Se och hörböcker Undersökning Författare: Anita Hildén
«eà äéãéçéäëáåëíáíìíéíiommr c êñ~íí~êéw^åáí~eáäç å _áäçéêwlãëä~öp~ê~eáäç å_éåöíëëçåkríçê~öìêä ÅâÉê ëáçnubî~páöê~åçiëáçpphêáëíáå~dêìåçëíê ãk cçíçöê~ñáéêwëáçntçåüpu^åáí~eáäç åi qéñíöê~åëâ~êéwgìéáíéêoéâä~ã^_ e~åçä ÖÖ~êÉWe~åëe~ãã~êäìåÇ fåñçêã~í êwiáëäéíüp íüéê rokwk_kwüájommrjmspmpjéçñ _ÉëíåêMSPMPJéÇÑ mìääáâ~íáçåéå êéåç~ëíìíöáîéåáéäéâíêçåáëâñçêãçåüâ~åü ãí~ë ëçãéííéçñjççâìãéåíé efëïéääéä~íëiïïïküákëéläìíáâléçñk aéåâ~åçåâë ÄÉëí ää~ëá~äíéêå~íáî~ñçêã~íñê åef
péjçåüü êä ÅâÉê UåÇersöâåáåÖ c êñ~íí~êéw ^åáí~eáäç å
c êçêç Leknyttan Utbildning AB har fått utvecklingsbidrag från Hjälpmedelsinstitutet för att genomföra en undersökning av hur böcker i Daisyformat bör utformas för att ge barn och ungdomar med läshandikapp spännande och motiverande läsupplevelser. Studien utgår från forskning om barns läsning och bygger på praktisk erfarenhet. Den har genomförts av Anita Hildén, speciallärare och datapedagog, i samarbete med ResursCenter Syn inom Specialpedagogiska institutet och förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS). I denna undersökning observerades och intervjuades barn i åldrarna nio till tretton år med utvecklingsstörning, dyslexi och grav synnedsättning när de använde sig av olika böcker som man kan läsa med öron och ögon. Att lyssna samtidigt som man har boken tillgänglig är ett bra sätt att stimulera läslusten på. Men barnen i studien ansåg att det är viktigt att uppläsaren läser med inlevelse för att boken ska bli intressant att lyssna till. Det är också viktigt att inte känna sig annorlunda när man är ung. Att kunna lyssna i en vanlig MP3- spelare som andra barn och ungdomar och att omslagen till Daisy-böckerna ser tilltalande ut är viktigt för dem. Förutom Se- och hörböcker, som fokuserar på barn och unga, har Hjälpmedelsinstitutet tillsammans med Förbundet Funktionshindrade med Läs- och Skrivsvårigheter givit ut rapporten Framtidens läromedel (Lundgren 2002) med fokus på vuxna. Framtidens läromedel är en sammanställning över krav som bör ställas på texter som ska passa personer med läs- och skrivsvårigheter. Vi hoppas att rapporten Se- och hörböcker ska inspirera bok- och läromedelsproducenter och andra företag att vidareutveckla dagens teknik till nya tjänster och produkter för barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter. Claes Tjäder Avdelningschef Hjälpmedelsinstitutet
fååéü ää c êçêç KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK P p~ãã~åñ~ííåáåökkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk S _~âöêìåç KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK T jéíççkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk U ^îöê åëåáåökkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk V e êä ÅâÉêÉääÉêëÉJçÅÜÜ êä ÅâÉêëçãÜ~ê~åî åíëáéêçàéâíéíkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk V Hörböcker... 9 Hörbok + tryckt bok... 10 Se och hörböcker... 10 Faktaböcker... 11 Tidningar... 11 s~êñ êä ë~ãéç êçåéåçåüáåíéä~ê~ãéç ÖçåÉå\KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK NN Barnens läsintresse... 11 Läsutveckling... 12 Skriftspråk... 13 Ordförråd... 13 Läserfarenhet... 14 Hörutveckling... 15 ^ííä ê~ëáöä ë~ãéç êçåéåjëíìçáéíéâåáâ KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK NS sáäâ~ã àäáöüéíéêñáååëñ êä~êå~ííä ë~ãéç êçåéå\ KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK NT Talbok... 17 Ljudbok... 17 Se- och hörböcker... 17 Anpassade läromedel... 18 Anpassade böcker... 19 Upphovsrättslag 17... 19 Talbokens utformning... 20 Riktlinjer för inläsning... 21 Specialinläsningar... 22 Inläsning... 22 DAISY-läsare och läsprogram... 23 eìêìééäéîéêä~êå~ííä ë~ãéç êçå\kkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk OR Lyssna och läs med musik Stjärnsvenska... 25 Barn med dyslexi... 26 Barn med utvecklingsstörning... 27 Barn med grav synnedsättning... 28 eìêìééäéîéêä~êå~ííä ë~ãéç êçåêéëééâíáîéä ÇÉ êçåçåü Öçå\ KKKKKKK PN Barn med dyslexi... 31 4
Barn med utvecklingsstörning... 32 eìêâ~åëéjçåüü êä ÅâÉêìíÑçêã~ë\ KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK PQ På- och avannonsering... 34 Inläsning - Uppläsning... 35 Spelarens utformning... 37 Förpackningen av DAISY-böcker... 37 Äppelhyllor... 38 Få baksidestexten uppläst... 38 cçêíë~íí~ëíìçáéê KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK PV oéñéêéåëäáëí~kkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk QM Material... 41 _áä~ö~nkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk QO 5
p~ãã~åñ~ííåáåö Barn med utvecklingsstörning, dyslexi och grav synnedsättning har i denna undersökning fått använda sig av olika böcker som man kan läsa med öron och ögon. När barnen lyssnade och läste böckerna har de observerats och intervjuats. Barnen var i åldrarna nio till tretton år. Intervjuerna med barnen visade att alla tyckte mest om en uppläsning med inlevelse därför att den då blev intressantare att lyssna till. Barnen tyckte mer om det sätt på vilket ljudböcker läses jämfört med många talböcker. Därför är det önskvärt att författare och förlag accepterar dramatiserade texter även i talböcker. Barnen med dyslexi, som själva gick till bibliotek och lånade böcker, tyckte inte att förpackningen av talböcker var tilltalande. De vill ha talböcker som ser ut som de böcker deras kamrater lånar. Den dag då alla förlag publicerar sina böcker med en DAISY-skiva i en ficka i omslaget kommer alla barn att läsa samma bok. Då kommer en del barn att läsa med öron, en del barn läsa med ögon och andra barn läsa både med öron och ögon. Uppspelningsmöjligheterna med antingen en DAISY-spelare eller ett datorprogram fungerade bra för samtliga barn. Att läsa en bok med Mp3-spelaren provades endast av några barn med dyslexi. Det här visar att alla typerna av spelare fungerar väl för ungdomsböcker. De barn som vill och behöver se texten har flera uppspelningsprogram i datorn som de kan använda. Programmen fungerar lika bra till barnoch ungdomsböcker men har olika finesser som kan komma mer till användning när barnen läser en faktabok. I läsforskning och i andra redovisade projekt har man funnit att möjligheten att läsa både med ögon och med öron främjar läsutveckling, ordförråd och läsförståelse. Slutsatsen blir en bok en cd - en bok för alla. 6
_~âöêìåç I mitt arbete på två logopedmottagningar i Stockholm möter jag varje år cirka hundra barn med diagnoserna dyslexi, språkstörning, ADHD, Aspergers syndrom och utvecklingsstörning. Det gemensamma för barnen är att de har svårigheter med att läsa och skriva. Det är också vanligt att de har ett dåligt ordförråd och ibland även svårigheter att skriva en sammanhållande text. Framför allt är de ovilliga läsare. Jag vill visa dem hur de kan tillägna sig texter och föreslår då ofta att de kan läsa med öronen. Många av barnen har erfarenheter av bok och band men de allra flesta har inte tyckt om att läsa på det sättet. De beskriver att de inte hann med att följa med texten i boken och att de tappade intresset när de ändrade uppspelningen till långsam hastighet. Jag vill givetvis att de ger läsning med öronen en ny chans och föreslår att de lånar inlästa böcker via sitt bibliotek. Många av barnen har på det sättet då fått hjälp av sina föräldrar att låna både tal- och ljudböcker. Flera av barnen har sedan beskrivit att de inte tyckte att det gick bra att läsa med öronen. Några beskrev att inläsarens röst inte var bra eller att de inte kunde koncentrera sig på inläsningen. Ungdomar med utvecklingsstörning uttryckte att det var för mycket information innan själva boken började läsas. Utifrån dessa erfarenheter och synpunkter från barnen ansökte jag om ett utvecklingsbidrag från Hjälpmedelsinstitutet i syfte att göra en behovsutredning kring hur böcker i DAISY-format bör utformas för att ge barn och ungdomar med läshandikapp spännande och motiverande läsupplevelser. DAISY står för Digitalt Audiobaserat Informations- SYstem. Jag ställde följande frågor som jag ville försöka få svar på: Varför läsa med öronen och inte bara med ögonen? Vilka möjligheter finns för barn att läsa med öronen? Vilka möjligheter finns att läsa med både öron och ögon? Hur upplever barn att läsa med öron respektive både med öron och ögon? Hur kan se- och hörböcker utformas? I mitt sökande efter kunskaper om Daisy-böcker för barn har jag haft en referensgrupp med bred kompetens: Jenny Nilsson och Anne Stigell från Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB), Sven Eklöf från Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS), Hans Hammarlund från Hjälpmedelsinstitutet (HI), Elisabeth Sepulveda och Björn Nyquist från Specialpedagogiska institutet läromedel och Harry Svensson och Jenny Hammarlund från 7
Specialpedagogiska institutet Resurscenter syn. Tack vare dem har jag fått ny kunskap samt kunnat finna material för mitt arbete. jéíçç Varför läsa med öronen och inte bara med ögonen? Under denna rubrik har jag försökt att ta reda på bra anledningar till ett ökat läsande i stort och skäl till att läsa med öronen. Erfarenheter från bibliotekarier vid TPB och flera kommunala bibliotek har samlats i samtal och intervjuer. Hos dem har jag funnit dokumenterade erfarenheter av positivt slag. Vissa svar har gått att finna i läsforskning. Jag har funnit flera resultat som pekar mot att det är bra med ett läsande med både öron och ögon. Intervjuerna med barnen har också belyst den frågan. Vilka möjligheter finns för barn att läsa med öronen? Här har jag tittat på utbudet av olika böcker som kan läsas med bara öronen eller både med öron och med ögon. Jag har tittat på utformningen av böckerna och på de tekniska och juridiska lösningarna. Vidare har jag varit i kontakt med olika aktörer eller förlag som ger ut sina böcker med både text och inläsning. Det finns hittills ett litet antal böcker i DAISY-format där barn kan se texten samtidigt som den läses upp. Barnen har lyssnat på olika böcker både i hemmet och i skolsituationer. De flesta barnen med grav synnedsättning hade tillgång till egen DAISY-spelare. De övriga barnen har använt gratisprogrammet TPB-reader som föräldrar och lärare beställt eller laddat ner. Många av de intervjuade barnen har tillfälligtvis lånat en spelare på sitt kommunbibliotek och i några fall har föräldrar köpt en DAISY-spelare eller en MP3-spelare. Samtliga observerade barn har använt uppspelningsprogram i datorn samt en DAISY-spelare. Hur upplever barn att läsa med öron respektive både öron och ögon? Den sista men viktigaste frågan har jag försökt besvara genom att intervjua och observera barn med läshandikapp. Jag har träffat arton barn med grav synnedsättning i samband med deras skolbesök på Specialpedagogiska institutet Resurscenter syn. Vid dessa besök har jag intervjuat samt observerat barnen. Vidare har jag observerat åtta elever under skoltid i en särskola. Jag har träffat dem vid fyra tillfällen och har då introducerat olika böcker som kan läsas med öronen. Under tiden mellan besöken har klassläraren stimulerat till denna läsning med öronen. Lästräningen pågick under tre månader. Under samma tid har jag träffat och introducerat DAISY-böcker för sex pojkar med diagnosen dyslexi. Pojkarna är i åldern tio till elva år. De har därefter läst DAISY-böcker både i skolan och hemma. Deras lärare har samlat in synpunkter. I mitt arbete på två logopedmottagningar har jag dessutom haft möjlighet att samtala med drygt trettio barn och 8
kunnat ställa frågor om deras erfarenheter av att läsa böcker i DAISYformat. ^îöê åëåáåö I det här arbetet pratar jag om barn som lärt sig läsa och är under tretton år. Det finns flera anledningar till avgränsningen. Före skolstart brukar vuxna mestadels läsa högt för barn och då läser de sällan på egen hand. När det gäller läsintresse brukar man tala om att nio- till tolvåringen är i bokslukaråldern. Biblioteken delar in sina böcker utifrån åldrar och kategorier. Benämningen Hcf är berättelser för barn upp till och med nio år och Hcg finns på bokhyllor med böcker för barn mellan tio och tretton år och TPB:s barnsidor vänder sig till barn upp till cirka tolv år. Lästekniskt brukar barn i grundskolan ha en flytande läsning före tolv års ålder. Många skolor gör läshastighetstest och anser att barn med en läshastighet av 100 ord per minut kan läsa text på en textremsa på TV eller film. Jag har valt att titta på barn- och ungdomsböcker. Vid projektets början fanns endast ett fåtal läromedel i DAISY-format för de yngsta barnen. Ingen av de tillfrågade lärarna som undervisar elever med utvecklingsstörning eller dyslexi hade någonsin använt eller frågat efter läromedel i DAISY-format. I detta arbete finns ett läromedel som barnen har använt och det är DAISY-boken Sara Söder på sal sju. Den har producerats för elever med funktionshinder av Specialpedagogiska institutet e êä ÅâÉêÉääÉêëÉJçÅÜÜ êä ÅâÉê ëçãü~ê~åî åíëáéêçàéâíéí e êä ÅâÉê Titel Författare Förlag Medium Den hemliga Hans LL-förlag DAISY signalen Pettersson Fröken Kerstin Liber DAISY Europa Gavander Julian och Jim Laura Trenter Tiden Cd Pappa Polis Laura Trenter Tiden/panböcker Cd Laura Trenter Puman Laura Laura Trenter Tiden DAISY Trenter Resan till Gunnar Wahlström DAISY 9
NHL och dess fortsättning Rött hjärta blå fjäril Skuggan över stenbänken Stenens öga Spiderwick Nordström Annika Thor Maria Gripe Toni DiTerlizzi Bonnier Carlsen Bonnier Carlsen Rabén & Sjögren DAISY DAISY DAISY e êäçâhíêóåâíäçâ Titel Författare Förlag Medium Grodan och Max Velthuijs Bergh DAISY + bok vännerna Lyssna och läs Olika Almqvist & Cd + bok med musik - Stjärnsvenska författare Wiksell Sagan om den Elsa Beskow DAISY + bok lilla gumman Spökhuset Kerstin Sund Rabén & Sjögren Kassett + bok péjçåüü êä ÅâÉê Titel Författare Förlag Medium Hemligheten Hildén & DAISY Wedén Min lillebror heter Miriam Maria Salmson och Eva Salmson Förlag DAISY Misse, Manick och Maraj Myran Per flyttar Sara Söder på sal sju Sigrand, bild Manus: Cecilia Lundh, Bild:Kristina Grundström Tina Blomander Manus: Cecilia Lundh, Bild:Kristina Grundström Specialpedagogiska institutet Specialpedagogiska institutet Specialpedagogiska institutet DAISY e-bok + bok DAISY 10
c~âí~ä ÅâÉê Titel Författare Förlag Medium Människoboken Ralph Almqvist & DAISY + bok Mårtensson Wiksell qáçåáåö~ê Tidning Förlag Medium Kamratposten Bonnier kasett Bubbel Iris Intermedia kasett ÅH BOJ Iris Intermedia kasett Bubbel kan prenumereras från Iris Intermedia. ÅH BOJ är Synskadades Riksförbunds (SRF) tidning för barn. Man läser bl.a. Bamse med två olika röster och med inlevelse. Kamratposten finns också som inläst prenumeration. s~êñ êä ë~ãéç êçåéåçåüáåíéä~ê~ ãéç ÖçåÉå\ _~êåéåëä ëáåíêéëëé Kännedom om möjligheten att få låna talböcker eller att köpa ljudböcker varierar hos föräldrarna till de barn jag träffat på logopedmottagningen. Många gånger har jag introducerat tekniken och stimulerat dem att ta kontakt med sitt kommunbibliotek. Vid ett möte någon månad senare ställde jag frågor om de DAISY-böcker de lånat och läst. Det visade sig att det inte var alla barn som tyckte om att lyssna till en bok. Som skäl angav de oftast att det inte var kul. När jag bad dem att beskriva vad det var som inte var kul, visade det sig att det kunde handla om att känna ett utanförskap. De gav skäl som: ingen annan läser ju så vem vill gå med en sån töntig bok, den ser ju inte ut som en bok börjar tänka på annat när jag läser. Utifrån dessa synpunkter kom jag att prova en noggrann introduktion av boken i syfte att skapa en positiv läsupplevelse. Arbetssättet presenteras på sidan 16. Övriga barn visade eller uttryckte att deras intresse för att läsa med både öronen och ögonen ökade och därmed slår jag fast att deras läslust ökade. Samma slutsatser drog Kruhsberg-Sjöblom et al. (2005) när de i sitt examensarbete undersökte om DAISY-böcker kunde vara en möjlig väg att få elever att läsa mer, att förbättra läsförmågan och att 11
öka läslusten. Intervjuerna med lärare och elever visade att eleverna ökat sin läsning och att de lässvaga eleverna hade ökat sin läsning mest. De flesta eleverna tyckte att det auditiva stödet hjälpte dem att inte fastna i texten och att läsupplevelsen och läslusten ökade. När det gäller läsförmågan så gjordes inga mätningar som kunde visa detta. Elevernas positiva omdömen om att läsa DAISY-böcker med öron och ha boken tillgänglig samtidigt fick författarna att dra slutsatsen att det stimulerar läslusten (a.a.). i ëìíîéåâäáåö Genom att skapa läslust kan barnet ges möjligheter att även förbättra både läsförståelse och ordförråd. Stöd för detta finns i aktuell läsforskning. Med DAISY-tekniken kan man visa texten samtidigt som texten läses upp. Av den anledningen valde jag att titta på läsutveckling. Att lära sig läsa är en del av språkutvecklingen. Att kunna läsa förutsätter att man på ett automatiskt sätt kan avkoda ord. För att barnet ska tillägna sig innehållet måste det ha en säker avkodning av ord. Läsfärdighet uppstår när man läser anpassade och meningsfulla texter. Läsutvecklingen går i stort sett till på samma sätt för barn med utvecklingsstörning som för barn i allmänhet och därför innefattas alla barn med långsam läsutveckling mer eller mindre i följande text. För att kunna lära sig läsa krävs en medvetenhet om språkets formsida. Nyckeln till koden ligger i insikten om att talets ljud representeras av bokstavstecken och om man kombinerar dessa tecken på ett speciellt sätt så representerar dessa kombinationer samma innehåll som kan återfinnas i talspråket (Frost, 2002). På liknande sätt kan talets ljud representera punktskriftssymboler för den som läser taktilt. När barn läser själva måste de kunna återskapa ett sammanhängande språk. Ett problem uppstår om de har svårigheter att avkoda och gör det så bristfälligt att det blir omöjligt att uppnå ett samspel mellan avkodning och förståelse. När det gäller barn med utvecklingsstörning behöver texten många gånger både vara lätt att läsa och lätt att förstå. När man skriver text för personer med utvecklingsstörning är det viktigt att prova ut informationen i texten tillsammans med representanter för gruppen när det gäller såväl val av ämnesområden som utformning av text och layout. Lättläst information i form av text är inte den bästa lösningen för alla. Det kan vara nödvändigt att överväga även andra medier såsom t.ex. ljudband, video eller interaktiva medier (ILSMH Europeiska Associationen, 1998) (Lundgren, 2002). Grunden för lärande är vilja och motivation. Tillgång till böcker och texter är alla barns rättighet. Utifrån dessa påståenden är det viktigt att barn erbjuds läsupplevelser med innehåll som de är särskilt intres- 12
serade av. Både lärare och föräldrar bör leta upp ämnesområden som barnet är intresserad av för att på så sätt väcka motivationen att arbeta med läsning. Detta kan innebära att vi måste gå utanför de traditionella läsmaterial som brukar finnas i skolan. Frost anser att Ju mer motiverad eller intresserad eleven är, desto mer energi kommer han eller hon att lägga på läsuppgiften. Textens svårighetsgrad kan ibland vara av underordnad betydelse om målet med läsningen är tillräckligt stark. (Frost, 2002, sid 105). pâêáñíëéê â Barn är vana vid det talade språket och utvecklar själva ett beskrivande språk. Vid skolstart möter de skrivna texter vilka är utformade på ett annat sätt än det talade språket. Skriftspråket är mer komplett och komplext än det talade språket och när barnen läser själva måste de kunna återskapa ett sammanhängande och förståeligt språk. Detta kan innebära svårigheter om barnens förmåga att avkoda texten är så bristfällig att det blir omöjligt att uppnå ett samspel mellan avkodning och förståelse. Meningsinnehållet i en text påverkar också avkodningens kvalitet. Frost (2002) anser att när man stärker barnets språkliga kontroll över texten så ökar också möjligheterna att få kontroll över de metaspråkliga insikterna. Han uttrycker det så att man läsmetodiskt försöker skapa ett samband mellan generell språklig utveckling och läsutveckling och mellan generell språkfärdighet och läsinsikt ( a.a. sid.109). En pedagogisk metod är att erbjuda barnet möjligheten att se och kunna följa med i texten samtidigt som han eller hon lyssnar på uppläsningen. Under uppläsningens gång kan eleven koncentrera sig på att matcha de upplästa orden med textens ord i boken. Detta är ett sätt att närma sig läsningen av en viss text innan eleverna får övergå till att självständigt läsa texten. Om texten ligger inom elevens proximala utvecklingszon kommer detta lässätt att stärka elevens läsutveckling, eftersom han eller hon kan skaffa sig en teknisk inblick i vad sammanhängande läsning innebär, vilket annars är ganska svårt att åstadkomma. (Frost, 2002 sid. 110) lêçñ êê Ç Att matcha ord mot text (Frost, 2002) innebär att ett ord införlivas i barnets ordförråd när det hör eller läser det. Genom att komma i kontakt med orden så får jag dem i mitt ordförråd (Lundgren, 2005). Ordförrådet är viktigt för att förstå den text ett barn läser och lyssnar till. Ovan beskrivs att det skrivna språket är mer komplext än det talade, vilket även innebär att det innehåller fler ord som kan vara okända för barnet. Under skoltiden utvecklas 80 procent av ordförrådet och det mesta kommer från texter. När ett nytt ord förekommer i sitt samman- 13
hang medför detta att barnet tillägnar sig ordets betydelse (Stanovich, 1986, sid. 360-407). i ëéêñ~êéåüéí För att bli en god läsare krävs det att man läser mycket. Stanovich (1986) jämför effekterna av barns läslust och läserfarenhet eller brist på läslust och läserfarenhet med det han kallar Matteuseffekten. Ty den som har, han skall få, och det i överflöd, men den som intet har, från honom skall tas också det han har. (Matteusevangeliet kap. 13, Bibelkommissionens översättning) I Matteuseffekten ligger ett mönster av ömsesidiga orsakssamband. Det medför att en förmåga i det inledande skedet av läsutvecklingen blir en orsaksfaktor till den fortsatta utvecklingen av läsförmågan. Utvecklingen av ordförrådet pekas ut som en sådan variabel och likaså den ackumulerade läserfarenheten. Barn som läser mycket ökar sin precision och hastighet i ordigenkänning och så småningom har barnet byggt upp ett lexikon av ord i sitt minne där ordens visuella form och särdrag snabbt kan matchas direkt mot en ny text. Dessa barn behöver inte lägga ner så mycket energi på själva avkodningen utan kan använda sina resurser till att finna meningen med texten. De barn som har svårigheter vid läsinlärningen tenderar att undvika svårigheterna, de läser mindre, de väljer enklare texter och läsningen upplevs som tråkig och svår eftersom de inte får någon behållning av textinnehållet (Myrberg, 2000). Barn får läsupplevelser via böcker och material med skriven text. Barn får även läsupplevelser när en vuxen läser för dem eller då de lyssnar på en inläst bok. De flesta läsande barn får läsupplevelser när de läser själva, men de barn som inte tycker om att läsa kan gå miste om sådana upplevelser. Genom att erbjuda barnen ett stort antal inlästa böcker får de ett komplement till egen läsning. Det är även viktigt att ge lässvaga barn möjlighet att själva välja sina upplevelser och inte alltid vara hänvisade till att bli lästa för (Nilsson, 2002). Åtta barn med dyslexi och samtliga barn i särskolan läste boken Min lillebror heter Miriam. Barnen lyssnade på hela boken vid ett och samma tillfälle. Bilderna i boken beskrivs av uppläsaren, en funktion som var positiv för barnen. En pojke sa: om dom inte berättat om bilden så hade jag aldrig sett nappen. Hans lärare kommenterade att man kan få mycket information från bilderna underlättar förståelsen av texten. Barnen med utvecklingsstörning tappade fokus och därmed intresse när de lyssnade till bildbeskrivningarna. Att få en text presenterad bimodalt i sinneskanalerna syn och hörsel samtidigt höjde elevers resultat på läsförståelseprov till samma nivå som elever utan dyslexi (Montali & Lewandowski, 1996). Olofson (1992) visade även att elever läste med större uthållighet och valde svårare texter när de hade möjlighet att låta en talsyntes läsa texter 14
som presenterades på en datorskärm. Olofsson menar att datorstödet, det bimodala sättet, kan ge möjligheter att kompensera bristande fonologisk förmåga (att läsa genom att ljuda bokstäver) genom att utveckla en morfologisk strategi (att läsa betydelsebärande enheter) vid läsning. e êìíîéåâäáåö Hur utvecklar vi ett barns hörutveckling? Barn hör ord, meningar och berättelser som de kan härma och återge. Vi läser texter och ber barnet återberätta eller besvara frågor. Innan barnet kan läsa måste det ta in allt muntligt. Orden måste upprepas. Barnet lyssnar och imiterar sin omgivning. De använder rim och ramsor och den pedagogiska aktiviteten musik med barn kallar Uddén en musisk lek, (2004). I detta muntliga språk utvecklas strategier för att både förstå och minnas information och berättelser. Alla barn utvecklar inte detta minne och dessa strategier. De barn som har svårigheter med det verbala minnet måste på olika sätt få öva sitt minne genom att få ledtrådar att knyta textinnehållet till. Flera forskare talar idag om betydelsen av god språkförståelse och menar att god språkförståelse har hög signifikans med läsning och läsförståelse (Havtvet, 2005). Myrberg (2005) anser att regelbunden uppföljning av barns språkutveckling i förskoleåldern kan leda till att man sätter in åtgärder ty god ordkunskap predicerar läsförståelse som i sin tur leder till skolframgång. Gruber påvisade i sin avhandling att dyslektiker har svårigheter att urskilja detaljerad information när de lyssnar till talat språk. De har svårigheter med så kallade fonologiska uppgifter, det vill säga att uppmärksamma det talade språkets ljudmässiga karaktär. Han anser att detta pekar mot att dyslektikerns problem har att göra med i vilken form han eller hon har lagrat det talade språket i hjärnan (2003). Ett sätt att utforska svårigheterna är att arbeta med att ge barnet förförståelse för en text. Om ett barn har orden i sig, förstår och kan dem, så underlättar det avkodningen. Dålig läsförståelse och god hörförståelse tyder på dyslexi (Høyen, 2005). De logopeder som utreder de barn som jag träffar på logopedmottagningen tittar just på om det är skillnad mellan hörförståelse och läsförståelse. Vid dessa undersökningar används ofta UMESOL som ett bedömningsinstrument. Exempelvis: Återgivningsprovet undersöker elevens språkliga förståelse när han/hon lyssnar för att kunna bedöma om läsproblemen är specifika för läsning och inte uttryck för en allmän svårighet att förstå. Hur lyssnar barnet? Hur mycket minns barnet? (Taube m.fl., 1984) 15
^ííä ê~ëáöä ë~ãéç êçåéåjëíìçáéíéâåáâ För att få ett barn intresserat av att läsa med öronen behövs en bok som passar ålder och intressen. När jag introducerar en DAISY-bok har jag alltid läst den själv så att jag känner till handlingen väl och kan ge en resumé eller en introduktion till boken. Vi samtalar om innehållet så att jag vet att barnet har viss förförståelse för innehållet. Därefter ber jag barnet att lyssna efter något speciellt. När barnet funnit det som han/hon skulle lyssna efter så trycker han/hon på stopp- eller pausknappen. Barnet svarar på frågan eller berättar om det han eller hon skulle lyssna efter. Därefter får barnet en ny ledtråd eller fråga och undan för undan ökar den textmängd som barnet lyssnar till. Till slut kan barnet lyssna på egen hand och det kan räcka med att ställa frågan: Hur tror du att det kommer att gå? Oavsett spelare eller uppspelningsprogram är stopp- eller pausknappen den viktigaste knappen när man ska lära sig att läsa med öronen. Först måste barnet träna sig i att läsa med öronen för att lyssna. Senare kan barnet lyssna för att lära. Det här arbetssättet jämför jag med rubrikläsning i en textbok. Med en DAISY-spelare kan jag gå till olika rubriker. Jag frågar barnet Vad tror du att du kommer att få veta? Först gissar barn mestadels försiktigt men med övning börjar de gissa friskt. Därefter lyssnar vi på avsnittet. När de lyssnat klart frågar jag: Gissade du rätt? Jag motfrågar utifrån gissningarna. Om det är en faktabok kan barnet ha programmet Word öppet samtidigt och skriva ner sina gissningar. Även svaren på gissningarna och annan information kan barnet skriva. Det här arbetssättet passar även i DAISY-läsarna PlayBack 2000 eller Lexiläser. När barnet har lyssnat färdigt på avsnittet frågar jag om det fick reda på något nytt. Ytterligare ett sätt att arbeta är att barnet kan skriva Vet du att sex gånger. Därefter lyssnar barnet och svarar på sina vet du att frågor. Genom att skriva in svaret får barnet en massa fakta och lär sig en effektiv studieteknik. 16
sáäâ~ã àäáöüéíéêñáååëñ êä~êå ~ííä ë~ãéç êçåéå\ q~ääçâ Talbok är en inläsning av en tryckt bok, antingen på cd-rom i DAISYformat eller på kassett. DAISY står för Digitalt Audiobaserat InformationsSYstem. TPB påbörjade digital produktion i DAISY-format år 2001 och idag läses alla böcker in i det formatet. Talböcker lånas ut via andra bibliotek, till exempel folkbiblioteken och skolbiblioteken, alltså inte direkt från TPB till låntagare. Talboken framställs av dem som har talbokstillstånd utifrån paragraf 17 i upphovsrättslagen. Bilderna visar ett exempel på en talbok till vänster och ett exempel på en ljudbok till höger. iàìçäçâ En ljudbok kan se precis likadan ut, fungera likadant och låta likadant som en talbok. Skillnaden är juridisk. Ljudboken produceras av bokförlag. De marknadsför, distribuerar och säljer den på samma sätt som en tryckt bok. Än så länge finns det endast ett fåtal ljudböcker i DAISYformat. De vanligaste formaten är kassetter, cd-skivor, e-böcker och andra nedladdningsbara format. péjçåüü êä ÅâÉê En se- och hörbok produceras i DAISY-format så att läsaren både kan se text och bild på sin bildskärm och höra texten uppläst. En se- och hörbok kan vara både en talbok och en ljudbok förutsatt att författaren och bildupphovsmannen gett sitt tillstånd. De tre se- och hörböcker som fanns utgivna för barn har använts under projekttiden. Man kan 17
få en upplevelse av liknande karaktär om man använder den tryckta boken samtidigt som man lyssnar till en DAISY-bok. Några sådana böcker har använts under projekttiden. Bilden visar hur en se- och hörbok ser ut på bildskärmen. Den är tagen ur Min lillebror heter Miriam av Maria Salmson, bild Eva Sigrand. Texten läses upp och den gula bakgrundsfärgen visar meningen som läses upp. E-boken Myran Per flyttar finns i ett antal olika former och kan lånas från vissa bibliotek. Den kan lånas från Tyresö bibliotek via länken till elib som är http://www.elib.se/default.asp. Man går till bibliotekets hemsida och väljer en bok. Fyller sedan i lånekortsnummer och på vissa bibliotek även en pinkod. Boken laddas därefter hem så att man kan läsa den på sin dator. Många av de barn och lärare jag mött blandar orden tal- och ljudbok men de menar alla en bok man läser med öronen. När det gäller DAISY-böcker skulle man kunna dela in språkbruket i ett juridiskt, tekniskt och ett kulturellt språk. Juridiskt språk Tekniskt språk Kulturellt språk talbok talbok + format (Se)bok ljudbok bok i Daisyvarianter Hörbok hörbok e-bok, e-lib Se och hörbok fulltextbok multimedia books (på engelska) ^åé~ëë~çéä êçãéçéä Specialpedagogiska institutet ska främja läromedelsförlag så att de tar fram och anpassar läromedel för alla barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder (SOU 2003:15). Regeringen har inrättat ett lärome- 18
delsråd med nio ledamöter som leds av institutets generaldirektör. Rådets uppgift är att främja tillgången till och tillgängligheten av läromedel för barn, unga och vuxna med funktionshinder. Enligt skollagen är Specialpedagogiska institutet den statliga myndighet som har ansvar för anpassade läromedel i grundskola och gymnasium. Specialpedagogiska institutet har en övergripande roll att främja utveckling och anpassning av läromedel för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning så att de får tillgång till läromedel som gör det möjligt för dem att uppnå kunskapsmålen i skolan. Det innebär att Specialpedagogiska Institutet enligt paragraf 17 i upphovsrättslagen har rättighet att producera talböcker och då även i DAISY-format. ^åé~ëë~çéä ÅâÉê Ungdomsböcker och annan litteratur produceras med stöd av paragraf 17 i upphovsrättslagen som talböcker till personer med läshandikapp. Talböcker kan endast produceras av organisationer med talbokstillstånd och kan endast köpas av bibliotek. Rätt att låna talböcker på biblioteket har personer med: synskada rörelsehinder utvecklingsstörning afasi läs- och skrivsvårigheter hörselskada (för användning vid hörselträning) tillfälligt läshandikapp rééüçîëê ííëä~önt Riksdagen har antagit en ny upphovsrättslag som gäller från och med den 1 juli 2005. 17 i Upphovsättslagen reglerar framställningen av anpassade medier för personer med funktionshinder. Den nya lagtexten påverkar bland annat framställningen av talböcker. Var och en får på annat sätt än genom ljudupptagning framställa sådana exemplar av offentliggjorda litterära och musikaliska verk samt av offentliggjorda alster av bildkonst, som personer med funktionshinder behöver för att kunna ta del av verken. Exemplaren får också spridas till dessa personer. Regeringen kan även besluta att vissa bibliotek och organisationer även får: 1. överföra exemplar av de verk som avses i första stycket till personer med funktionshinder som behöver exemplaren för att kunna ta del av verken, 19
2. genom ljudupptagning framställa sådana exemplar av offentliggjorda litterära verk som personer med funktionshinder behöver för att kunna ta del av verken, samt sprida och överföra ljudupptagningarna till dessa personer, och 3. framställa sådana exemplar av verk som sänds ut i ljudradio eller television och av filmverk som döva eller hörselskadade behöver för att kunna ta del av verken, samt sprida och överföra exemplar av verken till dessa personer. Framställning av exemplar, spridning av exemplar och överföring till allmänheten av exemplar med stöd av denna paragraf får inte ske i förvärvssyfte. Exemplaren får inte heller användas för andra ändamål än som avses i paragrafen (Lag 2005:359). q~ääçâéåëìíñçêãåáåö En talboksinläsning måste överensstämma med originalet. Mestadels är talboken en bok som är inläst såsom den är tryckt. Inläsningen är strukturerad så att det ska vara lätt att navigera i boken. På TPB (Talboks- och punktskriftsbiblioteket) finns ett antal varianter av talböcker för barn. Detta för att möta olika läsares olika behov. Bok och Band har ersatts med Bok och DAISY. Bibliotekstjänst säljer färdiga paket till bibliotek där både den tryckta boken och talboken ingår. Specialinläsningar av talböcker är främst gjorda för personer med utvecklingsstörning. Många specialinläsningar har musikinslag och en del har ljudillustrationer. Boken ska ha lättläst text och rak handling. Texten är inläst långsamt, tydligt och med inlevelse. Ibland används flera inläsare för att förtydliga bokens handling och göra det lättare att lyssna. För att kunna titta på bilderna kan man behöva den tryckta boken samtidigt. De böcker som har många bilder är inlästa så att man bör ha den tryckta boken med samtidigt som man lyssnar. Personer med läs- och skrivsvårigheter kan träna sig att läsa tryckt text med hjälp av talböcker för lästräning. Talböcker för lästräning består av en vanlig inläsning och en eller flera långsamma inläsningar. När man lyssnar på talboken följer man samtidigt med i den tryckta boken, som ska ha kort och lättläst text, läsvänlig typografi och ha roligt eller spännande innehåll. Barn, ungdomar och vuxna med läsoch skrivsvårigheter kan använda talböcker för lästräning. Endast själva talboken ingår i lånet från TPB. (http://www.tpb.se) 20
Talboken inleds med information om bokens titel, författare, förlag och inläsare samt ett avsnitt kallat "Information om talboken". I det avsnittet får man bland annat veta: hur man kan förflytta sig i talboken hur boken är inläst om det finns bilder i den tryckta boken vad som står på bokomslaget oáâíäáåàéêñ êáåä ëåáåö Det finns allmänna direktiv för inläsning. Talboken ska följa den tryckta boken så nära som möjligt och den tryckta boken får inte förkortas. Det är nödvändigt att inläsaren har god förståelse av texten. Inläsaren måste också ha närvaro i inläsningen, annars tappar lyssnaren tråden. En bra inläsning gör att lyssnaren kan koncentrera sig på textens innehåll snarare än på hur inläsaren förmedlar texten. Detta förutsätter att inläsarens röst är klar och behaglig att lyssna på samt att artikulationen är tydlig.inläsning skall ske med korrekt frasering. Betoningar och pauser skall återge texten på ett naturligt sätt. Lästempot skall vara anpassat till bokens stil och innehåll En skickligt utförd dramatisering kan ibland vara befogad och uppfattas då positivt av lyssnaren (Talboks och Punktskriftsbiblioteket, 2005-01-01, sid. 3) Vid inläsning av barnlitteratur bör ett ledigare språk användas vid inläsning av inläsarkommentarer än vad som är brukligt i vuxenlitteratur. (a.a., sid. 4 ) Det finns särskilda anvisningar för barnböcker. Barnböcker har en egen på- och avannonsering. Inläsaren läser enligt inläsningsinstruktionen (tryckår, förlag, översättare med mera läses som avannons i talboken). Vid läsning av baksidestext för barn sägs: Nu följer texten på bokens baksida. (a.a., sid. 6) I samma skrift finns anvisningar för inläsning av facklitteratur för seende, talböcker för lästräning samt specialinläsning för personer med utvecklingsstörning. För att böckerna ska blir mer omväxlande att lyssna på innehåller de också musik- och ljudillustrationer eller flera röster. Musiken i specialinläsningar skall spegla stämningen i boken..ljudillustrationer skall knyta an till bokens text och vara 21
tillräckligt långa för att kunna uppfattas väl. Musik- eller ljudillustrationer får inte tona in och ut under löpande läsning, utan skall ligga helt fristående. (a.a., sid. 13) pééåá~äáåä ëåáåö~ê Här finns ett antal böcker som lästs in med ljudillustrationer eller långsam inläsning för målgruppen utvecklingsstörda. I projektet har barn med utvecklingsstörning fått läsa Sagan om den lilla, lilla gumman av Elsa Beskow och Grodan och vännerna av Max Velthuijs. Böckerna består av ett kapitel. Informationen om boken var enkel och tydlig. För Sagan om den lilla gumman lät det så här: Den här boken heter Sagan om den lilla gumman och är skriven av Elsa Beskow. Jag som läser heter Britt Örnehed. När barnet hör ljudet PLING är det meningen att barnet ska byta blad. Texterna har musik och ljudillustrationer. Information om tryckår och liknande kommer sist i boken. Barnen i särskoleklassen hade böckerna framför sig då de lyssnade till uppläsningen. Ingen av barnen följde texten. Däremot tittade de på bilderna. De följde uppläsningen med intresse. fåä ëåáåö Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) är en statlig myndighet vars främsta uppgift är att se till att personer med läshandikapp får tillgång till litteratur på de medier som passar dem: talböcker, punktskriftsböcker och e-text. De producerar anpassade böcker, lånar ut dem och utvecklar ny teknik för produktion och läsning. TPB är lånecentral för landets bibliotek. Den som vill låna talböcker vänder sig till sitt lokala bibliotek, som lånar in det som önskas från länsbiblioteket eller från TPB. Vissa talböcker från TPB kan även användas för lästräning. (http://www.tpb.se/verksamhet/talbocker/) Bibliotekstjänst väljer vad som ska läsas in. Vuxenlitteratur står för 95 procent och resten utgörs av tonårstitlar. Det har blivit praxis att TPB läser in för yngre barn. De läser bara in talböcker men distribuerar både tal- och ljudböcker till biblioteken. Inläsning bör stå i proportion till bokens innehåll och läsarens ålder. Man läser in utifrån riktlinjer för inläsning (se ovan). Hastighet och dramatik anpassas till målgruppen. Inläsarna vill gärna läsa med mer inlevelse än de får. En ungdomsbok kan läsas lite snabbare. (Samtal 23/11-04 med Rose Marie Skagerberg, Bibliotekstjänst). 22
Inläsningstjänst läser in läromedel för skolan samt viss skönlitteratur. De har som mål att återge boken samt ge förlagsinformation. Att ha läsning med mer inlevelse är en resursfråga. Det kostar mer om man ska läsa med mer inlevelse. Då måste inläsaren läsa in sig på materialet. (Samtal med VD Tomas Rendahl, november 2004). LL-stiftelsen ger ut böcker med texter som skrivs med frasriktigt radfall, vilket innebär att en ny mening börjar på nästa rad. De läser inte in några egna böcker. Idag står det inte i uppdraget från staten att LLstiftelsen själva ska producera. Det görs av TPB utifrån riktlinjer för inläsning (se ovan). LL-stiftelsen har däremot läsombud som läser högt för utvecklingsstörda. Specialpedagogiska Institutet ska erbjuda följande: Elever med synskada, rörelsehinder, utvecklingsstörning eller hörselskada kan via Specialpedagogiska institutet beställa anpassade läromedel. För elever med läs- och skrivsvårigheter finns möjlighet att beställa läromedel som redan är anpassade, d.v.s. de läromedel som finns med i Förteckning över specialanpassade läromedel, Punktskriftböcker, talböcker, e-böcker (Specialpedagogiska institutet, 2004, sid. 6).. Beställningen av anpassade läromedel görs av den skola där eleven kommer att studera. (a.a, sid. 6). Hittills har Specialpedagogiska institutet inte läst in läromedel i DAISY-format för elever med utvecklingsstörning. a^fpvjä ë~êéçåüä ëéêçöê~ã För att läsa DAISY-böcker behövs en Daisyspelare, en Mp3-spelare eller ett läsprogram i datorn. I detta projekt har nedanstående program och spelare använts. qm_êé~çéê TPB Reader är ett gratis läsprogram för att läsa talböcker i dator. Programmet kan beställas eller laddas ner från TPB:s hemsida. I programmet kan man variera uppspelningshastigheten steglöst. Man kan även förflytta sig mellan kapitel och underrubrik samt söka på sida. Man kan använda en bokmärksfunktion. Eftersom programmet är kostnadsfritt har det använts av de flesta barnen, både i skolan och i hemmet. Programmet har varit lätt att installera. Det har fungerat så bra att barnen har kunna läsa på egen hand i sina egna datorer. 23
b~ëéoé~çéê Är ett läsprogram för dator som man kan köpa. Programmet erbjuder samordnad hantering av text, ljud och bild i DAISY-format. Programmet är försett med funktioner som är lätta att komma åt antingen via musen eller med snabbkommandon på tangentbordet. Man kan variera uppspelningshastigheten steglöst, förflytta sig mellan kapitel och underrubrik samt söka på sida. Man kan även i detta program använda en bokmärksfunktion.. Programmet har använts i skolan eftersom det följde med böckerna som lästes. Då man vill läsa en bok första gången installerar man först EaseReader för att sedan öppna och läsa boken. Vid nästa tillfälle finns redan läsprogrammet och boken läses upp. Det har varit lätt att installera och barnen har kunna läsa böckerna Hemligheten, Min lillebror heter Miriam och Sara Söder på sal sju på egen hand. Barnen satt i små grupper vid datorn och fick se bokens text på datorns bildskärm. De fick en presentation av innehållet samt något att lyssna efter i texten. Med EaseReader kunde de både se, läsa och lyssna. a~áëójëééä~êéåsáåíçêoé~çéêsáäé Victor Reader Vibe är en liten rund bärbar DAISY-spelare för material i DAISY-format. Den fungerar även för uppspelning av vanliga musik- CD-skivor och MP3-skivor. På samma sätt som i uppspelningsprogrammen kan man variera uppspelningshastigheten steglöst, förflytta sig mellan kapitel och underrubrik samt söka på sida. Man kan använda en bokmärksfunktion. Barnen med utvecklingsstörning och barnen med dyslexi fick läsa DAISY-böcker med spelaren. De läste en eller flera böcker i Wahlströms serie om Adam Wallgren som spelar ishockey. Författare är Gunnar Nordström och seriens första bok heter Resan till NHL. Barnen startade boken i skolan men läste sedan mestadels hemma. En av pojkarna med dyslexi fortsatte att läsa serien. De två första böckerna lästes in av en person och den tredje lästes in av en annan person. När han kom till bok nummer fyra reagerade han på att inläsaren var ytterligare en ny person. Han sa: Hon verkar inte intresserad av hockey. Hon läste inte bra. Om hon hade varit den första som läst böckerna så hade jag nog inte fortsatt. Nu är man ju inne i serien och vill höra fortsättningen. Jag fann att så gott som varje bok hade en ny inläsare. För den här pojken ledde intresset för bokserien till att han fortsatte att läsa dem som tryckta böcker. 24
eìêìééäéîéêä~êå~ííä ë~ãéç êçå\ ióëëå~çåüä ëãéçãìëáâópíà êåëîéåëâ~ Vid mitt besök på Enöglaskolan i Enköping träffade jag Eva Holm som arbetar som utvecklingsledare och lärare i skolan. Eva har alltid sjungit, spelat och klappat rytmer med sina elever. Hon har en vision om att kunna erbjuda upplevelsebaserad läsning. Hon anser att barn lär sig snabbare och enklare om texter följs av musik och rytm. Musik berör. Barnen ska få uppleva en bok och samtidigt höra musik som förstärker prosodin i språket. Förlaget Almqvist och Wiksell trodde att idén skulle passa de böcker som ingår i serien Stjärnsvenska, som innehåller 120 böcker. Texter tonsattes och lästes in. Evas elever utvärderade materialet och nu finns totalt tjugofyra böcker inspelade i Stjärnsvenska 1 6; Lyssna och läs med musik. Så här introducerar Eva en bok: Släcker lampan Var och en läser med sina öron Barnen ger sina bilder Barnen illustrerar med hela kroppen Barnen får se bokens bilder, de samtalar och jämför med sina egna bilder Barnen läser/lyssnar på egen hand Vid mitt besök hade jag möjlighet att intervjua tjugosex barn i skolår 4 som har läst med öronen sedan skolår 1. I klassrummet finns många böcker men inga läsläror. Av de tjugosex barnen föredrar tjugotvå öronböcker när de ska läsa en bok. Barnens kommentarer: Då kan man se egna bilder. Längre bok bättre med öronbok då vill man göra sina egna bilder. Kort bok vill man se bilderna. Korta böcker ska ha bilder, men i långa böcker och det inte finns bilder, då är det bättre att tänka själv. En flicka har läst/lyssnat i datorn. Hennes syskon har programmet TPB-reader hemma. Man får ett hum vad det handlar om. De resterande fyra barnen föredrar ögonböcker. Barnens kommentar: Det är roligare, en bättre upplevelse. Man kan läsa i sin egen takt. Det är bättre att se och höra, inte bara läsa med ögon. 25
_~êåãéççóëäéñá Jag besöker en skola där fyra tioåriga pojkar med diagnosen dyslexi har samma speciallärare. Hon har gjort en liten läsgrupp med dessa pojkar. Vid mitt första besök får de lyssna på Räddboken som ingår i serien Stjärnsvenska från Almqvist och Wiksell. Vi använder oss av den metodik som Eva Holm beskriver ovan. Pojkarna lyssnar mycket koncentrerat och kan sedan återge bokens innehåll och samtala om vad de tycker sig ha hört. Vid mitt nästa besök lyssnar de till Resan till NHL av Gunnar Nordström. Jag presenterar boken och frågar om de kan gissa vilken sport Adam Wallgren håller på med. Ordet ishockey nämns inte direkt men de kan dra slutsatser utifrån den text de lyssnar till. Lektionen räcker inte för att de ska lyssna klart på boken men nu är pojkarnas intresse väckt. Pojkarna vill lyssna klart. Jag tolkar detta som att de gillar inläsningen. De vill lyssna på hela boken. De lånar den och lyssnar på lektionstid. Jag ställer de frågor som finns i bilaga 1, Enkät till barn som läser med öronen. På frågan hur en hörbok ska starta svarar de: Säga vad boken heter, det är ju det som är det viktigaste, och den som skrivit den och det som står bakom, då blir det roligare Vad boken heter och vem som skrivit den, kanske vem som läser Författare, vad boken heter, baksidan Hoppa över, sagan direkt En av pojkarna fortsätter att lyssna till böckerna om Adam Wallgren av Gunnar Nordström. Den tredje boken kommenterar han så här: rösten låter lite trött inte så mycket inlevelse som i de två första böckerna. Där sa han allt perfekt. När jag tittar efter så ser jag att det är en ny inläsare till den tredje boken. Pojken fortsätter med fjärde boken Stoppa Foppa som läses av ytterligare en ny inläsare. Hans kommentar denna gång låter så här: hon läste sämst det lät inte som om hon var så road av hockey. Hennes röst lät som om hon inte tyckte att det var så kul att läsa. Hon uttalade tränaren Steves namn annorlunda än de andra. Pojken tillfrågas om han vill höra den femte boken. Han svarar: Ja, böckerna är ju bra men jag hade aldrig lyssnat på dem om det hade varit hon som börjat läsa dom. Det var ju tur att det var den braiga som började. Lina är tolv år och har dyslexi. Hon har erfarenhet av att lyssna på bok och band i skolan. Hon illustrerar för mig hur entonigt det låter när man sätter bandet på låg hastighet. Hon tycker att det hon fått är 26
entonigt inläst. Hon tycker att det är tråkigt att lyssna när det låter så och menar att det dessutom är svårt att hoppa mellan sidorna. Nu får Lina lyssna till Fröken Europa av Kerstin Gavander. Hon tycker att själva rösten och inläsningen är bra. Hon tycker att inläsaren läser med inlevelse. Hon vill inte höra informationstexten, hon vill hoppa över den. Lina säger: Jag vill börja där boken börjar. Lina vill läsa det hon hört sina klasskamrater läsa så hennes nästa bok blir Rött hjärta blå fjäril av Annika Thor. Det är berättelsen om när Alva ritade ett rött hjärta till Love och våren som följde. Till boken lånar Linas mamma en DAISY-spelare på deras bibliotek. Efter detta köper familjen en egen DAISY-spelare och nu har Lina blivit en bokslukare. Flera barn som är elva till tolv år får tillfälle att låna och lyssna på boken Fröken Europa av Kerstin Gavander och de tycker att det var en bra bok. En av dem är Fredrik som säger så här: Boken va ju bra.med inlevelse och så Men jag vill hoppa över introt. Fredrik har lyssnat på flera ljudböcker, bland annat Sagan om ringen av Tolkien, så han är van att lyssna på böcker. _~êåãéçìíîéåâäáåöëëí êåáåö Jag besöker en särskoleklass med åtta barn i åldrarna tio till tolv år. Vid de första tillfällena lyssnar de till Sagan om den lilla gumman och Grodan och vännerna. Barnen lyssnar och tittar på bilderna i boken. De vänder blad när de hör pling-ljudet. De är måttligt roade eftersom de tycker att böckerna är för barnsliga. Vid nästa tillfälle presenterar jag boken Vättar i väggen av Tony DiTerlizzi för fyra av eleverna klassen. Två elever sitter tillsammans med mig vid en dator där boken läses upp med hjälp av programmet TPB-Reader. De klarar av att starta och stoppa bokens uppläsning. De lyssnar från början och en bit in i boken. Det var ett felaktigt val av mig. Det är en alldeles för svår bok, den ger inga inre bilder och barnen ser uttråkade ut. Två av barnen säger att de inte vill lyssna vidare och två säger att de kanske vill lyssna vidare. Det finns många ord som de inte förstår, exempelvis ordet rubrik som nämns i inledningen. Vid ett tredje tillfälle får barnen lyssna till en ljudbok med tal och bakgrundsmusik. De lyssnar till Räddboken som ingår i serien Stjärnsvenska från Almqvist och Wiksell. Alla åtta barnen vill lyssna klart och de kan återge vad boken handlar om. Jag borde ha videofilmat deras reaktioner. När de lyssnade på talboken skruvade de på sig och började pilla på saker. Då de lyssnade på Räddboken (Stjärnsvenska) satt de däremot koncentrerade och såg ut att lyssna intensivt. 27