Järnvägspassage över Skaramyrsbäcken

Järnvägspassage över Skaramyrsbäcken HAPARANDABANAN JÄRNVÄGSPLAN, JP 11, km 42+500 49+200 Järnvägspassage över Skaramyrsbäcken Rev 2008-12-18 Upprättad av Kvalitetsgranskad av Carina Seppelin, WSP Mikael Eriksson, WSP

Järnvägspassage över Skaramyrsbäcken SAMMANFATTNING Banverket planerar för en ny 42 km lång kustnära järnväg mellan Kalix och Haparanda. Denna miljökonsekvensbeskrivning ingår i ansökan om tillstånd för vattenverksamhet och redogör för miljökonsekvenser som kan komma att uppstå orsakade av åtgärder längs den nya järnvägen i samband med anläggandet av en trumma i Skaramyrsbäcken. Cirka 75 meter av bäcken grävs om för att korsningen med den nya järnvägen ska ske mer vinkelrätt. Järnvägen går omväxlande i skärning genom moränkullar och i bank över myrar och lösmarksområden. Järnvägen går omväxlande i skärning genom moränkullar och i bank över myrar och lösmarksområden. Därefter stiger terrängen och järnvägen går in i en 1,2 km lång moränskärning, djupet varierar från 0-10 m. Väster om Byträsket övergår skärningen till bank, med en varierande höjd på 2-9 meter. Här ligger bebyggelsen som närmast på ett avstånd av ca 200 meter. Vid km 46+100 passerar järnvägen Skaramyrsbäcken. Strax öster om Skaramyran går järnvägen omväxlande i bank och moränskärning. Den mark som berörs av ny järnväg och trumma i Skaramyrsbäcken är bäcken och omgivande markområde. Trumman berör fastigheten Vånafjärden 12:1. Bedömningen är att hydrologi i området inte kommer att påverkas. Järnvägen passerar bäcken inom Riksintresse rennäring, Vitheden, Kalix samebys renskötselområde. Inga renflyttningsleder berörs. Riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv (3 kap 6 Miljöbalken) eller Natura 2000 område berörs inte av anläggandet av en trumma i Skaramyrsbäcken. De planeras åtgärderna i Skaramyrsbäcken bedöms främst beröra Nationella miljökvalitetsmålen som avser levande sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker, ett rikt växt- och djurliv samt levande skogar. Målen berörs genom att Skaramyrsbäcken kommer att grävas om på en sträcka av cirka 75 m och att en ny trumma kommer att anläggas i bäcken. Flora och fauna kan komma att påverkas lokalt i samband med byggnationer men på sikt kommer målen att vara uppfyllda. Projektet kommer inte att motverka måluppfyllelsen. Projektet medför inte att några gällande miljökvalitetsnormer åsidosätts. Den kommunala översiktsplanen som berörs är Kalix Översiktsplan från 1992. Inget detaljplanelagt område berörs av aktuella åtgärder. Inga bostäder finns i närheten av Skaramyrsbäcken. Enligt fastighetsägare finns det flodpärlmussla i bäcken. Fiskeriverket bedömer efter sina inventeringar i vattendragen att förutsättningarna för att flodpärlmussla ska förekomma i området för järnvägskorridoren inte är uppfyllda. Fiskeriverkets sammantagna bedömning är att järnvägssträckningen inte kommer att medföra någon långsiktig påverkan på fiskreproduktion och fiskvandring om allmän hänsyn tas så att fiskens vandring inte hindras genom broöverfarter och att grumlande arbeten undviks under vår och försommar. Risk för grumling kommer framför allt att finnas i samband med schaktningsarbeten i vatten samt under perioder med stora regnmängder då vissa markytor kommer att vara blottlagda utan vegetationstäcke. Grumlingen bedöms vara övergående och bedöms därför inte ge några bestående negativa konsekvenser för populationerna av fisk och andra vattenlevande organismer. Miljökonsekvenserna av anläggandet av trumman och omgrävningen av bäcken bedöms bli små. Inga negativa konsekvenser för jord- och skogsbruk bedöms uppstå.

Området som berörs bedöms ha stort värde som närrekreationsområde för boende i Vånafjärden och vid Byträsket. Omgivande marker nyttjas för friluftsliv, jakt och bärplockning. Det finns inga markerade skoterleder i berört område. Den nya järnvägen går på hög bank fram till korsningen med Skaramyrsbäcken. För järnvägens passage av Skaramyrsbäcken kommer en trumma att byggas. Fritidsfiske i bäcken kan förekomma, Vånafjärdens skifteslag har fiskerätten i bäcken. Nyttjande av kanot eller båt bedöms inte förekomma i bäcken p.g.a. smal och grund bäck. För att ta sig längs bäcken måste alternativa vägar som iordningställts för passage av järnvägen användas. Möjligheterna till fritidsfiske kommer inte att påverkas av trumman. Konsekvenserna för friluftslivet bedöms bli små. Järnvägen kommer att gå på bank direkt före och efter passage av bäck. På grund av underskott av massor kommer byggnadsmaterial till järnvägsöverbyggnaden att behövas. Naturresurser i form av grus m.m. för genomförande av projektet kommer därför att tas i anspråk. På upplag där vanliga massor läggs upp bedöms risken för föroreningar vara obetydlig. Enligt geotekniska undersökningar finns sulfidjordar i anslutning till trumläget. Upplag med sulfidjordar kan i vissa fall orsaka risk för förorening. Därför bör en individuell bedömning göras angående krav på tillstånd för miljöfarlig verksamhet. Om sulfidjordarna hanteras enligt framtagna rutiner bedöms konsekvenserna som små. Det finns ingen vattentäkt eller enskild brunn i närheten av den planerade bron. Byggtidens påverkan är tidsbegränsad men kan tidvis innebära väsentliga störningar. Val av oljor och bränslen skall ske på ett sådant sätt att en långsiktigt god hushållning eftersträvas. I miljöprogram ställs krav på hur dessa produkter och fordon hanteras. Tillfälliga störningar med avseende på buller och i viss utsträckning vibrationer bedöms som mycket begränsade. Arbeten som kan vara störande för rennäringen utförs i samråd med Kalix sameby. Innan byggstart hålls samråd med samebyarna där lämpliga tidpunkter för arbeten fastställs. Byggprocessen miljösäkras genom upprättandet av objektanpassade miljökrav samt att regelbundna miljöronder genomförs under byggnadsskedet. Vid dessa tillfällen kontrolleras att uppsatta mål och krav efterlevs av aktuell entreprenör.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 1.1 INLEDNING... 2 1.2 AVGRÄNSNING... 2 1.3 ORIENTERING... 3 1.4 SYFTE... 3 1.5 TIDIGARE UTREDNINGAR OCH BESLUT... 3 2 PLANERADE ARBETEN... 4 2.1 ÖVERGRIPANDE ARBETEN... 4 2.2 PLANERADE TRUMARBETEN... 4 2.3 BÄCKOMGRÄVNING... 4 3 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 3.1 GÄLLANDE PLANER... 4 3.2 RIKSINTRESSEN... 4 3.3 NATURA 2000... 5 3.4 LAGSTIFTNING... 5 3.5 NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL... 5 3.6 MILJÖKVALITETSNORMER... 5 3.7 MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER... 6 3.8 VERKSAMHETENS MARKANSPRÅK... 6 3.9 NOLLALTERNATIV... 6 4 MILJÖKONSEKVENSER FÄRDIG ANLÄGGNING... 7 4.1 NATURMILJÖ... 7 4.2 FRILUFTSLIV... 11 4.3 LANDSKAPSBILD... 12 4.4 NATURRESURSER... 13 4.4.1 Material och massor... 13 4.4.2 Jord- och skogsbruk... 13 4.4.3 Vattentäkter... 13 4.5 RENNÄRING... 14 4.6 KULTURMILJÖ... 15 4.7 HÄLSA... 16 4.7.1 Barriäreffekter... 16 4.7.2 Vibrationer, buller och luftföroreningar... 16 4.8 MARK- OCH VATTENFÖRORENINGAR... 17 5 MILJÖKONSEKVENSER UNDER BYGGTIDEN... 18 5.1 MILJÖEFFEKTER UNDER BYGGTIDEN... 18 5.2 KRAV OCH REKOMMENDATIONER... 20 6 KÄLLOR... 21

1 FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Inledning Befintlig Haparandabana, delen Morjärv-Haparanda är av dålig kvalitet. Banan är inte heller elektrifierad och trafikeras endast av diesellok. På grund av brister i banunderbyggnadens bärighet och den nedslitna banöverbyggnaden begränsas hastigheten till 70 km/h med nedsättningar under vissa delar av året till ca 40 km/h. Detta medför att trafikeringskostnaderna blir mycket höga, vilket hämmar och begränsar trafiktillväxten. Detta kan på sikt äventyra banans fortsatta existens. Med anledning av detta planerar Banverket för en ny 42 km lång kustnära järnväg mellan Kalix och Haparanda, se bild 1. Denna nya sträckning ska tillgodose det befintliga och kommande transportbehovet med koppling både till stambanan och till Finland och vidare österut. Projektet omfattar även broar och trummor längs den nya järnvägen som kan göra intrång i vattendrag längs sträckan. Bild 1. Planerad ny järnväg mellan Kalix och Haparanda. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår i ansökan om vattenverksamhet enligt 11 kap Miljöbalken. Nedan redogörs för de miljökonsekvenser som kan komma att uppstå av att en ny trumma anläggs i Skaramyrsbäcken. 1.2 Avgränsning Denna MKB omfattar de miljöeffekter som kan uppkomma i samband med omgrävning av Skaramyrsbäcken och genom att en ny trumma anläggs i bäcken till följd av byggandet av järnvägen. Övriga verksamheter som uppkommer i samband med järnvägsbygget och som inte bedöms påverka vattenmiljön beskrivs mer översiktligt i detta dokument då de formellt hanteras i berörd järnvägsplan.

1.3 Orientering (JP 11) börjar vid anslutning mot befintlig järnväg öster om Kalix, km 42+484 och slutar där JP12 tar över vid Hällmyran, mellan Gäddträsket och Sangis, km 54+000. En ny järnvägstrumma planeras i Skaramyrsbäcken, km 46+100, som en del i den nya järnvägen, se bild 2. Trumman är belägen ca 1 km norr om Vånafjärden, i Kalix kommun, Norrbottens län. Trumläge Skaramyrsbäcken Bild 2. Översikt med markerat läge för trumman. Järnvägen sträcker sig i aktuellt område genom ett kuperat kustlandskap med berg täckta av skog och uppodlade dalgångar där bebyggelsen finns. Inga bostäder finns i direkt närhet av det planerade trumläget. Bebyggelse finns ca 0.5 km sydost om trumman. 1.4 Syfte Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att identifiera och beskriva de indirekta och direkta effekter som en planerad verksamhet kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och vattenmiljö. Den ska även beskriva konsekvenserna för hushållning med mark, vatten, material, råvaror, energi och den övriga fysiska miljön. MKB dokumentet ska vara ett beslutsunderlag för beslutsmyndigheten och MKB-processen bidrar även till ökad kunskap och ökad hänsyn genom att påverka planeringen i riktning mot hållbar utveckling. 1.5 Tidigare utredningar och beslut Länsstyrelsen i Norrbottens län beslutade 2007-03-21 efter att samråd enligt Miljöbalken hade genomförts, att järnvägstrumma i Skaramyrsbäcken inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Ett beslut för godkännande av miljökonsekvensbeskrivningen för järnvägsplan 11, Kalix- Haparanda, ny järnväg, togs av Länsstyrelsen i Norrbottens län den 2007-03-14.

2 PLANERADE ARBETEN 2.1 Övergripande arbeten JP 11 på börjar på befintlig järnväg ca 2,5 km väster om Näsbyn i Kalix kommun. De första 2 km går banan öster om och parallellt med väg E4 på ett avstånd av 600-800 m. Järnvägen går omväxlande i skärning genom moränkullar och i bank över myrar och lösmarksområden. Därefter stiger terrängen och järnvägen går in i en 1,2 km lång moränskärning, djupet varierar från 0-10 m. Väster om Byträsket övergår skärningen till bank, med en varierande höjd på 2-9 meter. Här ligger bebyggelsen som närmast på ett avstånd av ca 200 meter. Vid km 46+100 passerar järnvägen Skaramyrsbäcken. Strax öster om Skaramyran går järnvägen omväxlande i bank och moränskärning. Vid km 54+000 slutar JP 11 och JP12 tar vid. 2.2 Planerade trumarbeten En trumma planeras i Skaramyrsbäcken, km 46+100, som en del i ny järnväg mellan Kalix- Hällmyran. Trumman utförs i betong, med en diameter på 1900 mm och längd 39 m. På en sträcka av 75 meter grävs bäcken om för att kunna korsa den nya järnvägen mer vinkelrätt, se ritningar flik 4. Trummans botten läggs 0,4 m under bäckbotten, trumman fylls med bottenmaterial ca 3 m från inlopp och utlopp, erosionsskydd utföres vid in och utlopp, se ritningar flik 4. 2.3 Bäckomgrävning Bäcken kommer att grävas på en sträcka av ca 75 m så att trumman placeras vinkelrätt mot järnvägen. Den omgrävda bäcken fylls med samma bottenmaterial och jordmaterial som den befintliga bäckfåran, som erosionsskydd används krossmaterial, se ritningar flik 4. 3 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Gällande planer Den kommunala översiktsplanen som berörs är Kalix Översiktsplan från 1992. I planen som aktualitetsprövades senast 2001 finns en framtida kustjärnväg utplacerad med en sträckning inte allt för långt ifrån det nu planerade järnvägsträckningen. Arbetet med en ny kommuntäckande översiktsplan pågår för närvarande. I den nya översiktsplanen redovisas samma korridor som i Banverkets järnvägsutredning, den som ligger till grund för järnvägsplanerna. Inga detaljplaner som berörs finns i aktuellt område. 3.2 Riksintressen I miljöbalken ges grundläggande bestämmelser för hushållningen med mark- och vattenområden, s.k. riksintressen. är en järnväg som ingår i såväl stomnätet som EU:s transeuropeiska nätverk (TEN-T). Den utgör ett riksintresse ur kommunikationssynpunkt. Till järnvägens riksintresse hör även nya stråk enligt stomnätsplanen samt markreservat för planerade ny- och ombyggnadsåtgärder som kan förväntas ingå i detta nät.

Järnvägspassagen ligger inom ett område som utgör ett riksintresseområde för rennäringen. Detta beskrivs närmare i avsnitt 4.5 Rennäring. Skaramyrsbäcken har sitt utlopp i Innerfjärden som är en del av Vånafjärden. Vånafjärden ingår som en del av det skärgårdsområde som anges som riksintresse i Kalix kommuns översiktsplan. Riksintresse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv (3 kap 6 miljöbalken) berörs inte. 3.3 Natura 2000 Kalixälven med vissa biflöden är ett Natura2000-område. Skaramyrsbäcken ingår inte i detta Natura 2000 område. Inga Natura2000-områden berörs av verksamheten. 3.4 Lagstiftning Planering och byggande av järnväg regleras genom Lagen om byggande av järnväg (1995:1649) samt Miljöbalken (1998:808) och därtill hörande eller samverkande lagstiftning. Även Plan- och bygglagen (1987:10) samt Kulturminneslagen (1988:950) berörs vanligen också i olika omfattning. I Miljöbalken regleras vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla och hur planeringsprocessen ska gå till med samråd och utställelse. Vattenverksamhet regleras enligt 11 kap Miljöbalken. Enligt MB 6 kap 1 En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i en ansökan om tillstånd att anlägga, driva eller ändra verksamheter enligt 9, 11 eller 12 kap. 3.5 Nationella miljökvalitetsmål I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål och i november 2005 antogs ett 16:e mål. Målen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Anläggandet av en ny trumma och omgrävning av Skaramyrsbäcken bedöms främst beröra målen som avser, levande sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker, ett rikt växt- och djurliv samt levande skogar. Målen berörs genom att Skaramyrsbäcken kommer att grävas om på en sträcka av ca 75 m och en ny trumma kommer att anläggas i bäcken. Flora och fauna kan komma att påverkas lokalt i samband med byggnationer men på sikt kommer målen att vara uppfyllda. Projektet kommer inte att motverka måluppfyllelsen. 3.6 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap Miljöbalken. Idag finns tre förordningar om miljökvalitetsnormer, en för föroreningar i utomhusluft, en för olika parametrar i fisk- och musselvatten och en för omgivningsbuller. Normerna för fisk- och musselvatten avser endast vissa, i författning utpekade vatten. För att upprätthålla kvaliteten på de utpekade områdena ska de skötas enligt det program som Länsstyrelsen tagit fram för aktuella vatten. Ny trumma påverkar inte kvalitén på utomhusluften (elektrifierad järnväg), delar av Kalixälven omfattas av normen för fisk- musselvatten dock inte berört vattendrag, förutsättningar för omgivningsbuller påverkas inte av ny trumma (åtgärder för buller görs för projektet som helhet). I samband med anläggandet av en ny trumma kan kvalitén på utomhusluften samt buller lokalt påverkas under en begränsad tid genom att maskiner kommer att användas. Projektet medför inte att några gällande miljökvalitetsnormer åsidosätts.

3.7 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Miljöbalken innehåller ett antal allmänna hänsynsregler (MB 2 kap) som ger uttryck för olika principer som strävar mot en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Dessa regler tar upp bevisbörda, kunskap, försiktighet, lokalisering, hushållning och kretslopp, produktval, skälighet, avhjälpandeskyldighet samt högsta acceptabla störningsnivå. I detta projekt kommer de hänsynsregler som är relevanta att beaktas och uppfyllas. Ansökan om vattenverksamhet inklusive miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Projekteringen samt miljökonsekvensbeskrivningen har utförts av erfarna projektörer och handläggare och följer gällande normer och krav. Kunskaper från tidigare upprättad förstudie, järnvägsutredning, järnvägsplan, arkeologiska utredningar/undersökningar, naturvärdesinventeringar samt genomförda samråd för detta projekt har tagits till vara. Lämpliga lägen för trummor har studerats. Dessutom har ytterligare kontakter tagits och fördjupade kunskaper sökts för att få ett så fullständigt underlag som möjligt. 3.8 Verksamhetens markanspråk Den mark som berörs av ny järnväg och trumma i Skaramyrsbäcken är bäcken och området som berörs av omgrävningen av bäcken. I samband med anläggandet av trumman kan marken i närheten komma att påverkas. Det enda område som berörs permanent är det område som berörs av omgrävningen av bäcken. Bedömningen är att projektet inte innebär konsekvenser på hydrologin i området. Trumman berör fastigheten Vånafjärden 12:1. 3.9 Nollalternativ Den 14 juni 2006 beslutade regeringen om tillåtlighet enligt 17 kap Miljöbalken för byggande av ny kustnära järnväg mellan Kalix och Haparanda. Lokaliseringen av bron är därför avgjord. Järnvägsplan 12 för nya har ställts ut och miljökonsekvensbeskrivningen för järnvägsplanen godkänts. Den utformning som beskrivs i ansökan har valts under detaljprojektering som den mest fördelaktiga ur miljömässiga, tekniska och ekonomiska hänseenden.

4 MILJÖKONSEKVENSER FÄRDIG ANLÄGGNING Miljökonsekvenserna av den nya trumman bedöms bli små. Förslag till åtgärder föreslås i förekommande fall. Bild 3. Illustration, järnvägspassage över Skaramyrsbäcken. 4.1 Naturmiljö Förutsättningar Skaramyrsbäckens avrinningsområde är ca 2-3 km 2. Bäcken har ett litet avrinningsområde som avvattnar ett några kvadratkilometer stort markområde mellan Vånafjärden och Lantjärv. En stor del av avrinningsområdet upptas av sjöar/tjärnar och resterande del av dikade våtmarker. Bäcken rinner långsamt i ett flackt område från Mörtträsket via Vejärvisjön och Byträsket, under E4:an och mynnar i Innerfjärden i den västra inre delen av Vånafjärden. Hela denna sträcka är inte mer än ca 4,5 kilometer inräknat sträckorna genom sjöarna. Bäcken är smal, 1-2 m bred, och dikad i relativt hög omfattning. Även omgivningarna runt bäcken är kraftigt dikade. Bäcken har ett svagt brunt vatten och bottnarna har en järnhaltig beläggning på underliggande mjuka sediment med ett tjockt lager organiskt material. Svavelhaltiga havssediment (svartmocka) ligger på bara någon decimeters djup. En flora- och faunainventering längs järnvägskorridoren mellan Kalix och Haparanda har genomförts under juni-september 2005. Inventeringen omfattar i stora drag en korridor om ca 300 m bredd från Kalix i väster till Haparanda i öster. Inventeringen har omfattat utpekade naturvärden som Natura 2000-områden, riksintressen, naturreservat och biotopskydd baserat på material som togs fram i samband med järnvägsutredningen år 2003. Utöver det har hela korridoren flygbildstolkats för att utvärdera förekomsten av tidigare okända naturvärden. Flygbildstolkningen har legat till grund för planeringen av fältinventeringarna. Skaramyrsbäcken i sig har låga naturvärden. Hela sträckan mellan Vejärvi och Vånafjärden är kraftigt dikad. Bäcken är dock fiskförande och har en mycket viktig funktion som

uppvandringsbäck för lekvandrande fisk från Vånafjärden till de tre sjöarna uppströms i systemet. I sjöarna i området finns gädda, abborre, lake och vitfisk. Det är av stor betydelse att vandringsvägen från havet och upp till sjöarna inte spolieras. Både bäcken och omgivningarna är vegetationsrika. Bottenfaunan är individrik men domineras av olika flugor och mygg medan sländor är underrepresenterade. Den stora andelen sjöar i avrinningsområdet gör att vattenkvaliteten är relativt god trots alla dikningar. Sammansättningen av bottenfaunan visar på att bäcken är svagt näringsbelastad. Banverket har låtit undersöka vattenkvaliteten i vattendragen som skär den nya järnvägssträckningen under säsongen 2006. Syftet har varit att följa upp statusen före byggtiden för att senare kunna upptäcka eventuell påverkan och vid behov kunna vidta åtgärder. Samtliga vattendrag som ingick i undersökningen har långsamma avrinningsförhållanden och deras vattenmiljöer präglas av sulfidhaltiga jordar. Flera av vattendragen är troligen naturligt sura och inte nödvändigtvis försurade. Analysproverna indikerar på att Skaramyrsbäcken är relativt näringsfattig och att den organiska belastningen är låg och bäckvattnet är betydligt grumligt. Bäcken visade sig även vara instabil med avseende på ph-värdet under säsongen 2006, ph-värdet varierade från nära neutralt till surt. Halterna av sulfat i bäcken var betydligt högre än jämförelsevärdet för sulfat för sjöar i Norrland. Analyserna visade på låg eller mycket låg halt av tungmetaller. Enligt fastighetsägare finns det flodpärlmussla i bäcken. Fiskeriverket bedömer efter sina inventeringar i vattendragen att förutsättningarna för att flodpärlmussla ska förekomma i området för järnvägskorridoren är inte uppfyllda. Främst genom att öring saknas i området, vattnet är humöst (färgat), ph är instabilt samt att bäckarna är påverkade av dikning och skogsbruk. Inte heller bottensubstraten är av den karaktären att de gynnar flodpärlmusslan, block med mossa samt mjuka bottnar. Den genomförda bottenfaunaundersökningen visade inte på förekomst av flodpärlmussla. Omgivande marker vid passage av bäck består företrädesvis av våtmarker med lövträd, bild 4. En sumpskog av naturvärdesklass 3 i anslutning till trumläge är registrerat hos Skogsstyrelsen. Inga nyckelbiotoper eller andra högre naturvärden finns registrerade. Det finns inte heller några Natura 2000 områden eller naturreservat i närheten av trumläget, bild 5. Bild 4. Naturmiljö.

Trumläge Bild 5. Skaramyrsbäcken intill järnvägslinjen (foto: Enetjärn Natur AB). Miljökonsekvenser Risk för grumling kommer framför allt att finnas i samband med schaktningsarbeten i vatten samt under perioder med stora regnmängder då vissa markytor kommer att vara blottlagda utan vegetationstäcke. Grumlingen bedöms vara övergående och bedöms därför inte ge några bestående negativa konsekvenser för populationerna av fisk och andra vattenlevande organismer. Finsediment som täcker stenar och hålrum medför normalt att bottenfaunan påverkas negativt till följd av en försämrad syresättning. En pålagring av finsediment kan också betyda att bottenfaunan får svårare att tillgodogöra sig den underliggande födan. Fiskarna, liksom många andra djur som lever i rinnande vatten, är beroende av att kunna vandra upp och ner längs vattendraget. Den planerade utformningen av trumman medför inte något hinder för denna vandring. Dessutom bör nyanläggningar utformas om möjligt så att en naturlig bäckbotten kan behållas Trummor för genomledning av vattendrag ska alltid ligga så att de inte utgör vandringshinder för fisk, andra vattenlevande organismer eller djur som använder vattendraget som vandringsstråk. Att kunna vandra uppströms och nedströms har mycket stor betydelse för fiskarnas möjlighet till födosök och fortplantning. Vid svåra förhållanden i vattnet, t ex surstötar vid snösmältning eller torrperioder, flyr fisk och insekter ofta nedströms. En fellagd trumma blir då ett effektivt hinder för vandring tillbaka uppströms. Med tiden innebär detta att vattenlivet utarmas kraftigt. Nedan anges sex vanliga förhållanden som orsakar vandringshinder: Fall vid trummans utlopp är en vanlig orsak till att fisk inte passerar trumman. För lite vatten i trumman. Det är viktigt att det finns tillräckligt vattendjup i passagen så att fisken kan komma igenom även vid lågvatten. Olika arter har olika krav och kraven varierar under livscykeln och vid olika tider på året. Exempelvis behöver vuxen lax ha ett vattendjup på minst 30 cm medan öringen klarar sig med ett djup på 10 15 cm, beroende på fiskens storlek. Stark turbulens (virvling) i trumman kan hindra fisken från att simma igenom. Detta är särskilt ett problem för fiskyngel.

Igensättning av inloppet. Avfall och bottenmaterial bör kunna flyta obehindrat genom passagen. Det kan snabbt ansamlas stora mängder kvistar och vass vid trummans ingång, vilket bildar hinder för fisken. Isbildning och svallis vintertid kan också skapa problem. Vattenhastigheten blir ofta stor och vattendjupet motsvarande litet i en slät och rät trumma, vilket kan leda till att fisk inte kan ta sig upp mot strömmen. Det finns stora olikheter mellan arter och ålder när det gäller förmågan att ta sig upp mot strömmen. Avsaknad av torr passage för landlevande djur. Om åtgärder enligt nedan genomförs bedöms de negativa konsekvenserna bli små. Förslag till åtgärder Generellt skall hänsyn tas till befintlig naturmiljö och vattensystem vid passage av vattendrag. Området som tas i anspråk minimeras för att göra påverkan så liten som möjligt. En återställning av naturmiljön i de områden som berörts av företagen genomförs alltid mot bakgrund av Banverkets miljökrav vid upphandlingar av entreprenader. Jordarna i läget för passage av Skaramyrsbäcken är erosionskänsliga och vid behov av erosionsförebyggande åtgärder anläggs ett erosionsskydd med sprängsten eller naturgrus. Trummor bör helst läggas i linje med bäcken uppströms och nedströms. Om en trumma ligger mycket snett (mer än ca 30 ) kan den få en mer koncentrerad ingång, vilket skapar stor turbulens vid hög vattenföring. Avsättningar på bottnen och erosion i kanterna förekommer ofta uppströms trummor som ligger alltför skevt. Av tekniska och ekonomiska skäl läggs trumman i rät vinkel för att reducera trummans längd. För fisken är det positivt att trumman är så kort som möjligt, eftersom det då är lättare att ta sig igenom den. Vid placering av en trumma bör hänsyn tas till att bäcken kan ändra lopp. Trumman är ofta inte i stånd att följa med i förändringar i det naturliga loppet och ett vandringshinder bildas. Områdena runt in- och utlopp bör därför erosionssäkras och eventuella förändringar bör uppmärksammas vid inspektion. Trummor placeras så att den naturliga bäckfåran kan bibehållas. Om detta medför en alltför stark lutning på trumman anpassas trummans placering så att lutningen blir liten, även om det innebär att en delvis ny bäckfåra måste skapas. För att undvika att en trumma för genomledning av vattendrag utgör en ekologisk barriär gäller att nedanstående villkor uppfylls: Naturlig botten. Trummor ska de grävas ned under vattendragets botten och fyllas med naturligt bottenmaterial. Om infodring görs av trumman kan man låta en del sten ligga kvar i trumman så att det efterliknar en naturlig botten där vattnet delvis stannas upp. Naturlig bredd. Utforma trumman så att vattendragets naturliga bredd bibehålls. Naturlig vattenhastighet. Utforma trumman så att vattenhastigheten genom trumman inte nämnvärt avviker från vattendragets naturliga vattenhastighet. Detta kan innebära att man måste överdimensionera trumman, t ex om den grävs ned. Undvik fall. Placera trumman så att fall inte uppstår. Undvik skarpkantat material. Täck sprängsten med naturmaterial som sten och grus. Banverket bedriver i projekt ett egenkontrollprogram Egenkontrollprogram för projekt, ny järnväg Kalix Haparanda där det framgår hur Banverket ska arbeta med kontrollen av projektets påverkan på omgivningen, däribland ingår en del provtagning i recipienten före, under och efter byggtiden. Banverket har låtit undersöka vattenkvaliteten i

vattendragen som skär den nya järnvägssträckningen under säsongen 2006. Syftet har varit att följa upp statusen före byggtiden för att senare kunna upptäcka eventuell påverkan och vid behov kunna vidta åtgärder. Undersökningen av vattenkvaliteten i vattendraget ska uppfylla Banverkets åtagande i egenkontrollprogrammet. Se även avsnitt Miljökonsekvenser under byggtiden. 4.2 Friluftsliv Förutsättningar Området som berörs bedöms ha stort värde som närrekreationsområde för boende i Vånafjärden och vid Byträsket. Omgivande marker nyttjas för friluftsliv, jakt och bärplockning. Det finns inga markerade skoterleder i berört område. Den nya järnvägen går på hög bank fram till korsningen med Skaramyrsbäcken. För passage av Skaramyrsbäcken kommer en trumma att byggas. Fritidsfiske i bäcken kan förekomma. Vånafjärdens skifteslag har fiskerätten i bäcken. Nyttjande av kanot eller båt bedöms inte förekomma i bäcken p.g.a. smal och grund bäck. Miljökonsekvenser Järnvägen kan förutom direkta intrång i frilufts- och rekreationsområden ge konsekvenser i form av buller, visuella störningar och barriäreffekter som minskar tillgängligheten till områdena. Passagemöjligheten längs bäcken förhindras av trumman och järnvägen. För att ta sig längs bäcken måste alternativa vägar som iordningställts för passage av järnvägen användas. Möjligheterna till fritidsfiske kommer inte att påverkas av trumman. Konsekvenserna för friluftslivet bedöms bli små. Förslag till åtgärder Alla arbeten i vatten ska bedrivas så att grumling begränsas, se miljökonsekvenser under byggtiden.

4.3 Landskapsbild Bild 6. Typiskt landskap för området Förutsättningar Landskapet mellan Kalix och Haparanda kännetecknas av en låglänt kustmiljö med barrskog och långsträckta myrområden vilka avlöses av uppodlad kulturbygd, bild 6. Kustlandet är ovanligt rikt på sumpskogar och våtmarker. I detta kustnära område bildas kontinuerlig nya våtmarker då landhöjningen gör att vikar och fjärdar snörs av från havet. Kustmönstret är flikigt, och skärgården består på sina ställen av lösmaterial. Landskapets struktur i form av moränryggar och älvdalar är tydligt formad efter isriktningen vid dess tillbakadragande från kusten mot nordväst under den senaste istiden. Järnvägen förläggs på längre bankar förbi Skaramyrsbäcken. För passage av bäcken anläggs en trumma. Passagen sker i skogbeväxt landskap. Ingen insyn på håll är möjligt. Miljökonsekvenser Anläggande av trumma kommer inte att påverka landskapsbilden i någon större omfattning i förhållanden till anläggandet av järnväg på sträckan. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå. Förslag till åtgärder Trumman utformas med hänsyn till omgivande terräng. Inga ytterligare förslag till åtgärder bedöms nödvändiga.

4.4 Naturresurser 4.4.1 Material och massor Förutsättningar Stora delar av järnvägssträckan går på sedimentjord eller myrmarker. Därför kan urgrävning av sämre massor så som torv, sulfidjord och övriga lösa sediment komma att ske. Enligt geotekniska undersökningar finns sulfidhaltig jord i anslutning till trumläget. Som ett led i arbetet med miljöfrågor i projektet har Banverket tagit fram dokument med rutiner angående bland annat hantering av sulfidhaltiga jordarter. Järnvägen passerar bäcken på hög bank vilket innebär att åtgärderna kommer att kräva fyllnadsmassor, men det finns inte mycket byggmaterial, berg och grus, att tillgå i närområdet. Etableringsområde för byggande av trumma förläggs ett par hundra meter från bäcken, bild 6. Miljökonsekvenser Järnvägen kommer att gå på bank direkt före och efter passage av bäck. På grund av underskott av massor kommer byggnadsmaterial till järnvägsöverbyggnaden att behövas. Naturresurser i form av grus m.m. för genomförande av projektet kommer därför att tas i anspråk. På upplag där vanliga massor läggs upp bedöms risken för föroreningar vara obetydlig. Upplag med sulfidjordar kan i vissa fall orsaka risk för förorening. Därför bör en individuell bedömning göras angående krav på tillstånd för miljöfarlig verksamhet. Om sulfidjordarna hanteras enligt framtagna rutiner bedöms konsekvenserna som små. Förslag till åtgärder Järnvägslinjen har optimerats i plan och profil, bland annat med hänsyn till massbalans så att onödig resursåtgång kan undvikas. Val av täkter m.m. till byggnadsmaterial ska göras med hänsyn till lokal miljö samt med strävan att minimera masstransporterna. Sulfidjord som måste grävas ur ska hanteras enligt särskilda rutiner. Hänsyn ska tas till omgivande mark, exempelvis ska närhet till vattendrag undvikas. 4.4.2 Jord- och skogsbruk Förutsättningar Skogsbruk bedrivs i hela området, det mesta är småskaligt och privatägd. Inget jordbruk berörs. Miljökonsekvenser Inga negativa konsekvenser uppstår av trumman. Åtgärder Inga åtgärder bedöms nödvändiga. 4.4.3 Vattentäkter Förutsättningar Ingen enskild brunn eller allmän vattentäkt finns i närheten av planerad trumma. Miljökonsekvenser Ingen enskild brunn eller allmän vattentäkt kommer att påverkas av byggandet av trumman.

Förslag till åtgärder Inga förslag till åtgärder bedöms nödvändiga. 4.5 Rennäring Förutsättningar Enligt 3 kap 5 i Miljöbalken ska områden som är av riksintresse för rennäringen skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra rennäringens bedrivande. Rennäringens riksintressen ska beaktas i markanvändningen på samma sätt som andra riksintressen. Andra riksintressen, t ex för naturvård eller kulturmiljövård, syftar till att säkerställa vissa objekt, så som ett fornminnesområde, en nationalpark eller ett industriminne. Rennäringens riksintressen består av kärnområden och strategiska områden, de senare i form av svåra passager och huvudflyttleder med tillhörande rastbeten. Tillsammans utgör dessa de geografiska samband i samebyns årscykel, som har betydelse för att renskötseln ska kunna vara en långsiktigt varaktig näring. Jordbruksverket har bestämt vilka områden som är av riksintresse för rennäringen i Norrbottens län. Längs den här etappen korsar nya ett kärnområde av riksintresse, Vitheden. Vitheden ingår i Kalix samebys renskötselområde, bild 7. Kalix sameby är en koncessionssameby vilket betyder att byn har tillstånd från Länsstyrelsen att bedriva renskötsel i området nedanför lappmarksgränsen året om. Förutsättningen för denna typ av renskötsel är att den ska vara till gagn för ortsbefolkningen. Kalix sameby har tillstånd att sköta 1900 renar. Med kärnområden avses de viktigaste områdena där renarna hålls stationärt för bete och reproduktion (brunst och kalvning) och där de kan få betesro. Till dessa områden hör också naturliga samlingsområden dit renarna söker sig själva. Vitheden kärnområde ligger nordöst om Kalix, mellan E4 i sydöst och Korpikå- Lilla Lappträsk i nordväst. Området används under vinterhalvåret som vinterbetesland. Delar av området runt Lantjärv, Bjumisträsk och Vitheden är av samebyn redovisade som naturliga uppsamlingsområden. Anläggningarna vid Vitheden och Grundträsk nyttjas för slakt och skiljning. Lavmarkstillgången är relativt god med mer sammanhängande förekomster runt Vitheden och Lantjärv. Inga renflyttningsleder berörs. Planerad trumma berör endast marginellt riksintresset för rennäringen. Markerna runt trumläget används främst för renarnas vinterbete, norr om E4:an anses betet vara bättre. Efter vinterperioden drivs renen tillbaka norrut. I dagsläget transporteras renen oftast med bil, detta på grund av att terrängen efter befintlig flyttled är svår framkomlig. Miljökonsekvenser Järnvägen kan komma att påverka verksamheten negativt eftersom den blir ytterligare en barriär i området. Anläggandet av trumma i bäcken bedöms påverka rennäringens intressen genom att passage längs med bäcken inte blir möjlig. Med föreslagna åtgärder anses konsekvenserna för rennäringen ändå bli måttliga.

Trumläge Bild 7. Rennäringens intressen i området. Förslag till åtgärder För att hålla flyttleden öppen planeras en planskild passage under eller över järnvägen i anslutning till Lantjärvsvägen (väg 711). Eftersom järnvägen där ligger på bank med en bro över Lantjärvsvägen kan det fria utrymmet under bron vidgas så att renarna kan gå under. För att funktionen ska bli god, både som renpassage och viltpassage, är det mycket viktigt att bron är hög och lång, samt att omgivande mark och växtlighet noga utformas för att uppfylla denna funktion. För anläggandet av en trumma i bäcken krävs inga ytterligare åtgärder. 4.6 Kulturmiljö Förutsättningar Västerbottens museum har under åren 2002 till 2005 genomfört en särskild arkeologisk utredning av järnvägskorridoren. En översiktlig inventering gjordes redan 2002 och 2004 gjordes en utredning av en del av sträckan. Utredningen 2005 var därför en fortsättning på vad som tidigare gjorts av resterande sträcka, samt fördjupade undersökningar av vissa lokaler vars status inte tidigare kunnat avgöras säkert. Inga registrerade fynd finns i anslutning till planerad trumma. Miljökonsekvenser Inga negativa miljökonsekvenser bedöms uppkomma i samband med byggandet av trumman.

Förslag till åtgärder Vid eventuella fynd av fornlämningar under anläggandet av trumman ska arbetena på den aktuella fyndplatsen omedelbart stoppas och kontakt tas med Länsstyrelsens kulturmiljöfunktion för vidare beslut om arbetets fortskridande. 4.7 Hälsa 4.7.1 Barriäreffekter Förutsättningar Med barriäreffekt menas järnvägens inverkan på trivsel och framkomlighet och därav följande effekter på förflyttningsvanor och kontaktmönster. Dels kan själva banan och banvallen utgöra en barriär och dels kan trafiken på banan ge upphov till barriäreffekter. En ny järnväg i närheten av sin bostad eller sitt närområde uppfattas av många människor som ett mycket stort intrång och störning i det vardagliga livet även om planskilda passager byggs för att underlätta framkomligheten. Upplevelsen av störningen avtar dock med tiden i takt med att man vänjer sig med den nya järnvägen. Tågets strålkastare har ett ljus som är väl samlat men ljusstörningar kan framför allt förekomma i form av bländning i kurvor. I dagsläget finns det begränsad kunskap om hur barriäreffekter påverkar människors hälsa. Det som skulle kunna påverka människor är irritation och stress över att man inte kan röra sig i området som man är van vid. Hur detta, kanske i kombination med andra stressituationer, skulle kunna medföra hälsoproblem är dock mycket svårt att bedöma. Stora barriärer i en by kan antas få sociala effekter som påverkar allmän trivsel och medföra ett mindre aktivt liv. Järnvägen passerar i utkanten av bebyggelsen vid Byträsket innan den går över Skaramyrsbäcken. Ingen bebyggelse finns i omedelbar närheten av planerad trumma. Skogsområden i området nyttjas som rekreationsområde och för jakt. Bäcken nyttjas troligen även för fiske. Det finns inga markerade skoterleder eller vandringsleder i berört område. Miljökonsekvenser Passagemöjligheten längs med bäcken kommer att hindras av en trumma. För att ta sig vidare längs bäcken måste iordningsställda vägar och passager användas. Möjligheterna till fiske kommer inte att påverkas av trumman. Konsekvenserna bedöms bli små. Förslag till åtgärder Inga åtgärder bedöms nödvändiga. 4.7.2 Vibrationer, buller och luftföroreningar Förutsättningar I samband med anläggandet av trumman och omgrävningen av bäcken kan det lokalt uppstå buller på grund av att maskiner kommer att användas. Ingen bebyggelse finns i närheten av planerad trumma. Miljökonsekvenser Vibrationsfrågor, bullerfrågor samt luftföroreningar är belyst i miljökonsekvensbeskrivningen för ny järnväg mellan Kalix och Haparanda, Järnvägsplan 12, km 54+000 60+360. I denna konstateras att ingen bebyggelse i järnvägens närhet kommer att kräva förstärkningsåtgärder för

störande vibrationer. Bullerskyddsåtgärder kommer att krävas för de fastigheter som annars skulle få ljudnivåer över Banverkets riktvärden. Anläggande av trumman och omgrävningen av bäcken har lokal påverkan på luftkvalitén under själva byggtiden eftersom maskiner kommer att användas vi brobygget. Spårtrafiken kommer att vara eldriven och den kommer inte att utgöra någon påverkan på luftkvalitén. Förslag till åtgärder Inga förslag till åtgärder bedöms nödvändiga. 4.8 Mark- och vattenföroreningar Förutsättningar Åtgärderna består i anläggande av en trumma i Skaramyrsbäcken samt omgrävning av bäcken. Arbeten i vatten kommer att utföras i samband med schakt. Inga uppgifter på mark- och vattenföroreningar finns. Enligt geotekniska undersökningar finns sulfidjordar i anslutning till trumläget. Miljökonsekvenser Urgrävning av byggnadstekniskt sämre massor som sulfidjord kommer att ske. Sulfidjord som måste grävas ur ska hanteras enligt särskilda rutiner, Hantering av sulfidhaltiga jordar i projekt. Sulfidjord som kommer i kontakt med luft (syre) oxiderar varvid jordens ph kan sjunka kraftigt. Vid urlakning av upplagda massor kan försurande effekter uppstå på nedströms liggande vattendrag. Tungmetaller som finns naturligt i jorden kan också frigöras vid oxidering och vara skadlig för fisk och vattenlevande insekter. Felaktig hantering av sulfidjord kan innebära belastning av försurande ämnen och metaller av mark och vatten. Sulfidjordens försurande egenskaper styr hur massorna ska hanteras. För bedömning av försurande egenskaper kan MRM s rapport, delen Kalix- Haparanda, sektionerna 0+700 och 1+600 försurningspotential, 2005-06-06 nyttjas. Vid uppläggning av sulfidhaltiga jordar ska hänsyn tas till omgivande mark, exempelvis ska närhet till vattendrag undvikas. Kompaktering och täckning med ett tätare ytskikt (t.ex. siltig morän) ska ske för att förhindra sprickbildning och efterkontroller ska utföras. Om sulfidjordarna hanteras enligt framtagna rutiner bedöms konsekvenserna som små. Om sulfidjorden hanteras enligt nedan bedöms inga negativa konsekvenser uppstå. Förslag till åtgärder Hanteringen av sulfidjord ska ske enligt rutin Hantering av sulfidhaltiga jordar i projekt. Massorna bör läggas syrefritt under grundvattennivån eller läggas upp i bankar som täcks med matjord så att växtlighet etableras och på sådant sätt att man kan kontrollera avrinningen från området. Uppläggning får ej ske så att urlakning sker till närliggande bäck eller vattenområde. Banverket bedriver i projekt egenkontrollprogram Egenkontrollprogram för projekt, ny järnväg Kalix Haparanda där det framgår hur banverket ska arbeta med kontrollen av projektets påverkan på omgivningen, däribland ingår en del provtagning i recipienten före, under och efter byggtiden.

5 MILJÖKONSEKVENSER UNDER BYGGTIDEN 5.1 Miljöeffekter under byggtiden Byggtidens påverkan är tidsbegränsad men kan tidvis innebära väsentliga störningar. Misstag och olyckor under byggtiden kan leda till skador med bestående påverkan. Frågor rörande skadebegränsande och återställande åtgärder samt kontroll är därför av stor vikt vid planering och projektering. De konsekvensbeskrivningar som görs i övriga avsnitt i MKB:n utgår från en situation när projektet är färdigställt. Även i de fall där konsekvenserna bedömts som små kan byggtiden innebära påfrestningar och störningar. För att byggprocessen ska kunna genomföras med så små miljöstörningar som möjligt, är det viktigt att även dessa konsekvenser beaktas i MKB:n. Generellt skall hänsyn tas till befintlig naturmiljö och vattensystem vid ny passage av vattendrag. Speciell vikt läggs vid verksamhet som bedrivs i vatten. Under känsliga perioder för fisk ska grumlande arbeten i vatten förhindras. Om behov av sedimentfällor för anslutande diken uppkommer uppförs sådana anordningar. Alla arbeten i eller vid vatten bedrivs så att grumling begränsas. Grumlande arbeten undviks i så stor utsträckning som möjligt under vår och försommar. Anläggningsarbeten undviks om möjligt även under perioder med höga flöden. Åtgärder som schakt vid och i vattendraget kan leda till grumling av vattnet, vilket kan ge både direkta och indirekta effekter på fisk och andra vattenlevande organismer i vattendragen. Olika fiskarter är olika känsliga för grumling. Höga halter suspenderat material är dock dödligt för de flesta arter men även lägre halter kan vara skadligt och ge negativa effekter på fisk. Laxfiskar är särskilt känsliga för grumling och här kan effekter utgöras av påverkan på ägg och yngelutveckling, direkta effekter som död, försämrad tillväxt och minskad motståndskraft mot sjukdomar hos yngel och vuxen fisk, indirekta effekter som t ex stress och beteendeförändringar samt minskad födotillgång. Åtgärderna i och vid Skaramyrsbäcken kan även orsaka erosion och sedimentation vilket kan påverka vattenlevande fauna negativt. För att minska risken för erosion bör användning av alltför stora exponerade ytor undvikas. En ökad sedimentation kan leda till lägre syrehalt på botten och medföra ökad dödlighet hos t ex fiskägg. Sedimentationen kan även leda till en ändrad artsammansättning av bottenfaunan vilket indirekt kan påverka fiskar genom minskad födotillgång. Vid anläggande av trumma bedöms effekterna och konsekvenserna för vattenlevande organismer till följd av åtgärder i Skaramyrsbäcken vara av kortvarig natur och gradvis minska efter att trumman färdigställts. Vid dimensionering av trumma samt schakt- och fyllningsarbeten ska största möjliga hänsyn tas till fisk i bäcken. Vid arbeten i vatten kan det bli aktuellt med skydd mot grumling genom spontning, fiberduk eller dylikt. En tillfällig passage av bäcken kommer att anläggas under byggtiden. Typ av överfart samt vilken sida av den nya bron och som väljs, för placeringen av passagen, bestäms i senare skede. Två alternativa lösningar av överfart föreslås, det ena utförs med trummor i bäcken och den andra med en balkbro över vattendraget, se bild 8. En tillfällig passage kan medföra risk för uppdämning av bäcken, inga ytterligare negativa miljökonsekvenser bedöms tillkomma. Passagen ska dimensioneras så att den inte medför någon uppdämning. Vidare ska passagen anläggas så att den inte utgör ett vandringshinder för eventuell fisk och vattenlevande djur i vattendraget. Grumlande

arbeten i vatten skall alltid minimeras och en återställning av naturmiljön i de områden som berörts av passagen genomförs. Bild 8. Exempel på alternativa lösningar för tillfällig överfart För att begränsa den hydrologiska påverkan på marken i området avser Banverket att utföra delar av anläggningsarbetet på frusen mark. Körning på sank mark ska i möjligaste mån undvikas. En återställning av naturmiljön i de områden som berörts av företagen genomförs alltid mot bakgrund av Banverkets miljökrav vid upphandlingar av entreprenader. Nyttjande av fordon och arbetsmaskiner ställer krav på att dessa hanteras på ett riktigt sätt. Val av oljor och bränslen skall ske på ett sådant sätt att en långsiktigt god hushållning eftersträvas. I miljöprogram ställs krav på hur dessa produkter och fordon hanteras. Sammantaget bedöms inte maskinanvändningen medföra några negativa miljökonsekvenser. Det är av största vikt att petroleumprodukter och andra kemisk-tekniska produkter hanteras och förvaras med största hänsyn till rådande förhållanden och i enlighet med de krav och riktlinjer som föreligger. Detta innebär bland annat att det under byggtiden ska finnas en beredskap för eventuellt spill och läckage. Hantering av sulfidjordar måste göras enligt Banverkets fastställda rutiner Hantering av sulfidhaltiga jordar i projekt för att minimera påverkan på omgivningen. Arbeten som kan vara störande för rennäringen utförs i samråd med Kalix sameby. Innan byggstart hålls samråd med samebyarna där lämpliga tidpunkter för arbeten fastställs. Påträffas under mark dolda, ej kända, fasta fornlämningar i samband med byggandet skall arbetena, i enlighet med 2 kap 10 lagen om kulturminnen m.m. (1988:950), omedelbart avbrytas och länsstyrelsen underrättas. Tillfälliga störningar med avseende på buller och i viss utsträckning vibrationer kan komma att uppstå i samband med anläggande av trumma. Bullrande arbetsmetoder, som spontning, schaktning och tunga transporter, kommer att användas. Bullerskyddsåtgärder kommer att vidtas så att fastställda ljudnivåer och vibrationer inte överskrids.

5.2 Krav och rekommendationer Byggprocessen miljösäkras genom upprättandet av objektanpassade miljökrav samt att regelbundna miljöronder genomförs under byggnadsskedet. Vid dessa tillfällen kontrolleras att uppsatta mål och krav efterlevs av aktuell entreprenör. Objektspecifika miljökrav Anpassade miljökrav upprättas för att systematisera och belysa de krav och åtgärder som genomförs för att miljösäkra byggprocessen. Det underlag som nyttjas vid upprättandet av sådant program består i den MKB som upprättas för aktuellt projekt samt de för Banverket generella miljökrav som föreligger vid upphandling av entreprenader, FU 2000. Nedan anges de viktigaste punkterna som anpassas till aktuell entreprenad: - Hantering av kemikalier och kemisk-tekniska produkter skall ske enligt Kemikalieinspektionens riktlinjer samt Banverkets kemikalieråd. - Beredskap för eventuella spill eller läckage. - Alla kemisk-tekniska produkter skall vara godkända av Banverkets kemikalieråd. Avser entreprenören att bruka en produkt som ej finns godkänd måste densamma godkännas innan den får användas i entreprenaden. - Uttag av naturgrus o dyl. från bergtäkt skall i möjligaste mån minimeras. - Boende i närområdet omkring platsen för trumbygget och övriga intressenter, ska i förväg informeras om att verksamhet planeras. Informationen skall innefatta uppgifter om beräknad omfattning av verksamheten samt kontaktpersoner hos entreprenören. - Hänsyn ska tas till rennäringsverksamheten i området.

6 KÄLLOR Rapporter och undersökningar Kalix-Haparanda, ny järnväg,, km 42+484 54+000, Handling för länsstyrelsens granskning av MKB, BRNT 04/913/BY10, 2007-02-01 Kalix-Haparanda, Kustnära järnväg, Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning, Slutrapport med Banverkets beslut, BRNT 2003:16-IV, 2005-02-28. Enetjärn Natur AB, 2005-09-30. Fältinventering - Ny järnväg. Västerbottens museum, 2005. Särskild arkeologisk utredning, Inför byggande av järnväg, sträckan Kalix Haparanda, Norrbottens län. Enetjärn Natur och Granér Natur och Miljö. 2003. Naturvärdesbedömning inför järnvägsutredning Kalix-Haparanda. Klang, Lennart. 2003. Arkeologisk utredning, etapp 1. Banverket. 2005. Vilda djur och infrastruktur en handbok för åtgärder. Banverket Miljösektionen rapport 2005:5. SLU, Inst. för vattenbruk. 2000. Effekter av grumling och sedimentation på fauna i strömmande vatten en litteratursammanställning. Tyréns, 2006-12-11. Undersökning av vattenkvalitet i vattendrag. Säsongrapport 2006. Fiskeriverket Utredningskontoret i Luleå. 2006-10-26. elfiskeinventering av vattendrag för ny järnväg Haparanda Kalix. Banverket, 2006-12-11. Egenkontrollprogram. Ny järnväg, Kalix - Haparanda. Banverket, 2007-02-01. Teknisk PM Geoteknik., bandel 133, Kalix Haparanda, ny järnväg. Km 42+500-54+000 Banverket, 2007-03-08. Samrådsredogörelse för järnvägspassage över Skaramyrsbäcken vid km 46+100 inom järnvägsplan 11, Digitala källor via Internet www.bd.lst.se www.gis.lst.se www.ren2000.se www.svo.se www.vv.se