Slutrapport Ny teknik ger nytt skolupplägg?

Ny teknik ger nytt skolupplägg? 2012-09-13 Beredningen för skola och utbildning KS11.470

Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Ny teknik ger nytt skolupplägg? 6 2.1 Uppdraget...6 2.2 Genomförandet...6 3 Nulägesbeskrivning 8 3.1 IKT i skolan i ett nationellt perspektiv...8 3.2 Nuläget i Lerum...9 3.3 Vad händer i omvärlden?...11 4 Beredningens arbete 13 4.1 Intervjustudie...13 4.2 Studiebesök...13 4.3 Medborgardialog...16 5 Slutsatser 20 5.1 Vilka områden inom skolan kommer att påverkas av ny teknik?...20 5.1.1 Farhågor och risker...20 5.1.2 IKT i skolan - potential för framtidens lärande...20 5.2 Beredningens förslag till prioritering av utvecklingsområden...22 I beredningen för skola och utbildning ingår Ulf Utgård (M), ordförande, Inga Lill Schwartz (C), 1:e vice ordförande, Steve Norrman (S), 2:e vice ordförande, Anita Borke (KD), Katrin Elfstrand Trigueros (M), Veronica Samuelsson (M), Claes-Åke Magnusson (M), Helena Gellerman (FP), Lena Hejde (S), Djoan Cardoi (S), Daniel Eriksson (MP) 3

4

1 Sammanfattning Kommunfullmäktige har uppdragit åt beredningen för skola och utbildning att undersöka hur ny teknik kan påverka vad Lerums kommun kan erbjuda sina medborgare inom skolan på tio års sikt. Uppdraget ska resultera i ett förslag till prioritering av utvecklingsområden för IKT-användningen i skolan. I uppdraget ingår att ta fram ett material som visar nuläget för teknikanvändningen i skolorna i Lerums kommun. Detta redovisas i kapitel två. Här gör beredningen också en utblick över områdets utveckling i Sverige och i omvärlden. Beredningen har gjort en omfattande informationsinsamling genom studiebesök, medborgardialog, inläsning, intervjustudier och intervju med forskare undersökt hur ny teknik kan användas för att bredda och fördjupa utformningen av skolans olika områden i Lerums kommun. Detta arbete redovisas i kapitel tre. I det sista kapitlet sammanfattar beredningen vilka områden man tror kommer att påverkas av ny teknik på 10 års sikt. Elever, lärare och vårdnadshavare som beredningen kommit i kontakt med ser många möjligheter hos den nya tekniken men det finns också farhågor om kommande förändringar. Sammantaget konstaterar beredningen att skolans verksamhet på ett övergripande plan håller på, och kommer att förändras ytterligare av den nya teknikens intåg. Rätt använd har tekniken stor potential att bidra till en framgångsrik skola mot ett ständigt rörligt mål. Beredningen vill trycka på att fungerande teknik är en viktig förutsättning för att IKT-implementeringen ska lyckas och att pedagogerna kan ge mer individuell tid till eleverna. I uppdraget ingår att ta fram material som visar på intressanta utvecklingsområden och ge förslag på prioriteringar. Beredningen föreslår att en pedagogisk idé formuleras utifrån ett arbetssätt där en-till-en stöder det entreprenöriella lärandet. Vidare föreslås tidig satsning på en-till-en, som också omfattas av en pedagogisk idé. Beredningen betonar betydelsen av verksamhetsutveckling där erfarenhetsutbyte utvecklas till att omfatta även eleverna liksom samarbete med näringsliv, universitet och högskolor. Barns och ungdomars kunskaper och talanger ska sättas i sammanhang utifrån framtidens arbetsliv och samhällsförändring. Två centrala begrepp IKT = Informations- och kommunikationsteknologi, ett samlingsnamn för teknik som används för att kommunicera och förmedla information. En-till-en = varje elev har varsin dator eller annat tekniskt verktyg som hjälpmedel i skolarbetet. 5

2 Ny teknik ger nytt skolupplägg? 2.1 Uppdraget Kommunfullmäktige uppdrar åt beredningen för skola och utbildning att fortsätta undersöka hur ny teknik kan påverka vad Lerums kommun kan erbjuda sina medborgare inom skolan på tio års sikt. Uppdraget ska resultera i ett förslag till prioritering av områdena. Lerums kommun ska kunna erbjuda en skola och utbildning som är i toppklass vid en jämförelse med andra, jämförbara kommuner. Beredningen för skola och utbildning ansvarar för att ge inriktning, sätta mål samt utveckla området långsiktigt. Ny teknik har potential att förändra de tjänster som skolan kan erbjuda medborgarna, på kort sikt men kanske än mer dramatiskt på lång sikt. Rätt tillvaratagen kan ny teknik förkorta resan till en skola i toppklass. Syftet med uppdraget är att undersöka vilken potential som ligger i ny teknik samt skaffa kunskaper om nuläget inom användandet av ny teknik i Lerums kommun för att kunna göra rätt prioriteringar bland utvecklingsbehoven för att nå en skola i toppklass. Målsättningen är att ta fram ett material som visar Nuläget för teknikanvändningen för skolorna i Lerums kommun Vilka områden inom skolan som kommer att påverkas av ny teknik på 10 års sikt De mest intressanta utvecklingsområdena inom ny teknik för skolorna i Lerums kommun med utgångspunkt i medborgarnas behov och kriterierna för Bästa skolan Utifrån detta ska ett förslag till prioritering av utvecklingsområdena föreslås från beredningen. 2.2 Genomförandet Beredningen för skola och utbildning har genom bl a studiebesök, medborgardialog, inläsning, intervjustudier undersökt hur ny teknik kan användas för att bredda och fördjupa utformningen av skolans olika områden i Lerums kommun. En utgångspunkt för att identifiera utvecklingsområden där ny teknik kan påverka verksamheten, har varit Bästa skolans åtta kriterier för en framgångsrik skola som visions- och utvecklingsnämnden för skola och utbildning tog fram under 2009-2010. Dessa kriterier är Ledarskap, Mål och Uppföljning, Lärarkompetens/pedagogik, Elevens utveckling, Relationen hemmet/skolan, Skolmiljö, Social miljö samt Struktur /organisation. Kriterierna sammanfaller i stort med de faktorer som har avgörande betydelse för elevens resultat enligt Sektor lärandes Verksamhetsuppföljning av 6

Grundskolan 2012. 1 För avgörande betydelse för resultaten anges dessutom i verksamhetsuppföljningen faktorer som enhetlig vilja bland politiker och personal på alla nivåer, en modern arbetsplats med tidsenligt undervisningsstöd (IKT) samt höga förväntningar på elever och personal. 1 Särskild verksamhetsuppföljning Grundskolan 2012, sektor lärande, Lerums kommun 7

3 Nulägesbeskrivning 3.1 IKT i skolan i ett nationellt perspektiv Den nya läroplanen från 2011 framhåller tydligare än tidigare den nya teknikens självklara roll i skola och utbildning. Här är några exempel från läroplanen: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. 2 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: - kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande 3 Satsningar på att integrera dator eller annat tekniskt hjälpmedel i undervisning blir allt vanligare. Argumenten för att satsa på IKT är att skolorna måste förbereda eleverna digitaliserat samhälle och att minska den digitala klyftan mellan dem som kan använda datorer och de övriga. Enligt tidskriften Datorn i utbildningen har fler än 180 kommuner inlett eller planerat satsning på egen dator för varje elev i någon eller några av sina skolor. 4 Flera exempel på hur IKT används på andra håll i Sverige redovisas i kapitel fyra, där lärdomar från beredningens studiebesök, medborgardialoger och intervjuer redovisas. Men på det övergripande planet kan sägas att det finns många rapporter, utvärderingar och uppföljningar att ta del som tar upp kommuners satsningar på IKT i skolan. I många av dessa fokuseras dock innehållet kring implementeringen av projekten och inte så mycket kring vad som faktiskt händer med elevernas lärande. Forskningsrapporterna Nästa generations lärande 5 och Årsrapport Unosuno 2011 6. samlar erfarenheter från ett antal kommuner runt om i landet som genomfört IKT-satsningar i skolan. Bilden som ges av genomförandet är splittrad då tillvägagångssätt och omfattning skiljer sig stort. Ju större stöd från ledning och politiskt håll, desto större genomslag, och när det finns goda relationer mellan förvaltningen och IT-avdelningen så går utvecklingsarbetet smidigare. 2 Ur Lgr11 kap.1 Skolans värdegrund och uppdrag / Skolans uppdrag 3 Ur Lgr11 kap. 2 Övergripande mål och riktlinjer / 2.2 Kunskaper / Mål 4 www.diu.se, 2012-09-10 5 Svärdhagen, Jan och Embertsén, Eva-Lena (2012) Nästa generations lärande - Högskolan Dalarna:IT & Lärande i PUD-regionens kommuners förskolor och skolor. Högskolan Dalarna 6 Grönlund et al (2011) Årsrapport Unosuno 2011, Örebro Universitet 8

Rapporterna signalerar att det bland elever och många lärare finns stor entusiasm men hos vissa lärare råder en viss osäkerhet att använda tekniken. Man önskar både livrem och hängslen för att kunna genomföra lektionerna utan problem. Driftsäkerhet och framförallt pedagogernas kontinuerliga kompetensutveckling är därför av största vikt. Samma resonemang framhåller också rapporten IT och digital kompetens i skolan författad av konsultbolaget Kairos Future. Att lärarna har den kompetens som krävs och är intresserade av IKT omnämns här som centrala framgångsfaktorer för att användningen av tekniken i lärandesituationen ska bli verkningsfull. 7 3.2 Nuläget i Lerum För att få en bild av hur Lerum ligger till när det handlar om att dra nytta av den nya teknikens möjligheter redovisas här kartläggning av utrustning och användning av tekniska hjälpmedel i Lerums skolor. IKT-strategi och en-till-en I IKT-strategi för Lerums skolor anges inriktning och målsättning för det praktiska arbetet och att alla skolledare, pedagoger och barn/elever på ett naturligt sätt ska integrera IKT i den dagliga verksamheten. 8 Målet är att alla barn/elever ska ha tillgång till teknisk utrustning med relevanta, pedagogiska läromedel och programvaror, som passar verksamheten. I Lerum har inte beslutats om mål för vad man vill uppnå med satsningen på en-till-en, eller inom vilka områden det finns potential att särskilt utveckla skolverksamheten och främja elevens lärande. Dock bedöms att IKT innebär möjligheter att hantera information och fakta som en del i kunskapsbildandet och utveckling av lärandet. Det är viktigt att skolan speglar samhällets datoranvändning. Fördelning av en-till-en Från och med hösten 2011 får alla elever i år 1 på Lerums gymnasium en egen bärbar dator att disponera och ansvara för under hela gymnasietiden. Detta är första steget Sektor lärandes en-till-en-satsning som under de närmaste åren kommer att utvidgas till fler årskurser i grundskolan. Hösten 2014 kommer alla elever från grundskolans år 4 till gymnasiets år 3 ha ett eget lärverktyg. Sektor lärandes IKT-samordnare har som ett led i denna satsning gjort en nulägesinventering över vilken IKT-utrustning som finns på kommunens grundskolor och förskolor samt hur denna används i det vardagliga arbetet. Utrustning och användning På alla skolor och på ca hälften av förskolorna finns trådlös anslutning till internet. Äldre installationer håller på sina håll på att uppgraderas för att passa en-till-en- 7 Kairos Future (2011) IT och digital kompetens i skolan 8 2011-04-06 beslutade Kommunstyrelsen att notera informationen om sektor lärandes satsning på informationsoch kommunikationsteknik i skola och förskola. 9

satsningen. Datortätheten i skolorna är ca 5,5 elever/dator. Innan gymnasiets en-till-ensatsning motsvarade detta värde ungefär 8 elever/dator. Fördelningen är ganska jämn mellan skolorna. Utrustningen består av både stationära och bärbara datorer och så kallade tunna klienter. 9 En del av datorerna är gamla och fungerar dåligt, andra är gamla men lämpar sig ändå för det man använder dem till. Ipad finns på de flesta förskolorna och på några skolor. De flesta skolor har också projektor i alla klassrum och hälften av skolorna har interaktiva projektorer/skrivtavlor. Alla elever har via elevskrivbordet tillgång till en uppsättning verktyg som de kan nyttja både i skolan och hemifrån. Dessa innefattar ett antal pedagogiska program, kompensatoriska hjälpmedel och Office 2010. All skolpersonal har egen laptop vilket är en förutsättning för en mer integrerad IT-användning i undervisningen. Det vanligaste användningsområdet i undervisningssituationen är att skriva, söka efter information och att ta del av strömmande media t ex film. Spridda goda exempel på undervisningsformer eller uppgifter som inte är möjliga utan IKT finns också men dessa kan ännu så länge inte betraktas som vanliga inslag bland elevernas uppgifter. Kommunikation och samverkan I systemet Unikum lägger lärare och förskollärare in digital dokumentation kring barns och elevers lärande som föräldrarna kan ta del av. Vklass heter gymnasiets lärplattform där elever och lärare kan kommunicera kring uppgifter, lektionsplanering och aktuell information. System för schema och frånvarohantering är i skrivande stund under upphandling. Tillsammans utgör dess system viktiga vägar för kommunikation och information mellan lärare, elever och vårdnadshavare. Att lära av varandra och utbyta tips och idéer omnämns ofta som en viktig för skolutveckling i allmänhet och för undervisning med stöd av IKT i synnerhet. Lerum deltar i ett projekt kallat ALP som är ett samarbete mellan Alingsås, Lerum och Partille. ALP är en kvalitativ metod där den grundläggande tanken är att pedagoger kan lära av varandra. Entreprenöriellt lärande ett nationellt uppdrag och IKT Den nya läroplanen beskriver i sina övergripande mål och riktlinjer betydelsen av elevens ansvar och inflytande över sitt eget lärande. Lerums kommuns sektor lärande har sedan ett antal år tillbaka satsat stort på utveckling av det entreprenöriella lärandet. Entreprenöriellt lärande kan beskrivas som ett pedagogiskt förhållningssätt, snarare än en metodik. Förhållningssättet går ut på att uppmuntra och stötta eleverna att själva ta ansvar för sitt lärande som en förberedelse för framtiden. Lust att lära, intresse och elevens förmågor är viktiga faktorer att ha med. Som sektor lärande påpekar i den särskilda verksamhetsuppföljningen om grundskolan från 2012 finns många beröringspunkter mellan en-till-en-satsningen och det entreprenöriella lärandet. 10 9 Tunna klienter innebär att en datoranvändare arbetar direkt mot ett centralt nätverk. Lokalt har den enskilda användaren tangentbord, mus och bildskärm kopplat till en minimal centralenhet, utan hårddisk och operativsystem. 10 Särskild verksamhetsuppföljning Grundskolan 2012, sektor lärande, Lerums kommun 10

3.3 Vad händer i omvärlden? Beredningen har också blickat utom Sveriges gränser via forskningsrapporter och artiklar för att hitta intressanta exempel och framsynta projekt. Maine Learning Technology Initiative Ett väl beforskat en-till-en-projekt är Maine Learning Technology Initative. Hösten 2002 startade delstaten Maine implementeringen sitt en-till-en-program. 17 000 sjundeklassare och deras lärare på 240 skolor utrustades med varsin laptop. De följande åren fortsatte utrullningen av utrustning till nya sjunde- och åttondeklassare. Implementeringen i skolorna följdes av ett forskarteam från Maine Education Policy Research Institute. Syftet var att undersöka hur datorerna användes av lärare och elever samt att undersöka hur datorerna påverkar undervisning och elevernas lärande. Forskarteamet har gjort löpande utvärderingar av elevernas kunskapsutveckling inom några olika områden. Bland annat har skrivtester gjorts vars resultat visar att elevernas prestation förbättrades betydligt. Liknande resultat kunde man också se inom de naturvetenskapliga ämnena. Dessutom rapporterade eleverna att undervisningen blivit roligare vilket stärker tesen att tekniken bidrar till högre motivation hos eleverna. Från sina undersökningar rapporterar forskarna att det verkar som att eleverna sällan, i förhållande till andra uppgifter, ombads använda sk "21st century skills", något som vi i en svensk kontext kanske skulle kalla entreprenöriella förmågor. 11 Lärdomar som forskarna skickar med är att det måste finnas en tydlig vision och strategi, kunskapsuppföljning måste vara anpassad till dagens lärande och teknik samt att det måste finnas en tydlig plan för uppföljning och utvärdering. Ottumwa High School, Iowa På Ottumwa High School i Iowa använder man sig i hög grad av cloud computing som på svenska översätts till datormoln eller molnet. Skolan behöver inte själva stå för den tekniska infrastrukturen eller teknologin utan att hjälpmedel och programvaror är helt internetbaserade. Det innebär att lärare och elever kan interagera på ett enkelt sätt och eleverna får snabb återkoppling antingen från läraren eller från andra elever. En fördel som lärare och elever framhåller är att samarbetet kan ske via olika teknisk utrustning på samma gång så som interaktiva whiteboard, datorer, läsplattor smartphones med mera. Lärarna menar att arbetssättet har hjälpt dem att får bättre koll på om eleverna tar till sig kunskapen och har förstått eller inte. Finsk strategi för IKT i skolan Den finska skolan nämns ofta som en förebild tack vare dess höga resultat i internationella jämförelser. Beredningen har därför tittat närmare på Finlands nationella plan för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. 12 Syftet med den nationella planen är att sporra och uppmuntra alla skolaktörer i undervisningen att utnyttja IKT och de möjligheter som medierna erbjuder. Det gemensamma målet är att tillgodose att eleverna får de färdigheter och det kunnande som behövs i framtiden. Skolan får inte fjärmas från samhället och de ungas vardag. 11 Se http://maine.gov/mlti/resources/mlti_march_09.pdf samt http://www.maine.gov/mlti/about/index.shtml 12 http://www.arjentietoyhteiskunta.fi/files/319/tvt_opetuskayton_suunnitelma_swe.pdf 11

IKT kan användas för att stärka ett lärande som utvecklar elevens förmågor och intressen. I förordet skriver styrgruppens ordförande, generaldirektör Timo Lankinen att "IKT är den viktigaste förändringen av förutsättningarna för lärande sedan boken". Rapporten beskriver utmaningar och problem och varför en förändring av skolans verksamhetskultur är nödvändig till följd av hur IKT har förändrat arbetslivet. 12

4 Beredningens arbete Beredningen har under uppdragets gång bland annat genomfört ett antal studiebesök, tagit del av en mängd forskningsrapporter och artiklar och genomfört ett antal medborgardialoger. På detta sätt har ledamöterna bildat sig en uppfattning om hur man jobbar med IT i skolor i andra kommuner och länder och vad människors synpunkter kring IKT-användning i skolan är. Detta arbete summeras i avsnitten nedan. 4.1 Intervjustudie För att bilda sig en uppfattning om hur andra kommuner gått till väga och resonerat kring införande av ny teknik i skolan har intervjuer via telefon och e-post genomförts med kommuner och fristående huvudmän som ansetts intressanta. 13 Intressanta kommuner ansågs vara sådana som genomfört omfattande tekniksatsningar eller ligger väl till i nationella resultatjämförelser. Politisk beslutsprocess och samarbete mellan politiker och tjänstemän, mål och drivkrafter, implementering, resultat och utvärdering var de områden som intervjuerna behandlade. 14 De mål och drivkrafter för satsning på IKT-användning i skolan som nämns bland de tillfrågade är högre måluppfyllelse, flexibla lärsätt för elever i behov av stöd och en likvärdig skola. Många av de tillfrågade huvudmännen lyfter fram kontinuerlig kompetensutveckling som en framgångsfaktor i implementeringen samt att det är viktigt att involvera och informera vårdnadshavarna i processen. Effekter av en integrerad IKTanvändning som de tillfrågade rapporterar är att elever som tidigare halkat efter nu hänger med bättre tack vare datorn som hjälpmedel samt att man ser ett ökat socialt samspel i klassrummen. En av de tillfrågade kommunerna uppgav att de observerat en betydande förbättring av resultaten hos de yngre åldrarna. 4.2 Studiebesök Lerums skolor Vid ett besök på Alléskolan under hösten 2011 fick beredningen tillfälle att diskutera IKT-användningens förutsättningar, för- och nackdelar med ett antal elever och lärare. Tydligt var att utrustningen som fanns inte höll måttet och att nätverket brast från gång till annan. Vikten av att alla pedagoger har tillgång till egen dator lyftes fram under besöket. Pedagogen som handledare är den som styr arbetet och påverkar elevens lärmiljö. Genom ett aktivt användande av datorn som verktyg i undervisningen kan pedagog och elev tillsammans skapa en kreativ och flexibel lärmiljö. Att låta eleverna vara med och påverka vad som händer i skolan, både på och utanför lektionerna, framhölls också som viktigt från både lärare och elever. 13 Ale, Essunga, Emmaboda, Danderyd, Fridaskolorna, Huddinge, Härryda, Lomma och Nacka ingick i intervjustudien. 14 En omfattande redogörelse av intervjustudiens resultat finns i Delrapport: Ny teknik ger nytt skolupplägg? Diarienummer KS11.470-1 13

I maj 2012 besökte beredningen Hulanskolan för att på plats få se hur elever och lärare arbetar med projektet Att skriva sig till läsning med hjälp av datorns hjälp. Grundtanken är att små barns motorik inte är tillräckligt utvecklad för att med lätthet skriva bokstäver, vilket kan stå i vägen för dem i skapandet av texter. Man har nu kommit så långt att alla från förskoleklass t o m år 3 använder sig av datorn som hjälp för att lära sig skriva. De pedagoger beredningen mötte var mycket positiva till projektet. De pekade på barnens glädje, när de får visa vad de åstadkommit, hur stolta de är när de får läsa upp sina texter för kamraterna. Barnen skriver sig till läsning och läslust, det är en av grundtankarna. Berättelserna blir längre, därmed inte sagt att kvalitén på det skrivna blir bättre. Petra Östling och Malin Granat, Högskolan Väst, bekräftar påtagliga resultat i sin studie En-till-en redan från start om Ale kommuns satsning på en-till-en från åk 1 med datorn som redskap vid skrivandet. Studien visar på att förmågan att skriva texter ökar betydligt. 15 Falkenberg Under hösten 2011 genomfördes ett studiebesök i Falkenberg, en av de kommuner som kommit längst i Sverige avseende användning av ny teknik i skolan. Där framkom det tydligt att det är pedagogernas sätt att använda ny teknik som möjliggör framgångar, inte tekniken i sig. Att Falkenberg så snabbt har kunnat genomföra införandet av den nya tekniken beror till mycket stor del på att politiker, tjänstemän och skolpersonal redan från början hade en gemensam vision och hade ett nära samarbete. Projektet följdes under vägen av forskaren Martin Tallvid. Tallvid lyfter i sin slutrapport fram fyra framgångsfaktorer hämtade från sina studier av Falkenbergs en-till-en-projekt; förankring, förvaltning, frihet och fortbildning. Vidare påpekar Tallvid att det är viktigt att man formulerar en pedagogisk idé i samband med införande utav en-till-en. 16 Skolriksdagen Vid skolriksdagen 2011 tog beredningens ledamöter del av en mängd seminarier som behandlade IKT-satsningar och forskning kopplade till dessa. En doktorand vid Stockholms Universitet som följer en-till-en-satsningen i Nacka kommun konstaterade: "Datorer i skolan måste vi ha. Det är så samhället ser ut idag." 17 Även här stod det klart att tekniken som rullas ut på skolor runt om i landet bara är en del av förändringen. Mycket här handlade om synen på kunskap. Hur skiljer sig skolkunskap från kunskap utanför skolan? All världens kunskap finns ett knapptryck bort och är föränderlig, hur kan vi förhålla oss till detta? Det pedagogiska arbetet behöver uppdateras liksom kulturen i skolan. Kreativitet, entreprenöriellt lärande, öppenhet gentemot kunskap och källor till kunskap, samarbete för gemensamt lärande är faktorer som ingår i en skolutveckling stödd av teknik. 15 Granat, Östlund (2012) En-till-en redan från start - Är egen dator i skolan nyckeln till långa och fantasirika elevtexter i tidig ålder? Högskolan Väst 16 Tallvid (2010) En-till-en, Falkenbergs väg till framtiden? s 58-65 17 Anna Åkerfält, doktorand Stockholm Universitet 14

De la Gardiegymnasiet Delar av beredningen besökte under våren 2012 De la Gardiegymnasiet som har gjort en stor satsning på IT integrerat i undervisningen och i den fysiska miljön. Stämningen på skolan präglas av inställningen att våga ta ett steg till samt delaktighet, laganda och glädje. Man har insett att planering för ökad kvalitet också innebär planering för ökat antal elever. En-till-en har inneburit mindre strul vilket resulterar i mer tid för mötet mellan lärare och elever. Skolan är delvis ombyggd för att kunna ha mötesplatser och studielandskap. Studielandskapet är en miljö som liknar den som utbildningen syftar till; blivande ekonomers studielandskap är kontorsmiljö, blivande bilmekaniker har en miljö liknande en bilverkstad. Mötesplatsen är platser där människor möts, och där sker också utbildning. Ergonomin är tillgodosedd genom specialstolar, bord i olika höjd samt att grundläggande utbildning i friskvård/ hälsa och fysisk träning. Eleverna arbetar efter uppställningen K=I x R där K=kunskap, I= information och R= reflektion. Eleverna menar att datorn hjälper dem att ta ansvar för sin egen utbildning. IKT-center Pedagogen Delar av beredningen besökte i februari 2012 IKT-center vid Pedagogen, Göteborgs Universitet. Här arbetar fem IKT-coacher med syfte att stärka IKT som område inom lärarutbildningen genom stöd till lärare som undervisar på pedagogen och därigenom till de blivande lärarna. Vid detta besök gavs beredningen inblick i vilka inslag av IKTanvändning för pedagogiska syften som ryms i lärarutbildningen. Även här stod det klart att fortsatt kompetensutveckling på arbetsplatserna är nödvändiga för att utveckla den pedagogiska IKT-användningen i skolan. Beredningen uppfattade på IKTcoacherna att intresset från Pedagogens lärare inte var så stort som man hade kunnat hoppas. De framhöll att det gällde att stötta de som bar med sig ett engagemang för frågan, det ger ringar på vattnet som sprids till kollegiet. Seminarium med Frida-skolorna Fridaskolorna har idag fyra grundskolor, fyra förskolor och en gymnasieskola i Västsverige, drygt 2200 elever. Verksamheten vid Fridaskolorna grundar sig på aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Man startade tidigt med datorer. När det gäller entill-en poängteras att man ska veta vart man ska vad tillför en satsning på en dator till varje elev när det gäller motivation, kommunikation och möjligheter till ökat lärande? Man har ett didaktikcentrum kompetensutveckling och systemteretisk ledarutbildning och ett nätverk av forskare och skolutvecklare och egenfinansierad doktorand. Utmärkande för Fridaskolorna är en utvecklad modell Double Loop Learning som innebär att dela med sig av kunskap och erfarenheter, där allt prövas och återprövas. För framgångsrik kunskapsutveckling och systematik rekommenderas att knyta till sig forskning i en-till-en satsningen. Forskare om framtiden Bo Dahlbom är professor vid IT-universitetet i Göteborg och forskningschef vid Sustainable Innovation. Delar av beredningen fick tillfälle att träffa Dahlbom för att diskutera framtiden för skolan med alla de möjligheter som den nya tekniken bär med 15

sig. Dahlbom framhåller, i linje med många andra, att skolan måste förändras för att passa dagens och framtidens samhälle. Ett förändringsarbete med ny teknik till hjälp måste drivas av rektorer och lärare för att det ska få genomslag. Huvudpoängen är att skolan ska förbereda barn och ungdomar för framtiden genom att förse dem med de kompetenser och kunskaper som behövs i arbetsliv och samhälle. Här är det entreprenöriella lärandet centralt. Dahlbom menade vidare att vi kommer att se en fortsatt utveckling bort ifrån det stängda klassrummet och att dörren för utveckling är öppen när allt fler lärare och elever utrustas med egna datorer. Med en-till-en som fungerande pedagogiskt stöd kan mer tid frigöras för möte mellan elev och lärare. 18 I en ny studie under ledning av Berner Lindström, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, utvärderar man i flera forskningsstudier konsekvenserna av en-till-en satsningen i några syd- och västsvenska kommuner. Det övergripande syftet är att visa på hur undervisnings- och lärandeprocesserna förändras med tillgång till IKT. Precis som de digitala teknologierna förändrar världen, förändrar de givetvis skolan. Dahlbom och Lindström synes vara överens om att IKT handlar om en omdefiniering av vad det innebär att ha kunskap i det moderna samhället vilket skolan måste förhålla sig till som del i ett nytt skolupplägg. Lindström framhåller att forskningsbaserad kunskapsbildning är viktig för digitaliseringen av den svenska skolan, Detta understryks av professor Bengt Persson, Högskolan Borås, som följt Essungas förändringsarbete. 19 4.3 Medborgardialog För att ta reda på vad vårdnadshavare, elever, lärare och andra med intresse för skolfrågor anser om IKT-användning i skolan har beredningen under våren 2012 genomfört medborgardialoger. Tre olika varianter har tillämpats, dialogcafé, telefonintervjuer och fokusgrupp med gymnasieungdomar. Dialogcafé Vid dialogcaféet arbetade deltagarna tillsammans fram sk swot-kartor där IKTanvändningens olika styrkor, svagheter, möjligheter och hot diskuterades dels utifrån ett allmänt perspektiv och dels utifrån olika kategorier av skolans verksamhet. 20 Tydligt var att många såg fördelar med en ökad IKT-användning i skolan men att det också fanns farhågor. Bättre möjligheter till ett individuellt inlärningstempo och alternativa lärsätt, ökad motivation och lust att lära sågs som de viktigaste möjligheterna hos en skola med integrerad IKT-användning. Möjligheten till globalt samarbete var något som många lyfte fram som viktigt. Chansen att på ett prestigelöst sätt lära av varandra, oavsett om det handlar om lärare eller elever emellan, framhölls också. Att introducera teknik tidigt för att på det sättet ge alla, oavsett socioekonomisk bakgrund, lika möjligheter att utveckla såväl intresse som digitala kompetenser var ytterligare en idé som diskuterades. 18 Läs mer om och av Bo Dahlbom på hans webbsida http://www.viktoria.se/~dahlbom/get/getcontent.php3?style=../config/stylenewin.css&language=swe&id=3 19 Läs mer på http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/specialpedagogik/svensk_forskning/inkludering-garatt-forena-med-hog-maluppfyllelse-1.180171 20 Swot står för strengths, weaknesses, opportunities, threats. 16

Vikten av fysisk aktivitet varje dag som motvikt till många barns redan omfattande tid framför olika typer av skärmar lyftes fram som viktigt i sammanhanget. Att betona den kritiska granskningen vid användning av webbsidor som informationskälla liksom vikten av en diskussion kring personlig integritet och etik i det digitala livet framhölls också som nödvändigt. 17

Exempel på en swotkarta med synpunkter från deltagarna, i detta fall om IKT-användningens påverkan på lärarkompetens och pedagogik. 18

Telefonintervjuer Telefonintervjuerna där vårdnadshavare med barn i alla åldrar från förskolan till gymnasiet tillfrågades om sina synpunkter kring en ökad IKT-användning i skolan gav en liknande bild. De allra flesta var positiva till ökad IKT-användning i skolan. "Om det används på rätt sätt" lade många till som förbehåll. Risken för distraktion utrycktes liksom risken för allt för mycket ensamarbete i skolan. Någon menade att det finns en fördel i att yngre barn redan från början kan lära sig att använda tekniken på rätt sätt. Flera av de tillfrågade tycker att IT-verktyg är bra för att utveckla barns egen förmåga att söka information och ta ansvar över sitt eget lärande. Ordmolnet visar vilka ord som förekom oftast i telefonintervjuerna. Fokusgrupp I den fokusgrupp som några av beredningens ledamöter träffade ingick sju studerande från olika program i år 1 vid Lerums gymnasium. Frågorna från beredningen handlade bland annat om hur eleverna använder sina datorer i skolarbetet och hur de tror att undervisningen och skolarbetet med varsin dator kan komma att utvecklas i framtiden. Enligt eleverna i fokusgruppen är användning av datorn i undervisningen i hög utsträckning beroende av lärarens kompetens och dataintresse vilket leder till ojämn användning i de olika klasserna. Nästan samtliga uppfattade att de hade fått stort egenansvar för sina studiers progression, i vissa fall för mycket ansvar. Sociala medier används i stor utsträckning för kommunikation och dialog om skolarbetet. Både elever och lärare deltar här. Detta är ett sätt att nå eleverna på en arena där de redan befinner sig. Bättre användning av datorer och dess kapacitet önskades och även undervisning i studieteknik kopplat till IT efterfrågades. Elever från de praktiska programmen ville se en valmöjlighet med användning av datorer då de tyckte att datorn inte alltid var relevant i undervisningen. 19

5 Slutsatser 5.1 Vilka områden inom skolan kommer att påverkas av ny teknik? I beredningens uppdrag ingår att ta fram ett material som visar vilken potential som ligger i ny teknik och undersöka vilka områden som kommer att påverkas av ny teknik på 10 års sikt. Beredningen har utgått från Bästa skolans åtta kriterier som Visions- och utvecklingsnämnden för skola och utbildning i sitt arbete från 2010 identifierade som kännetecknande för en framgångsrik skola. Därutöver har beredningen beaktat det entreprenöriella lärandet, som är ett genomgående förhållningssätt i Lerums verksamhetsutveckling i skolan. Sammanfattningsvis kan sägas att beredningens efterforskningar visar att alla delar av skolan, precis som det övriga samhället, påverkas av den nya teknikens möjligheter. 5.1.1 Farhågor och risker Med förändringar kommer också farhågor om föreliggande risker. Både elever, lärare och vårdnadshavare som beredningen har kommit i kontakt med har utryckt oro över hur den ökade teknikanvändningen kan komma att påverka vad som händer i skolan. Vissa har utryckt oro över att risken för nätmobbing kan öka då varje elev ständigt kan vara uppkopplad med sin egen dator. Farhågor om mer ensamarbete, distraktion, social isolation och brist på fysisk aktivitet på grund av mer tid framför olika typer av skärmar var synpunkter som kom fram under medborgardialogerna. Beredningen vill dock framhålla att med rätt användning av tekniken och strategier för att bemöta risker finns enorma möjligheter hos IKT-användningen i skolan. 5.1.2 IKT i skolan - potential för framtidens lärande Här summeras IKT-användningens potential för framtidens skola i Lerum utifrån Bästa skolans åtta kriterier. Ledarskap - förändrar lärarens ledarskap från traditionell lärarroll till att vara möjliggörare, handledare och inspiratör. - förutsätter rektors ledarförmåga och drivande kraft Mål och uppföljning - ger förutsättningar för att på ett enklare sätt jobba mot tydliga målsättningar och ge rätt insatser i rätt tid. - möjliggör enklare och mer tillförlitliga uppföljningar 20

Lärarens kompetens/pedagogik - förutsätter utbildning och kontinuerligt fortbildning inom IKT-området för att öka lärarens kompetens och intresse samt skapa förutsättningar för spridning av goda exempel, som uppmuntrar till att våga använda tekniken fullt ut. Elevens utveckling - ökar förutsättningar för att alla elevers personliga förmågor tas till vara. - möjliggör mer tid mellan lärare och elev. - för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) finns en stor potential - ökar att elevernas kunskapsutveckling sätts i ett sammanhang Hem/skola - möjliggör konstant tillgång till arbetsmaterial, schema, lärplattform etc via egen dator vilket underlättar skolarbete oavsett tid och plats. - underlättar kontinuerlig dialog information mellan lärare och elever. En digital mötesplats mellan vårdnadshavare och förskola/skola har en stor potential att förbättras. Skolmiljö - ger förutsättningar för att skolmiljön utvecklas för att anpassa sig till det entreprenöriella lärandet. - fordrar att elever och lärare har ändamålsenliga arbetsplatser med avseende på bland annat ergonomi och trygghet. Social miljö - innebär möjligheter att skapa kontakter över hela världen, för att utveckla både sig själv, sin kunskap och sin omgivning. - kan medföra en utökad social miljö i form av nya mötesplatser, såväl fysiska som digitala. Struktur/organisation - ger förutsättningar för en organisation/struktur, som främjar målen för bästa skolan. - medverkar till ökat samarbete och dela-med-sig-kultur i alla skolor i kommunen. 21

5.2 Beredningens förslag till prioritering av utvecklingsområden Teknikutvecklingen går snabbt framåt. Nya verktyg och användningsområden uppkommer i en till synes oändlig ström. För bara några år sedan visste vi varken vad läsplatta, Youtube eller Twitter var eller att detta skulle bli företeelser som många Lerumsbor skulle använda dagligen år 2012. Prognoser om framtiden görs därför svårligen. Beredningen framhåller att säkerställande av fungerande teknik är en absolut förutsättning för att elever och lärare ska kunna dra nytta av de möjligheter som IKTverktyg erbjuder. Dessutom är det viktigt att Lerum har tydliga mål vad man vill uppnå med en-till-en satsningen som både politik och förvaltning står bakom och samverkar kring. Detta har i andra kommuner visat sig vara en framgångsfaktor för IKT-satsningen och skolans verksamhetsutveckling. Utifrån aktuell forskning, studiebesök och medborgarnas synpunkter har beredningen sammanfattat och prioriterat väsentliga utvecklingsområden med IKT som verktyg. Beredningen för skola och utbildning föreslår kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att inarbeta följande förslag till prioriteringar i sin planering för skolan samt att återrapportera uppdraget till kommunfullmäktige i samband med årsredovisning 2013: Pedagogisk idé En pedagogisk idé formuleras utifrån ett arbetsätt där en-till-en stöder det entreprenöriella lärandet. Lerums kommun har strävan att vara ledande inom det entreprenöriella lärandet med IKT som stöd. IKT-satsning redan i förskolan Genom att tidigt, systematiskt och med tydlig pedagogisk idé, introducera ny teknik i förskolan kan alla barn, oavsett socioekonomisk bakgrund, utveckla sitt lärande med hjälp av teknikens möjligheter. Pedagogisk utveckling För att nyttja den nya teknikens fulla pedagogiska potential utvecklar Lerum samarbete och en dela-med-sig-kultur där såväl pedagoger som elever lär av varandra. Forskning och utveckling Lerums kommun samverkar med universitet och högskolor för att ständigt ligga främst i den pedagogiska/tekniska utvecklingen. Lerums kommun följer noga utvecklingen inom arbetsliv och samhälle för att ge eleverna den kompetens som efterfrågas i framtiden. 22