Cirkulationsplats vid Ubbarp

SAMRÅDSUNDERLAG Väg 46, Cirkulationsplats vid Ubbarp Ulricehamns kommun, Västra Götalands län VÄGPLAN, 2014-10-30 Projektnummer: 145649

TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.1.0 Trafikverket Postadress: Trafikverket, 405 33 Göteborg E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Väg 46, Cirkulationsplats vid Ubbarp, Ulricehamns kommun, Västra Götalands län, Samrådsunderlag för Vägplan. Dokumentdatum: 2014-10-30 Version: 1.0 Kontaktperson: Kristina Balot Kartor: Fastighetskarta och ortofoto Lantmäteriet GsdBV/1279, terrängkartan Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667, Konsult: COWI AB Projektnummer: A059320 Uppdragsansvarig: Camilla Wallin Trafik: Henriette Rudhag Väg: Mårten Roslund Miljö: Elin Bylund 2

Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 5 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET... 7 2.1. Planläggningsprocessen... 7 2.2. Bakgrund... 8 2.3. Tidigare utredningar och pågående planer... 8 2.4. Åtgärdsvalsstudie eller motsvarande... 8 2.5. Ändamål och projektmål... 8 2.6. Beskrivning av projektet... 9 3. AVGRÄNSNINGAR... 9 4. FÖRUTSÄTTNINGAR... 11 4.1. Markanvändning... 11 4.1.1. Översiktsplan... 11 4.1.2. Detaljplan... 12 4.1.3. Riksintressen... 13 4.1.4. Trafikering... 13 4.1.5. Trafiktekniska förutsättningar... 17 4.1.6. Byggnadstekniska förutsättningar... 17 4.2. Intressen och aspekter... 18 4.2.1. Landskapsbild... 18 4.2.2. Naturmiljö... 18 4.2.3. Kulturmiljö... 19 4.2.4. Rekreation och friluftsliv... 20 4.2.5. Naturresurser, förorenad mark och dagvatten... 20 4.2.6. Luft... 21 4.2.7. Buller... 22 4.2.8. Risker farligt gods... 22 5. UTFORMNINGSALTERNATIV... 23 5.1. Krav och råd gällande utformning... 23 5.1.1. Busshållplatser... 23 5.1.2. Oskyddade trafikanter... 23 5.1.3. Räcke... 23 5.1.4. Belysning... 23 3

5.2. Trafikteknisk standard... 24 5.3. Föreslagen trafikutformning... 25 5.3.1. Gång- och cykelväg... 27 5.3.2. Lokalisering och utformning av hästpassage... 28 5.3.3. Lokalisering av busshållplats... 30 5.4. Studerade och ej föreslagna lösningar... 31 5.4.1. Planskild hästpassage... 31 5.4.2. Hästpassage i plan med bred mittrefug för hästar... 32 5.4.3. Hästpassage i plan med signalreglering norr om cirkulationsplatsen... 33 5.4.4. Busshållplatser norr om cirkulationsplatsen... 34 5.4.5. Busshållplats norr och söder om cirkulationsplatsen... 35 5.5. Dagvattenhantering... 36 6. EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE... 36 6.1. Trafikeffekter... 36 6.2. Miljöeffekter... 37 6.2.1. Landskapsbild... 37 6.2.2. Naturmiljö... 37 6.2.3. Kulturmiljö... 38 6.2.4. Rekreation och friluftsliv... 38 6.2.5. Naturresurser, dagvatten och förorenad mark... 38 6.2.6. Luft... 38 6.2.7. Buller... 38 6.2.8. Risk farligt gods... 39 6.3. Påverkan på allmänna intressen... 39 6.4. Kostnader... 39 6.5. Byggskedet... 40 7. FORTSATT ARBETE... 41 7.1. Planläggning... 41 7.2. Viktiga frågeställningar... 41 8. KÄLLOR... 42 4

1. Sammanfattning Ulricehamns kommun planerar för nya verksamhetsområden längs väg 46 i höjd med Ubbarp norr om Ulricehamn i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län, se Figur 1. Figur 1. Karta med område utrett i vägplan markerat med röd ring. Öster om väg 46 planeras för stormarknad och väster om väg 46 planeras för snabbmatsrestaurang och drivmedelsförsäljning. De nya verksamhetsområdena behöver anslutas till väg 46, vilket initierat denna vägplan. Merparten av aktuell del av väg 46 ingick i fastställd arbetsplan för ny väg 40. De nya förutsättningarna innebär dock att aktuell del av väg 46 lyfts ur tidigare vägplan för att nu ingå i denna vägplan. Ny väg 40 med nytt Ulricehamnsmot byggs söder om aktuellt objekt och beräknas tas i bruk under hösten år 2015. Marken inom utredningsområdet består främst av öppna ängs- och betesmarker. Området ingår i ett stort område av riksintresse för kulturmiljö. En fast fornlämning, Ubbarp 265, tangeras av utredningsområdet. I öster längs Ubbarp Övragärde ligger Ulricehamns ridskola. Väster om väg 46 finns bostäder i Vist by. Ridskolan, bostäderna och Vist kyrka är de befintliga målpunkterna i närområdet. Anslutning av de nya verksamhetsområdena till väg 46 föreslås ske via en ny cirkulationsplats. Cirkulationsplatsen innebär att hastigheten sänks, vilket underlättar passage ut från verksamhetsområdena samt att passage för oskyddade trafikanter över väg 46 blir säkrare. Gång- och cykelvägar föreslås byggas ut längs båda sidor av väg 46 från Ulricehamnsmotet i söder och upp till föreslagen cirkulationsplats. På den östra sidan kopplas befintliga gång- och cykelvägar samman med ny gång- och cykelväg så att ett sammanhängande stråk från Ulricehamn och upp till Bjättlundavägen skapas. I cirkulationsplatsen anordnas gång- och cykelpassage söder och öster om denna. Busshållplatserna föreslås placeras söder om cirkulationsplatsen. Denna placering ger kort väg mellan verksamhetsområdena och hållplatserna samt innebär att oskyddade trafikanter endast behöver korsa en väg för att nå verksamheterna/busshållplatserna. Korsande gångoch cykeltrafikanter kan således koncentreras till de två passagerna söder och öster om cirkulationsplatsen. För att undvika konflikt mellan ridande och övriga oskyddade 5

trafikanter föreslås en ridväg anordnas norr om lokalgatorna med en passage i plan norr om cirkulationsplatsen. Passagen föreslås kompletteras med hästfållor för att underlätta för en säker passage av vägen. Liknande hästfållor finns idag vid Björlandavägen i Göteborg, en väg med motsvarande trafikbelastning samt andel tung trafik. Förslaget innebär även att Gunnagårdsdreven stängs för utfart för motortrafik. Detta görs av trafiksäkerhetsskäl, då färre utfarter mot väg 46 är önskvärt. Gunnagårdsdreven kommer fortsatt att kunna nyttjas av gång- och cykeltrafikanter. Boende längs Gunnagårdsdreven når fortsatt sina fastigheter med bil via befintlig väg från nordost. Förslaget bedöms innebära positiva konsekvenser för de oskyddade trafikanterna då separat gång- och cykelväg idag saknas på sträckan och några särskilda passager av väg 46 inte finns att tillgå. Även för ridande innebär förslaget en förbättring av passagemöjligheterna över väg 46 gentemot dagens situation. Förslaget tar en liten andel ny mark i anspråk, främst ängsoch betesmark. Förslaget innebär inte någon påverkan på riksintresset för kulturmiljö. Trafiken på väg 46 kommer inte att orsaka överskridande av gällande riktlinjer för buller för bostadshus inom ombyggnadens influensområde. I nästa skede kommer förslaget att detaljprojekteras samt utformning och placering av räcken och dagvattenhantering att preciseras. 6

2. Beskrivning av projektet 2.1. Planläggningsprocessen Till följd av en ny infrastrukturlagstiftning har Trafikverket tillsammans med andra myndigheter och organisationer arbetat fram en ny formell planläggningsprocess för vägprojekt, så kallad vägplan. Denna process började gälla i januari år 2013. Alla investerings- och underhållsåtgärder som innebär byggande av väg i den mening som anges i väglagen ska följa den formella planläggningsprocessen. Med byggande av väg menas att anlägga en ny väg eller att bygga om en väg. I begreppet ombyggnad ligger att det ska röra sig om åtgärder som syftar till att permanent förändra vägen och dess standard. Ombyggnad för tillfälliga förändringar räknas inte som byggande av väg i lagens mening. Detsamma gäller för rena drift- och underhållsåtgärder som syftar till att upprätthålla eller återskapa vägens standard och funktion. Planläggning av vägbyggande följer en process där både byggaren och företrädare för samhället i övrigt medverkar. Planläggningsprocessen regleras i väglagen och syftar till att planering av väg ska få en god anknytning till övrig samhällsplanering och gällande miljölagstiftning. Processen innebär att planläggningen av vägar förankras bland annat i kommunernas planering, och att de som berörs i olika skeden får goda möjligheter till insyn och ges möjlighet att framföra synpunkter. Under processen analyseras och beskrivs vägens lokalisering och utformning alltmer detaljerat. Slutligen läggs lokaliseringen och detaljutformningen fast. Planläggningsprocessen för vägplan har fyra olika skeden, se Figur 2. Figur 2. Planläggningsprocessen för vägplan har fyra olika skeden. Denna vägplan har status samrådsunderlag. Vägplan för detta projekt, Väg 46 cirkulationsplats vid Ubbarp, har status samrådsunderlag. Status samrådsunderlag syftar till utgöra ett underlag för länsstyrelsens beslut om huruvida projektet kan antas innebära så kallad betydande miljöpåverkan. En del i detta underlag utgörs av insamling och analys av behov och förutsättningar samt verifiering av projektets ändamål och projektmål. En annan viktig del vid framtagande av samrådsunderlaget är att genomföra samråd med kommun, myndigheter och särskilt berörda. 7

2.2. Bakgrund När väg 40 förbi Ulricehamn byggs ut till motorväg kommer en ny trafikplats, Ulricehamnsmotet, att byggas där ny väg 40 korsar väg 46, norr om Ulricehamn. Byggnation av ny väg 40 pågår och etappen vid Ulricehamn bedöms bli klar under hösten 2015. Norr om Ulricehamnsmotet planerar Ulricehamns kommun för nya verksamhetsområden. Väster om väg 46 på fastigheten Vist 10:25 planeras för snabbmatsrestaurang och drivmedelförsäljning. Öster om väg 46 på fastigheten Ubbarp 8:20 planeras för etablering av en stormarknad. Anslutningar till väg 46 från verksamhetsområdena behöver ordnas. Denna vägplan utreder hur sådana anslutningar kan ske och hur gång- och cykeltrafik samt resande med kollektivtrafik på bästa sätt ska kunna nå verksamhetsområdena samt hur oskyddade trafikanter ska kunna korsa väg 46. 2.3. Tidigare utredningar och pågående planer Den aktuella delen av väg 46 ingår i tidigare fastställd arbetsplan för ny väg 40. På grund av utvecklingen av nya verksamhetsområden längs väg 46 avvaktar Trafikverket med byggnationen på denna del av väg 40, för att istället låta delen ingå i denna nya, separata vägplan. Arbetet med att ta fram detaljplaner för verksamhetsområdena pågår hos Ulricehamns kommun. Båda detaljplanerna var ute på samråd i januari-februari 2014. Mellan Vist och Bjättlundavägen, norr om aktuellt projekt, har gång- och cykelväg byggts längs östra sidan av väg 46 under 2013 och 2014. 2.4. Åtgärdsvalsstudie eller motsvarande Ulricehamns kommun har tagit fram två samrådsförslag till detaljplaner belägna på varsin sida av väg 46. Samrådsprocessen och själva planläggningsprocessen anses utgöra dialog i tidigt skede om transportbehov. Då Ulricehamns kommun initierat detta projekt finns inget krav på, och inte heller något behov av åtgärdsvalsstudie, ÅVS. 2.5. Ändamål och projektmål Projektet har följande mål: Att skapa möjlighet att ansluta planerad stormarknad på fastigheten Ubbarp 8:20, samt planerad drivmedelsförsäljning och snabbmatsrestaurang på fastigheten Vist 10:25 till väg 46 på ett trafiksäkert sätt. Att skapa en trafiksäker tillgänglighet till de planerade verksamheterna för gång- och cykeltrafikanter samt resande med kollektivtrafik. Att skapa en sammanhängande gång- och cykelstråk från Ulricehamnsmotet till befintlig gång- och cykelväg norr om Ubbarp. Att skapa trafiksäkra passager av väg 46 för oskyddade trafikanter inklusive hästar. Att genomföra ovanstående med rimlig hänsyn tagen till i närområdet befintliga bevarandevärden och boende. 8

2.6. Beskrivning av projektet Projektet innebär att nya anslutningar mellan de planerade detaljplaneområdena och väg 46 skapas genom en cirkulationsplats. Vidare byggs en sammanhängande gång- och cykelväg från nytt Ulricehamnsmot till befintlig gång- och cykelväg norr om Ubbarp, samt en gång- och cykelväg väster om väg 46. Nya busshållplatser samt passagemöjlighet för gång- och cykelvägstrafikanter anläggs söder om ny cirkulationsplats och en passage för ridande över väg 46 anläggs norr om ny cirkulationsplats. Projektet innebär även att Gunnagårdsdrevens utfart till väg 46 stängs för motorburen trafik. 3. Avgränsningar Utredningsområdet följer befintlig och ny väg 46 från Ulricehamnsmotets norra cirkulationsplats till och strax norr om den föreslagna nya cirkulationsplatsen vid Ubbarp, se Figur 3. Influensområdet täcker in de boende och verksamheter som finns i området kring den nya cirkulationsplatsen. Förändringarna i vägnätet kommer att påverka besökare till ridklubben samt boende vid Vist. Därmed omfattas ridklubben och dessa bostadshus av influensområdet. 9

Figur 3. Ortofoto med utredningsområdet markerat. Beräkningar av trafikflöden för väg 40 och väg 46 har genomförts för år 2015 samt för år 2035. År 2015 valdes för att ny väg 40 då kommer att ha öppnats och den tidigare tidplanen för detaljplanerna bedömde att de skulle vara genomförda då. År 2035 har valts som prognosår för trafikmängder då VGU (Vägars och Gators Utformning) anger att dimensioneringsåret ska sättas till 20 år efter öppning. Beräkningar av buller och luftutsläpp har genomförts för år 2015 samt år 2030. År 2015 har valts av samma anledning som ovan. År 2030 har valts då detta är nuvarande praxis vad gäller beräkning av buller vid detaljplanearbete. 10

4. Förutsättningar 4.1. Markanvändning Utredningsområdet ligger norr om Ulricehamn i Ätrans dalgång. Ätran rinner parallellt med väg 46 i väster. Inom utredningsområdet finns endast befintlig väg 46 och till vägen gränsande åker- och betesmark, se Figur 3. Även omgivningarna kring det aktuella utredningsområdet består främst av åker- och betesmark. Väster om utredningsområdet ligger byn Vist med ett mindre antal bostadshus och på andra sidan Ätran Vist kyrka. Närmaste bostad ligger cirka 150 meter väster om den föreslagna cirkulationsplatsen. Sydväst om den föreslagna cirkulationsplatsen finns idag ängsmark och beteshagar. Direkt nordväst om den föreslagna cirkulationsplatsen ligger Vist Festgård. Gården är inlöst av Ulricehamns kommun och ska rivas. Norr om festgården finns beteshagar. I Nordöst finns öppen ängsmark och i sydöst finns fundament från tidigare växthus samt öppen ängsmark med mindre, solitära träd. Ca 450 meter öster om den föreslagna cirkulationsplatsen finns Ulricehamns ridskola, en aktiv ridskola med tillhörande betesmarker. I dagsläget försörjs ridskolan av en enskild väg från väg 46, benämnd Ubbarp Övragärde. Ubbarp Övragärde leder även till ett mindre antal bostäder längre österut. Längs Ubbarp Övragärde går en del av den ca 50 km långa vandringsleden Åsundenleden. Leden fortsätter på västra sidan av väg 46 och korsar vägen vid den föreslagna cirkulationsplatsen. Betydande befintliga målpunkter kring utredningsområdet är Ulricehamns ridskola öster om väg 46, bostadsbebyggelsen i Vist och Vist kyrka, väster om väg 46. 4.1.1. Översiktsplan I Ulricehamns kommuns fördjupade översiktsplan (Ulricehamns kommun 2008-05-26) är området söder om den föreslagna cirkulationsplatsen markerat som "föreslagen trafikservice", se Figur 4. Längs med väg 46 finns en markering för "föreslagen gång- och cykelväg". Föreslagen utbyggnad i denna vägplan ligger i linje med den fördjupade översiktsplanen. Figur 4. Utdrag ur Ulricehamns kommuns fördjupade översiktsplan (Ulricehamns kommun 2008-05-26). 11

4.1.2. Detaljplan Det pågår dels ett detaljplanarbete för området väster om väg 46, detaljplan för fordonsservice inom Vist 10:25 m fl (Ulricehamns kommun 2013-12-06), dels för området öster om väg 46, detaljplan för handel inom Ubbarp 8:20 m fl (Ulricehamns kommun 2013-12-06). Inom detaljplanerna föreslås etablering av Statoil, Mc Donalds och ICA Maxi Stormarknad. Det är dessa båda detaljplaner som initierat behovet av nya anslutningar och därmed denna vägplan. Illustrationsritningar över de båda detaljplanerna kan ses i Figur 5 respektive Figur 6. Figur 5. Principillustration från detaljplanens samrådshandling över hur kvartersmarken inom detaljplan Vist 10:25 kan komma att nyttjas (Ulricehamns kommun 2013-12-06). Figur 6. Delar av illustration från detaljplanens samrådshandling över hur kvartersmarken inom detaljplan Ubbarp 8:20 kan komma att nyttjas (Ulricehamns kommun 2013-12-06). 12

4.1.3. Riksintressen Utredningsområdet ingår i ett stort område som utgör riksintresse för kulturmiljö, Ätrans dalgång P94, se vidare i avsnitt 4.2.3. Befintlig och ny väg 40, söder om utredningsområdet utgör riksintresse för kommunikation. Väster om utredningsområdet ingår Ätran i ett område av riksintresse för naturmiljö, Ätradalen NRO-14-129, se vidare i avsnitt 4.2.2. 4.1.4. Trafikering Fordonstrafik En trafikutredning har genomförts där nuvarande och förväntad trafikering på vägarna i närområdet har beräknats, se figur 7 till 10 nedan (COWI 2013-05-29). Beräkningarna omfattar trafik till Vist kyrka. I följande figurer redovisas resultatet för nedanstående scenarier: Befintligt vägsystem prognostiserad trafik år 2015, ÅDT (årsdygnstrafik) redovisas i Figur 7. Andelen tung trafik uppgår till 10,7 %. Nytt vägsystem år 2015, det vill säga med ny väg 40 i bruk, utan exploatering enligt detaljplanerna, ÅDT redovisas i Figur 8. Andelen tung trafik uppgår till 10,7 %. Nytt vägsystem år 2035 utan exploatering enligt detaljplanerna, ÅDT redovisas i Figur 9. Andelen tung trafik uppgår till 10,3 %. Orsaken till att andelen tung trafik minskat i jämförelse med år 2015 är att personbilstrafiken förväntas öka mer än den tunga trafiken. Figur 7 Trafikflödeskarta, årsdygnstrafik ÅDT 2015, för befintligt vägsystem (COWI 2013-05-29). 13

Figur 8. Trafikflödeskarta, ÅDT 2015, för nytt vägsystem och utan hänsyn till föreslagen exploatering i detaljplanerna (COWI 2013-05-29). Figur 9. Trafikflödeskarta, ÅDT 2035, för nytt vägsystem och utan hänsyn till föreslagen exploatering. Jämförande värden hänvisar till trafikflödeskartan för ÅDT 2015 för nytt vägsystem och utan hänsyn till föreslagen exploatering, se Figur 8 (COWI 2013-05-29). 14

Figur 10. Trafikflödeskarta, ÅDT 2035, för nytt vägsystem och med hänsyn till föreslagen exploatering vid detaljplanerna vid Vist 10:25 och Ubbarp 8:20. Jämförande värden hänvisar till trafikflödeskartan för ÅDT 2035 för nytt vägsystem och utan hänsyn till föreslagen exploatering, se Figur 9 (COWI 2013-05-29). Figuren till höger visar trafikflödena i föreslagen cirkulation. En jämförelse mellan figurerna 7 och 8 visar att utbyggnaden av väg 40 medför en ökning om 600 fordon/dygn på väg 46 söder om den föreslagna cirkulationsplatsen vid Ubbarp, medan trafikmängderna norr om korsningen blir oförändrade. Ökningen söder om den planerade cirkulationsplatsen beror främst på att Vistaforsvägen stängs för genomgående trafik söderut när ny väg 40 byggs. Efter utbyggnaden av väg 40 visar en jämförelse mellan figurerna 8 och 9 att den generella trafikökningen mellan år 2015 och 2035 på väg 46 medför en ökning om 1650 fordon/dygn. Detta gäller både söder och norr om den föreslagna cirkulationsplatsen vid Ubbarp. Beräknade trafikmängder visar att det år 2035, med utbyggd väg 40 och fullt utbyggd exploatering enligt detaljplanerna, beräknas gå cirka 13 100 fordon/dygn söder om den föreslagna cirkulationsplatsen vid Ubbarp och cirka 9 090 fordon/dygn norr om den föreslagna cirkulationsplatsen, se Figur 10. Andelen tung trafik bedöms uppgå till 10,3%. En jämförelse mellan figurerna 9 och 10 visar att den föreslagna exploateringen enligt detaljplanerna medför en ökning om 4 200 fordon/dygn söder om den föreslagna cirkulationsplatsen och en ökning av 260 fordon/dygn norr om de föreslagna cirkulationsplatsen. Det visar att merparten av kunderna förväntas komma söderifrån genom väg 40 och Ulricehamns tätort. När arbetsplanen för väg 40 togs fram redovisade översiktsplanen för Ulricehamns kommun en annan typ av verksamhet vid Ubbarp än vad som idag planläggs för. Ulricehamnsmotet kommer därmed få en ökad trafikmängd till följd av etableringen jämfört med den trafikmängd som motet dimensionerades för. Även mängden oskyddade trafikanter genom motet kan komma att öka till följd av etableringen. Genom en lokal breddning i den södra cirkulationsplatsens mest belastade körfält, från väg 40 från Borås in mot Ulricehamn säkerställs kapaciteten trots trafiken som detaljplanerna alstrar. Denna breddning, vilken 15

ryms inom tidigare fastställd arbetsplan för väg 40, är införd i handlingarna och kommer att genomföras i det projektet. Övriga delar av trafikmotet klarar kapaciteten trots den ökade trafikeringen, se Figur 11. Figur 11. Beräknade belastningsgrader för maxtimmen eftermiddag år 2035 för nytt vägsystem och med hänsyn till föreslagen exploatering och en större södra cirkulationsplats (COWI 2013-05-29). Siffror med rött visar beräknade trafikflöden. 16

Oskyddade trafikanter Trafikverket har genomfört en mätning av antalet cyklister längs väg 46 i september 2014. Mätningen redovisar att 20 cyklister passerar söder om anslutning till Ubbarp varje dygn (Trafikia 2014-09-10) Det är mycket svårt att förutsäga vilka flöden av gång- och cykeltrafik som kan tänkas alstras av de planerade verksamheterna i området. Inom pågående detaljplanearbete har inga uppskattningar av antalet oskyddade trafikanter gjorts. Erfarenheter från liknande externhandelsetableringar visar att merparten av besökarna kommer med bil. En bedömning är att cirka 30-40 personer kommer att korsa väg 46 under ett årsmedeldygn. Om 10% utgör maxtimme innebär det att det vid maxtimme kommer att vara 3-4 korsande oskyddade trafikanter/maxtimme. Med nuvarande vägutformning och de relativt få målpunkterna i området alstras små mängder gående och cyklister. Dock kan en viss mängd cyklister besöka ridskolan samt nyttja vägen som pendlingsstråk till och från Ulricehamn. Ridande Det finns hästgårdar och ridvägar på båda sidor om väg 46, vilket genererar ett behov av att korsa väg 46 med häst. Med de förutsättningar som finns idag har 10-15 ekipage behov av att korsa väg 46 när de ska nyttja ridskolans anläggning öster om, eller ridvägar väster om, väg 46. Om alla ekipage korsar vägen dagligen (maxscenario) leder detta till cirka 20-30 passager/dag. En mer sannolik siffra är cirka 10-20 passager/dag. Kollektivtrafik Busshållplatsen Vist Festgård trafikeras idag av linje 209, 261, 263 och 265. Dessa linjer innebär att hållplatsen trafikeras av 22 turer/vardagsdygn i riktning mot Ulricehamn söderut, och 21 turer/vardagsdygn i riktning mot Falköping norrut. Lördagar och söndagar trafikeras hållplatsen av tre turer per riktning. Med de få målpunkter som finns i området idag bedöms resandet med kollektivtrafiken som litet till aktuell hållplats. Resandet bedöms öka något som följd av exploatering i föreslagna detaljplaner. Det är av stor vikt att tillgodose ett kommande behov genom att anlägga förutsättningar för en utökning av god kollektivtrafik. En ökning av kollektivtrafikens turtäthet skulle kunna öka resandet till och från området. Västtrafik har i dagsläget inte klarlagt den framtida kollektivtrafiken i området. 4.1.5. Trafiktekniska förutsättningar Befintlig väg 46 är ca 9 m bred och saknar intilliggande gång- och cykelvägar på den aktuella sträckan. Vägbelysning finns längs västra sidan av väg 46. Belysning finns även längs södra sidan av Ubbarp Övragärde. 4.1.6. Byggnadstekniska förutsättningar Ledningar Genom utredningsområdet passerar ledningsstråk för el, opto och vatten, tillhörande UEAB, samt teleledningar tillhörande Skanova. Topografi och markbeskaffenhet. Marken utgörs förutom av väg 46 av ängs- och åkermark. Marknivån varierar mellan ca +173 och +175. 17

Geotekniska förhållanden Enligt utförda undersökningar består jordlagren, utanför befintligt vägområde för väg 46, överst av mulljord till ca 0,5 m djup. Därunder består jordlagren av sandig silt och siltig sand med skikt av lera på berg. Djupet till fast botten varierar inom utredningsområdet. En sonderingsstopp har erhållits på mellan 10 och 35 meters djup under markytan (Norconsult 2013-07-05). Geohydrologiska förhållanden Grundvattenytan fluktuerar under året beroende på nederbördsmängd och påverkas lokalt av topografiska-, vegetations- och jordlagerförhållanden. Den övre grundvattenytan bedöms dock under stora delar av året ligga mer än fyra meter under befintlig markyta. 4.2. Intressen och aspekter 4.2.1. Landskapsbild Utredningsområdet är beläget i Ätradalen och omgärdas av två större bergsåsar i nordsydlig riktning. Själva utredningsområdet domineras av befintlig väg 46 som omgärdas av flacka och öppna betesmarker. Här och var finns mindre träddungar. Söder om utredningsområdet utgör byggandet av ny väg 40 och nytt Ulricehamnsmot ett markant, storskaligt inslag i landskapsbilden eftersom vägen och motet ligger avsevärt högre än omgivande mark. 4.2.2. Naturmiljö Utredningsområdet utgörs i stort av befintlig väg 46, gräsbeklädda diken och betes- samt ängsmark i direkt anslutning till dikena. Den södra delen av utredningsområdet består av öppen betesmark. Sydväst om den blivande cirkulationsplatsen finns öppen ängsmark. Sydost om den blivande cirkulationsplatsen finns öppen ängsmark med mindre solitära barrträd samt fundament från tidigare växthus. Nordväst om den blivande cirkulationsplatsen finns en gräsmatta tillhörande Vist festgård. Vist festgård är inlöst av Ulricehamns kommun och ska rivas. Nordost om den blivande cirkulationsplatsen finns öppen ängsmark. Betesmarken ingår i ett område utpekat som ett regionalt värdefullt odlingslandskap, Ubbarp. Merparten av det utpekade odlingslandskapet är beläget öster om väg 46. Det finns inga uppgifter om arter inrapporterade till Artportalen inom utredningsområdet (Artportalen besökt 2014-09-17). Längst i söder av utredningsområdet passerar en bäck, Ubbarpsbäcken, under väg 46. Ubbarpsbäcken ligger i en ravin och har vid elfiske utfört i samband med framtagandet av arbetsplan för ny väg 40 konstaterats hysa gädda och öring. Vid inventering av bottenfauna påträffades inga rödlistade arter. Inte heller påträffades några stora musslor, varken levande eller tomma skal (Naturcentrum AB 2006-09-26). Aktuell del av Ubbarpsbäcken grävs om inom projekt väg 40. Omgrävningen är fastlagd i vattendom (Mark- och miljödomstolen Vänersborgs Tingsrätt 2011-07-06) och kommer att ske enligt gällande beslut. Väster om utredningsområdet rinner Ätran som omfattas av strandskydd och utgör riksintresse för naturmiljö Ätradalen, NRO-14-129. Riksintresseområdet utgör ett representativt odlingslandskap med lång kontinuitet och stort inslag av naturbetesmarker och naturlig slåttermark. Ätran är en viktig uppväxtmiljö för insekter och spridningskorridor för bland annat amfibier och vattenknutna däggdjur. Insektsrikedomen bedöms sannolikt även gynna fågellivet och fladdermöss. I samband med utredningen av ny väg 40 18

genomfördes en inventering av fladdermöss i närområdet (Naturcentrum 2011-11-18). I rapporten redogörs för att den aktuella delen av Ätradalen med omnejd är en av de artrikaste miljöerna för fladdermöss i länet med minst nio konstaterade arter. Ett par av dessa arter, fransfladdermus och sydfladdermus, är rödlistade och samtliga arter är skyddade enligt artskyddsförordningen. Ätran med omgivande trädridåer var den rikaste delmiljön i inventeringsområdet. En fladdermusinventering inom detaljplaneområdena pågår i Ulricehamns kommuns regi. 4.2.3. Kulturmiljö Utredningsområdet ingår i ett stort område som utgör riksintresse för kulturmiljö, Ätrans dalgång P94. Dalgångsbygden har haft stor betydelse för kommunikationer mellan Syd- och Mellansverige. Rika fornlämningsmiljöer med lämningar från samtliga förhistoriska perioder förekommer i Ätradalen bestående av boplatser, gravar hällristningar mm. Den vanligaste fornlämningstypen i trakten kring utredningsområdet är gravar. En särskild arkeologisk utredning har genomförts för de båda detaljplanerna med syfte att ta reda på om någon hitintills okänd fornlämning skulle komma att beröras av planförslagen. Utredningen resulterade i att tre områden med boplatslämningar, Ulricehamn 264, 266 och 365, påträffades inom detaljplanområdena. Lämningarna bestod av rester av härdar, kokgropar, gropar och stolphål. Det fanns också fynd av förhistorisk keramik och malstenar. Sannolikt är boplatserna från bronsålder/äldre järnålder för ca 2000-3000 år sedan (Riksantikvarieämbetet 2013). Utredningen följdes av en arkeologisk förundersökning av de tre lämningarna. Den arkeologiska förundersökningen föreslår att lämningarna bör undersökas närmare inom ramen för en slutundersökning (Riksantikvarieämbetet 2014). Utredningsområdet för vägplanen omfattar delar av boplatsen Ulricehamn 265, fast fornlämning, se Figur 12. Utredningsområdet tangerar även de fasta fornlämningarna Ulricehamn 51:1, en i terrängen synlig hög, samt Ulricehamn 264, en boplats. Figur 12. Karta över utredningsområdet med fornlämningar samt ungefärligt utredningsområde för vägplan markerade. Karta från Fornsök. 19

4.2.4. Rekreation och friluftsliv Vandringsleden Åsundenleden passerar över väg 46 i höjd med den planerade cirkulationsplatsen. Leden går runt sjön Åsunden. Öster om utredningsområdet ligger Ulricehamns ridklubb med cirka 25 hästar. Ridvägar finns både öster och väster om väg 46. Kommunen har anlagt ridområden öster om väg 46. 4.2.5. Naturresurser, förorenad mark och dagvatten Utredningsområdet ligger inom det tertiära vattenskyddsområdet för Ulricehamn (Ulricehamns kommun 2012-10-29). Detta innebär att skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdet måste efterlevas. Beträffande dagvattenhanteringen i området berör skyddsföreskrifterna enbart anmälningsplikt vid risk för vattenförorening. Befintliga vägdiken längs väg 46 inom utredningsområdet består av gräsbeklädda infiltrationsdiken. Terrängen i området är flack med svag lutning söderut mot Ätran och dess biflöde. Ätran omfattas av miljökvalitetsnormer för ytvatten. En översiktlig miljöteknisk markundersökning har genomförts för detaljplanen Ubbarp 8:20 (Norconsult 2013-11-19). Undersökningen genomfördes på grund av att det tidigare funnits växthus på platsen. Samtliga analyserade jordprover (nio stycken) visade halter av metaller under riktvärdet för känslig markanvändning. Inga spår av petroleumprodukter eller polycykliska kolväten (PAH) kunde ses i de två jordprover som analyserades för detta. Tre jordprov visade på förekomst av det organiska bekämpningsmedlet dieldrin. I ett av dessa prov påvisades även enodulfan-alfa. Prov på grundvatten har inte påvisat någon förekomst av bekämpningsmedel. Kommunen har låtit påbörja en utredning för att avgränsa påträffad förorening i jord. Utredningen kommer att visa om föroreningen sträcker sig in i vägplanens utredningsområde eller inte. Prover på asfalt i väg 46 har genomförts inom arbetsplanen för väg 40. Prover har påvisat tjära i asfalten. 20

4.2.6. Luft En uppskattning av halterna av partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) genom nomogrammetoden har genomförts (COWI AB 2013-11-26). Uppskattningen genomfördes i 17 punkter runt i närområdet, se Figur 13. Figur 13. Uppskattning av luftföroreningshalter har genomförts för i kartan markerade platser i det aktuella närområdet (COWI AB 2013-11-26). För PM10 och NO2 finns så kallade miljökvalitetsnormer. I luftkvalitetsförordningen (2010:477) anges normvärden som inte ska överskridas. Miljökvalitetsnormerna kompletteras med så kallade övre och nedre utvärderingströsklar. Utvärderingströsklarna avgör vilken typ av utvärdering som krävs om de skulle överskridas. Resultatet av utredningen visade att den totala årsmedelhalten av PM10 och No2 uppskattas ligga under den nedre utvärderingströskeln för respektive förorening i alla punkter år 2015. Uppskattningen genomfördes för ett scenario där ny väg 40 har öppnat. För PM10 uppskattas dygnsmedelvärdet överskrida den nedre utvärderingströskeln i alla punkter utom i punkt 11 och 14, strax söder om ny väg 40, där även den övre utvärderingsnormen överskrids. För NO2 uppskattas dygnsmedelhalten ligga under den nedre utvärderingströskeln i samtliga punkter. Slutsatsen är att halterna av PM10 och NO2 i närområdet inte överskrider gällande miljökvalitetsnormer för utomhusluft. 21

4.2.7. Buller Riksdagen beslutade i mars 1997, genom antagande av Infrastrukturpropositionen 1996/97:53, om riktvärden för trafikbuller, se nivåer nedan. 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Riktvärdena utgör det långsiktiga målet för trafikbuller och bör normalt inte överskridas vid nybyggnad av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Vidare anges att hänsyn bör tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. I arbetet med denna vägplan har analyser av den bullerutredning som tagits fram inom arbetet med detaljplanerna genomförts (COWI AB 2013-11-22). Analysen visar att för år 2015 orsakar trafiken på väg 46 inga överskridanden av gällande riktvärden för buller för bostadshus inom influensområdet. I beräkningarna har trafikmängderna enligt Figur 8 nyttjats, det vill säga för en situation år 2015 där ny väg 40 har öppnats men utan detaljplanerna, nollalternativet. 4.2.8. Risker farligt gods Väg 46 utgör primär transportled för farligt gods. En riskanalys har genomförts för de bägge detaljplanerna (Norconsult 2013-10-14). I riskanalysen föreslås för Ubbarp 8:20 följande åtgärder för väg 46 om affärshus placeras på ett avstånd av 80 meter eller längre från vägkanten: Vägräcke dimensionerat för tunga godsfordon föreslås längs väg 46:s östra sida förbi Ubbarp 8:20. Skyddsåtgärd som hindrar att vätskor når planområdet vid en olycka med farligt gods på väg 46. För Vist 10:25 föreslogs följande åtgärder i anslutning till väg 46: Skyddsåtgärd som hindrar att vätskor når planområdet vid en olycka med farligt gods på väg 46. Krav på räcke enligt VGU mm redogörs för i avsnitt 5.1. 22

5. Utformningsalternativ 5.1. Krav och råd gällande utformning Det finns olika styrande dokument vid utformning och dimensionering av gator och vägar. Trafikverket har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram Vägar och Gators utformning, VGU, som reglerar hur Trafikverket ska utforma sitt vägnät. Denna publikation ligger till grund för föreliggande vägplan. I särskilda fall där upplysningar saknas i VGU hänvisas till andra dokument. 5.1.1. Busshållplatser Lokalisering av busshållplatser ska ske med utgångspunkt från bussresenärernas behov och möjlighet att skapa goda gång- och cykelförbindelser till och från hållplatserna (VGU Krav kap 5.1) Hänsyn tas även till trafikanternas beteende. 5.1.2. Oskyddade trafikanter Med normal fördelning av oskyddade trafikanter med visst inslag av barn och äldre med färre än 5 gående och cyklister/dimensionerande timme är behovet att anordna gångpassage litet. (Säkra gångpassagen -Vägverket Publikation 1998:108) Enligt Transportstyrelsen kan övergångställe motiveras vid trafikflöden >200 fordon/dimensionerande timme och flöden av gående och cyklister på 150-400 passager/dimensionerande timme. Vid planerad cirkulationsplats förväntas flödet av oskyddade trafikanter inklusive ridande ligga långt under denna volym. Det finns inget specifikt beskrivet för ridvägar eller passage av väg med häst utan detta måste utredas från fall till fall. 5.1.3. Räcke Vid 100-500 gående och cyklister/dygn, trafikflöden (ÅDT) > 8000 fordon/dygn, dimensionerande hastighet 80 km/h, och en skyddsremsa om 3,0 m behövs inget sidoräcke mellan fordonstrafik och oskyddade trafikanter (VGU Krav kap 1.2.3). Dock har det i riskanalysen för planerad exploatering föreslagits ett räcke längs med östra sidan av väg 46, dimensionerat för tunga godsfordon. Syftet med räcket är att skydda verksamheterna och besökande på parkeringsplatsen från avåkande fordon med farligt gods. Typ av räcke och placering av desamma kommer att studeras vidare i det fortsatta arbetet med vägplanen med hänsyn till gång- och cykelväg samt utformning av busshållplatser. 5.1.4. Belysning Cirkulationsplatser ska alltid förses med belysning, enlig VGU Krav kap 8.2.2.3. 23

5.2. Trafikteknisk standard Ny väg 46 föreslås blir 7,5 meter bred med en skiljeremsa om 3,0 meter mellan väg och gång- och cykelväg. Gång- och cykelvägen föreslås få en bredd på 2,5 meter och placeras på båda sidor om vägen, se sektioner i figur 14, 15 och 16. Utformningen av väg 46 samt gångoch cykelväg stämmer överens med pågående utbyggnad av väg 40 och tillhörande trafikplats. Vägen dimensioneras för 60 km/h, vilket även blir skyltad hastighet. Utformning av cirkulationsplatsen kommer att tillgodose krav på utrymme för tung trafik. Figur 14. Föreslagen typsektion för väg 46 för sträckan närmast Ulricehamnsmotet där vägen ligger på bank. Figur 15. Föreslagen typsektion för väg 46 för merparten av sträckan. 24

Figur 16. Föreslagen typsektion för väg 46 för den del av sträckan där busshållplatser placeras. Utifrån beräknade trafikflöden och uppskattade antal gång- och cykeltrafikanter föreslås gång- och cykelpassage tvärs väg 46. På väg 46 föreslås en mittremsa med separering genom ett 1,5 m högt bågräcke, se Figur 16, med sträckmetall från cirkulationsplatsen i norr och om en sträcka på 10-30 meter söder om den södra busshållplatsen, se Figur 17. Längden på räcket måste studeras i detalj utifrån placering av busshållplatser och målpunkter. Mittremsan och räckets längd påverkar markintrånget. Vid behov av ett längre räcke kommer breddning av vägområdet vara nödvändigt längre söderut än i nu redovisat förslag. Syftet med ett räcke i mitten av väg 46 är att det ska bli svårare att korsa vägen än att gå via passagen i cirkulationsplatsen. Belysning föreslås på båda sidor om väg 46 på sträckan mellan Ulricehamnsmotet och föreslagen cirkulationsplats vid Ubbarp. På västra sidan föreslås vägbelysning som även kommer lysa upp gång- och cykelvägen. På östra sidan föreslås belysning av gång- och cykelvägen. Detta medverkar till ett tryggt och sammanhängande gång- och cykelstråk. Belysning finns idag längs gång- och cykelväg i söder vid Ulricehamnsmotet och i norr längs västra sidan av väg 46. 5.3. Föreslagen trafikutformning Vid Vist och Ubbarp anläggs ny affärsverksamhet. Lokalgatornas anslutningar mot öster och väster samordnas till ett fyrvägsskäl. Med hänsyn tagen till bland annat trafiksäkerhet, kapacitet och trafik från kommande exploatering föreslås korsningen utformas som en cirkulationsplats, se Figur 17. Genom vald utformning kommer hastigheten bli lägre än i en fyrvägskorsning, vilket gynnar korsande trafikrörelser och oskyddade trafikanter som rör sig längs med, eller vill korsa, väg 46. Cirkulationsplatsen blir det första mötet med tätorten Ulricehamn för trafik på väg 46 från norr mot Ulricehamn och väg 40. Cirkulationsplatsen kommer att nyttjas av gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer på den södra sidan av cirkulationsplatsen. Norr om cirkulationsplatsen föreslås att en passage för ridande anordnas. Fordonstrafik till och från Vist, Ubbarp och trafik till och från kommande exploatering kommer att nyttja föreslagen cirkulationsplats. 25

Figur 17. Föreslagen trafikutformning på översiktlig strukturnivå. Illustration av detaljplan Ubbarp 8:20 utgår från detaljplanens samrådshandling och är ritad av Leif Bergelin Tecknarstudion AB. Illustrationen av detaljplan för Vist 10:25 utgår från detaljplanens samrådshandling och är ritad av Horisont Arkitekter. 26

Utfart för motorburen trafik från enskild väg, Gunnagårdsdreven, kommer att stängas i och med denna vägplan. Gunnagårdsdreven kommer fortsatt att kunna nyttjas av gång- och cykeltrafik. Den kommunala vägen mot Vistafors kommer i kommunens regi att stängas och utfart kommer att ske via lokalgatan till exploateringsområdet. Trafik till Gunnagårdsdreven kommer att nyttja befintlig väg västerifrån samt ny lokalgata från väg 46 vid detaljplaneområdet. Dessa åtgärder ger en mer trafiksäker lösning med färre anslutningar till väg 46. 5.3.1. Gång- och cykelväg På sträckan mellan norra cirkulationsplatsen i Ulricehamnsmotet och föreslagen cirkulationsplats vid Ubbarp föreslås gång- och cykelväg på båda sidor om väg 46, se Figur 17. Detta ger möjlighet att som oskyddad trafikant ta sig från Ulricehamn till de planerade verksamheterna på ett trafiksäkert och skyddat sätt. I anslutning till cirkulationsplatsen vid Ubbarp ges möjlighet att korsa väg 46 söder om cirkulationsplatsen. Genom att anlägga en gång- och cykelpassage i detta läge ger det en kort och gen sträcka för de som vill ta sig mellan de föreslagna verksamhetsområdena och de föreslagna busshållplatserna. Fordonstrafikens hastighet kommer att vara relativt låg i anslutning till cirkulationsplatsen. I anslutning till den norra cirkulationsplatsen i Ulricehamnsmotet finns möjlighet för oskyddade trafikanter att korsa väg 46. Gång- och cykelvägen föreslås fortsätta norrut på östra sidan av cirkulationsplatsen och ansluta till befintlig gång- och cykelväg norr om Ubbarp. Detta skapar ett sammanhängande gång- och cykelvägnät. Det finns inte behov av övergångsställe i anslutning till föreslagen cirkulationsplats eftersom bedömningen är att det under maxtimmen kommer att passera 3-4 oskyddade trafikanter tvärs väg 46. Med stöd av information från Transportstyrelsen (se även avsnitt 5.1.2) föreslås här en utformning med gång- och cykelpassage, då strömmen av oskyddade trafikanter markant bedöms understiga 150 personer/maxtimme. Det behövs inget räcke mellan oskyddade trafikanter och fordonstrafiken eftersom diket fungerar som skyddsremsa om 3 meter och hastigheten understiger 80 km/h. 27

5.3.2. Lokalisering och utformning av hästpassage En lösning med hästpassage norr om cirkulationsplatsen föreslås, se Figur 18. Figur 18. Principskiss över föreslagen lösning med en hästpassage i plan norr om den föreslagna cirkulationsplatsen. Illustration av detaljplan Ubbarp 8:20 utgår från detaljplanens samrådshandling och är ritad av Leif Bergelin Tecknarstudion AB. Illustrationen av detaljplan för Vist 10:25 utgår från detaljplanens samrådshandling och är ritad av Horisont Arkitekter. Genom att anlägga en passage för ridande norr om cirkulationsplatsen separeras hästar från andra oskyddade trafikanter så som gång- och cykeltrafik. Detta innebär att konflikter mellan hästar och andra oskyddade trafikanter minimeras. Det innebär också att ridande passerar vägen där trafikflödena är lägst samt i ett läge där fordonstrafikens hastighet är relativt låg i anslutning till cirkulationsplatsen. En placering norr om cirkulationsplatsens refug innebär att passagen över väg 46 blir så kort som möjligt. Hästfållor föreslås placeras på vardera sida om passagen där ridande kan vänta tills väg 46 är fri för passage. Sådana hästfållor finns längs Björlandavägen i Göteborg som nyttjas av Alleby ridklubb, se Figur 19. Aktuell del av Björlandavägen har lägre trafikflöden idag än vad som beräknas för aktuell del av väg 46 år 2035, cirka 7200 ÅDT gentemot ca 9000 ÅDT. Andelen tung trafik är i samma nivå på Björlandavägen gentemot aktuell del av väg 46, cirka 8 % gentemot cirka 10,3 %. Hästfållan skapar en säker zon för ridande som väntar på att gå över och passagen över väg 46 kan genomföra i ett svep, det vill säga ridande behöver inte stå och vänta i cirkulationsplatsen. Denna lösning innebär att korsande ridande själva måste bedöma när det är säkert att passera väg 46. Trafiksignal för hästar har utretts och avfärdats, se avsnitt 5.4.3. 28

Figur 19. Björlandavägen i Göteborg (väg med cirka 7200 ÅDT, 70km/h och cirka 8% tung trafik) där hästfållor finns i anslutning till där hästarna passerar vägen. Fram till ridpassagen föreslås en 2 meter bred, grusad ridväg anläggas som hanteras av Ulricehamns kommun i detaljplanearbetet. Ridvägen anläggs längs med den norra sidan av lokalgatorna åt väster och öster och föreslås korsa lokalvägarna öster om infarten till stormarknaden och väster om infarten till snabbmatsrestaurangen och drivmedelsförsäljningen. Detta innebär att passage av lokalvägar sker i lägen som inte kommer i konflikt med trafik till exploateringsområdena. Norr om föreslagen cirkulationsplats vid Ubbarp beräknas trafikflöden år 2035 till drygt 9000 ÅDT, vilket är betydligt färre än de 13100 ÅDT som beräknas söder om cirkulationsplatsen, se Figur 10. Eftersom antalet passager med häst är mycket få sett under dygnet kommer hästpassagen inte att påverka kapaciteten i cirkulationsplatsen i någon större omfattning. Passagen föreslås lokaliseras så långt norrut att två personbilar får plats mellan cirkulationsplatsen och hästpassagen. Lösningen bedöms tillgodose behovet av att korsa väg 46 med häst på ett trafiksäkert sätt utan att påverka kapaciteten på väg 46 negativt. För fordonstrafik från Falköping på väg mot väg 40 och Ulricehamn blir föreslagen cirkulationsplats vid Ubbarp det första mötet med tätorten Ulricehamn. Föreslagen cirkulationsplats och framför allt hästpassagen kan behöva synliggöras för trafikanter norrifrån. Hur detta kan ske bör studeras vidare i samarbete med Ulricehamns kommun. Bland annat föreslås varningsskylt för hästpassage sättas upp. 29

5.3.3. Lokalisering av busshållplats Busshållplatserna föreslås lokaliseras söder om cirkulationsplatsen, se Figur 20. Figur 20. Illustration över föreslagen placering av busshållplatser söder om cirkulationsplatsen. Illustration av detaljplan Ubbarp 8:20 utgår från detaljplanens samrådshandling och är ritad av Leif Bergelin Tecknarstudion AB. Illustrationen av detaljplan för Vist 10:25 utgår från detaljplanens samrådshandling och är ritad av Horisont Arkitekter. Huvudargumentet för placeringen är att den ger närhet för kollektivtrafikens resenärer till handel, verksamheter och arbetsplatser på båda sidor om väg 46. Närheten bedöms ge ökad bekvämlighet och ökad nyttjandegrad av kollektivtrafiken och är således det bästa läget ur resenärernas synvinkel, och därmed i linje med VGUs rekommendationer. Resenärerna kommer endast att behöva korsa en väg för att komma till de stora målpunkterna i området. Hållplatserna blir också en viktig del i att skapa en tydligare skillnad mellan landsbygd, norr om den planerade cirkulationsplatsen, och tätort söder om den planerade cirkulationsplatsen. Genom en central placering av busshållplatserna blir kollektivtrafiken mer attraktiv. Mitträcket på väg 46 som föreslås söder om cirkulationsplatsen kommer i ett sammanhang av hållplatser, gångpassage och exploatering, vilket ger trafikanterna en större förståelse för dess behov och placering än om busshållplatserna placerats norr om cirkulationsplatsen. Räckets längd behöver studeras i detalj i nästa skede utifrån busshållplatsernas slutliga utformning och kringliggande målpunkter. Mittremsan och räckets längd påverkar markintrånget. Vid behov av ett längre räcke kommer breddning vara nödvändig längre söderut än i nu redovisat förslag. Genom att busshållplatserna placeras söder om cirkulationsplatsen så kommer dem ej i konflikt med den föreslagna ridvägen norr om cirkulationsplatsen. Det som talar emot en placering söder om cirkulationsplatsen, gentemot en placering norr om, är att det söder om cirkulationsplatsen är mer trafik än norr om. De oskyddade trafikanterna leds dock över en gångpassage där refug finns som möjliggör att korsa vägen i två etapper. Vidare är bedömningen att flöden av gående inte är så stora att det påverkar cirkulationsplatsens kapacitet. Att placera båda hållplatserna söder om cirkulationsplatsen innebär ett större intrång i mark föreslagen för exploatering jämfört med om bägge hållplatserna placeras norr om cirkulationsplatsen. Exakt omfattning av markbehovet redovisas i det kommande arbetet med vägplanen. 30

5.4. Studerade och ej föreslagna lösningar 5.4.1. Planskild hästpassage Möjligheten att anlägga en planskild hästpassage norr om cirkulationsplatsen har studerats men valts bort, se Figur 21. Figur 21. Illustration av studerad och bortvald lösning med en planskild hästpassage norr om cirkulationsplatsen. Illustration av detaljplan Ubbarp 8:20 utgår från detaljplanens samrådshandling och är ritad av Leif Bergelin Tecknarstudion AB. Illustrationen av detaljplan för Vist 10:25 utgår från detaljplanens samrådshandling och är ritad av Horisont Arkitekter. Placering av ridvägen innebär att ridande är separerade från andra oskyddade trafikanter och att korsningar av lokalvägar görs där konflikten med övrig trafik är minst, det vill säga desamma som för valt alternativ. Det som skiljer vald trafiklösning från detta alternativ är att passagen i valt alternativ görs i plan, emedan passagen i bortvalt alternativ görs planskild. Att anlägga en tunnel i detta flacka landskap innebär stora markintrång med slänter och stödmurar som tar mark i anspråk men även en vägförlängning, det vill säga längre ridväg, jämfört med en passage i plan. Lösningen med en passage under väg 46 skulle dessutom kräva en pumpanläggning för att ta hand om dagvatten och eventuellt inläckande grundvatten. Lösningen blir kostsam och med den bedömda låga nyttjandegraden kan inte lösningen motiveras samhällsekonomisk. Planskilda passager har även studerats i olika lägen söder om föreslagen cirkulationsplats. Den låga nyttjandegraden innebär dock att någon planskild passage för hästar inte kan motiveras någonstans längs sträckan. En planskild passage söder om föreslagen cirkulationsplats skulle innebära stora ingrepp i mark som är föremål för detaljplaneläggning om den förläggs inom de blivande detaljplanerna. Om passagen förläggs söder om de blivande detaljplanerna skulle anläggandet försvåras av att den sprängstensbank som anlagts för ny väg 46 skulle behöva korsas. 31

5.4.2. Hästpassage i plan med bred mittrefug för hästar Möjligheten att anlägga en hästpassage i plan med bred mittrefug för hästar har studerats och valts bort, se Figur 22. Figur 22. Illustration av studerad men bortvald lösning med en hästpassage i plan med bred refug. Illustration av detaljplan Ubbarp 8:20 utgår från detaljplanens samrådshandling och är ritad av Leif Bergelin Tecknarstudion AB. Illustrationen av detaljplan för Vist 10:25 utgår från detaljplanens samrådshandling och är ritad av Horisont Arkitekter. Placering av ridvägen innebär att ridande är separerade från andra oskyddade trafikanter och att korsningar av väg 46 görs där trafikflödena är lägst samt att korsning av lokalvägar görs där konflikten med övrig trafik är minst, det vill säga desamma som för valt alternativ. Det som skiljer vald trafiklösning från detta alternativ är att passagen i valt alternativ görs i ett svep, emedan passagen i bortvalt alternativ görs med möjlighet för ridande att stanna halvvägs över väg 46 på en bredare refug. Lösningen med bred refug anses vara sämre än en passage som genomförs i ett svep eftersom det är säkrare för en ryttare att alltid ha en fri flyktväg om hästen skulle bli skrämd. Vid väntan på en refug ges ingen fri flyktväg eftersom bilar kan vara både framför och bakom hästen samtidigt. Därför har detta alternativ valts bort. En mittrefug som rymmer hästar måste påtagligt breddas gentemot en vanlig refug, cirka 7 till 8 meter gentemot cirka 2 till 3 meter. Detta ger ett ökat markintrång jämfört med en passage i ett svep. 32

5.4.3. Hästpassage i plan med signalreglering norr om cirkulationsplatsen Möjligheten att anlägga en signalreglerad hästpassage i plan norr om cirkulationsplatsen har studerats men valts bort, se Figur 23. Figur 23. Illustration av studerad men bortvald lösning med en hästpassage i plan med signalreglering. Illustration av detaljplan Ubbarp 8:20 utgår från detaljplanens samrådshandling och är ritad av Leif Bergelin Tecknarstudion AB. Illustrationen av detaljplan för Vist 10:25 utgår från detaljplanens samrådshandling och är ritad av Horisont Arkitekter. Placering av ridvägen innebär att ridande är separerade från andra oskyddade trafikanter och att korsningar av väg 46 görs där trafikflödena är lägst samt att korsning av lokalvägar görs där konflikten med övrig trafik är minst, det vill säga desamma som för valt alternativ. Det som skiljer vald trafiklösning från detta alternativ är att passagen i valt alternativ genomförs när ridande anser passagen vara säker, emedan passagen i bortvalt alternativ regleras av signal. Det låga antalet ridande som korsar väg 46 vid Ubbarp innebär att en signalreglering inte kan motiveras. En signalreglering skulle påverka framkomligheten för trafiken på väg 46. Vidare innebär den låga nyttjandegraden att det finns risk för att bilisterna inte uppmärksammar signalen när den används och kör mot rött. Detta skapar en falsk trygghet för korsande ridande. Av dessa anledningar har en signalreglering valts bort. 33

5.4.4. Busshållplatser norr om cirkulationsplatsen Alternativ med busshållplatserna norr om cirkulationsplatsen har studerats men valts bort, se Figur 24. Figur 24. Illustration av studerad och bortvald lösning med busshållplatser norr om cirkulationsplatsen Illustration av detaljplan Ubbarp 8:20 utgår från detaljplanens samrådshandling och är ritad av Leif Bergelin Tecknarstudion AB. Illustrationen av detaljplan för Vist 10:25 utgår från detaljplanens samrådshandling och är ritad av Horisont Arkitekter. En lokalisering av busshållplatserna norr om föreslagen cirkulationsplats vid Ubbarp skulle underlätta bussarnas utfart från hållplatserna eftersom trafikmängderna är mindre norr om cirkulationsplatsen än söder om. Norrgående trafik har även lägre hastighet efter cirkulationsplatsen än före, vilket även det skulle medverka till att underlätta bussarnas utfart från hållplatsen. En placering norr om cirkulationsplatsen skulle ta mindre mark som är föremål för exploatering i anspråk än en placering söder om cirkulationsplatsen. En lokalisering av busshållplatserna norr om cirkulationsplatsen innebär dock längre gångavstånd för resenärerna till målpunkter i form av handel och arbetsplatser. Gående till hållplatserna kan behöva korsa flera vägar för att ta sig mellan målpunkt och hållplats, vilket medverkar till en mindre attraktiv kollektivtrafik. Av dessa anledningar har en placering av busshållplatserna norr om cirkulationsplatsen valts bort då en sådan placering inte skulle ligga i linje med VGU. Vidare skulle en placering av busshållplatserna norr om cirkulationsplatsen innebära att ridvägen blir längre då ridpassagen får ske norr om busshållplatserna. Den föreslagna cirkulationsplatsen vid Ubbarp kan på sikt komma att upplevas som en gräns mellan Ulricehamns tätort och landsbygden. Planerad exploatering tillsammans med cirkulationsplatsen kan förstärka denna upplevelse. Genom att lokalisera hållplatserna på norra sidan av cirkulationsplatsen blir denna gräns mer otydlig än vid en lokalisering söder om cirkulationsplatsen. 34

5.4.5. Busshållplats norr och söder om cirkulationsplatsen Alternativ med busshållplats norr och söder om cirkulationsplatsen har studerats men valts bort, se Figur 25. Figur 25. Illustration av studerad och bortvald lösning med busshållplats norr och söder om cirkulationsplatsen. Illustration av detaljplan Ubbarp 8:20 utgår från detaljplanens samrådshandling och är ritad av Leif Bergelin Tecknarstudion AB. Illustrationen av detaljplan för Vist 10:25 utgår från detaljplanens samrådshandling och är ritad av Horisont Arkitekter. Genom lokalisering av norrgående busshållplats norr om föreslagen cirkulationsplats underlättas bussens utfart från hållplats, eftersom trafikmängderna är mindre och hastigheten lägre norr om cirkulationsplatsen än söder om cirkulationsplatsen. Norr om cirkulationsplatsen tas ingen mark som är föremål för detaljplaneläggning i anspråk. Lösningen gör därmed något mindre intrång på planerad exploatering än alternativet med båda hållplatserna söder om cirkulationsplatsen. Hållplats för södergående kollektivtrafik ger resenärerna närhet till handel och arbetsplatser. Det norra hållplatsläget innebär dock längre gångväg för resenärerna till målpunkter i form av handel och arbetsplatser jämfört med en placering söder om cirkulationsplatsen. Gående till norra hållplatsen kan behöva korsa flera vägar för att ta sig mellan målpunkt och hållplats, vilket medverkar till mindre attraktiv kollektivtrafik. Av dessa anledningar har en placering av busshållplatserna norr och söder om cirkulationsplatsen valts bort då en sådan placering inte skulle ligga i linje med VGU. Den föreslagna cirkulationsplatsen vid Ubbarp kan komma att upplevas som en gräns mellan Ulricehamns tätort och landsbygden. Planerad exploatering tillsammans med cirkulationsplatsen förstärker denna upplevelse. Genom att ha en hållplats söder cirkulationsplatsen och en norr om denna blir gränsen mellan tätort och landsbygd mindre tydlig. 35