesling från Tyskland (varav minst en är torr) vinerna väljs så att den ena håller hög kvalitet (Grosses Gewächs) medan den andra är av enklare typ. Riesling-vinerna kompletteras med en icke fatlagrad Sauvignon Blanc från övre Loire eller Nya Zeeland och med en Pinot Gris från Alsace. 3. Sauvignon Blanc Provningen inriktar sig på att träna på olika varianter av Sauvignon Blanc och vad som utmärker en typisk Sauvignon Blanc. Teori: Vinodling - vinårets aktiviteter från vinterbeskärning till skörd, inklusive sjukdomar och sjukdomsbekämpning. Sauvignon Blancs specifika egenskaper. Vinval: En fatlagrad Sauvignon Blanc från Bordeaux eller från Kalifornien, två st icke fatlagrade Sauvignon Blanc från övre Loire respektive Nya Zeeland. Sauvignon Blancvinerna kompletteras med en fatlagrad Chardonnay och en Gewurztraminer från Alsace. 4. Chardonnay Provningen inriktar sig på att träna på olika varianter av Chardonnay och vad som utmärker en typisk Chardonnay. Teori: Vinframställning de huvudsakliga aktiviteterna vid framställning av vita viner. Chardonnays specifika egenskaper. Vinval: En Chardonnay utan fatkaraktär från Chablis och en Chardonnay med fatkaraktär från Bourgogne, samt två st Chardonnay med fatkaraktär från nya världen. Chardonnayvinerna kompletteras med en fatlagrad Sauvignon Blanc. 2013-10-31 25
5. Cabernet Sauvignon Provningen inriktar sig på att träna på olika varianter av Cabernet Sauvignon och vad som utmärker en typisk Cabernet Sauvignon. Teori: Vinframställning de huvudsakliga aktiviteterna vid framställning av röda viner. Cabernet Sauvignons specifika egenskaper. Vinval: Ett Cabernet Sauvignon-dominerat vin från Haut-Médoc, samt Cabernet Sauvignonvin från Chile respektive USA, samt en Cabernet Sauvignon Australien eller Sydafrika. Cabernet Sauvignon-vinerna kompletteras med ett Syrah (Shiraz) vin från Australien eller Sydafrika. 6. Syrah (Shiraz) Provningen inriktar sig på att träna på olika varianter av Syrah-vin och vad som utmärker ett typisk Syrah-vin. Teori: Vinframställning vad händer efter avslutad jäsning, dvs. stabilisering etc. Syrahs specifika egenskaper. Vinval: Två olika Syrah-viner från norra Rhône, ett Syrah (Shiraz)-vin från Australien. Syrah-vinerna kompletteras med en Nebbiolo från Piemonte och en Sangiovese från Toscana. 7. Pinot Noir Provningen inriktar sig på att träna på olika varianter av Pinot Noir och vad som utmärker en typisk Pinot Noir. Teori: Vinframställning mognadslagring på fat och flaska, hygien och defektrisker, kompletterande vinkemi. Pinot Noirs specifika egenskaper. Vinval: En Pinot Noir från Bourgogne av god klass. Dessutom väljs en Pinot Noir från Nya Zeeland och en från övriga nya världen. Pinot Noir-vinerna kompletteras med en Gamay från Beaujolais och en Tempranillo från ett traditionellt Riojavin. 8. Repetition av de sex huvuddruvorna Provningen inriktar sig på att repetera de sex huvuddruvorna. Teori: Repetition av de sex huvuddruvornas egenskaper. Genomgång av instuderingsfrågor eller genom genomförande av övningsprov. Vinval: Välj viner som är representativa för respektive druva. 2013-10-31 26
Kurs för 2-betyg i vinkunskap Kursen omfattar ca 10 träffar och skall med sitt innehåll uppfylla kraven uppställda i läroplanens målbeskrivning för 2-betyg i vinkunskap. Teoretisk del Vid kurstillfällena beskrivs de enligt läroplanen aktuella vinländerna och deras regioner. I beskrivningar ingår bl.a. en orientering om lokal vinhistoria, geografi, klimat, geologi och druvsorter (inkl. relevanta egenskaper), dvs. de förutsättningar, som gör varje område specifikt. Dessutom beskrivs ev. vinframställningsteknik som har speciell koppling till regionerna. Praktisk del Provningarna inriktas på att urskilja druvtypicitet och i tillämpliga fall det karakteristiska för distrikt, region eller land. Ca 6 viner per kurstillfälle har setts som en lämplig omfattning på provningarna. Kostnaden blir rimlig och kursdeltagarna får en vana att vid varje tillfälle prova och särskilja ungefär det antal viner, som motsvarar det praktiska provet på 2-betygsnivån (7 viner). När det gäller möjligheten att finna lämpliga kursviner så poängteras vikten av att vinerna håller en sådan kvalitet att de är representativa för den vintyp de ska exemplifiera, och att den kurstillfällesansvariga är ute i god och ordnar viner. Inte sällan så utgör beställningssortimentet den bästa källan för bra kursviner. Orienterande kurstillfällen Kursplanen har kompletterats med tre orienterande kurstillfällen för att möjliggöra provning av samtliga viktiga vintyper som omfattas av kursens teoridelar. De aktuella vintyperna är söta viner, mousserande viner och starkviner. Beskrivningarna av dessa kurstillfällen är avsedda att ge stöd åt de sektioner som önskar förmedla en komplettare bild av de vintyper som förekommer i den teoretiska delen av 2-betygskursen. Syftet är således inte att utöka kursens omfattning. Notera således också att dessa vintyper EJ förekommer på det praktiska provet. Kurstillfällets innehåll Det teoretiska innehållet vid kurstillfällena utformas med utgångspunkt i läroplan, men anpassas till den praktiska provningen i mesta möjliga mån. Upplägget av provningarna skall vidare ses som en orientering mot de viner, som är centrala enligt läroplanen. Förslagen behöver inte följas strikt utan kursledaren har rätt att modifiera och komplettera efter egna erfarenheter och önskemål. 2013-10-31 27
1. Vinframställning och vinhantering Begrepp som krossning, pressning, macération, jäsning, macération carbonique, malolaktisk jäsning och ekfatslagring behandlas. Genomgång av faktorer som rör lagring, hantering och servering av vin. Eleverna kan med fördel rekommenderas att gå igenom druvkurskompendiet. Provningen inriktas på: a. att jämföra och notera skillnaden mellan ett vin som ej lagrats på ekfat, och där man eftersträvat fräsch fruktighet och frisk syra, med ett mera strukturerat och komplext vitt vin som legat på ekfat. - Vinerna kan exempelvis vara två vita Bourgogner (inkl. Chablis), exempelvis ett lite enklare som inte varit i kontakt med ekfat och ett något exklusivare med tydlig ekfatskaraktär. b. att illustrera skillnaden mellan röda viner, som vinifierats på olika sätt. - Ett Beaujolaisvin för att visa det typiska för ett vin som är jäst enligt macération carbonique. - En traditionellt framställt Riojavin som lagrats under en längre tid på en hög andel amerikanska ekfat och ett modernt vin från Ribera del Duero. Riberavinet kan ersättas med en bra Bordeaux, baserad på flera druvsorter och lagrad på franska ekfat. - En Amarone framställd av passito-druvor. 2. Frankrike, vita aromatiska viner Den teoretiska delen inriktar sig främst på viner från Alsace och Loire. Provningen inriktas på att söka det druv- och områdestypiska för: a. tre Alsaceviner från druvorna Gewurztraminer, Riesling och Pinot Gris. b. en Sauvignon Blanc och en Chenin Blanc från Loire. c. en Viognier från norra Rhône eller södra Frankrike. I avsaknad av ett lämpligt Viognier-vin föreslås en fatlagrad Bordeaux med huvudsaklig druva Sauvignon Blanc för att demonstrera hur fatlagringen påverkar helhetsintrycket (dvs. jämför Bordeaux-vinet med Sauvignon Blanc-vinet från Loire.). 2013-10-31 28
3. Frankrike, vita neutrala (dvs. inte så aromatiska) viner Den teoretiska delen inriktar sig främst på viner från Bourgogne. Provningen inriktas på att söka det druv- och områdestypiska för: a. två Bourgogneviner, en Chardonnay utan fatlagring från Chablis och ett fatlagrat från Côte-de-Beaune. b. två Loireviner, en Muscadet från nedre Loire och en Sauvignon Blanc från övre Loire (för jämförelse med den fatlagrade Bordeauxen nedan). c. en Riesling från Alsace d. en fatlagrad Bordeaux med huvudsaklig druva Sauvignon Blanc för att demonstrera hur fatlagringen påverkar helhetsintrycket. Har man provat fatlagrad Bordeaux i föregående provning kan denna ersättas med en Pinot Blanc från Alsace eller en Chenin Blanc från Loire. 4. Frankrike, röda viner Den teoretiska delen inriktar sig främst på viner från Bordeaux, Rhône samt södra Frankrike. Provningen inriktas på att söka det karakteristiska för: a. två Bordeaux-viner, ett vin dominerat av Cabernet Sauvignon från Haut-Médoc respektive ett vin Merlot-dominerat vin från Fronsac, St.-Emilion eller Pomerol. b. ett vin från Loire framställt av druvan Cabernet Franc. c. en Pinot Noir från Bourgogne. d. en Syrah från norra Rhône och jämföra denna med ett Grenache-dominerat vin från Châteauneuf-du-Pape. 5. Tyskland och Österrike Den teoretiska delen inriktar sig främst på viner från Tyskland och Österrike. Vid provningen bör vinerna ha samma smakinriktning, dvs. förslagsvis vara torrt. Provningen bör inriktas på att: a. söka det druvtypiska för vin av Silvaner från Franken, Grüner Veltliner från Niederösterreich och Riesling från Rheingau. b. komplettera Riesling-vinet med ytterligare tre av samma druva. Dessa viner väljs så att en jämförelse kan göras mellan viner från olika länder och distrikt. Förslagsvis väljs ett österrikiskt Riesling-vin samt två från de tyska vindistrikten Mosel respektive Pfalz. Om möjligt bör vinerna komma från samma årgång. 2013-10-31 29