Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013
Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden Bakgrund Ur den open space-hearing om skolresultaten i Upplands Väsby som kommunen anordnade under hösten 2011, framkom fyra frågor kring vilka lika många pedagogiska nätverk skapades i kommunens regi. De pedagogiska nätverken var tänkta att drivas av och för lärare och innefatta såväl kommunala som fristående skolor. Denna rapport redogör för en av de fyra frågorna, nämligen hur skolkulturen bland Upplands Väsbys skolor är och hur man kan arbeta med att förbättra den. Styrkan med ett nätverk av detta slag, arrangerad i kommunens regi, är att kommunala och fristående skolor får en gemensam plattform att diskutera och utbyta tankar kring skola och undervisning, vilket är viktigt om en gemensam satsning för att höja skolresultaten i Upplands Väsby ska ske. 2. Inledning Under läsåret 2012-2013 startades nätverksgruppen Skolkultur. Gruppen består av lärare från olika skolor i kommunen och leds av Danielle Rizk, Väsby introduktionsgymnasium samt Linda Ireblad Harris, Vittra Väsby. Danielle och jag tilldelas varsin frågeställning. Då vår grupp består av 5 pedagoger beslutar vi att gå samman och bilda en gemensam grupp. Gruppens frågeställningar är: 1. Hur kan vi förbättra skolkulturen i Upplands Väsby? 2. Hur kan vi stärka lärarnas engagemang? Vi bestämmer oss för att inleda med den första frågeställningen för att senare i projektet ta upp frågan om lärarnas engagemang. Gruppen arbetet med att fundera runt begreppet skolkultur. Tillsammans med gruppens expert, Anders Persson, kommer vi fram till att skolkultur är något som finns i skolan utan att vi tänker på det till vardags, något som man kan ana men inte alltid har ord eller regler för. För en besökare är skolans kultur oftare tydligare än för de som är på skolan varje dag. För att ta reda på hur nuläget ser ut i kommunen och vad som behöver förbättras, bestämde vi oss för att göra en enkät på fem skolor i kommunen. 2
3. Gruppens arbete Gruppen består av två ledare samt fem deltagande lärare från såväl kommunala- som fristående skolor. I gruppen finns lärare från samtliga stadium samt en modersmålslärare. Till gruppen är en extern sakkunnig knuten i Anders Person som är professor i sociologi och utbildningsvetenskap vid Lunds Universitet. Han har bistått gruppen som expert och handledare och har besökt gruppen vid tre tillfällen, dels för att handleda Danielle Rizk och Linda Ireblad Harris. Vid ett tillfälle har Anders Persson även träffat hela nätverksgruppen. Nätverksgruppen har träffats vid ca sex tillfällen. Under våra träffar har vi diskuterat frågeformulering. Vi har även träffats för att skriva samt diskutera den enkät som vi tagit fram för att undersöka skolornas skolkultur. Gruppen har inte köpt in något material eller varit på studiebesök under perioden. Arbetsgång: Gruppen möts Gruppledarna träffar Anders Persson. Gruppledarna träffar nätverksgruppen och berättar om Anders tankar. Gruppen påbörjar arbetet med enkäten. Anders Person kommer till Upplands Väsby för att träffa gruppen gällande enkäten. Anders Persson möter även nätverksgruppen. I februari är arbetet med enkäten färdigt. Enkäten godkänns av Anders Persson samt av kundvalskontoret och Väsby välfärd. Fem skolor väljs ut och godkänner att enkätstudien genomförs i skolorna i årskurserna 5 och år 8 samt med skolornas lärare. Två olika enkäter används, en elevenkät och en lärarenkät. Under mars och april genomförs enkätstudien. Enkäten lämnas till kundvalskontoret för att sammanställas. I juli meddelar Danielle Rizk att hon avslutar sin anställning inom kommunen. Gruppen leds nu av Linda Ireblad Harris. I augusti är sammanställningen av enkäterna färdig. Gruppledare Linda Ireblad Harris och Anders Persson träffas för en första genomgång av enkäten. Nätverksgruppen arbetar under hösten med enkäten. Elevernas enkätsvar skickas ut till respektive rektor. Linda Ireblad Harris kontaktar för ett samtal gällande enkäten med respektive rektor. Rapport skrivs. 4. Genomförande Enkäten är gjord av de två pedagoger som leder nätverksgruppen i samarbete med professor Anders Persson. I nätverksgruppen bestäms att de som ska genomföra enkäten är elever i år 5 och år 8 samt lärarna på de fem skolorna. Vi gör därför två olika enkäter, en för elever och en för lärare. Totalt har 361 personer deltagit i enkäten. Den genomfördes under mars-april 2013 och lämnades sedan till kundvalskontoret som sammanställde enkätsvaren under sommaren 2013. Anders Persson, har varit handledare vid såväl utförande som vid analys av enkäten. 3
5. Resultat Arbetsbördan och den röriga miljön påverkar alla negativt stressig, rolig, viktigt, sliten, fattig Man hjälps åt så gott man kan i eländet vi är ett gäng tillsammans oavsett arbetslag, som samarbetar Dessa är några av de ord som lärarna i Upplands Väsby väljer när de beskriver sin arbetsplats i kommunen. Under gruppens möten under perioden 2012-2013 har en bild av skolkulturen i Upplands Väsbys skolkommun vuxit fram, via samtal och genom de enkäter som gruppen har genomfört. Det är en blandad bild, med trygga och sedda skolelever, engagerade lärare men som bitvis upplevs som fattig eller snål. Vi kan se en viss skillnad i elevernas motivation att gå till skolan på de olika skolorna och i de olika årskurserna. En stor andel av eleverna anger att de går till skolan för att de måste lära sig saker samt att de behöver gå till skolan för sitt yrkes och arbetsliv. Vi kan även se i enkäten att de i viss mån anser att de som lyckas bra studiemässigt är bra förebilder men kan även se dem som konkurrenter eller fjäskare. Detta stämmer även väl överens med hur en av rektorerna beskriver detta, det finns en negativ syn på de som lyckas få bra resultat i skolan. Flertalet lärare skriver att de ser fram emot sin arbetsdag och att det är i skolan de önskar vara då de trivs med elever och med kollegor. Däremot anger få av lärarna att de går till skolan för att utvecklas vilket är något som vi i skolkultur gruppen har funderat över. Skolans kultur påverkas tydligt av skolans ledning och hur skolan styrs, samt av vem. I enkäten kan vi se stora skillnader i de personligheter som finns i skolornas ledning samt hur elever och lärare anser att skolorna styrs. Överlag pendlar detta mellan att det är rektor, enskilda lärare som styr på skolorna, men en stor grupp elever, på flera skolor anser att vi tillsammans styr skolan. En känsla som inbjuder till delaktighet, engagemang och en vilja att vara med och påverka. Att tillsammans på skolan fundera över vad som styr vår skola och hur ledningen uppfattas av såväl lärare som elever kan vara en utgångspunkt i förändringsarbetet med skolkulturen. På ett några skolor anges att skolan påverkas starkt av en svag ekonomi. Detta genomsyrar svaren från såväl elever som lärare på enkäten och det är en fråga som jag har återkopplat till skolornas rektorer. På dessa skolor kan man även se att eleverna väljer ord som fattig eller snål då de fritt får beskriva sin skola. I samtal med rektorerna kommer det fram att de fria skolvalet har påverkat skolans ekonomi. I Upplands Väsby finns ett antal tomma skolplatser. Detta påverkar skolorna ekonomiskt genom att elever flyttar mellan skolor under större delen av terminen. Av den elevpeng som sedan delas ut till skolorna ska mycket ingå, såväl pengar till målarfärg för att ha en fin lärmiljö, köpa in IKT (informations- och kommunikationsteknik) samt att köpa övrigt läromedel. På en skola berättar rektorn om hur skolan, som nu är ca 30 år gammal, ägs av kommunen. Men lokalen underhålls inte i den mån som behövs och i valet mellan datorer, läroböcker och målarfärg har pengarna inte räckt till. I enkäten syns detta tydligt då elever väljer ord som fattig och gammal om just denna skola. En stor andel av eleverna känner sig trygga och sedda under skoldagen. Eleverna uppger att de känner till skolans regler, däremot uppger en grupp elever på flera 4
skolor att de följer de regler som de vill följa. På skolorna upplever merparten av eleverna att de vågar uttrycka sig och sina åsikter i klassrummen, men det finns en grupp elever som är rädda för att andra ska skratta och även en grupp som anser att vissa elever är mer ledare än andra elever och att de då bestämmer över andra elevgrupper. En del av enkäten behandlar hur eleverna ser på sin skolmiljö utifrån lärmiljön. Det visar sig att en av frågorna utmärker sig i enkäten. På frågan om vad som händer om någon klottrar på en vägg lämnas många kommentarer. Flertalet anger att ledningen försöker ta reda på vad som händer, i vissa fall kan en vaktmästare ta bort det. Men i ett stort antal kommentarer går att utläsa inget händer, det är kvar eller jag vet inte. Det är även ett så stort antal elever, 70 av 319 stycken (22 %), elever som inte besvarat den här frågan. Avslutningsvis finns en del i elevenkäten som handlar om helhets synen på deras skola. Beskriv din skola med tre ord. Orden som elevgrupperna har valt skiljer sig till viss del åt mellan elever i skolår 5 och 8. Man kan även utläsa en viss skillnad mellan de olika skolorna i kommunen. I samtal med rektorerna på respektive skola har även fördjupande information förklarat en del av de ord eller beskrivningar som eleverna ger. På en av skolorna har endast ett fåtal elever i varje kategori svarat på enkäten. Det är därför svårt att se ett tydligt mönster i deras svar. En sammanställning av gruppernas mest högfrekventa ord finns under bilaga 1. Lärarnas sista frågor behandlar skolkulturen mellan lärarna på skolan. Hur ser stämningen ut mellan lärarna, arbetar man tillsammans? Här kan man se att det på flera skolor finns arbetslag där man i viss mån planerar tillsammans men att man i stor utsträckning gör som man själv vill i sitt klassrum, trots att man i en senare fråga (se nedan) önskar mer tid för gemensam planering. Endast på en skola uppger en grupp pedagoger att man planerar det mesta tillsammans i sina arbetslag, på denna skola är det även en majoritet av pedagogerna som anger att de ser fram emot varje arbetsdag, samt att de anser att vi tillsammans styr skolan. Lärarna har kommit med ett stort antal tankar och idéer hur vi kan fortsätta stärka lärarnas engagemang. Många av dessa förslag är gratis, de handlar dels om att bli sedda, att bli lyssnad på, att få tid till samtal och fortbildning. Dessa tankar har jag fört fram till respektive rektor men en sammanställning finns med bilaga 2 i rapporten. 5. Förslag och åtgärder Gruppen ser att det finns ett stort behov av fortsatt förändringsarbete inom området skolkultur i Upplands Väsby kommun. Inom kommunen behöver vi arbeta inom flera olika plan samtidigt som skolledning, elev, arbetslag, hem, lärare, fysisk lärmiljö. Inom varje sådant plan behöver man arbeta efter en modell, t. ex. upptäcka, planera, utföra, följa upp, förbättra för att upptäcka de utvecklingsmöjligheter som finns. Vi ser ett stort behov och en önskan från lärarna att tala med varandra, att nätverka med andra skolor och att detta ska ges tid och utrymme. För att vi ska få genomslagskraft i vårt arbete behöver vi samarbeta och ha gemensamma tydliga mål och handlingar över hela kommunen. 5
5.1 Konkreta förslag Ledarutvecklings program för skolledare inom kommunen. Öka samarbetet mellan lärarna på skolorna i arbetslag. Öka möjligheten för lärarna att samplanera lektioner och projekt. Ordna gemensamma dagar för lärare inom kommunen med syfte att stärka samarbetet om skolkultur t ex. med föreläsningar och workshops där tid för dialog prioriteras. Ett genusarbete i skolorna där vi försöker få med såväl pojkar som flickor att ändra sitt synsätt på att få goda skolresultat. Det ska vara "coolt att studera i Upplands Väsby". Se över den fysiska lärmiljön på skolorna. Inbjuder den till lärande? Hur upplevs den? Engagera elever, lärare samt föräldrar i projekt som ökar stoltheten över deras skola. Öka föräldrars närvaro i skolorna för att de ska hjälpa till att lyfta skolorna i Väsby samt för att de ska vilja vara kvar. Känslan ska vara vi väljer att bo i Väsby, för skolorna är så bra här. Skolornas ges resurser för att kunna arbeta med elever som är nyanlända, är i behov av särskilt stöd samt har svag svenska. Erbjuder en specialanpassad didaktisk kurs i svenska som andra språk för lärare i kommunen som genomförs i Upplands Väsby (liknande finns i Sollentuna). Fortsätta att systematiskt och kontinuerligt undersöka hur eleverna uppfattar de förändringar som görs på respektive skola. 6. Slutsats Skolorna ger tillsammans en blandad bild av skolkulturen i Väsby. En skolkultur som visar på att det finns många delar att arbeta vidare med på våra skolor i fråga om värdegrund samt lärmiljö. I samtal med skolornas rektorer har framkommit att många av skolorna redan i dag är igång med en förändringsprocess på skolorna. Hur kan skolorna dra nytta av varandras arbeten och hur kan kommunen stötta skolorna i de processer som pågår? Behöver hyresförvaltningen se över hur underhållet på skolorna görs i form av ommålning eller uppfräschning? Hur påverkas skolorna av de olika sätt som de leds på? Varför utmärker sig vissa skolor i kommunen sig som fattiga medan man på andra skolor inte talar om ekonomi på samma vis? Hur kan skolorna arbeta mer med en inbjudande lärmiljö samt att stärka elevernas och lärarnas möjligheter och vilja att utvecklas? Utifrån dessa funderingar och det vi har sett i enkäterna har nätverksgruppen dragit slutsatsen att kommunen behöver arbeta skolgemensamt för att driva denna skolutveckling. Det var med stor glädje och 6
nyfikenhet som vi därför mottog beslutet om Långsiktigt skolutveckling i Upplands- Väsby. Denna stora satsning, som kommunen har bestämt om, är mycket positiv för skolkulturen. Det finns huvudsakligen två mål för denna satsning: (1) att alla elever i Väsbys skolor når godkänt i alla ämnen; och (2) att lusten att lära finns från förskola till gymnasium. Flera av de frågor som vi hade tagit fram och funderat runt ventilerades under den lunch till lunchkonferens som ägde rum på Scandic hotell infra City den 26-27/11 2013. Vi har stora förhoppningar på detta projekt och tror att det fortsättningsvis kommer att påverka elevernas motivation samt utveckling i kommunen. Lärare och elevers motivation påverkas av den stämningen som möter dem i arbetslag och klassrum dagligen i Upplands Väsby. Att mötas av en fin skola att vara stolt över, att inspireras och utmanas tillsammans med lärare som får utvecklas på sin arbetsplats lägger en god grund för ett livslångt lärande. 7
Bilaga 1. Värdeord Dessa är de mest högfrekventa ord som eleverna har valt på fråga nr.13. Beskriv din skola med 3 ord. Skolor A-E Skola År 5 År 8 Gymnasium Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar A Snälla lärare 2 Ful 2 Rolig 2 Blankt 3 Tråkig 4 Bra 8 * Dålig 2 Lugn 2 * Liten 4 Trygg 4 Tråkig 5 B * Bra 3 * Rolig 3 * Stor 2 * Tråkig 2 * Liten 2 *Bra 3 *Fattig 2 * Ful 2 * Bra 5 * Gammal 2 * Kul 2 * Rolig 2 * Stor C Bra lärare 4 Dålig mat 4 Ful 4 Trygg 4 Tråkig 4 Ok 3 Ful 4 Dålig mat 7 Sliten 6 Fattig 8 D1 * * * Dålig mat 7 * Ful * Bra 8 * Stökig/kaos högljudd 9 * Tråkig 19 * Trygg 6 * Fattig 6 * Dålig mat 8 * Bra 9 * Tråkig 12 * Dålig 14 * * D2 * Trygg 4 * Dålig 4 * Dålig mat 5 * Fattig 6 * Bra 10 * Dålig mat 5 * Trygg 5 * Lärorik 5 * Rolig 7 * Fattig 9 * Bra 17 * 8
Skola År 5 År 8 Gymnasium Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar E * Bra rektor 2 * Fin 2 * Dålig 2 * Kul 2 * Tråkig 2 * Snälla lärare+mot varandra 4 * Rolig 6 * Bra 11 * Hjälpsam 2 * Snäll 2 * Tråkig 2 * Fin 3 * Rolig 4 * Bra 8 * Dåliga lärare 2 * Dålig betygsättning 2 * jobbig 2 * Rolig 2 * Dålig 3 * Stökig 3 * Tråkiga raster 4 Dålig 2 Ok 2 Rolig 2 Tråkig 2 9
Bilaga 2. Hur kan vi stärka lärarnas engagemang? (Lärarnas svar). Män Kvinnor Outtalat kön Belöningsystem, periodens pedagog Aktiv skolledning Uppskattning Strukturerad bild av lärares tid Bekräftelse, positiv kritik. Någon märker vad man gör- att det gör skillnad Fokus på rätt arbetsuppgift Samarbete till 100%, alla ställer upp för alla Pedagogiska diskussioner Fortbildning* 3 Ge utrymme för fortbildning och planeringstid då det är tungt Tid ger möjligheter Ge lärarna icke schemalagd elevtid. Bra föräldrar Ge chans att lyckas Tid för samarbete Bra personalvård med lite överraskningar då och då. Innehållsrika konferenser Tid för sina ämnen. Bättre lön.*2 Högre löner Ge skolan ekonomiska möjligheter för att hjälpa elever med behov av stöd. Gör lärarna delaktiga i skolans beslutsprocesser. Mer tid för planering. Mindre tid för administrativa uppgifter för att orka engagera sig i undervisningen! *3 Plocka bort sådant som stör undervisning/planering av undervisning Ta bort onödiga uppgifter så vi hinner planera! 10
Män Kvinnor Outtalat kön Hjälps åt, ger struktur och regler, prata med varandra. Ge bra feedback och lyfta bra saker. Komplimanger*2 Positiv kritik Låta lärare undervisa Inkludering Ge lärarna möjlighet att påverka Utvecklande samtal mellan människor på arbetsplatsen genom kollegialt lärande. Uppmuntran Roliga aktiviteter Uppslutning kring specifika teman Medarbetarsamtal Gemensam fortbildning som stärker Vi-känslan. Att ledningen ser en. Minska arbetsbelastningen Minska skolpengens betydelse för långsiktig planering och kontinuitet. Ha höga förväntningar istället för att hytta med pekfingret. Input-utifrån Mer fortbildning Bättre arbetstider Gemensamt kunna arbeta med efterarbete/bedömning Kollegialt lärande Tid att reflektera Gemensamt kunna arbeta med förarbete. Kunskap och diskussioner kring lgr -11 behövs. Uppmuntran Personal gemenskap. Kunskapsutveckling Högre löner Samarbete* 2 Berömma och visa på gott samarbete Lyssna på varandra Överenskommelse Stärkande gemenskaps övningar 11
Män Kvinnor Outtalat kön Tydliga ramar Struktur i arbetstiden. Öka anslagen för att kunna köpa läromedel. Ledningen kan vara ute i klassrummen och se vad som görs. Lita på lärarna. Låt saker ta tid, utvärdera, följ upp. Ha en stark och tydlig skolchef/rektor Minska administrativa uppgifter. Tid för pedagogiska samtal Rimlig arbetsbelastning Mer tid för gemensamma diskussioner*2 Gemensam planering som leder till bättre undervisning. Gemensamma raster för informella samtal över en kopp kaffe. Kvalificerad fortbildning. Merparten av alla kollegor arbetar mycket engagerat. Möjlighet att hjälpa elever med behov av särskilt stöd. Bra förutsättningar-ex. schema planeringstid. Nyfikna elever Medbestämmande- Kunna påverka sin vardag- inte få saker uppifrån. Nätverk- sporra varandra. Nätverk med andra skolor inom olika ämnen. 12
Män Kvinnor Outtalat kön Satsa på utbildning- ge förutsättningar ex. ledig dag för att studera, gå på kurs. Planeringstiden Stötta dem Se dem(lärarna) Se varje elev, bry sig om, veta hur man talar med elever med svagt svenska språk. Skapa tid och utrymme för fokusgrupper, ge pedagoger en ärlig chans att hinna med små uppgifter för att få tid till reflektion och plats för nya tankar. Skolledarna bör delta i lektionerna och vara pedagogiska ledare. Det vore bra om skolledarna var utbildade lärare. 13