BUDGET Foto Merja Hellstrand Vilhelminaparken en sensommardag
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Fakta om Fagersta och dess organisation 3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 processen budget 5 samt flerårsplan Resultatbudget och balansbudget Bil 1 Skatteintäkter och stadsbidrag Bil 2 Finansieringsprognos Bil 3 Driftsbudget samt budgeterade nettoinvesteringar Bil 4 Detaljbudget/nämnd Kommunfullmäktige 21 Kommunstyrelsen 24 Utbildning och fritidsnämnden 33 Socialnämnden 42 Miljö och byggnadsnämnden 59 Finansiering 63 Adress: Fagersta kommun 737 80 Fagersta Besöksadress: Norbergsvägen 19 Telefon: 022344000 Hemsida: www.fagersta.se
Fagersta kommuns budget / POLITISK ORGANISATION KOMMUNALFÖRBUND REVISION KOMMUN STYRELSE ÖVERFÖRMYNDARE VÄNORTSKOMMITTÉ VAL NÄMND SOCIAL NÄMND KOMMUNFULLMÄKTIGE MILJÖ OCH BYGGNADSNÄMND UTBILDNINGS OCH FRITIDSNÄMND NVK Förbundsdirektion Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund NVU Förbundsdirektion Norra Västmanlands Utbildningsförbund KRISLEDNINGS NÄMND KOMMUN LEDNINGS KONTOR Kommunchef Kansli Personal och löner Upphandling Näringsliv Turism Kultur Information RÄDD NINGS TJÄNST SOCIAL FÖRVALTNING Äldre och handikappomsorg Individ och familjeomsorg Arbetsmarknadsenhet MILJÖ OCH STADSBYGGNADS KONTOR Stadsbyggnad Miljöskydd UTBILDNINGS OCH FRITIDSFÖRVALTNING Förskola Grundskola Särskola Kulturskola Bibliotek Fritid Kostservice Fastigheter Gator, vägar Parker Vatten & avlopp Avfallshantering Lokalvård Skogsförvaltning ITservice Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Särvux Svenska för invandrare Lärcenter FÖRVALTNINGSORGANISATION MH Fagersta kommun är delägare i Västerbergslagens Värme AB, Västerbergslagens Elnät AB och Västerbergslagens Energi AB. Kommunens ägarandel är 20,8 % i resp bolag. Kommunal skattesats Fagersta kommun 22:59 22:49 22:39 Landstinget 10:28 10:28 10:28 Summa 32:87 32:77 32:67 Församlingen, kyrkoavgift 1:43 1:41 1:41 varav begravningsavgift 0:30 0:28 0:28 Totalt 34:30 34:18 34:08 Befolkningen efter utbildningsnivå 31 december Utbildningsnivå Procentuell fördelning M Kv Tot Förgymnasial utbildn 25 23 24 Gymnasial utbildn 60 54 57 Eftergymnasial utbildn 15 22 18 Totalt, % 100 100 100 Antal, 1 000tal 3 3 6 Avser 2064 år Befolkningsförändring 1993 År Folkmängd Födelse Flyttningsöverskott överskott 1993 13 702 74 113 1994 13 583 59 59 1995 13 355 59 170 1996 13 235 58 62 1997 12 975 68 193 1998 12 773 78 135 1999 12 583 89 101 2000 12 381 62 138 2001 12 270 60 50 12 325 103 157 12 334 67 77 Mandatfördelning i kommunfullmäktige 8,3 26,4 3,4 3,5 2,2 Antal ledamöter % 53,9 Vänsterpartiet Socialdemokraterna Moderaterna Centern Folkpartiet Kristdemokraterna 3
Fagersta kommuns budget / Orosmolnen hopar sig Mitt framför våra ögon läggs ett lasarett ner som en bitande vindpust från den ekonomiska nordanvind som hotar blåsa upp till storm om man ska tro de flesta prognosmakare. Såväl Kommunförbundet som finansdepartement med flera räknar på ungefär samma sätt. De kommande åren kommer Sveriges kommuner och landsting att göra ett underskott på sammanlagt ca 50 miljarder kronor. Femtiotusen miljoner. För att klara av att leverera det vi har idag till den allt äldre befolkningen skulle kommunalskatten behöva höjas till ca 50 kronor 2040. Dubbelt så många som idag skulle behöva jobba inom äldreomsorgen 2050. Man detta är ett genomsnitt, i de värst drabbade avfolkningskommunerna måste hälften av de arbetande verka i den sektorn. och även Fagersta känner av snålblåsten Vi måste helt enkelt öka tempot i förändringsarbetet och anpassningen till förändrade behov. Vi måste snabbare klara detta och vara väldigt restriktiva med att satsa på nya saker. Samtidigt måste en hel del energi satsas på att utöka samverkan mellan kommunerna men också klokt avvägda utvecklingsinsatser för att på sikt öka den kakans storlek som vi har att fördela. Bygga pirar eller sätta segel? Årets budget är försiktig, men trots detta svagare än på flera år. För att fortsätta det meteorologiska bildspråket så möter vi motvinden med både vindskydd och pirbyggen. De stora förändringarna med ombyggnaden av Malmen och införande av F9skolan samtidigt som vi under året kör igång teknikförbundet och beslut är fattat om en gemensam löne samt bygg och miljöverksamhet tillsammans med Norbergs kommun. Det görs också framtidssatsningar rörande bredbandsutbyggnad och utveckling av lärcenter. De senaste årens goda resultat har också möjliggjort att under lösa alla våra långfristiga lån, minska pensionsutbetalningarna fram till 2033 och reservera pengar både vad gäller riskfyllda borgensåtaganden och de stora ombyggandsbehoven inom äldreomsorgen Trots att det alltså blåser snålt så kan vi i Fagersta kommun med gemensamma krafter trots allt se framtiden an med betydligt större tillförsikt än större delen av kommunsverige kan göra. Och minns att drakar bara lyfter i motvind! Stig Henriksson Kommunstyrelsens ordförande 4
Fagersta kommuns budget / KOMMUNLEDNINGSKONTORET Claes Becker PLANERINGSDIREKTIV BUDGET OCH FLERÅRSPLAN 1 BUDGETPROCESSEN Arbetet med planeringsdirektiven för budget och flerårsplanen började i februari månad med ramberedning. Kommunfullmäktige fastställde budgetramarna den 25 mars. Den 30 maj lämnade nämnderna budgetförslagen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunfullmäktige fastställde budgeten den 25 november. 2 EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER 2.1 sk utveckling Fagersta kommun Det ackumulerade resultatet under perioden 19911999 var ett negativt resultat på ca 59 Mkr. Kommunens ekonomi försämrades kraftigt under perioden bl a beroende på övertagandet av bostadsstiftelsens fastigheter och den stora skuldbörda som då uppstod. Fagersta kommuns ekonomi har förbättrats kraftigt under perioden 2000. År 2000 visade ett positivt resultat på 24,2 Mkr och 2001 förbättrades resultatet ytterligare och hamnade på 42,2 Mkr, vilket per invånare räknat var det bästa bland Sveriges kommuner. År visade på ett positivt resultat på 38,9 Mkr och år blev resultatet 22,9 Mkr. Det ackumulerade resultatet under perioden 2000 är 128,2 Mkr. Resultatutveckling Mkr 60 40 20 0 20 40 60 80 42,2 24,2 19,7 20,2 14,8 8,8 15,4 13,2 5,2 6,0 65,3 38,9 22,9 1991 1993 1995 1997 1999 2001 År De starka resultaten har möjliggjort för kommunen att minska låneskulden och stärka soliditeten. Utdebiteringen har kunnat sänkas med 10 öre per år under åren. Den förbättrade ekonomin är en förutsättning för att kunna göra nödvändiga avsättningar till kommunens borgensåtaganden, pensionsskulden samt kommande underhållsåtgärder. Detta för att kommunen skall klara verksamheten i framtiden utan att behöva göra nedskärningar. 5
Fagersta kommuns budget / 2.2 Resultatdisposition Kommunfullmäktige har valt att disponera överskottet enligt nedan: Ändamål Dispo Totalt (Mkr) nerat Borgensåtaganden 20,4 20,4 Pensioner 50,7 50,7 Oförutsedda behov 2,3 0,8 1,5 Underhållsåtgärder 20,0 20,0 Målbild Fagersta 11,6 3,9 7,7 Summa 105,0 4,7 100,3 År års resultat är på 22,9 Mkr och kommunfullmäktige tar i samband med behandlingen av årsredovisningen ställning till resultatdisposition 2.3 Samhällsekonomin Världsekonomin har under fjolåret börjat vända uppåt. Det är framförallt USA som står för konjunkturvändningen. Europa har varit trögare, men under vintern har tecknen på en vändning blivit allt tydligare. I Sverige har ekonomin präglats av sjunkande investeringsnivå och svag exportutveckling. De senaste månaderna har vändningen även nått Sverige, bl a har telecomexporten fått ett ordentligt uppsving. Sveriges totala export kommer förmodligen att förstärkas ytterligare. Arbetsmarknaden är dock fortfarande mycket svag, med vikande sysselsättning och stigande arbetslöshet. Produktivitetsutvecklingen i Sverige bedöms bli relativt stark under och detta gör att sysselsättningen får svårare att ta fart. n i kommuner och landsting är mycket dålig, vilket gör att sysselsättningen inom sektorn bedöms minska. Den svaga arbetsmarknaden kombinerat med en stark produktivitetstillväxt gör att inflationstrycket är svagt i ekonomin. Inflationen kommer att börja stiga i takt med att aktiviteten i ekonomin tar fart. Finanspolitikens centrala mål är att upprätthålla ett överskott i den offentliga sektorns finansiella sparande motsvarande 2 procent av BNP i genomsnitt under en konjunkturcykel. Sparandet har de senaste åren legat på ca 1 procent och förväntas under år att öka något. Då sparandet fortfarande är en bit från målet så är utrymmet för finanspolitiska stimulanser mycket små under planperioden. 2.4 Befolkningsutveckling Under 1990 talet har befolkningen minskat med 1 227 personer eller ca 9%. Vid årsskiftet / hade Fagersta kommun 12 334 invånare. Befolkningen ökade under med 9 personer. 6
Fagersta kommuns budget / 14000 13000 12000 11000 Befolkningsut... 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2007 2009 2011 Utfall Prognos 1 Prognos 2 Prognos 1 bygger på att antalet in och utflyttningar fram till år 2011 blir lika stora. Befolkningen minskar pga av ett negativt födelsenetto. Befolkningen skulle då minska till 11 835. Prognos 2 bygger på trendframskrivning av flyttmönster 2001 och befolkningen skulle då minska till 12 220. 2.5 Nettoflyttning Fagersta kommun antal 50 40 30 20 10 0 10 0 9 10 19 20 29 30 39 Nettoflyttning 40 49 50 59 Åldersgrupp 60 69 70 79 80 89 90 99 Netto män Netto kvinnor Netto totalt Diagrammet visar nettot av antalet in och utflyttade under år. Totalt flyttade 626 personer till kommunen och 469 ifrån kommunen. Nettoflyttningen var alltså positiv, + 157 personer. Av dessa är 70 män och 87 kvinnor. Noterbart är den relativt kraftiga ökningen i åldersgruppen 09 år, 1019 år samt 2029 år. 7
Fagersta kommuns budget / 2.6 Födelsenetto år 2000 150 100 50 Födelsenetto Födelsenettot år blev kraftigt negativt, 103 personer. 225 personer avled och 122 föddes. antal 0 50 100 2000 2001 Födda Döda Födelsenetto 150 200 250 år 2.7 Befolkningssammansättning Diagrammen nedan visar den prognostiserade utvecklingen inom olika ålderskategorier Prognos 1 bygger på att antalet in och utflyttningar fram till år 2011 blir lika stora. Prognos 2 bygger på trendframskrivning av flyttmönster 2001. Eftersom kommunen hade ett starkt flyttnetto ger denna prognos högre befolkningssiffror i grupperna. Förskoleåldern Grundskoleåldern Antal 600 580 560 540 520 500 480 15 år, 1 15 år, 2 Antal 1600 1500 1400 1300 1200 1100 615 år, 1 615 år, 2 460 440 2001 2007 År 2009 2011 1000 2001 2007 År 2009 2011 Gymnasieåldern Äldre Antal 600 500 400 300 200 100 0 2001 2007 År 2010 1618 år, 1 1618 år, 2 Antal 500 450 400 350 300 2001 2007 År 2009 2011 8084 år 85 8
Fagersta kommuns budget / 2.7.1 15 år Förskoleåldern Antalet barn i förskoleåldern förväntas att ligga mellan 550575 barn under perioden. En ökning med 2550 barn eller ca 510%. 2.7.2 615 år Grundskoleåldern Antalet i grundskoleåldern minskar kraftigt från 1 472 år till mellan 1 236 och 1335 år. Detta är en minskning med mellan 137236 elever eller drygt 916 procent. Fram till år 2011 är minskningen 222407 elever eller ca 18 27 procent. Denna kraftiga minskning ställer krav på rationaliseringar inom grundskolan. 2.7.3 1618 år Gymnasieåldern Antalet i gymnasieåldern förväntas att öka med mellan 1540 elever fram till eller 38%. Fram till 2011 sker en kraftig minskning med mellan 770 ungdomar eller ca 215 procent. Elevminskningen inom grundskolan flyttas över till gymnasieskolan och ställer krav rationaliseringar även här. 2.7.4 8084 år Antalet i åldersgruppen 8084 år kommer att minska med 26 under åren eller ca 5 procent. Fram till 2011 beräknas antalet minska med ca 7%. 2.7.5 85 år och äldre Antalet i gruppen 85 år och äldre kommer att öka med ca 26 personer eller ca 7 procent tom år. Fram till år 2011 kommer gruppen att öka med ca 48 personer eller ca 13 procent. Detta kan komma att ställa krav på ytterligare resurser till äldreomsorgen. 2.8 ska mål Kommunallagen stadgar att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det av riksdagen beslutade balanskravet för kommuner och landsting gäller fr o m år 2000. Minimikravet är att budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Ett negativt resultat skall regleras senast 2 år efter det år som det uppkom. I praktiken räcker inte ett nollresultat för att konsolidera ekonomin. Värdet av kommunens tillgångar skulle då minska i takt med inflationen. Av den anledningen har kommunfullmäktige antagit ekonomistyrningsregler som anger att resultatbudgeten skall ge ett överskott/ökning av eget kapital med ca 2% av kommunens egna kapital. Detta i enlighet med god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. För Fagersta motsvarar detta ca 6,7 Mkr år. Balanskravet ställer naturligtvis extra stora krav på nämnderna att hålla sina budgetar inom de ekonomiska ramar som kommunfullmäktige har fastställt. De nämnder som inte håller budgeten kan komma att få krav på återbetalning av skulden kommande år. 2.9 Prisutveckling Inför planeringsperioden gäller följande förutsättningar för KPI (kommunförbundets prognos) 2001 KPI % 2,6 2,0 2,0 2,0 2,0 Basbeloppet 36 900 37 900 38 600 39 400 40 200 9
Fagersta kommuns budget / 2.10 Arbetsmarknad Den totala arbetslösheten var 5,8 procent i Fagersta i januari. Genomsnittet för riket var 5,7 procent och för länet 6,4 procent. 2.11 Soliditet Soliditet är ett mått på eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. Ju högre soliditet, desto lägre andel främmande kapital som ex lån. Kommunens soliditet utvecklas positivt med anledning av det starka resultaten 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10% 20% År 1991 1993 1995 1997 1999 2001 69% 18% Soliditet Soliditet inkl.pensioner under perioden år 2000. Den övre trendlinjen visar soliditetsutvecklingen exkl. pensionsskulden och den undre inkl. pensionsskulden. 2.12 Låneskuld Kommunens låneskuld har sedan toppen 1996 minskat kraftigt. Den totala skulden uppgår nu till 46 Mkr. Målsättningen är att kommunen skall vara skuldfri i mars år. Mkr 250 200 150 100 50 0 1996 1997 199 1998 1999 2000 År 2001 46 0 2.13 Borgensförbindelser, Mkr Fagersta kommun övertog 1996 stiftelsen Fagerstahems verksamhet, kommunen hade borgat för stiftelsen och vid övertagandet minskade därför borgensåtagandena kraftigt. Fagersta kommun gick under början av 1990talet in som borgenär för 4 st bostadsrättsföreningar i Fagersta. Den ekonomiska krisen som senare följde gjorde att staten försämrade räntesubventionerna kraftigt vilket har försämrat vilkoren för dessa föreningar. Två av föreningarna gick i konkurs under år 1999 och kommunen fick i egenskap av borgenär lösa lån för ca 40 Mkr. Efter försäljningen av aktier i Fagersta energi AB 1999 minskade borgensåtagandena med drygt 30 Mkr. Utvecklingen av kommunens borgensåtaganden framgår nedan: Kvarvarande borgensförbindelser är framförallt de i bostadsrättsföreningarna Sveaborg och Brända tomten. 10
Fagersta kommuns budget / Kommunen har öronmärkt 20,4 Mkr för att kunna reglera framtida kostnader för borgensåtaganden. Borgensförbindelser Mkr 400 300 200 100 0 1995 1996 291,1 1997 1998 1999 År 2000 2001 48,2 2.14 Prioriterade områden För att kommunen skall kunna bli en trygg och utvecklande miljö för såväl människor som företag är en förutsättning att befolkningsutvecklingen vänds. Detta skall ske genom att öka inflyttningen. Målgruppen är företag, samt människor i familjebildande åldrar, i Stockholm Mälardalen. Ökad inflyttning förutsätter att kommunens attraktivitet ökar. För att bidra till en positiv utveckling prioriterar därför kommunen följande områden särskilt: Infrastruktur Utbildning Attraktiva boendemiljöer Mötesplatser Trygg stadsmiljö 3 PRINCIPER FÖR NÄMNDERNAS BUDGETARBETE 3.1 Årsbudget samt ekonomisk plan I budgeten och de ekonomiska planen för åren skall en ökad tonvikt läggas på arbetet med den ekonomiska planen. Utifrån prognoser om utvecklingen inom exempelvis förskoleverksamhet, grund och gymnasieskola samt äldre och handikappomsorg skall en plan för nödvändiga förändringar i organisation och arbetssätt beskrivas. Prioriteringsarbetet förutsätter att verksamheterna är beskrivna med mål, verksamhetsmått och konsekvenser för ekonomi och verksamhet. 3.2 Målarbete De av kommunfullmäktige beslutade övergripande målen ( se 2.14) skall utgöra en grund för övergripande mål på nämndnivå som bryts ned till mätbara mål. Måluppfyllelsen följs i vissa fall inte upp p.g.a målet inte är mätbart eller p.g.a målen är så många att det inte finns tid att kontrollera måluppfyllelsen. I nämndens budgetförslag skall inriktningsmål och effektmål redovisas. Prestationsmål/produktionsmål kan nämnden förslagsvis redovisa i en särskild målkatalog. 3.2.1 /effektmål/produktionsmål, effektmål skall anges. en är allmänt formulerade och anger verksamhetens inriktning på sikt (=politiskt handlingsprogram). Effektmålen ska vara avstämbara och spegla verksamhetens effektivitet, dvs inriktningsmål + resurser. Produktionsmålen syftar till att realisera effektmålen (verksamhetsmått). ( produktionsmålen skall ej redovisas i nämndens 11
Fagersta kommuns budget / budgetförslag) Effekt och produktionsmålen anger kontraktet mellan nämnd och förvaltning om vad som konkret skall utföras. De ekonomiska konsekvenserna ska redovisas tillsammans med mått på verksamhetens kvantitet och kvalitet. Lämnade verksamhetsmått och nyckeltal måste vara jämförbara över tiden före att ge en korrekt bild av verksamhetens utveckling. 3.3 Lönekostnader Löneavtalen för och är inte klara på central nivå. Kompensation för lönekostnadsökning har därför inte tilldelats nämnderna. Undantaget är tekniska nämnden som har tilldelats personalbudgetökning för att kunna göra korrekta beräkningar över taxor och avgifter. Lönekostnadsreserv har budgeterats på finansförvaltningen. Nämnderna/förvaltningarna kan inte automatiskt räkna med full kompensation för ökade kostnader p.g.a nya löneavtal och. Vid justering av ramarna för lönekostnadsökning måste kommunens totala ekonomiska situation vara avgörande. 3.4 Investeringar I kommunens ekonomistyrningsregler fastslås att huvudregeln är att investeringar skall finansieras med egna medel. 3.4.1 Anvisningar för investeringsbudget Kommunens nämnder och styrelser äskar i budgeten investeringsmedel för kommande budget och plan. NVK sammanställer i sitt budgetunderlag alla investeringar i fastigheter. Det åligger respektive nämnd att för budgetberedningen motivera sina investeringar. Beräknade investeringsutgifter samt dess driftkonsekvenser ska redovisas. Investeringar i lokaler och anläggningar ska beredas av NVK. I enlighet med av KS antagna Internprisregler för lokaler mm Fagersta kommun skall nämnderna i samband med upprättande av budget och flerårsplan årligen redovisa lokalbehovsplaner på minst fem års sikt (förväntade förändringar i behov). Av planen skall framgå vilka lokaler som är aktuella att lämna och som skall flyttas till lokalbanken. Lokalbehovsplanen ska lämnas till NVK för utvärdering. Under särskild rubrik Verksamhetsförändringar/ställningstaganden ska kortfattat anges konsekvenser av nämndernas ställningstaganden samt faktorer som påverkar eller kommer att påverka nämndernas verksamheter ur såväl ekonomisk som kvalitetsmässig synpunkt. Materialet skall vara utformat på ett sådant sätt att det är kortfattat, men ändå tydligt och lättillgängligt. 3.5 Personal Nämnderna förutsätts göra konsekvensanalyser över personalsituationen med utgångspunkt från den efterfrågade servicen samt det förändrade befolkningsunderlaget. Analyserna skall skickas till personal och lönekontoret för utvärdering och sammanställning. 3.6 Internränta Internräntan kan betraktas som det pris som kommunen får betala för att avstå från att placera likvida medel alltså alternativintäkten. För beräknas internräntan till 5,0 % i enlighet med kommunförbundets rekommendation. 3.7 Kapitalkostnader Ramarna innehåller kompensation för investeringar som är gjorda tom 1231. Förvaltningarna ansvarar själva för att budgetera kapitalkostnader för investeringar som planeras under. 3.8 sk reserv För att kunna möta oväntade kostnadsökningar eller/och intäktsminskningar skall nämnderna budgetera en reserv för oförutsedda utgifter. Den bör placeras direkt under nämnden. Storleken på reserven anpassas med hänsyn tagen till osäkerhetsnivån i verksamheten. 12
Fagersta kommuns budget / 3.9 Interna ersättningar Interna ersättningar som förekommer mellan förvaltningarna skall bygga på självkostnadsprincipen. Överenskommelser mellan parterna skall träffas vid förändring av nuvarande ersättningsnivåer. Samtliga interna mellanhavanden skall vara avstämda. 3.10 Taxor och avgifter I kommunens ekonomistyrningsregler fastslås att uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. 3.11 Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. 3.12 styrningsregler ( se bilaga 5) De av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsreglerna skall efterlevas i budgetarbetet. 3.13 Personalvårdande åtgärder Respektive nämnd/styrelse ansvarar för att det avsätts medel till personalvårdande åtgärder. År är minimibeloppet 300 Kr /anställd,, 400 Kr /anställd och, 500 Kr /anställd. 4 BUDGET OCH SPLAN All planering innehåller obekanta och svårbedömda faktorer. Det innebär att nämnder och förvaltningar måste vara beredda på att kommunbidraget (ramarna på nämndnivå) vid större förändringar kan komma att omprövas under budgetberedningens arbete samt under löpande budgetår respektive under planperioden. 4.1 Resultat och balansbudget ( se bilaga 1 ) Kommunens budgeterade resultat för framgår av bilaga 1. Det justerade resultatmålet på 2% av kommunens egna kapital gör 5,0 Mkr. För att nå resultatmålet behövs besparingar på 6,0 Mkr tom år. 4.1.1 Skatter och generella statsbidrag (se bilaga 2) Skattesystemet utjämnar intäkter och kostnader mellan kommunerna så att förutsättningarna för att bedriva verksamheten skall vara likartade för kommunerna. Systemet består av ett kostnadsutjämningssystem som utjämnar kostnader som orsakas av strukturella kostnadsskillnader mellan kommunerna. Med detta menas kostnadsskillnader som inte orsakas av skillnader i servicenivå och effektivitet. Den andra delen är inkomstutjämningssystemet som utjämnar skillnad i medelskattekraft mellan kommunerna. Fagersta kommun har en något högre medelskattekraft i jämförelse med riket och får därför betala till systemet. I tabellen nedan ser vi en sammanfattning av skatteintäkter och statsbidrag Skatter och generella Statsbidrag(Mkr) 471,1 476,8 488,6 499,6 Skatteunderlagets utv.% 5,2 5,0 3,5 4,0 4,1 Befolkning 1/11 året innan 12 280 12 322 12 329 12 229 12 129 Utdebitering % 22,59 22,49 22,39 22,29 22,19 13
Fagersta kommuns budget / Kommunen följer kommunförbundets prognoser för skatteunderlagsutveckling och förutsättningar för generella statsbidrag. Den relativt starka utvecklingen av skatteunderlaget på riksnivå under senare år ser nu ut att försvagas. Skatteunderlaget påverkas av ett flertal faktorer. Dessa är främst inkomstutveckling, sysselsättning och befolkningsutveckling. År ökade befolkningen i Fagersta med 55 Personer. Detta efter en lång tid med minskad befolkning. År ökade befolkningen med 9 personer. Varje invånare genererar ca 35 000 Kr i skatteintäkter och generella statsbidrag. Befolkningsutvecklingen är därför mycket viktig för utvecklingen av kommunens ekonomi. I befolkningsprognoserna i avsnitt 2.4 beräknas invånarantalet minska med mellan 2060 personer om året. Vid beräkningen av skatteintäkter och generella statsbidrag har vi valt att vara försiktigare. För perioden år beräknas befolkningen att minska med 100 personer om året. Utdebiteringen av kommunalskatt sänktes med 10 öre och kommunfullmäktige beslutade 1126 att minska utdebiteringen med 10 öre år. I planen finns också en fortsatt minskning med 10 öre årligen. 10 öre på skatten i motsvarar ca 1,8 Mkr. 4.1.2 De finansiella intäkterna och kostnaderna framgår av tabellen. De finansiella intäkterna består av ränteintäkter på kommunens placerade medel samt utdelning på kommunens aktieinnehav i Västerbergslagens Energi AB samt Västerbergslagens Elnät AB. De finansiella kostnaderna minskar då slutamortering av låneskulden planeras. Finansiella intäkter 11,7 10,0 7,3 7,3 Ränteintäkter Aktieutdelning 5,2 6,5 3,0 7,0 2,3 5,0 2,3 5,0 Finansiella kostnader Räntekostnader Ränta pensionsskuld 2,3 2,0 0,3 0,9 0,5 0,4 0,4 0,0 0,4 0,6 0,0 0,6 4.2 Finansieringsbudget (se bilaga 3) Finansieringsbudgeten visar att kommunen år kommer att behöva använda ca 77 Mkr av kommunens sparade likvida medel för att amortera låneskulden och finansiera investeringarna. 4.3 Individuell del samt pensionsutbetalningar Kostnaden för individuell del samt pensionsutbetalningar har prognostiserats av KPA. I beloppen ingår löneskatt på 24%. Belopp i Mkr Totalt 23,9 22,2 23,4 25,1 27,2 Kostnaden för kommunens pensioner ökar nu ganska kraftigt och under perioden beräknas kostnadsökningen uppgå till drygt 3 Mkr På lite längre sikt kommer kommunens kostnad för pensionsutbetalningar att öka med ca 14 Mkr / år. Detta ställer krav på avsättningar till framtida pensioner 14
Fagersta kommuns budget / för att inte kommunen skall vara tvungen att göra nedskärningar i verksamheterna alternativt höja skatten. I kommunens ekonomistyrningsregler fastslås att en avsättning skall budgeteras och uppgå till nödvändig nivå för att i framtiden utjämna kostnaderna. I budget har 2,3 Mkr budgeterats för detta ändamål och år 4,3 Mkr. Av tidigare års resultat har 50,7 Mkr (tom år ) öronmärkts för ökade kostnader för de anställdas pensioner. 4.4 Nämndernas ramkompensation Nedanstående uppräkningstal har använts vid beräkningen av nämndernas budgetramar. Uppräkningsfaktorer Köpt verksamhet 3,0% 3,0% 3,0% Hyreskostnader 1,4% 1,4% 1,4% Städkostnader 3,9% 3,9% 3,9% Övriga kostnader, ej ovan 2,0% 2,0% 2,0% Övriga intäkter 3,0% 3,0% 3,0% Denna ramkompensation innebär en förändring mot tidigare år genom att nämnderna erhåller kompensation för hyresökning, kostnadsökning för köpt verksamhet och övriga kostnader. Nämnderna får också krav på sig att öka intäkterna. Personalkostnadsökning budgeteras centralt. 4.5 Drift och investeringsbudget Av bilaga 4 framgår budgetramar för såväl drift som investeringssidan per nämnd. 15
Fagersta kommuns budget / Bilaga 1 RESULTATBUDGET, MKR 2 003 2 004 2 005 2 006 Verksamhetens nettokostnader 448 457 466 481 Avskrivningar 24 24 25 25 Verkamhetens nettokostnader 472 481 491 506 Skatteintäkter och statsbidrag 469 477 489 500 Finansiella intäkter 12 10 7 7 Finansiella kostnader 2 1 0 1 Sparbeting 1 1 Sparbeting 5 Årets resultat 6 5 5 6 BALANSBUDGET, MKR Tillgångar Utfall Anläggningstillgångar 320 280 330 Omsättningstillgångar 198 182 111 Summa tillgångar 518 462 441 Skulder och eget kapital Eget kapital 358 338 357 Avsättn pensionsförpliktelser 10 9 9 Långfristiga skulder 0 46 0 Kortfristiga skulder 150 69 75 Summa skulder och eget kapital 518 462 441 16
Fagersta kommuns budget / Bilaga 2 SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG ( MKR ) År MKr MKr MKr MKr Bef. den 1 nov året innan 12 322 12 329 12 229 12 129 Skatteund. utv. komm., prognos % 5,00 3,50 4,00 4,10 Skatteund. utv. riket, prognos % 5,00 3,50 4,00 4,10 Utdebitering 22,49 22,39 22,29 22,19 Skatteintäkter+inkomstutjämning 408 413 423 433 Kostnadsutjämning 7 2 1 1 Varav demografiska förändringar 4 4 4 Varav nytt kostnadsutjämningssystem 2 2 LSS utjämning 3 4 5 Införandetillägg/avdrag 10 10 10 8 Varav nytt kostnadsutjämningssystem 2 Invånarrelaterat statsbidrag 39 40 54 55 Varav sysseättningsstöd 3 3 Varav 200 kronan 1 1 Åldersrelaterat statsbidrag 10 10 Nivåjustering 2 3 2 2 Statlig skatt till kommunerna 1 1 0 0 Summa intäkter 467 477 489 500 17
Fagersta kommuns budget / FINANSIERINGSPROGNOS, MKR Bilaga 3 2 003 2 004 2 005 2 006 Årets resultat 6 5 5 6 Avskrivningar 24 24 25 25 Lån 0 0 0 0 Summa 30 29 30 31 Nettoinvesteringar 15 60 15 16 Amorteringar 0 46 Summa 15 106 15 16 saldo 16 77 15 15 18
Fagersta kommuns budget / Bilaga 4 DRIFTSBUDGET NETTO, KKR (INKL KAPITALKOSTNADER) Förvaltning/nämnd/styrelse Kommunfullmäktige 2 015 1 981 1 824 1 951 Kommunstyrelsen 97 974 124 065 122 454 130 281 Varav N:a Västm Utbildningsförbund 48 370 52 180 51 603 54 312 Varav N:a Västm Kommunalteknikförbund 30 890 31 817 32 771 Tekniska nämnden, anslagsfinansierad 27 997 0 0 0 Tekniska nämnden, avgiftsfinansierad 999 0 0 0 Miljö och bygnadsnämnden 5 161 4 743 4 701 4 688 Utbildnings och fritidsnämnden 160 669 166 782 161 916 159 524 Socialnämnden 185 171 193 225 186 997 181 857 Summa 479 985 490 797 477 891 478 301 BUDGETERADE NETTOINVESTERINGAR, KKR Förvaltning/nämnd/styrelse Kommunstyrelsen 3 800 58 125 12 400 13 800 Varav N:a Västm Kommunalteknikförbund 55 250 9 550 11 000 Tekniska nämnden 8 300 0 0 0 Miljö och byggnadsnämnden 100 0 0 0 Utbildnings och fritidsnämnden 1 350 1 000 1 345 870 Socialnämnden 1 000 1 000 1 000 1 000 Summa 14 550 60 125 14 745 15 670 19
Fagersta kommuns budget / EKONOMISTYRNINGSREGLER FAGERSTA KOMMUN Bilaga 5 Syftet med detta dokument är att fastslå regler som verkar för en stabil och solid ekonomi i Fagersta kommun. 4.6 Finansieringsprincip Huvudregeln är att samtliga beslut om utgifts kostnadsökningar skall vara finansierade. Det skall alltså finnas budgetmedel anslagna. Undantag från denna regel kan vara motiverad vid speciella tillfällen då kommunfullmäktige finner att enda finansieringslösningen är att använda kommunens egna kapital. 4.7 Investeringar Huvudregeln är att investeringar skall finansieras med egna medel. Det kan dock finnas skäl att låna till investeringar och då framförallt inom avgiftsfinansierad verksamhet. 4.8 skt resultat Resultatbudgeten skall ge ett överskott/ökning av eget kapital med ca 2% av kommunens egna kapital. Detta i enlighet med god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. Resultatet skall åtminstone konsolidera ekonomin. 4.9 Pensionsskuld För att utjämna kostnaderna för kommunens pensionsåtaganden mellan åren skall en pensionsfond byggas upp. Avsättningen skall budgeteras och uppgå till nödvändig nivå för att utjämna kostnaderna. Avsättningen till fonden regleras i samband med bokslutet. 4.10 Över och underskottstäckning Principen är att underskott i nämndernas budgetavräkning skall föras med till kommande år och återbetalas senast i bokslutet 2 år efter det att det uppkom. Om det finns särskilda skäl kan kommunfullmäktige besluta att minska återbetalningskravet. Överskott kan få föras med när kommunens ekonomi så tillåter och andra skäl talar för detta. 4.11 Taxor och avgifter Uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. 4.12 Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. 4.13 sk och verksamhetsrapportering Respektive nämnd skall varje månad rapportera det ekonomiska och verksamhetsläget till kommunstyrelsen. Ingen rapport behöver lämnas för januari, februari, juni och november månad. Endast för verksamheten väsentliga avvikelser behöver rapporteras. Kommungemensam budgetuppföljning med helårsprognos skall upprättas per den sista april och per den sista augusti. Delårsrapport skall upprättas per den sista augusti. Vid samtliga budgetuppföljningar gäller att åtgärder för att hålla given budgetram skall redovisas 20
Fagersta kommuns budget / Nämnd KOMMUNFULLMÄKTIGE DRIFT OCH INVESTERINGSSAMMANDRAG Intäkter (+) Kostnader () Nettokostnad (kommunbidrag) 9,4 2220,1 2210,6 2 015,0 2 015,0 1981,0 1981,0 1824,0 1824,0 1951,0 1951,0 Kommunbidrag, årsplan/budget 2155,6 Nettokostnad avvikelse 55,6 Verksamhetsblock: Politisk verksamhet KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Mandatfördelningen är enligt års val följande: Parti Socialdemokraterna Vänstern Moderaterna Centern Anta l leda möte r 10 19 3 1 Andel i % 26,4 53,9 8,3 2,2 Parti Folkpartiet Miljöpartiet de gröna Kristdemokraterna Övriga Atal ledamöt er 1 1 Andel i % 3,4 3,5 Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Det gäller mål, riktlinjer och resurser för kommunens verksamheter, beslut om budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor samt om nämndernas organisation och verksamhetsformer. För kontroll av nämnderna har fullmäktige till sitt förfogande en kommunrevision. Vidare har fullmäktige en valberedning för att bereda ärenden om val till olika förtroendeuppdrag. Intäkter Kostnader Nettokostnad 452,4 452,4 471,4 471,4 474,4 474,4 454,5 454,5 428,0 428,0 VALNÄMND /effektmål Enligt vallagen ska det finnas en valnämnd i varje kommun. Det åvilar nämnden att i enlighet med vallagens regler genomföra allmänna val och kyrkoval liksom opinionsundersökningar mm, som regleras i annan ordning. Genom Sveriges medlemskap i den europeiska unionen har valnämndens ansvar utökats till att även omfatta val till Europaparlamentet. 21
Fagersta kommuns budget / Valnämnden ska ha tillgång till den personal och organisation i övrigt som erfordras för valens genomförande. Intäkter Kostnader Nettokostnad 170,2 170,2 150,0 150,0 150,0 150,0 0 0 180,0 180,0 SFÖRÄNDRINGAR/SÄRSKILDA STÄLLNINGSTAGANDEN År genomförs allmänna val till kommuner, riksdag och landsting. Det nya valsystemet medför ökade kostnader för kommunen. EMUval förmodas hållas. År genomförs val till EUparlamentet. VÄNORTSBYTE Intäkter Kostnader Nettokostnad 144,5 144,5 20,0 20,0 40,0 40,0 20,0 20,0 20,0 20,0 STÖD TILL POLITISKA PARTIER Partistödet omfattar direkt stöd i form av ett grundbidrag på 20 000 kronor per parti samt ett bidrag per ledamot i fullmäktige. Intäkter Kostnader Nettokostnad 570,0 570,0 570,0 570,0 510,0 510,0 510,0 510,0 510,0 510,0 REVISION Revisorerna är fullmäktiges kontrollorgan och ska enligt kommunallagen i den omfattning som följer av god revisionssed, granska all verksamhet som bedrivs inom nämnderna. Revisionen ska initiera förbättringar och omprövningar av verksamhet, system och rutiner. /effektmål Revisorerna ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt räkenskaperna är i allt väsentligt rättvisande den kontroll som utövas inom nämnderna är tillräcklig Intäkter Kostnader Nettokostnad 460,0 460,0 488,3 488,3 451,6 451,6 454,5 454,5 428,0 428,0 22
Fagersta kommuns budget / BORGERLIGA FÖRÄTTNINGAR Kommunen ställer borgerliga begravningsförrättare till förfogande. Intäkter Kostnader Nettokostnad 5,3 5,3 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 ÖVERFÖRMYNDARE /effektmål Överförmyndaren kontrollerar förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning av egendom samt deras omsorg om omyndig/huvudmans person. Överförmyndaren ska genom bra kontakt med förmyndare, förvaltare och gode män utgöra ett stöd i deras verksamhet samt ge snabb och korrekt service i ärendehandläggningen. Verksamheten förutsätter ett bra samarbete med berörda myndigheter/förvaltningar. Intäkter Kostnader Nettokostnad 408,2 408,2 310,0 310,0 350,0 350,0 380,0 380,0 380,0 380,0 23
Fagersta kommuns budget / Nämnd: KOMMUNSTYRELSEN DRIFT OCH INVESTERINGSSAMMANDRAG Intäkter (+) Kostnader () 9 786,3 9 4045,7 5 963,2 103 937,2 7 637 131 702 7 637 130 091 7 637 137 918 Nettokostnad före kommunbidrag 84 259,3 97 974,0 124 065 122 454 130 281 Kommunbidrag, årsbudget/plan 96 156,4 97 974,0 124 065 122 454 130 281 Nettokostnader avvikelse 11 897,1 0 0 0 0 Nettoinvesteringar 6 235,5 3 800 2 675 2 650 2 600 DRIFTREDOVISNING PER Verksamhetsblock: Politisk verksamhet KOMMUNSTYRELSEN Uppgift Kommunstyrelsens uppgifter utgår från kommunlagen kap.6 16 samt i kommunfullmäktiges reglemente för kommunstyrelsen. Styrelsen ska enligt kommunallagen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter samt ha uppsikt över nämndernas och de egna företagens verksamhet. Den ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen ska hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs. Det åligger styrelsen särskilt att bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige ha hand om den ekonomiska förvaltningen verkställa fullmäktiges beslut samt att i övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige har lämnat över till styrelsen Styrelsen ska enligt reglementet dessutom i sin ledningsfunktion leda och samordna bl a utvecklingen av den kommunala demokratin personalpolitiken den översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten mark och bostadspolitiken energiplanering kommunens totalförsvarsuppgifter räddningstjänst trafikpolitik informationsverksamhet arbetet med reformering av det kommunala regelbeståndet arbetet med att effektivisera administrationen och utveckling av informationssystem utveckling av brukarinflytande Styrelsen ska enligt reglementet i sin styrfunktion leda och samordna utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning samt göra framställningar i målfrågor som inte i lag åligger annan nämnd 24
Fagersta kommuns budget / övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs och kommunens löpande förvaltning handhas rationellt och ekonomiskt samt tillse att uppföljning sker till fullmäktige från samtliga nämnder. ansvara för samordningsträffar med nämndpresidierna och förvaltningscheferna Styrelsen ansvarar enligt reglementet för personalpolitik arkivmyndighet sysselsättnings och näringslivsfrågor kultur och turismfrågor som inte åvilar annan nämnd Styrelsen har även en omfattande delegation från fullmäktige i fastighetsfrågor Några projekt som pågår eller ska startas: arbeta för en utbyggnad av ITinfrastrukturen i kommunen. Syftet är att möjliggöra för hushållen att få tillgång till ett bredbandsnät med ett rikt utbud av prisvärda tjänster som ett led i att göra boendet i kommunen mer attraktivt. Genom att göra det möjligt för hushållen att få tillgång till bredbandstjänster förbättras förutsättningarna för bl.a. distansarbete och distansstudier. Detta borde rimligen leda till att kommuninnevånarna i ökad utsträckning kan kombinera ett attraktivt boende i kommunen med anställning och studier på annan ort Kommunfullmäktige har fastställt en målbild för Fagersta som med följande Övergripande mål Fagersta ska vara en både utvecklande och trygg miljö för att såväl människor som företag ska ges möjlighet vara aktiva och växande. Prioriteringar Det betyder att vi prioriterar följande områden: Infrastruktur Utbildning Attraktiva boendemiljöer Mötesplatser Trygg stadsmiljö Intäkter Kostnader Nettokostnad 1 303,6 1 303,6 1 864,5 1 864,5 2 250,9 2 250,9 2 200 2 200 2 200 2 200 SFÖRÄNDRINGAR/SÄRSKILDA STÄLLNINGSTAGANDEN 1.1.1 Kapitalkostnader för bredbandsinvesteringar ingår fr o m år i kommunstyrelsens anslag. ANSLAG FÖR OFÖRUTSEDDA UTGIFTER /effektmål Anslaget för oförutsedda utgifter bör uppgå till en ur styrsynpunkt lämplig nivå. Medlen fördelas av styrelsen till relevanta verksamheter/projekt. Intäkter Kostnader Nettokostnad 322,0 322,0 6 000,0 6 000,0 År är 0,7 Mkr anslaget för åtgärder mot den höga sjukfrånvaron. År finns en kommungemensam reserv på 5 Mkr budgeterad. 2 075 2 075 2 075 2 075 6 945 6 945 25
Fagersta kommuns budget / ANSLAG TILL UTREDNINGAR OCH SÄRSKILDA PROJEKT Medlen avser utredningar och projekt av tillfällig karaktär. Intäkter Kostnader 810,3 1 250,0 Nettokostnad 810,3 1 250,0 År finns 450 Kkr budgeterat för Tillväxtgruppens verksamhet. 1 600 1 600 1 150 1 150 1 150 1 150 MEDLEMSAVGIFTER Inriktnings/effektmål Medlemsavgifterna avser stöd till kommunens intresseorganisationer. (Svenska kommunförbundet samt Västmanlands Kommunförbund) Intäkter Kostnader Nettokostnad 548,7 548,7 560,0 560,0 600 600 612 612 624 624 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kommunledningskontoret är ett av komunstyrelsens två förvaltande organ. Det andra är räddningstjänsten. Kommunledningskontoret biträder kommunstyrelsen med övergripande ledning och samordning av den kommunala förvaltningen och ska verkställa de uppgifter som kommunstyrelsen uppdrar till kontoret. Förvaltningen gör kommungemensamma administrativa tjänster och är internkonsult i vissa frågor åt övriga förvaltningar. Kontoret är indelat i fyra avdelningar, kansli, personal, ekonomi och upphandling samt en stabsenhet för näringslivsfrågor, turism och kultur. Förvaltningschef är kommunchefen. Administrationen ska enligt styrelsens direktiv leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över nämndernas och de kommunala företagens verksamhet. Effektmål Följande utvecklingsområden är aktuella för planeringsperioden: finna metoder för att föra in målbild för Fagersta i verksamhetsplaneringen ledningsstrategi med tillämpningsföreskrifter förändrad organisations och ansvarsstruktur för vissa verksamheter ändrade relationsprinciper/spelregler för verksamhets/ekonomistyrning ägardirektiv för kommunens egna företag kvalitetsutveckling utveckla samverkan med andra kommuner Intäkter Kostnader Nettokostnad 6 534,0 26 729,5 20 195,4 3 564,2 23 410,5 19 846,3 5 441 24 869,8 19 428,8 5 441 24 595,8 19 154,8 5 441 24 193,8 18 752,8 Fr om år är IT verksamheten flyttad till Norra Västmanlands kommunalteknikförbund. 26
Fagersta kommuns budget / Verksamhetsblock: Gemensam verksamhet KANSLI Kansliet sköter sekreterarskap samt handlägger och bereder ärenden till kommunstyrelsen, kommunfullmäktige, valnämnd och vänortskommitté. Kansliet ansvarar för kommunstyrelsens diarium och centralarkiv samt administrerar de allmänna valen och kommunens tomträtter. Kansliet ansvarar även för kontorsvaktmästeriet. /effektmål Kansliet ska med god kvalitet handha sekreterarskap, bereda och expediera ärenden åt fullmäktige, styrelsen mfl organ svara för att kallelser med erforderligt beslutsunderlag tillställs ledamöter, ersättare och tjänstemän vara kommunens organ för handläggning av juridiska frågor svara för kommunens informationsverksamhet EKONOMISERVICE /effektmål service ska förse kommunstyrelsen med snabb och relevant ekonomisk information sköta kommunens finansfunktion på ett effektivt sätt initiera åtgärder för att åstadkomma en rationell och kostnadseffektiv verksamhet svara för en effektiv kravverksamhet övergripande ansvara för att system och rutiner fungerar på ett ur internkontrollsynpunkt tillfredsställande sätt service är systemansvarig för kommunen ekonomisystem med tillhörande försystem. SFÖRÄNDRINGAR/SÄRSKILDA STÄLLNINGSTAGANDEN En rad projekt pågår: Projekt för att förbättra den interna kontrollen i kommunen Dokumentation av redovisningssystemet Utarbetandet av en ekonomihandbok systemet behöver uppgraderas inom ett par år. När det sker är beroende av pågående diskussioner om samarbete med andra kommuner. UPPHANDLING OCH SERVICE Upphandling och service ska svara för kommunens centrala upphandlingsverksamhet svara för kommunens försäkringsadministration svara för kommunens telefonväxel/reception PERSONAL OCH LÖNESERVICE Personal och löneavdelningen ska svara för förvaltningsövergripande förhandlingsverksamhet i intresse och tvistefrågor vara ett stöd till förvaltningarna vad avser arbets och kollektivavtalsrätt, personalutbildning och arbetsmiljöfrågor utarbeta tillämpningsföreskrifter och riktlinjer så att avtal, lagar och riktlinjer inom personalområdet tillämpas på ett enhetligt sätt utveckla och samordna personal och lönepolitik, kompetens för olika personalkategorier, personaladministrativa rutiner, arbetsmiljö och rehabiliteringsarbete svara för löne,arvodesutbetalningar och pensionsutbetalningar ta fram erforderlig personalstatistik 27
Fagersta kommuns budget / INFORMATION Kommunledningskontoret förstärker år organisationen med 1,0 tjänst som informatör för att kunna uppfylla de krav på extern och interninformation som informationspolicyn anger. Informatören ska ansvara för kommunens hemsida (Webmaster) samt arbeta med information till anställda, media och allmänheten för samtliga nämnder. Finansiering för och framåt är inte löst. Verksamhetsblock: Infrastruktur/skydd mm NÄRINGSLIVS Den näringslivsfrämjande verksamheten är långsiktig och målinriktad. Samarbetet med övriga kommuner i regionen sker inom ramen för Tillväxtgruppen för norra Västmanland. /effektmål Arbetet med att marknadsföra Fagersta som en företagsvänlig kommun samt att utveckla näringslivet omfattar följande delmål: underlätta för befintliga företag inom orten att expandera och utvecklas stimulera till nyetableringar och nyföretagande förmedla fastighetslösningar lokaler och/eller mark förmedla information om befintliga företag och deras verksamhet främja samverkan mellan kommun, företag, organisationer och föreningar vara ett av kommunens kontaktorgan gentemot länsstyrelsen, andra regionala instanser, statliga verk, företag och i interkommunalt samarbete vad avser övergripande och infrastrukturella frågor vara kontaktorgan för projekt med bl a med finansiering från bl a EU:s strukturfonder. SFÖRÄNDRINGAR/SÄRSKILDA STÄLLNINGSTAGANDEN För att stödja näringslivet inom Fagersta krävs insatser utöver de som sker kontinuerligt. Det förutsätter att medel finns tillgängliga för särskilda projekt. Vissa projekt genomförs i egen regi, andra i samverkan med externa aktörer och medfinansiärer. TURIST Öka antalet besökare till kommunen. Förbättra servicen på turistbyrån. Förlänga säsongen. Få fram en ny turistbroschyr. Öka samarbetet med Norberg och Skinnskatteberg när det gäller servicen på turistbyråerna. Fortsätta samarbeta mer konkret med Westmanna Turism. Effektmål Samarbete med kanalkommunerna när det gäller marknadsföring (förutsatt att EUprojektet fortsätter). Servicen kan förbättras genom att personalresurserna utökas så att man kan ha öppet och ta emot telefonsamtal alla dagar även under vinterhalvåret (nu stängt när turistkonsulenten är på möten, etc). Säsongen kan förlängas genom samarbetet med besöksnäringen t.ex via projektet Fokus Ängelsberg. Skaffa annonsörer och sponsorer under hösten för att kunna trycka turistbroschyren i början på. Servicen på turistbyråerna kan ökas genom att personalen förkovrar sig i områdeskunskapen, t.ex. att man besöker varandras sevärdheter, boende och matställen. Försöka hitta på en lösning för att hjälpa varandra med telefonservice (att det alltid finns någon som svarar). T.ex. fortsatt arbete med visningsresan i länet för researrangörer. 28
Fagersta kommuns budget / MUSÉER OCH KULTURMINNESVÅRD Öka utbudet av visningar, program, utställningar och föreläsningar i anslutning till museerna. Öka aktiviteterna på museerna i samarbete med ideella föreningar Öka öppethållandet på museerna Formulera en förvaltningsplan för världsarvet Engelsbergs Bruk i samråd med ägaren och länsstyrelsen som innefattar en tidsbestämd handlingsplan Arbeta för ökat samarbete inom kulturmiljövården och industrihistorien med Norbergs och Skinnskattebergs kommuner och Ekomuseum Bergslagen genom projektet Framtidshyttan i samarbete med Tillväxtgruppen. Dessa mål ska uppnås med bibehållen ekonomi men förändrad organisation Effektmål För att nå målen utan att öka utgifterna måste vi utöka samarbetet med de ideella krafterna, föreningarna, studieförbunden och företag. Vi måste fortsätta att utveckla samarbetet med Ekomuseum Bergslagen, Norbergs och Skinnskattebergs kommuner, turism och Tillväxtgruppen. En ny EU mål 2 ansökan formuleras för att nå uppsatta mål. Genom ansökningar till EU och andra organisationer stödja föreningarna att utveckla sina besöksmål. RÄDDNINGSTJÄNST Räddningstjänsten har att fullgöra de uppgifter som fastslås i räddningstjänstlag, räddningstjänstförordning och räddningstjänstplan samt att fullgöra de beslut som åläggs räddningstjänsten av räddningsnämnden. Räddningstjänstens uppgifter i kommunen är att utföra/bedriva: Livräddande insatser Brandsläckning Insatser vid trafikolycka Insatser vid kemikalieolycka Insatser vid sjöolycka Miljöbevakning/sanering i samband med utsläpp/olyckor Förebyggande åtgärder mot brand Bedriva utbildning i brandkunskap och självskydd Effektmål Hålla beslutade anspänningstider och insatstider så att inträffade olyckshändelser får så små skadeeffekter som möjligt Tillse att insatsstyrkorna har kunskap och kompetens att fullgöra sina uppgifter Bedriva förebyggande åtgärder Lämna allmänheten den service som erfordras Intäkter Kostnader Nettokostnad 1 269,6 11 964,4 10 694,8 1 000,0 11 588,1 10 588,1 1 231 12 224,4 10 993,4 1 231 12 224,4 10 993,4 1 269 12 224,4 10 993,4 TOTALFÖRSVAR Ansvaret för civilförsvaret överfördes från staten till kommunerna 19950601. Verksamheten avser samordning av civilförsvars och totalförsvarsplanering. 29
Fagersta kommuns budget / Intäkter Kostnader Nettokostnad 84,7 84,7 0 210,0 210,0 210 210 210 210 210 210 Verksamhetsblock Fritid och kultur FAGERSTA FOLKETSHUS OCH PARKFÖRENING /effektmål Kommunmedlemmarnas tillgång till samlingslokaler är en kommunal angelägenhet. Bidrag till samlingslokaler handläggs normalt av kultur och fritidsnämnden. Intäkter Kostnader Nettokostnad 700 750,0 350 700 750,0 350 350 350 350 350 BIDRAG TILL STIFTELSER OCH FÖRENINGAR M FL /effektmål Stödja organisationer, som är av betydelse för kommunen och dess invånare. Intäkter Kostnader Nettokostnad 409,2 409,2 684,3 684,3 804,3 804,3 651,3 651,3 651,3 651,3 Fr o m år betalas bidraget till Westmannaturism från detta konto. Fr o m år Minskas bidraget till Westmannaturism från 220 Kkr till 110 Kkr. Kommunen har beslutat att lämna Mälardalsrådet år och kostnaderna minskar därför med ca 63Kkr Följande bidrag gäller för : Belopp i kr Stiftelse/förening Bidrag Stiftelse/förening Bidrag Strömsholms kanal Fagersta Hemvärn Kolbäcksåns Vattenförbund Mälardalsrådet Intresseföreningen Bergslaget Hembygdsföreningen Agenda 21 förbundet 325 000 9 000 40 000 62 800 22 500 100 000 20 000 Naturskyddsföreningen Fagersta Röda korset Luftvårdsförbundet SalaFagersta Nämndemannaförening Westmannaturism 8 000 5 000 10 000 2 000 220 000 Verksamhetsblock: Pedagogisk verksamhet BIDRAG TILL NVU Fagersta kommun lämnar ett bidrag till Norra Västmanlands Utbildningsförbund. Förhållandet mellan kommunen och förbundet regleras i särskilt avtal. NVU svarar gymnasieskola, komvux och uppdragsutbildning. 30