Projektmaterial. Molkoms folkhögskola



Relevanta dokument
Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

Varför bär de sjalar?

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola

Sjuntorpskolan höstterminen 2000

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

Att överbrygga den digitala klyftan

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling?

En liten introduktion till SLI Community

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center

Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI

Lust till förbättring Team Hjortsjöskolan.

Lathund för värderingsverktyg för en tillgänglig utbildning

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15

En liten introduktion till Community på GR-SLI

Medverkande: Majlis Agermark klasslärare år 4, Agneta Faremo klasslärare år, Lena Forsmark klasslärare år 3, Mats Järkås klasslärare år 4, Robert

Systematiskt kvalitetsarbete

Introduktionsutbildning för cirkelledare

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Efter fem tsunamier av motstånd

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Presentation av Björkängens förskola

Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever

Projektmaterial. SKAPA OCH UNDERHÅLLA KURSHEMSIDOR Färnebo folkhögskola

Beslut för vuxenutbildningen

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Storyline Familjen Bilgren

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Valet 2010 på facebook!

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Klockargårds förskola

Planera och organisera för Matematiklyftet

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Lära och utvecklas tillsammans!

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport

Skörpagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rödklövergatans förskola Läsår 2015/2016

Lagga. Lokal IT plan

SSP Svenska skolan i Paris

Vad betyder det att ta ansvar och vem skapar en ansvarstagande miljö?

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr )

Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Myrsjöskolans IT-plan

Trainee för personer med funktionsnedsättning

Elevernas trygghetsplan

Kungsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter

Hedvig från A Ö. ITiS rapport. Montessorispåret Sånna Lena Askfelt Lena Hagberg Marie Hammarsten Ingegerd Sturesson

GAFE Google Apps For Education. Vt 16 Guldkroksskolan Annika Andréasson

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Valet 2010 på facebook!

Ame rome sam! - Metodhandledning

socialdemokraterna.se WORKSHOP

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

2015/16 Företags ID: Emil Lund Sjövägen 3, Upplands Väsby Sollentuna, Stockholms län ÅRSREDOVISNING. Move it Bag UF

IUP skriftliga omdömen årskurs 1-4

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

Lokal pedagogisk planering. Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Realgymnasiet Västerås plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10

Konstverket Air av Curt Asker

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

<< Huvudmeny Logga ut. Resultat. Tabell. Skriv ut STATISTIK. Antal svar : 19 Antal inbjudna : 39. svarsdatum. antal

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist

KVALITETSRAPPORT HT 12 VT 13 BULLERBYNS FÖRSKOLA. Rauni Lundgren förskolechef

Projektmaterial. Önnestads folkhögskola

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263

Vi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt

KVALITETSREDOVISNING 2011 FÖRSKOLA. Inglis Lindahl

Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg

Lärdomar. Vad lade du märke till som var speciellt intressant?

Transkript:

Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Orienteringskurs på Internet för antagna elever vid Molkoms folkhögskola Mats Dahlman Maria Hagberg Jangsell Handledare:Sven-Allan Ellström ITiS-projekt gjort av arbetslaget i media på Molkoms folkhögskola maj 2002. 1

Sammanfattning Vi avsåg att göra en orienteringskurs på nätet för antagna elever vid Molkoms folkhögskola. Diskussionerna kring innehållet och formen på hemsidan var mycket bra samt materialet som togs fram. Slutpunkten, att bli klar med sidan nåddes inte men vårt projekt har haft stort värde för både lärare och elever har framkommit i utvärderingen. Vi märkte mer och mer att förberedelserna som vi gjorde tillsammans med eleverna svällde och krävde mer av oss än vad vi hade trott. Mycket var en fråga om tycke och smak vad gällde vilka fakta och synpunkter som skulle presenteras på hemsidan. Utformningen av sidan var också en smaksak även om alla var ense om att den skulle vara lättnavigerad och innehålla mycket bilder på människor i skolmiljön. Vi hade en svårare pedagogisk uppgift än vad vi hade trott då vi hade valt att arbeta med en grupp som inte samarbetade så bra med varandra eller var så studiemotiverade. Vi var två personer ur arbetslaget media i vårt ITiS-projekt, Maria undervisar också i psykologi, vi upptäckte snart att det är för få och att arbetsbelastningen redan är mycket hög för oss så tidsbrist var något vi fick kämpa med genom hela projektets planering, genomförande och efterarbete. Vårt dagliga arbete med speciallinjerna Videolinjen, Dramalinje med filminriktning och allmän kurs med medieprofil på Molkoms folkhögskola är projektinriktat. Eleverna arbetar mycket självständigt, från ax till limpa och vi fungerar mera som handledare än lärare i vanlig bemärkelse så på det sättet var vi förberedda men vi hade inte förmåga att avgränsa arbetet med vårt projekt i den grupp vi valt. Några av villkoren för att få genomföra ett ITiS-projekt är att man ska arbeta ämnesövergripande, elevorienterat och problembaserat och det stämmer bra överens med hur vi redan jobbar. Det har varit givande att arbeta med det här projektet, det har gett oss massor av erfarenhet. Vårt arbete med att göra en hemsida där antagna elever vid Molkoms folkhögskola kan få mycket information och kanske också en känslomässig orientering om folkhögskolan ska slutföras och läggas ut på nätet i höst. Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Innehållsförteckning 1 1. Inledning 1 2. Genomförande 3 3. Resultat 3 4. Utvärdering 4 5. Slutsatser 4 6. Tackord 4 Referenslista 4 1. Inledning Vår avsikt var att utveckla en orienteringskurs på Internet för antagna elever vid Molkoms folkhögskola som de skulle kunna gå igenom före kursstart. Erbjudandet att folkhögskolorna skulle kunna delta i det sista året med ITiS-projekt tyckte vi passade oss som hand i handske. Vår rektor var också mycket positiv. Vårt arbetslag bestod av flera inte fast anställda och andra som av olika anledningar inte var intresserade av att delta i projektet, Mats och jag, Maria, beslöt oss ändå för att göra ett seriöst försök. Vi blev lite ensamma och det kom vi att 2

märka mer och mer allteftersom arbetet med projektet fortskred och det ordinarie arbetet krävde mycket tid. Vi hade behövt vara flera om vårt ITiS-projekt, fler i planering, att dela erfarenheter och att jobba med elever. Vi har också gapat efter för mycket i vår projektbeskrivning och har varit tvungna att minska våra ambitioner betydligt. Tanken var att i samband med antagningsbeskedet från vår skola skulle det komma ett lösenord så att man kunde gå in på en hemsida länkad till skolans ordinarie hemsida. Logga in där och följa en introduktion i hur det är att gå på Molkoms folkhögskola. Här skulle grunder i folkbildning kunna finnas, praktiska uppgifter samt en information om administration och rutiner vid skolan. Här skulle också kortfilmer producerade av elever vid skolans videolinje, dramalinje med filminriktning och medieprofil kunna ligga. Vår landstingsägda folkhögskola har profilerna media och friskvård och det skulle förstås genomsyra en sida på något sätt. Elevarbeten av olika art skulle också kunna läggas ut på sidan. På skolans redan befintliga sida skulle lite kortare filmer kunna ligga. Vi har planerat hemsidan, utvecklat vår idé och gjort förberedelser för vår sida tillsammans med vår elevgrupp. Målsättningen var att göra en hemsida klar under våren 2002 och lägga ut den så att årets sökande till skolan skulle kunna använda den men det visade sig att arbetet i gruppen tog mycket mera tid än vad vi hade trott. Och meningen var ju inte att vi själva skulle producera en hemsida utan huvudsaken var ju det pedagogiska projektet tillsammans med eleverna och att vi lärare skulle utvecklas i vår pedagogik och dataanvändning. Eleverna var inte så motiverade och hade mycket att göra med sina övriga projekt i media och andra ämnen. Vi kanske kunde ha drivit på dem ytterligare men det fanns mycket rädsla för att göra fel, teknikstress men också en övertro på sin egen förmåga i gruppen. Vi räknar med att slutföra projektet i höst med de elever vi möter då så att vi når en slutpunkt och kommer i mål med våra föresatser. Ett par av den här terminens elever går kvar på skolan även nästa termin och har lovat att vara behjälpliga och ta ett stort ansvar i slutfasen också. Vi avsåg att göra guiden som en Internetbaserad tipspromenad som avslutas med frågor. En viss interaktivitet skulle därmed vara inlagd med hjälp av hyperlänkar och HTML-kopplingar. I en förlängning hade vi tänkt att man skulle kunna göra kortare övningar och få respons från oss lärare över nätet också. Dessutom förstås utvärdera ofta och utveckla när vi ser hur användningen fungerar. Nästa steg var att göra en karta över skolan och att man skulle kunna klicka in sig och faktiskt gå en promenad inne i byggnaderna och kanske träffa människorna som jobbar och studerar där. De här sista stegen vet vi inte om de kommer att genomföras. Vår målsättning i projektet var att: - Träna eleverna i informationssökning och ett problemorienterat arbetssätt där användandet av IT är ett naturligt verktyg. - Diskutera vad som är speciellt med folkhögskola och vad folkbildning är. - Träna sig i att kritiskt granska och reflektera över vad som sägs på Internet. - Reflektera över sig själv i sin situation på skolan och i samhället över huvud taget, en utvärdering av sin egen insats och mognad som person. - Intensifiera datoranvändningen genom att jobba med marknadsföringen av skolan, etik och moralforskning på Internet. - Att göra en hemsida och lägga ut på Internet. Vi hade många mål, och vi kom en bit på väg 3

2. Genomförande Vi två lärare som ingick i arbetslaget träffades ett antal gånger för att lägga upp ett schema och definiera våra mål, vi försökte att inte vara alltför optimistiska och bantade vårt ITiSprojekt flera gånger med tanke på att gruppen vi i huvudsak skulle arbeta med vanligtvis inte var så motiverade eller med så god sammanhållning. Vi presenterade vår projektidé för vår elevgrupp som bestod av allmän kurs med medieprofil och en mindre presentation för elever på videolinjen. De ställde frågor och vi förklarade hur vi hade tänkt oss att vi skulle kunna jobba tillsammans för att nå målen med projektet samt att det kunde ta andra vägar beroende på hur de tänkte och ville. De intervjuade varandra och gick ut och intervjuade andra elever på skolan om vad de ville veta innan de började på skolan. Vi undersökte också om frågorna hade ändrat sig jämfört med då, innan de började och nu. Resultatet var likartat med vad de själva hade svarat angående undringar innan starten på folkhögskolan och vad som var viktigt att ta reda på även nu. Mycket kom fram mer och mer i diskussionerna med gruppen, så vi fick betydelse för dem även som samtalspartners för besvikelser och glädjeämnen under studietiden i Molkom. Vi tittade på vad de ville berätta för andra om folkhögskolan och hade flera intressanta diskussioner om vad som var speciellt med folkhögskola. Vad folkbildning är blev också en naturlig diskussion som var mer än vad vi hade vågat hoppas på innan projektet drog igång. Vi hade bra hjälp av att vår fackförening, Svenska folkhögskolans lärarförbund som organiserar lärare och rektorer på folkhögskolorna i Sverige, skickade ut sitt folkbildningspolitiska program 2001 till oss medlemmar. Vi kunde använda programmet som diskussionsunderlag när vi pratade om människosyn och kunskapssyn. Mötet med människor som man aldrig hade trott att man skulle träffa var det som var mest utmärkande för folkhögskolan enligt eleverna. Eleverna ställde förväntningar och fördomar mot hur det hade blivit under året och hur skolan är i deras ögon nu och utvärderade året i grupp och individuellt. Korta texter skrevs under olika rubriker t. ex. plus och minus med folkhögskolan men också som sammanfattande utvärderingar om individuella upplevelser. Vi tittade på olika hemsidor på Internet och speciellt på andra folkhögskolors och diskuterade vad man ska uttrycka på en sida. Vi hade intressanta diskussioner om marknadsföring och etik och moral på nätet. Vi tittade också på olika sätt att föra fram skolans budskap och själ. Vi pratade mycket om hur bilder påverkar oss och om olika tycke och smak. Enkelhet i sidans navigering var det vi kunde enas om men det betydde inte heller samma sak för alla, vi gick vidare genom praktik. Eleverna gjorde enkla hemsidor genom att koda HTML. Delar av hemsidan slutfördes i FrontPage av några av eleverna. Alla försökte utgå från de gemensamma frågeställningarna och översätta det till hur en sida skulle kunna se ut. Foton var något som alla sa var mycket viktigt för att se hur en skola är. Vårt arbete utfördes i klassrummet, i datasal, i övriga skolan samt delvis genom mail. 3. Resultat Materialinsamlingen är gjord, vi har bearbetat materialet, lagrat det och ämnar fortsätta i höst och göra klart vår sida och lägga ut den på Internet tillsammans med nya och gamla elever. Vi har haft givande diskussioner om IT, folkbildning och tycke och smak i arbetslaget och med eleverna och vi har lärt oss en hel del om pedagogiska processer samt delvis förstärkt vår IT-kompetens. Eleverna har ökat sin kunskap om hur man kan använda IT.Vi är eniga om att det är utveckling för hela skolan att vi lärare och eleverna grupparbetar om hur skolan ser ut på Internet. Vi missbedömde tidsåtgången men är också glada att vi inte forcerade fram en sida som inte var riktigt genomarbetad. 4

Vi har steget kvar att göra klart vår sida och lägga ut den på Internet och det känns frustrerande att vi inte nådde ända fram till tillfredsställelsen att ha gjort det. Naturligtvis är den färdiga sidan ett viktigt mål i sig men vi har värderat de pedagogiska insikterna högre än en färdig produkt. 4. Utvärdering Vi har funnit att det är utmärkt att diskutera och analysera vår egen situation på skolan, elever och lärare tillsammans med uppgiften för ögonen att skolan ska presenteras på nätet. Det har varit en bra grund att stå på i kontakten med eleverna. Man bör vara noggrannare med tidsplaneringen till en annan projektomgång samt helst vara fler än två i projektgruppen då fler behövs och kan ge impulser till gruppen och jobba med eleverna. Kanske kan man ha en fastare handledning av eleverna från början av projektet. För den typen av elevgrupp vi har arbetat med bör projekt ligga mer sammanhållet, flera dagar i rad istället för med kanske en vecka mellan gångerna. 5. Slutsatser Vår idé var bra! Arbetet med eleverna har visat det, deras engagemang och vilja till diskussion om IT och folkhögskolan. Vi kommer att jobba vidare i höst. Som vi har nämnt i utvärderingen är tiden en avgörande faktor. Vi har genom våra ITiSprojekt här på skolan lyckats lyfta IT-frågor högre upp på dagordningen och gradvis märker vi en förändring av skolans arbetssätt. Det nya projektet börjar där det gamla slutar! 6. Tackord Vi tackar för stöd från skolledning, handledare och kollegor och vi tackar ITiS delegationen för IT i skolan för ett bra sätt att kompetensutveckla oss lärare. Sist men inte minst tack för datorn, som blivit vårt nya pedagogiska IT-verktyg. Referenslista Rask, Stig Roland., Med eller utan filter? Personliga funderingar kring etiken, pedagogiken, källkritiken och vuxenrollen när Internet kommer till skolan, KK-stiftelsens skriftserie, 5 (2000) Svenska folkhögskolans lärarförbund, Folkbildningspolitiskt program. Hans P Jonsson Produktion, Skinnskatteberg 2002. 5