Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015 NATIONELLA SOCIALFONDSPROGRAMMET FÖR INVESTERING OCH SYSSELSÄTTNING 2016-02-22

Sida: 2 av 29

Sida: 3 av 29 Dnr: Af-2015/170413 Datum: 2016-02-22 Arbetsförmedlingen ska i genomförandet av sitt uppdrag ta till vara de möjligheter som det nationella socialfondsprogrammet för investering för tillväxt och sysselsättning 2014-2020 ger och aktivt medverka i genomförandet för att förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingen ska i en särskild rapport i samband med årsredovisningen redovisa sin medverkan i socialfondsprogrammet särskilt vad gäller insatser för unga arbetslösa. Av redovisningen ska även framgå på vilket sätt resultat och erfarenheter av socialfondsprogrammet tagits till vara i den ordinarie arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Arbetsförmedlingen ska bistå Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Svenska ESF-rådet, i arbetet med uppföljning och utvärdering av insatser inom det nationella socialfondsprogrammet för investering för tillväxt och sysselsättning 2014-2020, i enlighet med vad som framgår av det berörda operativa programmet. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Mikael Sjöberg. Ärendet har föredragits av Iréne Hellström, Internationella staben. I den slutliga handläggningen har chefen för Internationella staben, Elisabet Arp, deltagit. Mikael Sjöberg Iréne Hellström

Sida: 4 av 29

Sida: 5 av 29 Innehållsförteckning Sammanfattning... 6 1. Inledning... 8 2. Arbetsförmedlingens uppdrag med socialfonden... 9 2.1 Uppdraget enligt regleringsbrevet 2015... 9 2.2 Arbetsförmedlingens Verksamhetsplan 2015... 10 3. Fördröjning av programbeslutet... 10 4. Arbetsförmedlingens medverkan i ESF-projekt... 11 4.1 Nationella ESF-projekt som Arbetsförmedlingen medverkar i... 11 Projekt: Ung framtid... 11 Projekt: UngKOMP... 14 Projekt: Synliggöra kompetenser i matchningen (Skim)... 16 Förstudie: Nyanländas hälsa... 18 4.2 Regionala projekt som Arbetsförmedlingen medverkar i... 19 Region Nord... 19 Region Mitt... 20 Region Syd...21 4.3 Eures (European Employment Services)... 23 5 Uppföljning och utvärdering... 25 6 Hur resultat och erfarenheter tagits tillvara... 25 7. Reflektion... 26

Sida: 6 av 29 Sammanfattning Arbetsförmedlingen har under 2015 fokuserat sin medverkan i det nationella socialfondsprogrammet till Sysselsättningsinitiativet för unga i projektet Ung framtid. Projektet påbörjades under 2014 och genomförandet har sedan fortsatt under 2015 och pågår till och med juni 2018. Ung framtid, ska i genomförandet förstärka, intensifiera och öka kvalitén i ordinarie förmedlingsinsatser för unga kvinnor och män i åldern 16-24 år. Inriktningen på projektet är att arbeta med insatser som ökar aktivitetsnivån hos målgruppen och att anordna aktiviteter riktade mot arbetsgivare i syfte att intensifiera matchningsarbetet. Målsättningen med projektet är att öka andelen unga som kommer ut i arbete och utbildning. Projektet bedrivs i fyra marknadsområden: Skåne, Småland- Blekinge, Västra Svealand samt Södra Norrland. Arbetsförmedlingen har från och med juni 2014 och fortsatt under år 2015 bedrivit projektet UngKOMP, med syfte att skala upp, effektutvärdera och implementera det framgångsrika koncept som präglas av nära samverkan mellan Arbetsförmedling och kommun och som utvecklades i det tidigare ESF-projektet Unga in 2012-2014. UngKOMP har under perioden juni 2015 till och med februari 2016 beviljats ESFstöd inom socialfondens programområde 2.2. Projektets målgrupp är arbetslösa personer 16-24 år som står långt ifrån arbetsmarknaden och har behov av ett sammanhållet stöd från flera kompetenser och offentliga aktörer för att etablera sig på arbetsmarknaden. Projektet har bedrivits på åtta orter under 2015. Regionalt har Arbetsförmedlingen därutöver för avsikt att under programperioden samverka med och medfinansiera ett stort antal externa ESF-projekt, vars ansökningar till stor del i oktober 2015, tidpunkten för inhämtning av aktuella underlag till denna rapportskrivning, inte ännu fått beslut från Svenska ESF-rådet. Merparten av projektansökningarna riktas helt eller delvis mot ungdomar. Arbetsförmedlingen och Svenska ESF-rådet tecknade den 28 januari 2015 ett samverkansavtal om finansiering av Arbetsförmedlingens Eures-aktiviteter (European Employment Services). Avtalet löper under programperioden. Stödberättigade utgifter täcks till 47 procent av ESF-medel och får uppgå till maximalt tre miljoner kronor per år. Medfinansiering utgörs av personalkostnader involverade i leveransen av Eures-aktiviteter. Eures är EU:s verktyg för att förbättra

Sida: 7 av 29 matchning mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft på den gemensamma arbetsmarknaden i Europa. Arbetsförmedlingen bistår Svenska ESF-rådet i arbetet med uppföljning och utvärdering av insatser inom det nationella socialfondsprogrammet, i enlighet med vad som framgår av det berörda programmet. Under 2015 har detta arbete bland annat handlat om att ta fram indikatorer och att forma en process som gör det möjligt att erhålla data för utvärdering i god tid. Arbetsförmedlingen har också bistått ESF-rådet med att ta fram riktlinjer för utvärdering. Gjorda reflektioner är att Arbetsförmedlingens arbete med socialfonden kan bidra till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och ge mervärde till verksamheten i förhållande till det ordinarie arbetet. Socialfonden innebär betydande möjligheter i arbetet med att utveckla verksamheten och för att förstärka arbetet med uppdragen och prioriterade grupper. De nationella 1 socialfondsmedlen skapar möjligheter för egna projektinitiativ som syftar till att utveckla samarbetet med viktiga intressenter, för de personer som står långt ifrån eller har en svag förankring på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen är en efterfrågad projektpartner för många externa projektägare av socialfondsprojekt. Deras projektinitiativ konkurrerar ofta med myndighetens verksamhet med upphandlade kompletterande aktörer, vars tjänster i många stycken motsvarar det som de externa projektägarna vill ha ett projektsamarbete kring, samt förväntar sig medfinansiering genom att Arbetsförmedlingen anvisar deltagare till projekten. Dialogen internt och externt kring detta förhållande är viktig och att myndighetens ordinarie regelverk gäller i samband med att arbetslösa personer anvisas till ESF-projekt. En utmaning i den nya programperioden är att förbättra arbetet kring uppföljning och utvärdering av de ESF-projekt som arbetsförmedlingen äger. 1 Under programperioden 2014-2020 ska 25 procent av de totala ESF-medlen gå till nationella satsningar. Detta motsvarar ungefär 1,5 miljarder kronor. Socialfondens nationella medel ska förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken och bidra till en jämställd arbetsmarknad med en ökad social delaktighet.

Sida: 8 av 29 1. Inledning Sveriges Nationella socialfondsprogram för investering för tillväxt och sysselsättning 2014-2020 godkändes av EU-kommissionen den 3 december 2014. Programmet förvaltas av Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Svenska ESF-rådet. Programmet fokuserar på tre områden: kompetensförsörjning, ökade övergångar till arbete samt Sysselsättningsinitiativet för unga. Arbetsförmedlingen har aktivt medverkat i arbetet med utformningen av det svenska socialfondsprogrammet och har även fått en större roll i genomförandet av programmet i den här programperioden. Sysselsättningsinitiativet för unga 2 ska bidra till att bekämpa ungdomsarbetslösheten i särskilt utsatta regioner inom EU. I Sverige har Arbetsförmedlingen uppdraget att driva ett nationellt projekt som omfattar tre regioner i landet med hög ungdomsarbetslöshet. Svenska ESF-rådet påbörjade utlysningar av fondmedel under första kvartalet 2015 och de första projekten påbörjades därmed under perioden september november 2015. Etapp ett avseende Sysselsättningsinitiativet för unga beviljades under 2014. Arbetsförmedlingen deltar i Temagruppen Unga i arbetslivet som samlar in och delar erfarenheter från arbetsmarknadsprojekt för unga inom Europeiska Socialfonden som drivs åren 2015-2017. Temagruppen drivs med pengar från Europeiska Socialfonden i samarbete med ESF-rådet, Arbetsförmedlingen, Myndigheten för 2 Europeiska rådet enades i februari 2013 om att inrätta ett särskilt sysselsättningsinitiativ för unga. Genom att förstärka och påskynda insatser inom ramen för Europeiska socialfonden syftar initiativet till att stödja ungdomar i åldern 15 24 år som varken studerar eller arbetar. Medlen fördelas till de s.k. NUTS 2- regioner i EU som 2012 hade en ungdomsarbetslöshet i gruppen 15 24 år över 25 procent. För Sveriges del omfattas tre regioner av sysselsättningsinitiativet: Sydsverige, Norra Mellansverige och Mellersta Norrland. Tilldelningen till Sverige kommer att uppgå till cirka 88 miljoner euro. Därutöver ska Sverige medfinansiera initiativet med cirka 44 miljoner euro. Medlen från sysselsättningsinitiativet får användas under åren 2014 2018.

Sida: 9 av 29 ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Tillväxtverket, Försäkringskassan, Skolverket, Nordens Välfärdscenter, Kronofogden samt Sveriges Kommuner och Landsting. Det övergripande gemensamma syftet är att samverka för att motverka strukturer som hindrar ungas etablering på arbetsmarknaden. Socialfondens satsningar ställer krav på uppföljning och utvärdering och Arbetsförmedlingen ska under denna programperiod bistå Svenska ESF-rådet i det arbetet. Nytt i programperioden är att aktiviteter som bedrivs inom Eures (European Employment Services) kan finansieras inom ramen för socialfonden. 2. Arbetsförmedlingens uppdrag med socialfonden 2.1 Uppdraget enligt regleringsbrevet 2015 Arbetsförmedlingen ska enligt regleringsbrevet i genomförandet av sitt uppdrag ta tillvara de möjligheter som det nationella socialfondsprogrammet ger och aktivt medverka i genomförandet för att förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingen ska i en särskild rapport i samband med årsredovisningen redovisa sin medverkan i socialfondsprogrammet särskilt vad gäller insatser för unga arbetslösa. Av redovisningen ska även framgå på vilket sätt resultat och erfarenheter av socialfondsprogrammet tagits till vara i den ordinarie verksamheten. Arbetsförmedlingen ska bistå Svenska ESF-rådet i arbetet med uppföljning och utvärdering av insatser inom det nationella socialfondsprogrammet 2014-2020, i enlighet med vad som framgår av det berörda operativa programmet. Enligt regleringsbrevet får Arbetsförmedlingen avseende Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet, under anslag 1:3, samt avseende Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv under anslag 1:1, 1:2, 1:3 och 1:4 svara för en viss del av den statliga nationella medfinansieringen av det nationella socialfondsprogrammet 2014-2020. Arbetsförmedlingen får därutöver medfinansiera sådana projekt inom

Sida: 10 av 29 regionalfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för programperioden 2014-2020 som ligger i linje med målen för den svenska arbetsmarknadspolitiken och villkoren för anslagsposten. 2.2 Arbetsförmedlingens Verksamhetsplan 2015 I verksamhetsplanen för 2015 anges att Arbetsförmedlingen har fått en större roll i genomförandet av den Europeiska socialfondens program i den nya programperioden för EU-fonder, som startade 2014. Sysselsättningsinitiativet för unga syftar till att bidra till kampen mot ungdomsarbetslösheten i särskilt utsatta regioner i EU. I Sverige har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att driva projektet, som berör marknadsområdena Skåne, Småland- Blekinge, Västra Svealand samt Södra Norrland. Projektet pågår till 2018. 3. Fördröjning av programbeslutet EU-kommissionen beslutade 2014-12-03 om Sveriges Nationella socialfondsprogram för investering för tillväxt och sysselsättning 2014-2020. Den Nationella handlingsplanen beslutades 2015-01-29 av Socialfondens Övervakningskommitté där Arbetsförmedlingen är representerad bland andra myndigheter och organisationer. Fördröjningen av programbeslutet medförde att Svenska ESF-rådet först under första kvartalet 2015 öppnade för de första utlysningarna för socialfondsfinansierade projekt. De nationella och regionala utlysningsperioderna har sträckt sig över våren 2015 och de första projektbesluten har fattats under sommaren och hösten 2015. Arbetsförmedlingen och Svenska ESF-rådet har i avvaktan på beslut från EUkommissionen haft löpande diskussioner kring uppdraget med Sysselsättningsinitiativet för unga, inom programområde 3, vilket resulterade i en snabb start av etapp ett av projektet Ung framtid under 2014. Därutöver har dialog förts kring möjligheter att skala upp det tidigare ESF-projektet Unga In, genom att sprida konceptet till ytterligare kommuner med projektnamnet UngKOMP. Förutsättningarna och formerna för finansieringen från socialfonden avseende aktiviteter inom Eures-verksamheten har löpande diskuterats mellan myndigheterna.

Sida: 11 av 29 4. Arbetsförmedlingens medverkan i ESFprojekt 4.1 Nationella ESF-projekt som Arbetsförmedlingen medverkar i Under programperioden 2014-2020 ska 25 procent av de totala ESF-medlen gå till nationella satsningar. Detta motsvarar ungefär 1,5 miljarder kronor. Socialfondens nationella medel ska förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken och bidra till en jämställd arbetsmarknad med en ökad social delaktighet. Skillnaden mellan regionala och nationella medel är att de nationella avgränsas till satsningar som är väl motiverade för ett nationellt genomförande, det vill säga där lösningen kräver insatser eller åtgärder på en sammanhållen nivå och därmed förstärka ESF:s regionala medel. Genomförandet ska ske på såväl lokal, regional som nationell nivå. Här ges en kort beskrivning av de nationella projekt inom socialfonden som Arbetsförmedlingen påbörjat under år 2015. Då de flesta projekt är i en inledningsfas kan resultat och erfarenheter av socialfondsprogrammet i nuläget snarare redovisas i form av en ambitionsnivå eller målsättning utifrån respektive projektbeskrivning, samt för några projekt de resultat som varit möjliga att presentera för år 2015. Projekt: Ung framtid Arbetsförmedlingen och Svenska ESF-rådet fick i april 2014 ett regeringsuppdrag 3 att påbörja ett projekt inom Sysselsättningsinitiativet för unga, med målsättning att öka andelen unga i åldrarna 16-24 år som kommer ut i arbete eller utbildning. Arbetsförmedlingens projekt inom sysselsättningsinitiativet, Ung framtid, startade i september 2014 och har bedrivits i två etapper 4. Projektet bedrivs i fyra 3 Regeringsbeslut A2014/1646/A 4 Den första etappen pågick under perioden de 1 september 2014 till den 31 mars 2015. Den andra etappen startade den 1 april 2015 och ska pågå till och med den 30 juni 2018.

Sida: 12 av 29 marknadsområden; Skåne, Småland- Blekinge, Västra Svealand samt Södra Norrland. De erfarenheter som etapp ett gav visade att projektet under perioden 2015-2018 behöver säkerställa antalet projektdeltagare till cirka 10 000, för att klara medfinansieringen till socialfonden. Projektet behöver även arbeta aktivt med jämställdhetsintegrering. Arbetet med arbetsgivarna behöver utvecklas liksom aktiviteter för målgruppen, utöver de tjänster som idag upphandlas hos kompletterande aktörer. Inriktningen på projektet är att arbeta med insatser som ökar aktivitetsnivån hos målgruppen och att medarbetarna fokuserar på intensifierat matchningsarbete. Målsättningen är att öka andelen unga som kommer ut i arbete och utbildning. Det intensifierade matchningsarbetet möjliggörs genom att arbetsförmedlarna ansvarar för färre arbetssökande än i ordinarie verksamhet och därmed kan lägga mer tid på såväl arbetssökande som arbetsgivare. Projektet bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete. Ett konkret exempel är att Ung framtid har könsuppdelad statistik som underlag när man anvisar deltagare till projektets olika aktiviteter. Ett annat exempel är att projektmedarbetare får i uppdrag att granska arbetsmetoder ur ett jämställdhetsperspektiv. Resultaten av granskningarna sprids sedan till övriga projektmedarbetare i syfte att medvetandegöra eventuella skillnader som görs på grund av kön. Inom projektet sker det löpande kompetensutveckling om jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ung framtid arbetar även med tillgänglighet för funktionsnedsatta, även om det är en mindre målgrupp i projektet. Ung framtid följer de policydokument som Arbetsförmedlingen tagit fram tillsammans med Myndigheten för delaktighet (f.d. Handisam). Policyn behandlar exempelvis tillgänglighet till mötesstrukturer och möteslokaler. I vissa delprojekt finns det specialister knutna till projektet som stöd till medarbetarna när det gäller tillgänglighetsfrågor. Ung framtid arbetar även med kompetensinsatser för medarbetare i projektet samt kommer att nyttja Svenska ESFrådets processtöd i tillgänglighet. I syfte att förbättra matchningsarbetet ytterligare har insatserna under 2015 koncentrerats till att få fram relevanta aktiviteter till ungdomarna, såsom arbetspraktik, och att skapa mötesplatser med arbetsgivare. Ung framtid har arbetat

Sida: 13 av 29 förtroendeskapande med ungdomarna genom täta kontakter och arbetet har varit inriktat på att förbereda ungdomarna inför deras inträde på arbetsmarknaden. Insatserna har koncentrerats på matchning och att skapa mötesplatser med arbetsgivare. Exempel på aktiviteter som intensifieras är coachning, studiebesök, föreläsningar, rekryteringsmässor. En utmaning har varit att få fram relevanta aktiviteter som ökar ungdomarnas arbetslivserfarenhet. Behovet av att en större andel av ungdomarna deltar i arbetspraktik under 2016 innebär att arbetsgivararbetet behöver utvecklas ytterligare. I etapp 1 deltog totalt 1 602 ungdomar, varav 39 procent kvinnor och 61 procent män. Av det totala antalet deltagare som lämnade projektet under etapp 1 (709 ungdomar) lämnade 53 procent till arbete 5 och 15 procent till studier 6. I etapp 2 deltog 2 385 ungdomar till och med september 2015 7, varav 41 procent kvinnor och 59 procent män. Av det totala antalet deltagare som lämnade projektet under perioden (2 023 ungdomar) lämnade 52 procent till arbete och 12 procent till studier. 8 Fördelningen av deltagande kvinnor och män i projektet beror på att fler män än kvinnor i åldern 16 24 år är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Projektet har under Etapp 1 och större delen av Etapp 2 varit under uppbyggnad men förväntningarna är att under resterande del av projekttiden kunna uppnå högre resultat avseende andel som går till arbete eller studier. Yrkesintroduktionsanställningar, Traineejobb och Utbildningskontrakt är några av de verktyg som kommer att vara viktiga i projektets fortsatta arbete. För att utvärdera projektets 5 Lämnat till arbete innebär i avsnittet Ung framtid en person som under en viss vecka (referensveckan)utförde något arbete (minst en timme), antingen som avlönade arbetstagare, som egna företagare (inklusive fria yrkesutövare) eller oavlönade medhjälpare i företag tillhörande make/maka eller annan medlem av hushåll. 6 Lämnat för studier innebär i avsnittet Ung framtid en person som har lämnat för reguljära studier eller arbetsmarknadsutbildning. 7 På grund av eftersläpning av deltagarnas närvaroregistrering redovisas endast statistik till och med september 2015. 8 Underlaget till statistiken bygger på manuella uppföljningsfiler på deltagande kontor. Statistiken har rapporterats in till Svenska ESF-rådet via Statistiska centralbyrån. Deltagare kan ingå i båda etapperna men volym och resultat är per etapp och deltagare.

Sida: 14 av 29 effekt på ökad sysselsättning och deltagande i utbildning bland unga kommer en effektutvärdering att kopplas till projektet. Projekt: UngKOMP Arbetsförmedlingen har från och med juni 2014 och fortsatt under 2015 bedrivit projektet UngKOMP med syfte att skala upp, effektutvärdera och implementera det framgångsrika koncept som präglas av nära samverkan mellan Arbetsförmedling och kommun och som utvecklades i det tidigare ESF-projektet Unga in 2012-2014. UngKOMP har under perioden juni 2015 till och med februari 2016 beviljats ESFstöd inom socialfondens programområde 2.2. Projektets målgrupp är arbetslösa personer 16-24 år som står långt ifrån arbetsmarknaden och har behov av ett sammanhållet stöd från flera kompetenser och offentliga aktörer för att etablera sig på arbetsmarknaden. En förändring från projektet Unga in är att det i UngKOMP inte bedrivs någon uppsökande verksamhet av unga som inte finns inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Samlokalisering i multikompetenta team med personal från Arbetsförmedlingen och kommunen utgör basen i UngKOMP. Arbetssättet utmärks av samarbete, holistiskt synsätt, tillgänglighet och flexibilitet. UngKOMP har bedrivits på åtta orter 9 och planerar att utöka till sexton orter under 2016. Utöver förnyelse av arbetssätt för unga 16-24 år som är eller riskerar långvarig arbetslöshet ska UngKOMP parallellt förhindra och minska målgruppens långtidsarbetslöshet på aktuella orter. Enligt förlängningsbeslut inom Arbetsförmedlingen i december 2015, fortsätter projektet under 2016 och första halvåret 2017, under förutsättning att ESF-medel beviljas. Om konceptet i projektet UngKOMP visar sig effektivt, vilket kommer att belysas i en effektutvärdering som genomförs efter projektavslut kan ett förslag om en implementering i hela myndigheten bli aktuell. Resultat 31 december 2015: Av totalt 1 688 deltagare har 489 deltagare avslutat projektet, varav 208 till arbete, 94 till studier, 128 till känd orsak och 59 till okänd orsak. 9 Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle, Skellefteå, Helsingborg, Järfälla-Upplands-Bro, Norrköping

Sida: 15 av 29 Målgruppen för UngKOMP är ungdomar som kommunen eller Arbetsförmedlingen bedömer har behov av ett sammanhållet stöd från flera parter och kompetenser i det offentliga samhället, för att etablera sig på arbetsmarknaden: Unga 16-24 år som varit inskrivna vid Arbetsförmedling eller kommun, 6 månader eller längre. Unga 16-24 år som varit inskrivna vid Arbetsförmedling eller kommun minst två gånger under de senaste 6 månaderna. Unga 16-24 år inskrivna vid Arbetsförmedling eller kommun, med svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska kunna erbjudas tidigt stöd. Nätverk byggs upp, aktiveras och anpassas efter deltagarnas förutsättningar och behov, tillsammans med andra aktörer som t ex. arbetsgivare, vården, utbildningsanordnare och ideella sektorn. Särskild uppmärksamhet riktas mot att resurserna fördelas proportionellt mellan unga kvinnor och unga män i målgruppen. Målet är att ligga i framkant när det gäller jämställdhetsintegrering, icke-diskriminering och tillgänglighet. I syfte att medvetandegöra samtliga aktörer i projektet (målgrupp, styrgrupp, personal och övriga intressenter) om vikten av genderperspektivet, icke-diskriminering och tillgänglighet i samtliga projektfaser uppmärksammas följande punkter: Genom genderuppdelad statistik synliggöra och analysera skillnader mellan unga kvinnor och unga män i projektet. Synliggöra, medvetandegöra och utmana genderstereotypa förhållningssätt i studie- och yrkesval hos deltagarna i UngKOMP. Eftersträva jämn och icke-diskriminerande genderfördelning i hela UngKOMPverksamheten, som vid resursfördelning, aktiviteter och stöd. Främja positiv särbehandling t ex vid studiebesök och andra insatser vid arbetsplatser som ses som gendertypiska. Projektet har ett omfattande transnationellt samarbete. UngKOMP deltar i plattformen för flaggskeppsinitiativet School 2 Work, en del av Östersjösamarbetet med fokus på unga i utanförskap, tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Försäkringskassan, Landsting, Europeiska Socialfonden och Universitets- och högskolerådet. Vidare ingår projektet i nätverket Mission Possible som består av fem svenska

Sida: 16 av 29 ungdomsprojekt, ett polskt och ett tyskt projekt. Konceptet UngKOMP har frekvent presenterats vid olika konferenser och mässor inom EU och Sverige. Studiebesök från såväl Sverige som resten av EU är ett vanligt förekommande inslag i projektverksamhetens vardag. Projekt: Synliggöra kompetenser i matchningen (Skim) Under 2014 genomfördes en ESF-förstudie Synliggöra kompetenser i matchningen (Skim) som uppmärksammade att många arbetsgivare upplever svårigheter med att hitta arbetssökande med rätt kompetenser samtidigt som många arbetssökande inte får jobb som motsvarar deras kompetenser. Arbetsförmedlingens har ett stort behov av att utveckla sitt matchningsarbete och de digitala stödverktyg som kan användas för att matcha mellan efterfrågan och utbud på arbetsmarknaden. Förstudien identifierade några huvudorsaker bakom missmatchningen på arbetsmarknaden, som att många arbetssökande saknar relevant kompetens utifrån arbetsmarknadens behov men också att många arbetssökande inte förmår synliggöra och kommunicera sina kompetenser i matchningen. Efterfrågesidan på arbetsmarknaden har också problem med att kommunicera sina kompetensbehov eftersom det saknas en standard för att på ett tydligt sätt beskriva kompetenser och kvalifikationer. Många arbetsgivare är dessutom i behov av mer stöd för att kunna identifiera sina kompetensbehov vid rekryteringar. Arbetsförmedlingen har även ett behov av att modernisera sin digitala matchning så att det blir möjligt att matcha på kompetensordsnivå. Förstudien föreslog bland annat att Arbetsförmedlingen i större utsträckning lägger sitt fokus på verktyg och metoder för kompetensprofilering för att bättre fånga hela processen där arbetssökandes kompetenser identifieras, kartläggs och bedöms samt vid behov också valideras. Det är även angeläget att stärka kopplingen mellan insatser för kompetensprofilering/validering och den digitaliserade matchningen. Målgrupper som står långt från arbetsmarknaden gynnas särskilt av att få sina kompetenser synliggjorda. I december 2015 påbörjades en 6 månader lång analys- och planeringsfas för projektet Kompetensmatchning som delfinansieras av ESF. Projektet genomförs i form av en myndighetsöverenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och ESF-rådet. Syftet med analys- och planeringsfasen är att förbereda och lägga grund för ett längre genomförandeprojekt för att förbättra den kompetensbaserade matchningen mellan

Sida: 17 av 29 arbetssökande och arbetsgivare. Projektet avser särskilt att gynna de ungdomar och nyanlända samt andra arbetssökande som idag står långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen samverkar i projektet med Myndigheten för Yrkeshögskolan, Folkbildningsrådet, branschorganisationer samt andra relevanta ESF-projekt och aktörer på arbetsmarknaden. Inför ansökan till ESF-rådet om genomförandeprojektet samverkar Arbetsförmedlingen med Ratio och Trygghetsfonden (TSL) som har pågående förstudier inom områden som relaterar till kompetensprofilering och kompetensmatchning. De långsiktiga målen med utvecklingsarbetet är att bättre tydliggöra arbetsgivares kompetensbehov samt att utveckla verktyg och metoder som bättre identifierar, synliggör och utvecklar arbetssökandes kompetenser, med särskilt fokus på generella och mjuka kompetenser, eftersom det finns en särskild efterfrågan av dessa kompetenser på arbetsmarknaden. Syftet är att bidra till en minskad arbetslöshet genom att möjliggöra en mer effektiv matchning mellan arbetsgivares kompetensbehov och individers kompetenser och potential. Projektet är indelat i fyra delområden: 1. Strategiskt arbete med att tydliggöra språket, det vill säga de kompetensord, som används på arbetsmarknaden genom att ta fram en standardisering för kompetenser. Särskilt fokus ligger här på de generella kompetenser som efterfrågas mest på arbetsmarknaden. 2. Tydliggöra arbetsgivares kompetensbehov genom att erbjuda stöd till arbetsgivare så att de lättare kan identifiera och kommunicera sina kompetensbehov utifrån sina rekryteringsbehov, men även stöd så att arbetsgivare kan ta fram långsiktiga kompetensförsörjningsstrategier. 3. Synliggöra och utveckla arbetssökandes kompetenser för att stärka deras möjligheter på arbetsmarknaden. Här kommer projektet att genomföra piloter för att utvärdera olika kompetensprofileringsverktyg och att koppla dessa till den digitala matchningen. En viktig del här är att bidra med metoder för att utveckla arbetssökandes karriärkompetenser (Career Management Skills) samt de mjuka kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Sida: 18 av 29 4. Kompetensutveckla och ta fram stödverktyg till arbetsförmedlare, specialister och andra aktörer som i projektet arbetar med arbetssökande och arbetsgivare. Genom att utveckla lärande miljöer avser projektet öka förutsättningarna för en implementering av goda resultat från projektet. Till exempel undersöker projektet möjligheten att använda sig av digitala lärplattformar för att öka det organisatoriska lärandet. Arbetet med horisontella kriterier genomlyser varje delprojektmål i projektet. Arbetet ska vara systematisk och uppföljningsbart. Exempelvis kommer kompetensorden studeras så att de blir könsneutrala. Det transnationella arbetet var mycket viktig i förstudien då projektet kom i kontakt med andra arbetsförmedlingar som hade kommit längre i kompetensmatchningen. Nu fortsätter arbetet med att kartlägga andra aktörer inom området och att följa arbetet som EUs offentliga arbetsförmedlingar gör i området. Förstudie: Nyanländas hälsa Projektägare är Försäkringskassan som i förstudien samverkar med Arbetsförmedlingen Avdelningen Rehabilitering till arbete, Förmedlingsavdelningen och Avdelningen Integration och Etablering. Målgruppen är i första hand nyanlända mellan 19-65 år som har en etableringsplan. Förstudien avser att utifrån ett förebyggande perspektiv undersöka möjligheten att vidga målgruppen till personer boende på Migrationsverkets anläggningsboenden. Förstudiens syfte är att hitta metoder, för att tidigare än idag, kunna identifiera ohälsa hos nyanlända invandrare samt se till att de får den rehabilitering de behöver. Under förstudien kommer det bland annat att tas fram en gemensam process för det förstärkta samarbetet under etableringen, inventeras om det finns relevanta stödverktyg som kan användas för att identifiera ohälsa hos målgruppen samt undersökas om erfarenheter från andra tidigare eller pågående projekt skulle kunna användas.

Sida: 19 av 29 Förstudien kommer att avslutas med att de framtagna processerna och metoderna testas på ett begränsat antal deltagare. Målet med förstudien är att ett underlag till ansökan om genomförande ska vara framtaget. 4.2 Regionala projekt som Arbetsförmedlingen medverkar i Arbetsförmedlingens regionala samverkan och medfinansiering av ESF-projekt som bedrivs av externa projektägare har sin grund i det regionala utvecklingssamarbetet och de regionala planerna för socialfonden. Arbetsförmedlingens operativa förmedlingsverksamhet i marknadsområdena (MO), inom regionerna Syd, Mitt och Nord, har under oktober 2015 inkommit med lägesrapporter kring Arbetsförmedlingens medverkan i arbetet med socialfonden, utöver deltagandet i ovan nämnda nationella projekt, som bedrivs i utvalda marknadsområden. Lokalt har Arbetsförmedlingen för avsikt att under programperioden samverka med och medfinansiera ett stort antal externa ESFprojekt, vars ansökningar till stor del i oktober 2015, tidpunkten för inhämtning av aktuella underlag till denna rapportskrivning, är under beredning och ännu inte fått beslut från Svenska ESF-rådet. Merparten av projektansökningarna riktas helt eller delvis mot ungdomar. Region Nord MO9 Södra Norrland Marknadsområdet rapporterar i oktober att Arbetsförmedlingen har för avsikt att samarbeta med/medfinansiera 19 ESF-projekt, varav 13 projektförslag ännu inte är beslutade av Svenska ESF-rådet. Åtta projekt är mer specifikt riktade till ungdomar. Projektägare är i huvudsak kommunerna men här återfinns även bland annat olika idrottsförbund, Högskolan Gävle, Samordningsförbund och Region Jämtland. Avseende möjligheterna till att ta tillvara goda projektresultat nämner MO de möjligheter till nätverk för tät samverkan som projekten ger mellan alla aktörer som arbetar med unga. Det underlättar när man ska ta tillvara goda erfarenheter från projekten och MO avser även att knyta samman arbetet och erfarenheter inom ramen för Delegationen för unga till arbete (DUA), för att få en god översikt av insatserna för ungdomar. Inom integrationsuppdraget handlar det om att bygga plattformar

Sida: 20 av 29 tillsammans med länsstyrelser och regioner, för det gemensamma arbetet samt att nå näringslivet via branschorganisationerna. MO10 Norra Norrland Marknadsområdet rapporterar i oktober att Arbetsförmedlingen har för avsikt att samarbeta med/medfinansiera 13 ESF-projekt, varav 10 projektförslag ännu inte är beslutade av Svenska ESF-rådet. MO anger att målgrupperna är utsatta grupper, sjukskrivna, nyanlända/utrikesfödda. Bland projektägarna återfinns bl. a kommunerna, Företagarna, folkhögskolor och Akademi Norr. Utöver löpande avstämningar och uppföljningar är det i samband med projektens slutrapporter som det görs en djupare analys av resultaten och beslut kan då tas om eventuell implementering. Region Mitt MO1 Stockholm, Gotland, MO2 Norra Mälardalen, MO3 Södra Mälardalen, Östergötland, MO6 Västra Svealand. Arbetsförmedlingen har initierat två projektansökningar. Projekt KISA (inom MO2) som syftar till att underlätta etableringen av nyanlända kvinnor och män. Projektet avser att samverka med alla kommuner i Uppsala län, Landstinget, Migrationsverket, Försäkringskassan och Länsstyrelsen. Projekt Mirjam (inom MO3) som syftar till att synliggöra dolda kompetenser och underlätta kvinnors etablering med fördjupad vägledning, studiebesök och nätverk med yrkesverksamma kvinnor. Samarbete kommer att ske med samordningsförbunden, kommunerna, föreningar och sociala företag. Projekten är vid rapporteringstillfället ännu inte beslutade av Svenska ESFrådet. Regionen rapporterar i oktober att marknadsområdena har för avsikt att samarbeta med/medfinansiera 23 ESF-projekt hos externa projektägare, varav nio projekt är beslutade. 12 projekt är riktade till ungdomar. Projektägare är kommuner, regionförbund, länsstyrelse, samordningsförbund, studieförbund, Skogsstyrelsen med flera. De projekt som visar sig ge önskvärda resultat kommer i den mån det är möjligt att implementeras i ordinarie verksamhet. Det förekommer olika strategier för hur

Sida: 21 av 29 projekt förbereds för implementering, där en del projekt redan från början har en inbyggd implementeringsfas och i andra fall finns en mer öppen ansats som utvecklas efter hand. Region Syd MO4 Göteborg Halland Arbetsförmedlingen har initierat en projektansökan Förebilder, riktat till utrikes födda arbetssökande som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Syftet är att i samverkan med Göteborgs kommun; stadsdelarna i Angered och Hisingen hitta metoder och arbetssätt för att stödja målgruppen till arbete. Vid rapporteringstillfället i oktober var projektet ännu beslutat av Svenska ESF-rådet. I oktober rapporterar marknadsområdet sin avsikt att samarbeta med/medfinansiera 12 ESF-projekt hos externa projektägare varav sex projekt är beslutade. Två projekt riktas till unga arbetslösa. Projektägare är i huvudsak kommuner, samordningsförbund, Coompanion (som ger råd till kooperativa företag), Folkuniversitetet, ABF, Medborgarskolan. För att förbättra möjligheterna att ta tillvara och implementera goda projektresultat arbetar marknadsområdet med förslag till förbättrad intern struktur, som möjliggör tydligare informationsutbyte mellan olika enheter, samt underlättar vid uppföljning och redovisning kring projekt. MO5 Nordvästra Götaland Marknadsområdet rapporterar i oktober att Arbetsförmedlingen har ansökt om men fått avslag på en projektansökan; Matchningsmotorn, med syftet att förbättra och öka arbetsgivarkontakterna, riktat mot små och medelstora företag. Projektet kommer i mindre skala att genomföras utan ESF-stöd. Marknadsområdet har för avsikt att samarbeta med/medfinansiera sex ESF-projekt hos externa projektägare varav två är beslutade. Projektägare är i huvudsak kommuner, samordningsförbund och Medborgarskolan. Framgångsrika metoder som ger motivation till vidare studier för unga är något som i synnerhet kommer att tas om hand och i möjligaste mån implementeras inom Arbetsförmedlingens

Sida: 22 av 29 ordinarie verksamhet, liksom andra framgångsrika metoder att nå arbete eller studier generellt. MO7 Skåne Marknadsområdet rapporterar i oktober att Arbetsförmedlingen kommer att samarbeta med/medfinansiera 13 beslutade ESF-projekt hos externa projektägare varav 10 projekt riktar sig till unga arbetslösa. Projektägare är i huvudsak kommuner och föreningar. Marknadsområdet har för avsikt att samarbeta med/medfinansiera ytterligare 30 projektinitiativ, varav sju helt eller delvis är riktade till ungdomar. Dessa projektansökningar är vid rapporteringstillfället under beredning hos Svenska ESFrådet. För att ta tillvara goda erfarenheter från projekt har en nätverksgrupp bildats för enheter inom lokala Arbetsförmedlingen. En ungdomsstrateg är tillsatt, en ny funktion med syfte att underlätta spridning av goda exempel i Skåne, samt för implementering av 90-dagars garantin för ungdomar. Marknadsområdet rapporterar att rutiner och en bra dialog regionalt tillsammans med Svenska ESF-rådet Sydsverige är upprättad. Lyhördhet från förvaltande myndighet finns för Arbetsförmedlingens behov utifrån prioriterade grupper. MO8 Småland Blekinge Inom marknadsområdet bedriver Arbetsförmedlingen i samverkan med kommuner i Jönköpings län, Försäkringskassan, Region Jönköping, Migrationsverket med flera, projektet Hela kedjan till arbete. Projektet vänder sig bl. a. till ungdomar och syftar till att skapa långvarigt fungerande samarbetsformer som leder till att personer med svårigheter lyckas komma vidare till arbete eller utbildning. Marknadsområdet rapporterar i oktober sin avsikt att samarbeta med/medfinansiera 14 ESF-projekt varav 12 bl. a. riktas till ungdomar. Fyra projekt är beslutade. Övriga projekt är under beredning hos Svenska ESF-rådet vid rapporteringstillfället. Projektägare är bland annat kommunerna, fackförbund, företag, Svenska kyrkan samt sociala företag.

Sida: 23 av 29 Marknadsområdet framhåller att projektutvärderingarna är en viktig faktor och att dessa rapporter blir en viktig del vid bedömning kring möjligheterna för implementering av goda projektresultat. Den strategi man har för att ta tillvara projektens resultat är genom löpande information till marknadsledningens ledningsgrupp kring pågående projekt, för att bättre kunna ta ställning till kommande nya insatser för unga arbetslösa, för att skapa en kreativ utvecklingsmiljö och för att ta tillvara erfarenheterna från projekten. Marknadsområdet rapporterar om ett bra samarbete med Svenska ESF-rådets regioner; Småland och öarna samt Sydsverige. Inför ESF-rådets utlysningar om projektmedel har även Arbetsförmedlingen deltagit i informationsträffar, något man anger varit ett bra sätt att skapa goda förutsättningar för projektidéer/-ansökningar för aktuella målgrupper. De aktuella utlysningarna har haft fokus på En jämställd och inkluderande arbetsmarknad, Förstudier arbetsmodeller för livslångt lärande samt Ökade möjligheter till arbete för utrikesfödda, med stort fokus på det sistnämnda. Målgruppen unga arbetslösa har ofta kommit med som en målgrupp i flera av projekten och det finns även ett par projekt med enbart målgruppen unga arbetslösa. 4.3 Eures (European Employment Services) Genom EU-kommissionens beslut om reformering av Eures förändrades den finansiering av Eures-aktiviteter som tidigare direktfinansierats från EUkommissionen. Medlemsländerna hänvisades till att från och med 2015 söka medel från ESF. Arbetsförmedlingen och Svenska ESF-rådet tecknade den 28 januari 2015 ett samverkansavtal om finansiering av Arbetsförmedlingens Eures-aktiviteter. Avtalet löper under programperioden och stödberättigade utgifter täcks till 47 procent av ESF-medel, och får uppgå till maximalt tre miljoner kronor per år. Medfinansiering utgörs av personalkostnader involverade i leveransen av Euresaktiviteter. Eures är EU:s verktyg för att förbättra matchning mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft på den gemensamma arbetsmarknaden i Europa. Inom Arbetsförmedlingen är Eures tjänster en integrerad del av det utbud av tjänster som erbjuds till arbetsgivare och arbetssökande och är en del av den ordinarie verksamheten i marknadsområdena.

Sida: 24 av 29 Rekrytering sker till Sverige från andra EU-/EES-länder samt Schweiz inom områden där det råder brist på arbetskraft. Det handlar om sjuksköterskor, läkare, kockar samt ingenjörer. Eures-rådgivare har aktivt bidragit till att 546 personer från övriga EU- /EES/Schweiz fått jobb hos svenska arbetsgivare inom dessa områden under 2015. När det gäller det motsatta, det vill säga placering av arbetssökande från Sverige i arbete i dessa länder, är siffran för 2015 1 402 personer. De flesta är ungdomar och det land som de flesta får jobb i är Norge, följt av Storbritannien och Danmark. Det handlar främst om jobb inom säsongsbranschen (hotell, restaurang, turism, underhållning/entertainers/aktivitetsledare) samt på call centres/business support centres. Inom kulturområdet har rekryteringsaktiviteter skett i bland annat Tyskland. Under 2015 har Arbetsförmedlingen haft som mål att Eures-verksamheten ska medverka till att 700 personer från övriga EU/EES eller Schweiz rekryteras till arbetsgivare i Sverige och då främst inom bristyrkesområden. Motsvarande mål när det gäller rekrytering från Sverige till utländska arbetsgivare är 4 000 arbetssökande för placering i arbete i övriga EU/EES eller Schweiz. Resultaten, i december, visar att det blivit ett betydligt lägre antal personer som sökt sig till jobb i övriga EU/EES och Schweiz. Det kan förklaras av flera faktorer. Bland annat en allt bättre svensk arbetsmarknad för till exempel ungdomar, samt en försämrad norsk arbetsmarknad, vilket har lett till att något färre söker arbete i Norge. Det som socialfondsprogrammet finansierar är kostnader för att möjliggöra rekryteringar på plats i annat land eller på plats i Sverige, eller via on-line-verktyg. Det handlar om planering, genomförande och uppföljning av matchningsaktiviteter. När det gäller arbetet med jämställdhetsintegrering inom Eures-arbetet har det under 2015 varit fokus på att öka medvetandegraden hos Eures-rådgivarna. Detta för att de i deras kontakter med arbetsgivare och arbetssökande i Sverige och utomlands ska kunna stimulera till att bryta mönster som kan finnas vid rekrytering och jobbsökande.

Sida: 25 av 29 5 Uppföljning och utvärdering Arbetsförmedlingen bistår Svenska ESF-rådet i arbetet med uppföljning och utvärdering av insatser inom det nationella socialfondsprogrammet 2014-2020, i enlighet med vad som framgår av det berörda programmet. Det innebär att Arbetsförmedlingen och Svenska ESF-rådet tillsammans med Försäkringskassan och SCB under år 2015 har samarbetat kring uppföljnings- och utvärderingsarbetet och därmed bidragit till att säkerställa förutsättningar för indikatoruppföljningen av socialfondsprogrammet. Arbetet har bland annat omfattat att strukturera och forma en process som möjliggör att i god tid kunna erhålla data till indikatorsystemet för programmet. Svenska ESFrådet ska kunna mäta och rapportera status kring till exempel arbetslöshet, ålder och utbildningsnivå hos projektdeltagarna, vidare status vid projektavslut (aktivitet, utbildning arbete, start av eget företag), samt status efter 6 månader (arbete, utbildning, aktivitet, förbättrad arbetslöshetssituation). Svenska ESF- rådet rekommenderar ett antal kriterier för utvärdering, dels på programnivå, dels på projektnivå. Syftet är att kunna bedöma effekten av programmet och projektens insatser. Samarbetet har bland annat handlat om att klargöra förutsättningarna för effektutvärderingar samt om att upprätta riktlinjerna kring utvärdering. Samarbetet har bidragit till att ett projektförslag initierats kring en effektutvärderingsmodell för Arbetsförmedlingens ESF-projekt. Ett initiativ som efter projektgenomförandet, samt om det visar sig vara framgångsrikt, skulle kunna användas även för andra projekt inom socialfondsprogrammet. Projektförslaget benämns Evidensbaserade EU-fondsprojekt 2014-2020 och innehåller två delar. Del 1 handlar om att säkerställa att Af-ägda projekt blir utvärderingsbara. Del 2 avser en effektutvärdering av sysselsättningsinitiativet inom Arbetsförmedlingen, projektet Ung framtid. Planen är att utvärderingsprojektet påbörjas under februari 2016. 6 Hur resultat och erfarenheter tagits tillvara Huvuddelen av de projekt som Arbetsförmedlingen medverkar i, antingen som projektägare eller som medfinansiär till extern projektägare är i inledningen av projektfasen. Det innebär att projekten ännu inte omfattats av några utvärderingar. Delresultat som projekten löpande redovisar är kopplade till projektmålen och visar vilka aktiviteter som behöver intensifieras eller eventuellt ändras inom projektet, för

Sida: 26 av 29 att uppnå den ambitionsnivå och de huvudmål man satt upp för projektgenomförandet. Sysselsättningsinitiativet för unga, Ung framtid, ska i genomförandet förstärka, intensifiera och öka kvalitén i ordinarie förmedlingsinsatser för unga kvinnor och män i åldern 16-24 år. Inriktningen på projektet är att arbeta med insatser som ökar aktivitetsnivån hos målgruppen och att anordna aktiviteter mot arbetsgivare, samt att projektmedarbetarna fokuserar på att intensifiera matchningsarbetet. Målsättningen med projektet är att öka andelen unga som kommer ut i arbete och utbildning. Det intensifierade matchningsarbetet möjliggörs genom att projektmedarbetarna har färre arbetssökande än i ordinarie verksamhet och därmed kan lägga mer tid på såväl arbetssökande som arbetsgivare. Styrgruppsmedverkan från den avdelning inom Arbetsförmedlingen som ansvar för att utveckla den nationella förmedlingsverksamheten gör att projektet ser goda möjligheter för spridning och utveckling av verksamheten kopplat till målgruppen. Projektet UngKOMP föddes ur det tidigare ESF-projektet Unga in som Arbetsförmedlingen drev under föregående programperiod. Unga in var en uppsökande verksamhet för unga som helt saknade sysselsättning eller inte var registrerade hos Arbetsförmedlingen. Målgruppen inom UngKOMP har själva tagit kontakt med Arbetsförmedlingen. Inom UngKOMP har man för avsikt att konsolidera och skala upp, effektutvärdera och implementera framgångsfaktorn från Unga in med multikompetenta team, i samarbete över myndighetsgränserna. Ungdomarnas behov får styra och arbetssättet bygger på nära samarbete och samlokalisering av teamen, med ett brett spektra av personal från Arbetsförmedlingen och kommunen. Arbetssättet införs i Arbetsförmedlingens linjeorganisation under en treårsperiod 2015-2017. 7. Reflektion Arbetsförmedlingens arbete med socialfonden kan bidra till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och ge mervärde till verksamheten i förhållande till det ordinarie arbetet. Socialfonden innebär betydande möjligheter i arbetet med att utveckla verksamheten och för att förstärka arbetet med uppdragen och prioriterade grupper. De nationella socialfondsmedlen skapar möjligheter för egna projektinitiativ

Sida: 27 av 29 som syftar till att utveckla samarbetet med viktiga intressenter, för de personer som står långt ifrån eller har en svag förankring på arbetsmarknaden. ESF är inte ett eget arbetsmarknadspolitiskt program inom myndighetens verksamhet. När arbetslösa personer anvisas till ESF-projekt sker det inom ramen för ordinarie programförordning och övriga regelverk. Arbetsförmedlingens medfinansiering till socialfonden utgörs i huvudsak av den ersättning som utgår till deltagaren som anvisats till ordinarie program eller insats inom ett ESF-projekt, som drivs av Arbetsförmedlingen eller av en extern projektägare. Medfinansiering kan även utgöras av förvaltningsmedel i form av redovisad tid i ett ESF-projekt. En unik projektkod särskiljer respektive ESF-projekt i redovisningen. Arbetsförmedlingen är en efterfrågad projektpartner för många externa projektägare av socialfondsprojekt. Deras projektinitiativ konkurrerar ofta med myndighetens verksamhet med upphandlade kompletterande aktörer, vars tjänster i många stycken motsvarar det som de externa projektägarna vill ha ett projektsamarbete kring, samt förväntar sig medfinansiering genom att Arbetsförmedlingen anvisar deltagare till projekten. Myndigheten har en skyldighet att uppfylla de avtal som är tecknade med kompletterande aktörer innan det är möjligt att inleda projektsamarbete med annan extern aktör med motsvarande erbjudanden, dessutom ska upphandlingsreglerna enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) alltid beaktas. Detta förhållande medför att Arbetsförmedlingen inte alltid kan vara den samverkanspart och medfinansiär i ett projekt som en extern aktör förväntar sig när projekt initieras. Dialog internt inom Arbetsförmedlingen samt externt, vid kontakter i samband med att externa aktörer initierat och kontaktat Arbetsförmedlingen kring ESF-projekt har ökat medvetenheten kring detta förhållande. Det är en viktig förtroendefråga för myndigheten att förhållandet är tydligt och transparent. En utmaning i den nya programperioden är att förbättra arbetet kring uppföljning och utvärdering av de ESF-projekt som arbetsförmedlingen äger. Samarbetet med ESF-rådet och Försäkringskassan kring dessa frågor, samt det egna projektinitiativet Evidensbaserade EU-fondsprojekt 2014-2020, bedöms kunna bidra till att detta

Sida: 28 av 29 arbete stärks, med syfte att mer systematiskt kunna ta tillvara goda exempel och erfarenheter från ESF-projekten i ordinarie verksamhet.

Sida: 29 av 29