TTkanalen 1/2014. Utveckling av ehälsan positivt för arbetsmiljön. Arbetstid och övertid vad och vem styr?

1/2014 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN Flera medlemskap ett komplett paket för ditt yrkesliv Utveckling av ehälsan positivt för arbetsmiljön Arbetstid och övertid vad och vem styr? Kränkande särbehandling i arbetslivet - vad är det? Bra förslag från Konkurrensverket att stärka patientinformationen

Styrelse och kansli 2013 Styrelsen Kansliet Innehåll nr 1/2014 Ordförande Kenth Nilsson 0292-533 00 (b) 018-611 09 80/90 (a) kenth@tjanstetandlakarna.se Kanslichef Björn Petri 08-54 51 59 81 bjorn@tjanstetandlakarna.se Ledare s. 3 Verksamheten 2014 s. 4-5 Tre möten i tandläkarlönernas tecken s. 6-7 Reglerna för föräldrapenning ändras s. 7 Vice ordförande Hans Göransson 0155-24 58 41 hans.goransson@dll.se Susanna Magnusson ombudsman 08-54 51 59 84 susanna@tjanstetandlakarna.se Arbetstid och övertid vad och vem styr? s. 8-9 Övertid i folktandvården s. 9 Kränkande särbehandling i arbetslivet s. 10-12 Utveckling av ehälsan positivt för arbetsmiljön s. 13 Gunilla Carlsson 070-577 12 54 gunilla.carlsson@nll.se Mats Olson ombudsman 08-54 51 59 83 mats@tjanstetandlakarna.se Branschrådsmöte hos FK s. 14 Patienten kan få del av högkostnadsskydd trots sen inrapportering s. 15 Föreningen har träffat TLV s. 15 John Bratel 031-741 34 00 john.bratel@vgregion.se Aino Landes ekonomi 08-54 51 59 85 aino@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner 08-54 51 59 88 Det statliga tandvårdsstödet ska följas upp s. 15 Bra förslag att stärka patientinformationen s. 16-17 Nya EU-direktiv för offentlig upphandling s. 17 Hans hattbyte s. 18-19 Flera medlemskap i ett s. 20-21 Chaim Zlotnik 08-12 31 52 34 chaim.zlotnik@ftv.sll.se Lena Rignell 031-86 15 72 lena.rignell@vgregion.se informatör 08-54 51 59 82 eva@tjanstetandlakarna.se Foto: Michael Melanson/Urban Orzolek John bevakar efterutbildningen s. 22-23 Fackmöte hur ska jag hinna? s. 24-25 TT på KI:s arbetsmarknadsdag s. 26 Sacomedlemmarna ökar i antal s. 26 Låg långtidsarbetslöshet i Sverige s. 26 Den psykiska ohälsan ökar s. 26 Fråga ombudsmannen s. 26 Din lokala fackliga företrädare s. 27 2

Ledare Kenth Nilsson TTKANALEN TTkanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet. Nu siktar vi framåt Layout Tryck Hallvigs Reklam AB Bredgränd 5 111 30 Stockholm Tel 08-54 51 59 80 kansliet@tjanstetandlakarna.se www.tjanstetandlakarna.se Det kan tyckas att det är många föreningar, nämnder, stiftelser, förbund eller andra organ som jobbar för tandläkarnas intressen på olika sätt. Egentligen är det inte så svårt. Tandläkarna är med i någon av de fyra riksföreningarna där Tjänstetandläkarföreningen är en, den största. Inom riksföreningarna sker den demokratiska processen som styr verksamhetens inriktning och ekonomi. För riksföreningarna finns det frågor som lämpar sig väl för samarbete och på samma sätt finns det frågor som är mindre lämpliga och då är det bäst att föreningarna sköter dem själva. Den naturliga mötesplatsen för samarbete är Sveriges Tandläkarförbund och det är logiskt och angeläget att samverkan sker när det är möjligt. Det tjänar riksföreningarna på och därmed medlemmarna. Under hösten hamnade Tandläkarförbundet i en utsatt situation när ordföranden, vice ordföranden och ytterligare en ledamot anmälde att de ville lämna förbundsstyrelsen. Avhoppen skedde ett år in i en treårig mandatperiod och fyllnadsval blev därför nödvändiga för återstoden av perioden. I den situationen nominerades ersättare som samtliga har uppdrag även i riksföreningsstyrelser. Tjänstetandläkarföreningen har ställt sig bakom dessa nomineringar av många skäl. Ett självklart skäl är att kandidaterna har lämpliga personliga egenskaper. I den uppkomna situationen var det även extra angeläget att vakanserna täcktes upp med personer som har erfarenhet från arbetet i förbundsstyrelsen, särskilt som förbundet just nu har att anpassa sig till ett kärvt ekonomiskt läge efter Privattandläkarnas utträde. Vi har i vår egen styrelse också gjort bedömningen att uppdragen är förenliga. Det är emellertid nu det märkliga händer. Plötsligt börjar såväl de nya förbundsstyrelseledamöternas som riksföreningarnas avsikter ifrågasättas. Uppenbarligen tänker man sig att någon form av jävssituation skulle uppstå i förbundsstyrelseuppdraget eftersom ledamöterna samtidigt har uppdrag i sina riksföreningsstyrelser. Det är märkligt därför att en sådan slutsats utgår ifrån att förbundet skulle kunna ha en egen roll och agenda som står oberoende av riksföreningarna och därmed de enskilda tandläkarna. Jag tycker att eftertexten från förbundsmötet har färgats i alltför negativa tongångar. Som jag ser det har en kritisk situation vänts till att bli de bästa förutsättningarna för ett effektivt och framgångsrikt Tandläkarförbund. Så nu siktar vi framåt. Kenth Nilsson Mars 2014 3

Verksamhet 2014 TTkanalen 1/2013 2014, nytt år, nya tag! Föreningens verksamhet fastställs årligen av föreningsmötet. Men vad är det för verksamhet som bestäms egentligen? Och vad är det föreningen gör för medlemsavgifterna? Varje år, oftast i slutet av november, äger Tjänstetandläkarnas föreningsmöte rum. Det är det tillfälle då avdelningarnas representanter möts för att ta ställning till verksamhetsplan och budget. Man kan förledas att tro att föreningsmötet snävt handlar om Tjänstetandläkarföreningens verksamhet som bedrivs i egen regi. Ställningstagandena har dock större räckvidd än så eftersom den ekonomiska ramen för tjänstetandläkarnas intressebevakning fastställs här. Den medlemsavgift som bestäms av föreningsmötet ska alltså täcka all den avgiftsfinansierade verksamhet som Tjänstetandläkarna är delaktig i. Avgifterna går alltså till föreningens egen verksamhet, men även till vår andel av verksamhet som bedrivs av andra som t ex Tandläkarförbundet, Saco, AkademikerAlliansen, Saco- S eller Saco-P. Eftersom föreningsmötet tar ställning till finansieringen, är det logiskt att ha en uppfattning även om inriktningen på den verksamhet som bedrivs genom andra. Föreningens verksamhetsplan har därför ambitionen att vara heltäckande för de anställda tandläkarnas hela intresseområde. Tjänstetandläkarnas föreningsmöte hålls vanligtvis i slutet av november varje år, den här bilden är från mötet 2013. Alla lokalavdelningar bjuds in att delta i mötet och avdelningarna har då möjlighet att lyfta frågor som framförts av medlemmarna på de lokala avdelningsträffarna. 4

TTkanalen 1/2014 Nya utmaningar Omkring var tionde medlem är nu anställd i något privat tandvårdsföretag. Eftersom den privata tandvårdssektorn i stort sett bedrivs utan kollektivavtal är många anställningsfrågor oreglerade. Det betyder att rådgivningsbehovet är stort till enskilda medlemmar. En annan effekt är att missförstånd ofta uppkommer om vad som egentligen är överenskommet mellan medlem och arbetsgivare vilket ger behov av tolkningshjälp och ibland rättstvister. Privata tandvårdsföretag har funnits ett antal år, men i föreningen upplever vi att 2014 är året då de arbetsrättsliga problemen dyker upp på allvar. Lönerna fortsatt prioriterade TT-avdelningarna har en nyckelroll när det gäller lönerna inom Folktandvården. De löner som bestäms där får också stor vägledande betydelse för tandläkarlönerna på andra arbetsplatser. Formerna för de lokala löneförhandlingarna avgörs i allt väsentligt inom respektive folktandvårdsorganisation. Därför kan tidpunkter för löneöversyner, avtalsperioders längd och andra prioriteringar variera stort. Avdelningarna har dock förberett sig väl informationsmässigt på olika sätt. Nyligen har avdelningarna träffats i regionala konferenser för att informera varandra om vilka behov man ser i lönebildningen för att tillgodose såväl tandläkarintressen som verksamhetsintressen. Inom föreningen samordnas också information från avdelningarna om aspekter som rekryteringsläge, löneläge och särskilda komponenter som förkortad arbetstid eller särskilda lönetillägg. Föreningen kommer också att genomföra en facklig utbildning under våren där förtroendemän från avdelningarna kommer att delta. Omvärldsfrågorna En huvuduppgift inom föreningen är att vara närvarande i frågor som har stor betydelse för tandläkarnas möjlighet att verka och utvecklas i yrket under goda betingelser ekonomiskt och arbetsmiljömässigt. Ett område som har väldigt stor betydelse är tandvårdsstödet eftersom det har sådan direkt och indirekt påverkan på tandvårdens ekonomi. När stödets konstruktion leder till en alltför återhållen ekonomi för tandvården, får det konsekvenser för tandläkarnas arbetssituation och löner. Vi träffar kontinuerligt politiker och myndigheter för att vara med och ge ett behandlarperspektiv och en facklig aspekt på tandvårdsstödets utveckling och utformning. Osäkert om framtidens arbetsmarknad Under 1990-talet var tandläkarnas arbetsmarknadssituation besvärlig. Många av de nyutexaminerade fick söka sig arbete utomlands och i Sverige blev arbetslöshetskassan räddningen. Sedan etablerings- och priskontrollen upphörde för tandvård i slutet av 90-talet, har arbetsmarknaden varit god och tidvis mycket god. Nu ser vi tecken på att arbetsmarknadsförhållandena stramas åt igen. Det kan därför återigen bli så att ett större antal medlemmar behöver förlita sig på a-kasseersättning. De medlemmar som anslutit sig till a-kassan kommer dock att uppleva att det stödet innebär en kraftig försämring av sin tillvaro eftersom taket för ersättning är satt till 14 960 kr/mån. En åtgärd som föreningsmötet tagit ställning för, är att se om det går att teckna en gemensam kompletterande försäkring som ger ett sammanlagt skydd som nivåmässigt liknar det som gäller vid sjukdom. Mervärdena finns också Föreningens fridislägenheter finns ju också, en i Sälen, två i Åre och två på Gran Canaria. Det rör sig om ca 125 utnyttjandeveckor för medlemmar som administreras av föreningen. Kostnaderna för detta belastar dock inte medlemsavgiften, utan hyran är satt för att täcka kostnaderna. Håll koll på webben På föreningens hemsida, www.tjanstetandlakarna.se, försöker vi att vara utförliga om verksamheten. Björn Petri 5

Arbetsvillkor Tre möten i tandläkarlönernas tecken Lokalavdelningarna från landets nordöstra delar sammanstrålade till ett av mötena. Från vänster: Susanna Magnusson, ombudsman Tjänstetandläkarna, Clara Stålnacke, ordf. TT Gävleborg, Ulla Folkesson, ordf. TT Västerbotten, Ulrika Rebhan, styrelseledamot TT Stockholm, Lisa Bengtsdotter, styrelseledamot TT Jämtland, Eivor Nordström-Carlén, ordf. TT Norrbotten, Isabel Brundin, ordf. TT Uppsvenska, Mats Olson, ombudsman Tjänstetandläkarna. Företrädare för Tjänstetandläkarnas lokalavdelningar har träffats på tre olika orter i månadsskiftet januari/februari. Under mötena har det mesta handlat om årets löneförhandlingar och lokala erfarenheter. Samtliga deltagare kunde vidimera uppgifterna som sprids att rekryteringsläget är betydligt bättre nu än det varit på många år och förhoppningsvis kommer det finnas kompetens som ska klara av de stora pensionsavgångar som vissa landsting har framför sig. Engagemanget för tandläkarnas villkor gick inte att ta miste på. Diskussionerna var många och långa kring hur folktandvården ska vara en attraktiv arbetsgivare även för erfarna tandläkare. Ingångslönerna varierar mycket i landet. De lägsta har Skåne som bara betalar 28 000 kr/mån till nya tandläkare i Malmö och Lund medan andra arbetsgivare betalar upp till 35-36 000 kr inklusive tillägg och CSN-bidrag. De nya tandläkarna kommer att ställa höga krav på lönehöjningar framöver och därför är det viktigt att rätt saker bedöms vid lönesättningen. Tjänstetandläkarna är positiva till löneskillnader så länge de är sakliga och väl underbyggda. 6

TTkanalen 1/2014 Tjänstetandläkarna rekommenderar + lägst 32 000 kr/mån + lokala faktorer + råd från den lokala fackliga företrädaren = Acceptabel ingångslön Ulla Folkesson, ordf. TT Västerbotten och Ulrika Rebhan, styrelseledamot TT Stockholm lyssnar till när Clara Stålnacke, ordf. TT Gävleborg, berättar om tillgången på tandläkare i Gävleborg. Mycket av diskussionerna handlade om kvaliteten inom tandvården och vikten av att arbetsgivarna belönar dem som tar på sig kvalitativa arbetsuppgifter som chefskap, handledaruppgifter, utveckling av vården eller specialkompetens som är viktig för kliniken eller hela folktandvården. Karriärvägar var en annan fråga som var upp till diskussion, och som det ser ut i dag är det svårt att hitta några andra karriärvägar än att bli chef alternativt specialist. Alla lokalavdelningar tyckte att det var bekymmersamt att det är för få tandläkare som söker klinikchefsjobben och att det inte finns några biträdande klinikcheftjänster att tillgå. Alla företrädare för lokalavdelningarna var ense om att vi ska fortsätta med traditionella förhandlingar för att bevaka och påverka samtliga tandläkares löneutveckling samt att lönesamtalet ska ligga till grund för förhandlingen. Det är av högsta vikt att cheferna ska vara involverade i lönesättningen och klara av att motivera varje lönesatt tandläkares lön. Den nya lönen ska aldrig vara en överraskning utan den ska vara välmotiverad och saklig. De tre lönekonferenserna gav en stark framtidstro för tandläkarna, men det finns mycket att jobba med ute i varje lokalavdelning. Ju fler som engagerar sig lokalt desto tydligare blir de problemområden som vi behöver jobba med för att skapa en bra arbetsmiljö med acceptabla villkor i alla landsting. Mats Olson Reglerna för föräldrapenning ändras Samtliga föräldradagar kunde tidigare användas till dess att ett barn fyllt åtta år men nu har riksdagen beslutat att uttaget av föräldrapeng är möjligt i högst 96 dagar efter att barnet har fyllt 4 år. För att inte gå miste om dagar måste föräldrarna ta ut 384 dagar före barnets fyraårsdag. De återstående 96 dagarna får tas ut fram till att barnet har fyllt tolv år. Föräldrapenningens ersättningsnivåer ska dessutom delas lika mellan de föräldrar som har gemensam vårdnad, det vill säga att föräldrarna får 196 dagar var på sjukpenningnivån och 45 dagar var på lägsta nivån. Tiden för tillfällig föräldrapenning när ett barn har avlidit förlängs till 90:e dagen efter barnets död. Vill du vara med och påverka? Det finns goda möjligheter för dig som är intresserad av att engagera dig i det fackliga arbetet. För mer information, kontakta din lokala fackliga företrädare, kontaktuppgifter finns på baksidan av TTkanalen och på vår hemsida, www.tjanstetandlakarna.se 7

Arbetsmiljö Arbetstid och övertid vad och vem styr? Arbetstid och övertid är ett område med många bottnar. Det handlar bland annat om ersättning, tillåtelse att arbeta över och också om hur länge och när man får göra det. En sak kan dock konstateras redan från början när det gäller övertid. Det som finns reglerat i lag handlar om hur mycket man får arbeta över. Ersättningsfrågan är helt och hållet en fråga för parterna att komma överens om. Arbetstidslagen är den lag som styr inom det här området. Det finns några anställda som inte omfattas av lagen och det är bland annat de som har företagsledande ställning och anställda som har förtroende att själva disponera sin arbetstid. Veckoarbetstid, raster, övertid, jour- och beredskapstid, vecko- och dygnsvila regleras i Arbetstidslagen men vad som gäller på den arbetsplats där man själv arbetar får man helt enkelt fråga om direkt på arbetsplatsen. Hela lagen eller delar av den kan nämligen avtalas bort i ett kollektivavtal. En allmän regel är att övertid inte får förekomma i en sådan utsträckning att den anställde riskerar att bli sjuk Om inget annat har reglerats så är övertiden begränsad till högst 48 timmar under en period av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad och högst 200 timmar under ett kalenderår per anställd. Räcker inte dessa timmar kan avtal tecknas om ytterligare övertid eller så kan arbetsgivaren söka dispens hos Arbetsmiljöverket. Det är ändå viktigt att uppmärksamma att det som en allmän regel gäller att övertid inte får förekomma i en sådan utsträckning att den anställde riskerar att bli sjuk eller råkar ut för ett olycksfall. Även om hela eller delar av arbetstidslagen kan avtalas bort så är det ändå vissa EU-direktiv som inte kan förhandlas bort. Vid planering av schema och övertid finns det vissa faktorer som måste tas hänsyn till och det är bland annat reglerna om dygnsvila och sammanhängande 8

TTkanalen 1/2014 veckovila. Alla anställda ska ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar (dygnsvila). Enligt vår svenska arbetstidslag ska då också i dygnsvilan tiden mellan midnatt och klockan 5 ingå. Ibland kan situationer uppstå till följd av att något oförutsett inträffat som innebär att den anställde inte kan Det är ju som bekant inte möjligt att helt undvika nattarbete i samhället. få sin dygnsvila. Vid sådana situationer får tillfällig avvikelse göras från dygnsvilan men den anställde måste då få motsvarande tid som kompensationsledighet. Vilan mellan midnatt och klockan 5 kan man också göra avvikelse ifrån om det behövs med hänsyn till arbetets art. Det är ju som bekant inte möjligt att helt undvika nattarbete i samhället. Arbetstagaren ska också enligt EU-direktivet ha rätt till 24 timmars sammanhängande ledighet under varje sjudagarsperiod (veckovila) förutom dygnsvilan på 11 timmar. Finns inget kollektivavtal som gör avsteg från Arbetstidslagen ska veckovilan vara 36 timmar och dessutom sammanhängande. Lika lite som lagen säger något i frågan om ersättning för övertid, lika lite säger lagen något om ersättningen för kompensationsledighet. Det är helt och hållet en fråga av vad parterna har avtalat sinsemellan. För de som arbetar inom den offentliga tandvården finns en skyldighet att arbeta över om arbetet kräver det och det finns också reglerat om hur det ska kompenseras, både tidsmässigt och ekonomiskt. Även Arbetsmiljölagen påverkar hur arbetstiden organiseras. Enligt Arbetsmiljölagen ska teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Här ska även förläggningen av arbetstiden beaktas. Susanna Magnusson Övertid i folktandvården I stort sett alla medlemmar inom folktandvården har rätt till övertidsersättning, under förutsättning att den är beordrad eller godkänd efteråt. I vårt kollektivavtal Allmänna Bestämmelser regleras övertiden under 20 och där står det att bara förvaltningschef (motsvarande) inte har rätt till övertidskompensation. Arbetstagare och arbetsgivare kan komma överens om att övertidskompensation inte ska utges i det enskilda anställningsavtalet, vilket oftast blir fallet för chefer dock inte för alla. Övrig personal ska ha rätt till kompensation om den inte är bortavtalad vid anställningens början eller vid annat tillfälle. Tjänstetandläkarna rekommenderar ingen att förhandla bort övertidsersättningen, eftersom övertid enbart ska användas vid extremfall och då ska ersättning betalas ut. Om du erhåller ersättning för övertid kan du välja att spara den i tid eller ta ut den i pengar. Det är dock viktigt att kompensationstiden enbart kan tas ut om verksamheten klarar av att du är ledig, däremot ska arbetsgivaren betala ut ersättningen i pengar om du så begär. Mats Olson 9

Arbetsvillkor Kränkande särbehandling i arbetslivet vad är det? I media har de senaste månaderna uppmärksammats en rättegång rörande kränkande särbehandling. Det handlar om en socialsekreterare som tagit sitt liv och två chefer fälldes för vållande till annans död och arbetsmiljöbrott. På Tjänstetandläkarnas kansli för vi många samtal med medlemmar rörande kränkande särbehandling. Det kan handla om personer som anser sig vara utsatt för kränkande behandling av chefen, kolleger eller övrig personal. Det kan också vara personer som anklagas för att kränka andra på arbetsplatsen. Oavsett hur situationen ser ut för den enskilde så är det en sak som är gemensam oavsett omständigheterna i övrigt, det är alltid en jobbig och påfrestande situation för den som befinner sig i den. Förutom att den enskilda individen påverkas på ett sätt som kan leda till både 10

TTkanalen 1/2014 Att ha en sådan situation på arbetsplatsen är i förlängningen kostsamt både ur ett mänskligt och produktionsmässigt hänseende fysisk och psykisk ohälsa så kan också hela arbetsgruppen komma att påverkas på ett negativt sätt. Att ha en sådan situation på arbetsplatsen är i förlängningen kostsamt både ur ett mänskligt och produktionsmässigt hänseende. Vad är det då som är att betrakta som kränkande särbehandling i arbetslivet och hur ska det hanteras när det uppstått? Svaret står att finna i framförallt Arbetsmiljöverkets föreskrift Kränkande särbehandling i arbetslivet men även Diskrimineringslagen kan vara aktuell i dessa sammanhang. I föreskriften definieras kränkande särbehandling som återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. I de allmänna råd som Arbetsmiljöverket har utformat som stöd vid tillämpningen av föreskriften betonas dock att tillfälliga meningsmotsättningar, konflikter och problem i samarbetsrelationer får anses som normala företeelser. Det är när situationen går över styr och den ömsesidiga respekten för andra går förlorad och övergår i beteenden som är grovt respektlösa mot andra och bryter mot allmänna heders- och moralbegrepp om hur andra personer ska bemötas som den kränkande särbehandlingen uppstår. Exempel på kränkande särbehandling enligt föreskriftens allmänna råd är: förtal eller nedsvärtningar av en arbetstagare eller dennes familj, medvetet undanhållande av arbetsrelaterad information eller lämnande av felaktig sådan, medvetet saboterande eller försvårande av arbetets utförande, uppenbart förolämpande utfrysning, åsidosättande behandling, negligeringar av arbetstagaren, förföljelse i olika former, hot och skapande av rädsla, förnedringar t.ex. sexuella trakasserier, medvetna förolämpningar, överkritiskt eller negativt bemötande eller förhållningssätt (hån, ovänlighet etc.), kontroll av arbetstagaren utan dennes vetskap och med skadande syfte, kränkande s.k. administrativa straffsanktioner som plötsligt riktas mot enskild arbetstagare utan sakliga skäl, förklaringar eller försök att gemensamt lösa eventuella bakomliggande problem. Sanktionerna kan utgöras av t.ex. omotiverat fråntagande av arbetsrum eller arbetsuppgifter, oförklarade omplaceringar eller övertidskrav, tydliga försvåranden vid behandling av ansökningar om utbildning, ledigheter o.dyl. Med kränkande administrativa sanktioner menas att de medvetet genomförs på sådant sätt att de kan uppfattas som djupt personligt förolämpande eller som maktmissbruk och riskerar att orsaka hög och långvarig stress eller andra onormala och riskfyllda psykiska påfrestningar på individen. Generellt inom arbetsmiljöområdet handlar det mycket om ett förebyggande arbete så att de anställda inte hamnar i en otillfredsställande situation överhuvudtaget. När det gäller den psykiska arbetsmiljön så är det inget undantag och arbetsgivaren är skyldig att planera och organisera sitt arbete så att de så långt som möjligt förebygger förekomster av kränkande särbehandling. Arbetsgivaren är också skyldig att ha rutiner för att tidigt kunna fånga upp signaler om den psykiska arbetssituationen ändock inte är bra samt att åtgärda dessa. En intressant aspekt är också att om det finns tecken på kränkande särbehandling ska arbetsgivaren vidta åtgärder och det ska också särskilt utredas om orsaker till de brister som finns i samarbetet kan bero på arbetets organisation. I de allmänna råden om tillämpningen av föreskriften skriver man att problem i samarbetet sällan beror på en enda person och orsaken på problemet får också sökas i arbetets organisation. Samtidigt betonas också den enskilde individens eget ansvar för att bidra till en bra arbetsplats. Arbetsgivare och arbetstagare ska också enligt Arbetsmiljölagen samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Även i Diskrimineringslagen finns skydd mot trakasserier men är här kopplade till trakasserier som har samband med Forts. nästa sida 11

Arbetsvillkor de diskrimineringsgrunder som finns i denna lag. Dessa är kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Med trakasserier avses här uppträdande som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier definieras separat som ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Om arbetsgivaren får kännedom om att en anställd anser sig vara utsatt för sådana trakasserier ska arbetsgivaren utreda omständigheterna kring detta och också i förekommande fall vidta relevanta åtgärder för att förhindra att de uppstår igen i framtiden. Vad händer då om man anser att arbetsgivaren inte arbetar enligt regelverket och kanske varken arbetar förebyggande eller vidtar relevanta åtgärder när problemen uppstår? Den myndighet som ansvarar för att Arbetsmiljölagens krav uppfylls är Arbetsmiljöverket. De kan göra inspektion på arbetsplatsen och därefter i ett skriftligt inspektionsmeddelande beskriva brister som framkommer och det lämnas vanligtvis också hänvisningar till informationskällor som kan stödja arbetsgivaren i åtgärdsarbetet. Ofta följs detta upp med ytterligare ett besök. Arbetsmiljöverket kan också utfärda föreläggande eller förbud. En viktig aspekt i detta sammanhang är att Arbetsmiljöverket inte går in i enskilda ärenden utan de tittar övergripande på hur arbetsgivaren uppfyller sina skyldigheter enligt Arbetsmiljölagen och gällande föreskrifter. Om en arbetsgivare inte rättar sig efter ett föreläggande kan det leda till någon påföljd. Just nu finns det straff i form av böter eller fängelse men Arbetsmiljöverket har ett regeringsuppdrag att se över detta. Tanken är att införa sanktionsavgifter istället. För brott mot Diskrimineringslagen kan arbetsgivaren få betala vite, diskrimineringsersättning eller skadestånd. Susanna Magnusson Längtar du till sol och värme? Nu lottar vi ut högsäsongsveckorna (v 44 t.o.m. påskveckorna) i lägenehterna på Gran Canaria. Anmäl ditt intresse på hemsidan, www.tjanstetandlakarna.se, klicka på Förmåner. På webben finns fler bilder, uppgifter om priser och övrig information om bokning. 12

TTkanalen 1/2014 Utveckling av ehälsan positivt för arbetsmiljön Potentialen att utveckla dagens ehälsosystem är stor, det fastslås i rapporten Störande eller stödjande? Om ehälsosystemens användbarhet 2013 som har lämnats till regeringen. I dagsläget fungerar inte vårdens IT-system på ett tillfredställande sätt, vilket förutom att äventyra patientsäkerheten även bland annat försämrar arbetsmiljön för de som arbetar med systemen. Bakgrunden till rapporten är att de önskade effekterna av olika ehälsosystem inte har uppnåtts på grund av bristande användbarhet, vilket bland annat Socialdepartementets egen utvärdering tidigare har visat. Socialdepartementet har drivit projektet där Kommunal, Sveriges läkarförbund, Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening och Vårdförbundet tillsammans har undersökt hur ehälsosystemens användbarhet kan förbättras. Arbetet har koppling till det nationella nätverk för ehälsofrågor, där bland annat Sveriges Tandläkarförbund har närvarat. En nyckelfråga i arbetet är hur rätt information ska presenteras vid rätt tillfälle. Det här är en ofta förbisedd del av IT-säkerheten, trots att man kan tycka att det är väsentligt att komma åt rätt information vid givna tillfällen. Det har självklart inverkan på patientsäkerheten att till exempel varningsfunktioner löser ut vid rätt tillfälle för att förhindra misstag, men det är också en fråga om att personalen ska kunna känna tillit till systemen, poängterar Kenth Nilsson, Tjänstetandläkarnas ordförande. Kenth pekar också på en annan del i rapporten som ringar in den effekt som IT-utvecklingen har haft på kraven att dokumentera stora mängder data. I och med helt andra möjlighetar på tillgång till data har det utvecklats olika register, till exempel det hälsoregister vi inom tandvården rapporterar till. Syftet är gott, men effekten har blivit att vi får utföra dubbelt arbete när vi jobbar i olika rapporteringssystem som inte samarbetar. I skrivelsen finns ett krav på att rapporteringen ska ske från redan befintlig dokumentation. Det är en viktig aspekt, som förhoppningsvis innebär att vi slipper den dubbla dokumentationen. Andra punkter som framhävs i rapporten är att de ITsystem som utvecklas både ska vara användarvänliga och användbara, det vill säga att förutom att de ska underlätta personalens arbete också tydligt ska bidra till verksamhetsnyttan innan de implementeras. Det framhävs också att driftsäkerheten måste säkerställas. Som behandlare är man idag beroende av smidiga dokumentationssystem som förenklar jobbet för oss. I det fortsatta arbetet med ehälsosystemen är det viktigt att tillvarata behandlarnas kunskaper och erfarenhet. Det är ju vi som vet i vilken miljö de ska fungera, säger Kenth. I rapporten Störande eller stödjande? Om ehälsosystemens användbarhet 2013 föreslås följande för att öka användbarheten i dagens ehälsosystem: förbättra samverkan mellan huvudmännen för att få en effektiv utveckling, förvaltning och implementering av ehälsa tillgodose att kompetens och engagemang inom ehälsa finns på alla nivåer i ledningen aktivt involvera verksamheten och professionerna i utvecklingen av ehälsa initiera nationella satsningar på utveckling, förvaltning och användning av gemensam informationsstruktur med nationellt fackspråk för att avskaffa dubbeldokumentation standardisera och reglera vitala informationsmängder till exempel varningsinformation säkra resurser för utveckling av en robust och driftsäker IT-infrastruktur utöva tillsyn över ehälsosystemen med ökad skärpa, proaktivitet och i samverkan mellan berörda myndigheter. Rapporten hittar du på www.slf.se 13

Tandvårdspolitiska frågor Branschrådsmöte hos Försäkringskassan Tjänstetandläkarna deltog i början av december i ett branschrådsmöte hos Försäkringskassan. Vid mötet redovisades bland annat utfallet av årets utbetalningar av Särskilt tandvårdsbidrag, STB, som visade att det inkommit färre ansökningar om STB än beräknat. Den här typen av möten hålls vanligtvis två gånger per termin, syftet är att informera om vad som sker inom Försäkringskassan och respektive deltagande organisation. Denna gång var mötet också utökat med en kalibreringsdel där gränsfall för efterhandskontroller gicks igenom. Kalibreringen ska hjälpa Försäkringskassan att utvecklas i hanteringen av efterhandskontrollerna. Försäkringskassan redovisade utfallet för årets utbetalningar av det särskilda tandvårdsbidraget, STB. Antalet utbetalda bidrag uppgick vid tiden för mötet till lite drygt 32 000 stycken. Inför att STB:t infördes den 1 januari 2013 uppskattades det att ca 280 000 individer var berättigade att ta del av bidraget, som kan betalas ut en gång var sjätte månad á 600 kr. Det har sedan årsskiftet också begärts ca 1440 förhandsprövningar av Försäkringskassan för STB. Tjänstetandläkarnas ordförande Kenth Nilsson deltog i diskussionerna kring utfallet. Det var vid den tidpunkten fortfarande för tidigt för att kunna dra några egentliga slutsatser om vad kostnaden för STB blev för 2013 så det sades egentligen inte så mycket om det, men det kan ju konstateras att antalet utbetalningar bara utgör en bråkdel av den beräkning som gjordes inför att STB infördes. Man ska också komma ihåg att det totala antalet individer som hittills tagit del av bidraget antagligen är färre än de utbetalningar som gjorts då varje person kan ha fått STB utbetalt upp till två gånger under den här perioden. 14 Följande organisationer deltog i mötet: Försäkringskassan (sammankallande), Tandvårdsoch läkemedelsförmånsverket, Sveriges Folktandvårdsförening, Praktikertjänst, Tjänstetandläkarna, TEV Tandläkare egen verksamhet, Privattandläkarföreningen och Sveriges Tandhygienistförening. Under kalibreringen gicks ett antal gränsfall för efterhandskontroller igenom och det noterades att det fortfarande finns vissa semantiska problem som gör det svårt för behandlarna att tillämpa regelverket för tandvårdsstödet. TLV jobbar kontinuerligt på att se över regelverket och justerar det efter behov, men många av de misstag som görs sker fortfarande på grund av att tillämpningen är knepig för behandlarna. Framförallt har det visat sig att behandlarna anger fel tillstånd vilket också gör att fel åtgärdskoder tillämpas. De här mötena är konstruktiva och syftet är att anpassa hanteringen av tandvårdsstödet till det som behandlarna möter i verkligheten. Försäkringskassan och TLV har lyssnat på oss andra och försöker anpassa den ekonomiska hanteringen och regelverket så gott det går, men det går inte att bortse från att den här typen av administration är och förblir fyrkantig i vissa lägen. Det drabbar oss som jobbar intimt med det och påverkar vår arbetsmiljö i stor utsträckning, säger Kenth. Kenth Nilsson, Tjänstetandläkarnas ordförande Av de gränsfall som diskuterats vid detta och tidigare kalibreringstillfällen har Tjänstetandläkarnas medlemmar bidragit till att lämna avidentifierade exempel i 8 fall av 9 och Privattandläkarföreningen bidrog med ett fall. Fallbeskrivningarna har underlättat i diskussionerna om efterhandskontrollerna och gör att arbetet med att förbättra den administrativa hanteringen och regelverket kan finslipas. Vi riktar ett särskilt tack till alla er som bidragit med underlag inför kalibreringsmötena!

TTkanalen 1/2014 Patienten kan få del av högkostnadsskyddet trots sen inrapportering Försäkringskassan ändrar tillämpningen av regelverket vid utbetalning av högkostnadsskydd till patienter när åtgärder rapporterats in för sent. Anledningen till att Försäkringskassan ändrar sina rutiner är den dom som utfärdats av Kammarrätten i Göteborg och som fastslog att patientens högkostnadsskydd ska räknas upp även om besöket rapporterats in för sent. Försäkringskassan kommer framöver att följa detta, förutsatt att åtgärden som det begärs ersättning för är ersättningsberättigande. Försäkringskassan ändring i tillämpningen berör enbart patientens högkostnadsskydd. Vårdgivaren kommer, liksom tidigare, inte att få del av ersättningen om åtgärderna inte har rapporterats in inom den tidsgräns som gäller. Föreningen i samtal med TLV Tjänstetandläkarna har träffat Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV:s, generaldirektör Sofia Wallström och Gun-Britt Lundin, avdelningschef - Avdelningen för tandvårdsstöd för ett samtal kring tandvårdstödet i allmänhet. Även frågor kring förhållandet mellan arbetsskadeförsäkringen och tandvårdsstödet samt problem kring förskrivningen av läkemedel berördes. Sofia Wallström, generaldirektör TLV Det framåtsyftande samtalet löpte över hela området för tandvårdsstödet och Tjänstetandläkarnas ordförande Kenth Nilsson kan konstatera att det råder samsyn i tankarna kring den fortsatta utvecklingen av formerna för stödet, något som båda parter anser vara angeläget att arbeta vidare med. Det är viktigt för oss att stämma av med TLV om den riktning de vill driva utvecklingen av tandvårdsstödet. På det sättet kan vi jobba med att framföra synpunkter på vilken inverkan förändringarna har och förhoppningsvis bidra med för TLV värdefulla insikter, säger Kenth. Riksdagen har beslutat att det statliga tandvårdsstödet ska följas upp Riksdagen har antagit den budgetproposition för hälsovård, sjukvård och social omsorg på sammanlagt 62,2 miljarder kronor för 2014 som regeringen föreslagit. I summan ingår ett anslag på 5,7 miljarder kronor som är öronmärkta speciellt för tandvården. Det innebär att anslaget sänks jämfört med tidigare år. Den största delen av de anslagna medlen ska användas för utgifter för statliga tandvårdsförmåner och en mindre del av anslaget får användas för utgifter för kompetenscentrum på tandvårdsområdet. Regeringen har fått i uppdrag att snarast följa upp om det statliga tandvårdsstödet och högkostnadsskyddet är rätt utformade, om de når rätt målgrupper och om de effektivt bidrar till att nå tandvårdslagens övergripande mål om en god tandhälsa hos hela befolkningen. På riksdagens hemsida kan du ta del av betänkandet i sin helhet, www.riksdagen.se 15

Tandvårdspolitiska frågor Bra förslag att stärka patientinformationen Konkurrensverket har överlämnat en rapport till regeringen där flera åtgärder som kan stärka konkurrensen, bland annat på marknaden för vuxentandvård, radas upp. Tjänstetandläkarna har under året bidragit med underlag till rapporten i vilken Konkurrensverket bland annat konstaterar att patientens informationsbehov kan tillgodoses bättre. Bakgrunden till Konkurrensverkets rapport är det regeringsuppdrag som verket tilldelades i början av året. Uppdraget innebar att presentera en översyn av konkurrensen i Sverige samt lämna förslag till konkurrensfrämjande åtgärder. Inom ramen för uppdraget fanns några utvalda fokusområden, marknaden för vuxentandvård var en av dem. Under våren 2013 träffade Tjänstetandläkarna Konkurrensverkets utredare Lena Fredriksson och Leif Nordqvist (vi skrev om det i TTkanalen nr 2 2013) för att diskutera kring hur tandvårdens referenspriser påverkar prisbilden för tandvård. Vid mötet lyftes frågan framförallt ur ett patientperspektiv där Tjänstetandläkarnas ordförande Kenth Nilsson i egenskap av behandlare kunde förmedla sina erfarenheter till utredarna. Under våren träffade utredarna även andra tandvårdsaktörer och myndigheter som på olika sätt arbetar med frågor kopplade till tandvårdsstödet. Bland andra ombads Tjänstetandläkarna sedan att lämna synpunkter på rapporten innan den släpptes. Sammanfattning kap 4, Ökad konkurrens för bättre tandhälsa, i rapporten Konkurrensen i Sverige 2013 För att öka konkurrensutrymmet föreslår Konkurrensverket framförallt satsningar som syftar till att stärka patientens ställning gentemot vårdgivaren. I rapporten konstateras det att patienterna idag befinner sig i ett informationsunderläge som påverkar möjligheten att aktivt välja vårdgivare efter pris- och kvalitetsaspekter. Bristen på adekvat information gör att patienternas rörlighet mellan vårdgivarna hämmas vilket också innebär att prisutvecklingen stagnerar. Om patienterna kan jämföra vårdkostnaden hos olika vårdgivare skulle priserna pressas i en normal konkurrenssituation enligt Konkurrensverket. Dessutom pekar utredningen på att kännedomen om det statliga tandvårdsstödets inverkan på patienternas kostnader är fortsatt låg och att genom att öka kunskapen om det hos allmänheten skulle också fler personer än idag söka sig till tandvården. Konkurrensverket framhåller följande åtgärder för att utveckla marknadens funktionssätt och stärka patientens ställning: Patienterna måste ges ökade möjligheter att jämföra pris och kvalitet mellan olika vårdgivare genom att göra det obligatoriskt för vårdgivare att tillhandahålla uppdaterade prislistor på prisjämförelsetjänsten som finns på 1177 Vårdguiden, en särskild utredning ges i uppdrag att identifiera kvalitetsindikatorer för tandvårdstjänster som därefter inkluderas i jämförelseverktyget som finns på 1177 Vårdguiden. För att pris- och kvalitetsjämförelsetjänsten ska få största möjliga effekt rekommenderas att Försäkringskassan ges i uppdrag att informera om det statliga tandvårdsstödet. Informationsinsatsen ska rikta sig även till dem som i dag inte besöker tandvården. Konkurrensen stimuleras även om det blir enklare för patienten att byta vårdgivare. Det bör därför övervägas att införa en sammanhållen journalföring inom tandvården. 16

TTkanalen 1/2014 Att utredarna har tagit fasta på patientens informationsbehov gläder mig, säger Kenth. När tandvårdsstödet infördes 2008 fanns det ett krav på att rapportera in vårdgivarnas priser till en jämförelsetjänst som Försäkringskassan tillhandahöll. Det kravet slopades sedan men Konkurrensverkets förslag innebär alltså en återgång till ett obligatorium för att få den webbaserade jämförelsetjänsten som 1177 Vårdguiden tillhandahåller att fungera som det var tänkt ifrån början. Vi på Tjänstetandläkarna har länge pekat på det bristande underlaget i jämförelsetjänsten. Verktyget har potential och skulle kunna bidra till att patienterna på ett enkelt sätt får en uppfattning om vad ett tandläkarbesök skulle kosta dem. Det skulle kanske inte enbart öka rörligheten på marknaden utan också bidra till att fler besöker tandvården. I det långa loppet skulle ett obligatorium kunna påverka den allmänna tandhälsan positivt. Tjänstetandläkarna ställer sig frågande till det förslag som innebär att en utredning skulle identifiera kvalitetsindikatorer för tandvårdstjänster då det är tveksamt vilka kriterier som kan användas för att mäta kvaliteten. Kenth uttrycker dock att det skulle var intressant att se vad en sådan utredning skulle komma fram till. Kenth kommenterar också Konkurrensverkets förslag om en sammanhållen journal inom tandvården för att stimulera konkurrensen. Vi på Tjänstetandläkarna är tveksamma till att det Kenth Nilsson, ordförande Tjänstetandläkarna skulle göra vården billigare för den enskilde patienten enligt de exempel som angivits. Vi är däremot positiva till förslaget då en sammanhållen journal skulle öka patientsäkerheten. Nya EU-direktiv möjliggör krav på arbetsvillkor i offentlig upphandling De nya bestämmelserna säger att upphandlingar ska fokusera på det ekonomiskt mest fördelaktiva anbudet istället för att bara se till priset. Till följd av det kommer myndigheter, kommuner och andra offentliga upphandlare som lyder under lagen om offentlig upphandling, LOU, att kunna ställa hållbarhetskrav som bland annat kan bidra till bättre arbetsvillkor, minskad miljöpåverkan och andra sociala aspekter vid upphandlingarna. Europafacket har upprepade gånger pekat på att det är olämpligt att offentliga myndigheter bidrar till att försämra löner och arbetsvillkor. Att kunna kräva schyssta arbets- och anställningsvillkor gör att arbetsrättsliga lagar och avtal som gäller där arbetet utförs efterlevs i större utsträckning. Det har också visat sig att genom att ställa krav som ser till livscykelkostnader för produkter och tjänster kan beställaren undvika stora upphandlingskostnader eftersom fixeringen vid enbart lägsta pris har varit en orsak till de onödiga kostnaderna. EU-direktiven förväntas vara implementerade i svensk lag om cirka två år, fram till dess gäller den nuvarande lagstiftningen om offentlig upphandling. 17

Organisation Hans hattbyte knyter föreningen närmare Tandläkarförbundet Ni har säkert både hört och läst om att Hans Göransson, som de senaste fem åren varit Tjänstetandläkarnas vice ordförande, vid årsskiftet även tillträdde posten som ordförande för Sveriges Tandläkarförbund. Tjänstetandläkarna och Tandläkarförbundet har ett intimt samarbete tillsammans, där medlemmarna i Tjänstetandläkarna också är anslutna till förbundet. Vi tillgodoser medlemmarnas fackliga intressen och förbundet de odontologiska. Hans har alltså tagit steget från att bevaka de frågor som rör alla anställda tandläkare till att vaka över hela kårens intressen, oavsett i vilken form tandläkarna utövar sitt yrke. Hans hattbyte påverkar givetvis den roll han har inom föreningen. Vi ringde upp Hans för att höra om hans tankar inför framtiden. Hej Hans! Du blev nyligen utsedd till ordförande i Sveriges Tandläkarförbund. Stort grattis till förtroendet att leda förbundet framöver! Vill du säga något om det? Jo, nu har jag landat något sedan det blev bestämt. Rent spontant vill jag uttrycka min tacksamhet till alla de som har stöttat mig och som på olika sätt har visat sin övertygelse i att jag är rätt person på posten. Jag vill också tacka till den mängd gratulationer jag fått! Namn: Hans Göransson Leg.år: 1983 Arbetar: Kliniskt verksam vid FTV Malmköping, arbetar med vårdkvalitets- och patientärenden på FTV samt är verksamhetssakkunnig vid upphandlingar. Facklig bakgrund: 1993-96 Huvudskyddsombud och ledamot i TT Sörmland 1996-03 Ordförande TT Sörmland 2003-09 Ledamot TT:s centrala styrelse 2009- Vice ordförande TT:s centrala styrelse 2014- Ordförande Sveriges Tandläkarförbund 18

TTkanalen 1/2014 Vad innebär ordförandeskapet för dig personligen? Det innebär mycket arbete och jag är beredd på att det kommer att bli tufft, samtidigt som jag hoppas på att kunna se tillbaka på det med glädje när jag sedan kommit i mål. Har ordförandeskapet någon betydelse för dig rent professionellt? Nej, det vill jag inte påstå. Det här är inte något som jag kan räkna in som ett steg i karriären. De senaste fem åren som vice ordförande i Tjänstetandläkarna har planen hela tiden varit att jag ska efterträda vår nuvarande ordförande. Det här blev ett oplanerat steg i sidled som uppstod i den situation som Tandläkarförbundet befann sig i. Behovet av att lösa situationen så smidigt som möjligt och få ett väl fungerande förbund är i nuläget viktigare än de tidigare planerna. Du har en anställning inom Ftv Sörmland AB där du är kliniskt verksam i Malmköping, arbetar med vårdkvalitets- och patientärenden samt är verksamhetssakkunnig vid upphandlingar för förvaltningen. Hur påverkar den här situationen din ordinarie tjänst? Det är ju ofrånkomligt att det påverkar hur jag arbetar idag. Jag och arbetsgivaren kommer överens på bästa sätt och den förändring som behövs får växa fram. Jag har mycket god uppbackning av min arbetsgivare i den här frågan, som vi naturligtvis har diskuterat igenom ordentligt. Vad innebär ordförandeskapet i förbundet för Tjänstetandläkarna? Det kommer inte att vara möjligt att kombinera ordförandeskapet i Tandläkarförbundet med den typ av uppdrag som jag hittills har haft som vice ordförande i Tjänstetandläkarna. Jag kommer inte att ha möjlighet att agera som officiell talesperson i den utsträckning som en vice ordförande bör agera i den mening att jag inte kommer att kunna lägga ner den tid som krävs. Tjänstetandläkarna förtjänar en vice ordförande som kan avsätta den tiden. Den period som återstår av min roll som vice ordförande vill jag på bästa sätt ägna åt att hjälpa till att lyfta fram de krafter som redan finns inom Tjänstetandläkarnas styrelse. Kommer Tjänstetandläkarna att få behålla den kompetens inom föreningen som du bidragit med under en lång period? Du har ju både ett brett kontaktnät, är ett känt ansikte bland tandvårdspolitiker och har i stor utsträckning bidragit till ett gott samarbetat med myndigheter och andra beslutsinstanser. Absolut, Tjänstetandläkarna kommer fortfarande att kunna dra nytta av det som jag har bidragit till och kan fortsätta att bidra med. Vilken fördel ser du i att du är aktiv i de båda styrelserna? Tandläkarförbundet kommer att kunna få ett mer direkt samarbete med de lokalavdelningar som finns inom Tjänstetandläkarna. Jag har redan nu fin markkontakt med avdelningarna och det för jag med mig in i ordförandeskapet. Det innebär att vi, både från Tjänstetandläkarna och TEV Tandläkare egen verksamhet, på ett bättre sätt kommer att kunna fånga upp signaler från medlemmarna redan på gräsrotsnivå. Det är av största vikt inför framtiden och det är även en del av den demokratiska process som förbundet vilar på och som vi måste värna om. Hur kommer du att axla ledarrollen i förbundsstyrelsen? Jag vill fungera som en coach i det här sammanhanget, att samordna de gemensamma krafter och den gedigna kompetens som finns inom styrelsen och förbundet. Det finns en enorm kunskapsbank i alla de personer som engagerar sig för förbundet och jag vill låta den kunskapen komma till tals på bästa sätt. Finns det något du redan nu kan peka på som du spontant vill förända i förbundet? Jag kan inte peka på något nu i det systematiska arbetet men rent mentalt så måste vi komma till en punkt där vi arbetar mer konstruktivt. Jag vill stärka samarbetet i styrelsen och fokusera på verksamheten och medlemmarnas behov. 19

Organisation - medlemskap Flera medlemskap i ett ett komplett paket för ditt yrkesliv Ett medlemskap i Tjänstetandläkarna innebär inte bara att du försäkrar din anställning genom facket, utan du får även automatiskt ett medlemskap i Sveriges Tandläkarförbund och en anslutning till Saco Sveriges Akademikers centralorganisation. Men vad är det egentligen som respektive organisation gör och hur ser kopplingen ut till din roll som anställd tandläkare? Ditt medlemskap är aktivt på flera nivåer och genom att vara ansluten till oss omges du av ett komplett paket för ditt yrkesliv. Här är en kort översikt av vår organisation för att du ska få lite djupare insikt i hur de olika delarna fungerar för att ge dig ett tryggt och utvecklande arbetsliv. Dina intressen som anställd tandläkare tillgodoses på tre olika nivåer, inom Tjänstetandläkarna som är din fackliga organisation, inom Tandläkarförbundet som är din yrkesorganisation och inom Saco som är akademikernas centralorganisation. Rent praktiskt innebär det här att vi gemensamt arbetar för ett helhetskoncept som stärker tandläkarnas position i samhället och hos arbetsgivarna. Medlemskapet i ett större perspektiv Det finns en mycket viktig aspekt i ditt medlemskap som handlar om att hålla ihop tandläkarna som yrkeskår. Du har säkert tidigare hört att tandläkarna utgör en ganska liten, men starkt sammansvetsad kår och här har talesättet tillsammans är man stark en hundraprocentig träffsäkerhet. En enskild person har oftast svårt att göra sin röst hörd inom större organisationer, myndigheter, politiker och arbetsgivare. Genom att vara ansluten till oss ser du också till att stärka tandläkarnas röst i samhället. Ju fler som är med desto starkare kan vi skrika, helt enkelt. Ditt medlemskap bidrar inte heller bara till det här just nu, utan banar också väg för de framtida tandläkarna genom kontinuitet. Medlem i en rad förmåner som erbjuds genom oss. Vilka förmåner du har, tex möjlighet att teckna fördelaktiga medlemsförsäkringar, få rabatter, tillgång till fritidslägenheter och andra erbjudanden kan du läsa mer om på respektive organisations hemsida. Vill du veta mer om medlemskapet? Läs mer om ditt medlemskap på var och en av organisationernas hemsidor; www.tjanstetandlakarna.se www.tandlakarforbundet.se www.saco.se Du kan även läsa mer i våra broschyrer om hur ditt medlemskap fungerar, du hittar dem på webben och du kan också beställa dem via oss. Ring 08-54 51 59 88 eller mejla kansliet@tjanstetandlakarna.se så skickar vi dem till dig. Medlemsförmåner Du har möjlighet att på olika sätt använda de delar i medlemskapet som passar dig bäst i din yrkesrelaterade situation. Utöver det som rör din anställning, din roll som tandläkare eller som akademiker kan du också ta del av 20 Sveriges tänder behöver Sveriges Tandläkarförbund