Europeiska Dyslexiveckan 1 7 oktober 2012 Europeiska Dyslexiveckan Vill du få svar på några av dessa frågor?

Transkript

1 Europeiska Dyslexiveckan Under vecka 40 uppmärksammar Bibliotek & läranderesurser Europeiska Dyslexiveckan. Vad är dyslexi? Vilket stöd finns? Hur är det att vara student på högskolan om man har dyslexi? Vill du få svar på några av dessa frågor? Besök gärna vår utställning på plan 2!

2 Vad är dyslexi? Ungefär 5-8 procent av befolkningen har dyslexi. Dyslexi är en språkbiologisk funktionsnedsättning och innebär att en person kan uppleva svårigheter att läsa och skriva. Vad ligger bakom dyslexi? Ända sedan slutet av 1800-talet har forskare intresserat sig för dyslexi. Den engelske skolläkaren Morgan var bland de första som beskrev dyslexi hos barn redan år Teorierna om vad som orsakar dyslexi har varierat. Den modell som dyslexiforskare i stort är eniga om idag kallas den fonologiska förklaringsmodellen. Fonologi handlar om språkljud och hur hjärnan uppfattar språkets ljudmässiga uppbyggnad. Att uppfatta språkljud snabbt och säkert är betydande när man läser och skriver. För att kunna avkoda (läsa) och stava ord korrekt måste man koppla ihop språkljud med rätt bokstäver. En person med dyslexi har inte nedsatt hörsel, men uppfattar och behandlar ofta språkljud på ett annorlunda sätt. Fakta fritt omarbetad från och Vetenskapsrådets rapport Dyslexi en kunskapsöversikt (2007)

3 Vad är kännetecknar dyslexi? En person med dyslexi har ofta svårt att avkoda ord snabbt och säkert. Det händer att man läser ett annat ord än det riktiga eller att man tappar bokstäver. Plats kan läsas som plast, prenumerationen kan läsas som prenumeration. Vid stavning kan samma sak hända man använder fel bokstäver, missar bokstäver eller lägger till bokstäver. Problemen ökar vanligtvis vid stress. Läsa och förstå Vid läsning räcker det inte att avkoda ord, man måste också förstå det man läser. Om man lägger väldigt mycket energi på att avkoda orden rätt kan läsförståelsen bli nedsatt. Många personer med dyslexi läser om texter flera gånger för att förstå dem. Detta kan upplevas som ansträngande och tidsödande. Min pappa läser likadant som jag gör En person med dyslexi har ofta någon i familjen eller släkten som läser och skriver på ett liknande sätt. Forskning har visat att det finns en ärftlig faktor. Det finns däremot ingen specifik gen som orsakar dyslexi. Ärftlighet är bara en av många faktorer som har betydelse för hur stora läs- och skrivsvårigheterna blir för individen. Fakta fritt omarbetad från och Vetenskapsrådets rapport Dyslexi en kunskapsöversikt (2007)

4 Att lära sig på andra sätt Det går att kompensera för läs- och skrivsvårigheterna. För personer som har en låg läshastighet och nedsatt läsförståelse är talböcker ett bra sätt att ta del av fack- och skönlitteratur. Med ett talsyntesprogram kan man få texter upplästa, både på internet och i ordbehandlingsprogram. Det finns speciellt utformade rättstavningsprogram som upptäcker stavfel som är typiska för personer med läs- och skrivsvårigheter. Att rita tankekartor och att på andra sätt visualisera kunskap är fler exempel på hur man kan arbeta med inlärning.

5 Inläst litteratur Talböcker Studenter som har en läsnedsättning, och har svårt att läsa tryckt text, kan få sin kurslitteratur som talböcker. Talbok- och punktskriftsbiblioteket (TPB) producerar och lånar ut inläst litteratur. Talböckerna går att lyssna på som mp3-filer, läsa och lyssna på i ett läsprogram på datorn eller med en app för iphone/android eller surfplatta. Som student får man tillgång till TPB-katalogen online. Man laddar ner talböckerna till sin egen dator. Gå till infopunkten i högskolans bibliotek för mer information. Vill du veta mer om högskolans stöd? Du är välkommen att ta kontakt med högskolans dyslexipedagog om du vill veta mer om stödet eller om du vill boka tid för handledning i programvaror, diskutera studieteknik eller texthandledning. Emma Kjellén Dyslexipedagog Rum: J436 Telefon: Mobiltelefon: E-post: Emma.Kjellen@hb.se

6 Hur är det att studera om man har dyslexi? Möt två typstudenter på Högskolan i Borås* Carin har läst på högskolan i ett år. Hon har alltid läst långsammare än sina klasskamrater och hon har svårt att stava. Under gymnasiet gjorde Carin en utredning hos en specialpedagog och det konstaterades att hon hade dyslexi. På högskolan har hon ansökt om stöd och anpassningar. Hon har extra tid på tentor och ibland får hon muntliga tentor. Carin läser kurslitteraturen med hjälp av talböcker eftersom det gör att hon förstår, och kommer ihåg, texten bättre. Carin, 24 år Studerar till civilekonom Institutionen Handels- och IT-högskolan Farid läser sista året på bibliotekarieprogrammet. Farid talar svenska, engelska och persiska flytande, men att läsa och skriva är svårare. Under skoltiden trodde lärarna att Farids läs- och skrivsvårigheter berodde på att han är flerspråkig. Först på Komvux uppmärksammades att Farids läs- och skrivsvårigheter berodde på dyslexi. Farid lär sig bäst genom att lyssna och diskutera med kurskamrater och lärare. Han får anteckningsstöd och använder olika programvaror när han skriver. Farid, 30 år Studerar till bibliotekarie Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan * Studenternas namn och berättelser är fiktiva och exempel på hur det kan vara att vara student med dyslexi.