delårsrapport januari - mars 2011 Första spadtaget till Östers nya fotbollsstadion, Myresjöhus Arena. Foto Per-Erik Sandebäck
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida SAMMANFATTNING 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärld God ekonomisk hushållning Finansiell analys Kommunkoncernen Prognos för helår 2011 5 5 Kommunen 6 Delårsbokslut januari mars 2011 6 Prognos för helår 2011 8 Personal 12 Kommunfullmäktiges mål 14 SIFFERSAMMANSTÄLLNING 2 4 Resultat- och balansräkning kommunen Kassaflödesanalys kommunen Redovisningsprinciper Noter kommunen 26 27 27 28 Kommunal redovisningslag (1997:614): Kommuner ska minst en gång under räkenskapsåret upprätta en delårsrapport, som omfattar en period av minst hälften och högst två tredjedelar av året. Ekonomisk information under 2011: Årsredovisning 2010 (KF) Delårsrapport januari mars 2011 (KF) Delårsrapport januari - augusti 2011 (KF) 19 april 17 maj 18 oktober Kontaktpersoner: Ingemar Waldemarsson, ekonomichef 0470-410 33 Håkan Pettersson, budgetchef 0470-410 34 Katarina Andersson, redovisningschef 0470-410 30 Redovisningar och rapporter kan beställas från: Växjö kommun Ekonomikontoret Box 1222 351 12 VÄXJÖ E-post enligt mall: fornamn.efternamn@vaxjo.se
SAMMANFATTNING MÅL I KOMMUNFULLMÄKTIGES BUDGET 2011 I delårsbokslutet för tre månader beskrivs aktuella händelser under målområdena enligt budget 2011. En mer detaljerad måluppföljning kommer att göras efter åtta månader. I delårsbokslutet uppfylls de finansiella målsättningarna till följd av de positiva resultaten. EKONOMI Efter tre månader redovisar kommunen ett resultat på 45 mkr, vilket är 53 mkr bättre än budgeten för 2011. År 2010 uppgick resultatet för motsvarande period till 69 mkr. Helårsutfallet blev sedan 149 mkr till följd av sänkta arbetsgivaravgifter samt att nämnder och styrelser redovisade överskott. Prognosen för kommunen 2011 indikerar ett helårsresultat på 21 mkr. Det bättre prognostiserade resultatet är främst hänförligt till högre skatteintäkter, högre statsbidrag och utjämning. Sammantaget visar verksamheterna underskott med 24 mkr främst på grund av utvecklingen av ekonomiskt bistånd. Enligt balanslagen finns ett överskott från tidigare år på 592 mkr att ianspråkta till eventuella underskott kommande år. I bokslut 2010 hade fyra nämnder återstående negativt kapital. Enligt gällande regler ska dessa täckas med motsvarande överskott de närmast följande tre åren. Nämnderna har beslutat om åtgärdsplaner för att eliminera de negativa egna kapitalen. Till bokslut 2011 prognostiserar fyra nämnder underskott. Åtgärdsplaner är beslutade med undantag av överförmyndarnämnd och kommunfullmäktige. Åtgärder är utvärderade avseende överförmyndarnämnden men bedöms ej möjliga att genomföra. Helårsprognosen för kommunkoncernen uppgår till + 107 mkr före extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skatt. Kommunen står för + 24 mkr, VKAB för +81 mkr och Smaland Airport AB står för 5 mkr, varav kommunens andel är 2 mkr, inklusive driftbidrag från ägarna på 14 mkr.
OMVÄRLD Regeringens bedömningar i vårpropositionen 2011 Den 13 april presenterade regeringen 2011 års vårproposition. De viktigaste förslagen avsåg: Det tillfälliga statsbidraget på 2,1 miljarder kronor upphör år 2012. För Växjös del innebär det 18 mkr lägre bidrag 2012 mot 2011. De generella statsbidragen minskas med knappt en miljard 2012 på grund av införandet av den nya gymnasieskolan som förväntas medföra effektiviseringar. Ingen statlig satsning på sommarjobb har aviserats under 2012. Enligt regeringens bedömning är återhämtningen i den svenska ekonomin stark och sysselsättningen ökar kraftigt de kommande åren. Det är i stor utsträckning den inhemska efterfrågan som är motor i denna konjunkturuppgång. Såväl privat konsumtion som investeringar ökar starkt. Sysselsättningsfallet i samband med finanskrisen är redan återhämtat. Regeringen skriver upp sin prognos för BNPtillväxten 2011 från 3,7 till 4,6 %. Huvudförklaringen till detta är en starkare efterfrågan såväl i Sverige som i omvärlden. Tillväxten bedöms bli 3,8 % 2012. BNP-tillväxt i Sverige 2002-2009, prognos 2010-2015 Stora överskott 2010 i kommuner och landsting Tillfälliga statsbidrag och förbättrade skatteintäkter i kombination med återhållsam kostnadsutveckling gjorde att kommuner och landsting fick ett överskott på sammanlagt 19 miljarder kronor 2010. 272 kommuner redovisar ett överskott på totalt 14,7 miljarder kronor enligt det preliminära bokslutet. Den 3 maj presenterar SKL Ekonomirapporten avseende kommunerna och landstingens ekonomi inklusive ny skatteprognos. Inflationstakten 2,9 % Inflationstakten, det vill säga förändringen under de senaste tolv månaderna, var 2,9 % (1,2) i mars 2010. Till den totala uppgången sedan mars 2010 bidrog högre boendekostnader i form av högre räntekostnader, hyror och elpriser. Riksbankens mål avseende inflationen ligger på 2 %, men Konjunkturinstitutet tror på en något högre inflationstakt de kommande åren. Fortsatt ökat antal invånare SCB 20101231 KIR 20110420 Folkmängd 83 005 83 222 - Folkökning 982 217 Födelsenetto 470 62 Flyttnetto 516 61 Invandringsnetto 584 108 Till den 20 april har folkmängden i kommunen ökat med 217 (240) personer till 83 222 (KIR). Flyttnettot och invandringsnettot är högre än förra året. Födelsenettot är lägre 62 (106). Kommunens prognos på den förväntade folkökningen under 2011 ligger på cirka 1 200 invånare. Befolkningsökning 2005-2010, prognos 2011 Källor: Statistiska Centralbyrån, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet Den återhämtning av svensk ekonomi som inleddes under 2010 innebär att skatteintäkterna åter ökar. Förändringen av antalet arbetade timmar och timlönen har avgörande roll för utvecklingen av skatteintäkterna. Regeringens kommentarer till sin prognos på skatteunderlaget är sparsamma. De inskränker sig i princip till att den svaga ökningen år 2011 förklaras av det förstärkta grundavdraget för pensionärer. Antal 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1512 1110 1089 1162 949 982 2006 2007 2008 2009 2010 2011 År Sammanfattningsvis är det således en mycket ljus bild som tecknas för den svenska ekonomin. Regeringen bedömer en starkare utveckling lika sannolik som en svagare. Orosmolnen finns främst i den internationella bilden med de skuldsatta finanserna i många länder och även oron i Nordafrika och mellanöstern kan bidra till en svagare internationell konjunkturutveckling till nackdel för Sverige, som är en liten exportberoende ekonomi. 2 Fler jobb och minskad arbetslöshet Arbetsmarknaden fortsatte att förstärkas under mars. Antalet lediga platser ökade och fler fick arbete. Uppgången på arbetsmarknaden är nu märkbar. Arbetslösheten sjunker påtagligt, inte minst för de yngre. Men det finns vissa grupper på arbetsmarknaden som fortfarande har mycket svårt att få in en fot i arbetslivet. Framför allt är det personer med kort utbildningsbakgrund, utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. I mars var 3 926 personer eller 3,4 % av befolkningen 16-64 år i Kronobergs län inskrivna som arbetslösa och 3 702 (3,2 %) personer deltog i arbetsmarknadspolitiska
program med aktivitetsstöd. Det utgör 6,6 % av länets befolkning jämfört med 7,4 % i mars 2010. Arbetslöshet 16-64 år (%) 201103 Förändr mot 201003 Lessebo 4,9-0,6 Växjö 3,8-0,6 Alvesta 3,4-1,1 Ljungby 2,9-1,5 Markaryd 3,4-0,9 Uppvidinge 3,3-0,1 Älmhult 3,2-0,1 Tingsryd 2,9-0,9 Riket 3,5-0,6 Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik mars 3
God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommunerna ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, vilket innebär ett högre krav på ett långsiktigt positivt resultat än att endast ha balans mellan kostnader och intäkter. Ett positivt resultat krävs bland annat för att inflationen inte ska urholka värdet av det egna kapitalet. Dessutom behövs en buffert mot oväntade förändringar i omvärlden. God ekonomisk hushållning kan också definieras som att dagens skattebetalare ska betala för dagens konsumtion. Enligt kommunfullmäktige budget 2011 finns nio verksamhetsmål och två finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Efter tre månader följs två verksamhetsmål och de finansiella målen upp. I delårsbokslutet efter åtta månader görs uppföljning även av övriga mål där så är möjligt. Verksamhetsmål Kostnader för vatten, avlopp och avfallshantering ska, sett över tiden, till 100 procent täckas genom avgifter. Resultatet efter tre månader uppgår totalt + 0,1 mkr för verksamheterna, vilket innebär att målet uppfylls. Målet uppfylls även över tiden. Avstämning mot balanskravet I kommunallagen stadgas, förutom god ekonomisk hushållning, även om balanskrav. Balanskravet innebär att resultatet i bokslutet ska vara positivt. Realisationsvinster får inte inräknas vid balansavstämningen. Prognos 2011 2010 2009 2008 2007 Årets resultat + 21 +149 +83 +92 +138 Realisationsvinst 0 0-1 -1-10 Synnerliga skäl 0 0 0 0 0 Ianspråktag överskott/täckning underskott 0 0 0 0 0 Justerat resultat +21 +149 +82 +91 +128 I utfallet för tre månader liksom i prognosen uppfylls balanskravet. Kommunen har 592 mkr att ianspråkta avseende överskott från åren 2005 2010. Efter tre månader bedrivs nämnders och styrelsers verksamheter inte inom tilldelad budgetram på grund av utvecklingen av ekonomiskt bistånd. I bokslutet beräknas nämnderna redovisa ett underskott på 24 mkr. Antalet sjukdagar per snittanställd har minskat med 0,4 sedan årsskiftet till 15,1 dagar. Finansiella mål Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara cirka 2 % av summan av skatteintäkter och utjämning. I högkonjunktur bör resultatet ligga ännu högre för att kunna möta sämre resultat i en lågkonjunktur. Vid avstämning enligt lagen om god ekonomisk hushållning måste fullmäktige därför medvetet och tydligt öronmärka överskott för att i lågkonjunktur kunna möta eventuella tillfälliga kostnadsökningar och/eller intäktsminskningar. 2 % av summan av skatteintäkter och utjämning innebär ett resultat på ca 70 mkr i genomsnitt för åren 2007-2011. Vid delårsbokslut efter tre månader uppfylls målet. Resultatet för de senaste fyra åren inklusive delårsbokslutet uppgår till drygt 3 %. 4
FINANSIELL ANALYS KOMMUNKONCERNEN Kommunkoncernen består av kommunen, de kommunala bolagen och ett kommunalförbund. Koncernrapporten ska spegla kommunkoncernens relationer till omvärlden, därför elimineras alla interna mellanhavanden. PROGNOS FÖR HELÅR 2011 I tabellen nedan redovisas bokslut 2010 och prognos 2011 före extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skatt. Beloppen avser kommunens ägarandel i bolagen och i Värends Räddningstjänst. Notera att de verkliga årsresultaten kan avvika från prognoserna, som redovisas i tabellen nedan, då bokslutsdispositioner och skatt kan hanteras på olika vis. Prognos Bokslut Mkr helår 2011 helår 2010 Kommunen 24 165 VKAB 81 75 Smaland Airport AB 2-3 Värends Räddn.tj.förb. 0 1 Övriga *) 0 1 Totalt 107 239 *) Växjö Teateraktiebolag, AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg, Arenastaden i Växjö AB, Kulturparken Småland AB. Före extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skatt uppgick resultatet för kommunkoncernen 2010 till + 239 mkr. Prognosen 2011 för kommunkoncernen uppgår till + 107 mkr. KOMMUNEN Kommunens prognos för 2011 uppgår till + 21 mkr. Efter justeringar av aktieägartillskott till VKAB på 3 mkr hamnar prognosen på + 24 mkr. VÄXJÖ KOMMUNFÖRETAG AB, VKAB (100 %) Koncernens prognos för 2011 är + 81 mkr. För bostads- och lokalbolagen är prognosen för helår 41 mkr och för energikoncernen 69 mkr. Prognosen för moderbolaget är -29 mkr. För 2010 redovisade VKAB-koncernen ett resultat på 233 mkr före bokslutsdispositioner och skatt. I resultatet ingick reavinster vid fastighetsförsäljningar med 158 mkr. SMALAND AIRPORT AB (42 %) Bolaget har från sina ägare erhållit ett driftbidrag på 14 mkr och efter detta är prognosen för 2011 + 5 mkr, varav kommunens andel är + 2 mkr. Passagerarvolymerna under perioden är lite bättre jämfört med motsvarande period föregående år. De tre första månaderna 2011 har visat ökade volymer och det hade varit en ännu större ökning om inte Egyptentrafiken hade stoppats på grund av oroligheterna i början på året. För andra året i rad har Ryanair nyligen börjat flyga till Alicante två gånger per vecka. Bokningsläget framöver ser mycket bra ut. Likviditeten i bolaget är fortfarande god. Även med den kommande investeringen på ny röntgenutrusning så skall bolagets likvida medel räcka året ut och lite till. VÄRENDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND (78,5 %) Uppföljningen visar på ett överskott på ca 1 mkr efter tre månader. Prognosen för helåret 2010 är ett nollresultat i enlighet med budget. Under årets första månader har inga långvariga och kostsamma räddningsinsatser genomförts. Det har varit normalt antal bränder och trafikolyckor. 2010 års tematillsyn riktad mot vårdbostäder slutförs. Årets utvecklingsprojekt av kemikalieberedskapen KemKronoberg är påbörjad. Utbildningsdagar för befäl i hela länet kommer att genomföras under året. VÄXJÖ TEATERAKTIEBOLAG (100 %) Periodens resultat följer i stort sett budgeten. Prognosen för helåret är ett mindre underskott. AB REGIONTEATERN BLEKINGE-KRONOBERG (22 %) Budgeten visar på ett mindre underskott 2011 på 0,1 mkr (kommunens andel). I övrigt följer verksamheten beslutad budget. ARENASTADEN I VÄXJÖ AB (100 %) Bolaget bedriver uthyrning av lokaler (Idrottshuset) och äger samtliga aktier i Värendsvallens Fastighetsaktiebolag. Fusionen mellan bolagen pågår och beräknas vara registrerad under april månad. Efter första kvartalet föreligger inga avvikelser gentemot budgeten. Prognosen för helåret är ett mindre överskott för båda bolagen på sammanlagt 0,4 mkr. KULTURPARKEN SMÅLAND AB (41 %) Den ekonomiska utvecklingen följer budgeten under första kvartalet. Prognosen för 2011 är ett mindre överskott på 0,1 mkr (kommunens andel). 5
FINANSIELL ANALYS KOMMUNEN DELÅRSBOKSLUT JANUARI - MARS 2011 RESULTAT OCH KAPACITET Periodens resultat Mkr Period Budget* Resultat 2011-03 Budget- Avvikelse Resultat -8 + 45 +53 * helårsbudget 2011-33 mkr, 3 månader = - 8,2 mkr Resultatet efter tre månader uppgick till + 45 mkr, vilket är betydligt bättre än budget. Vid samma tidpunkt föregående år redovisades ett resultat på + 69 mkr. Resultatet i bokslutet uppgick sedan till + 149 mkr. 160 140 120 100 80 60 40 20 0 138 Resultat i bokslut, mkr 92 83 149 2007 2008 2009 2010 201103 Bokslut per nämnd Efter tre månader redovisar nämnderna totalt ett utfall på + 22 mkr om semesterns påverkan på resultatet exkluderas. Skol- och barnomsorgsnämnden och omsorgsnämnden redovisar positiva avvikelser. Ekonomiskt bistånd inom nämnden för arbete & välfärd visar på stort underskott. I övrigt redovisar nämnderna relativt små avvikelser mot periodiserad budget. Utveckling av nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. 45 På sikt räcker det inte att intäkterna är lika stora utan cirka 2 % av de löpande intäkterna bör finnas kvar för att finansiera årets nettoinvesteringar, för att ha en buffert för oförutsedda händelser som t.ex. negativa skatteavräkningar och konjunktursvängningar samt för att kunna finansiera de pensionsåtaganden som anställda tjänat in före 1998. Verksamhetens nettokostnader och finansnetto bör med andra ord inte överstiga 98 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och skatteutjämning. Det är positivt med ett så lågt tal som möjligt. Utfallet efter tre månader ligger på 95 %, vilket är något lägre än vid bokslut 2010. Ökning från föregående år, % 201103 2010 2009 2008 2007 Skatteintäkt, statsbidrag,utjämning 2,6 5,0 3,6 5,7 6,9 Nettokostnad inkl. avskrivn, finansnetto 5,7 3,4 3,9 7,3 6,6 År 2007 hade kostnadsökningen samma procentuella ökningstakt som intäkterna. 2008 ökade kostnaderna betydligt mer än intäkterna, vilket främst berodde på expansion inom verksamheterna. Till följd av konjunkturavmattningen 2009 avstannade ökningen av skatteintäkter. För 2010 ökade åter igen intäkterna mer än kostnaderna, vilket berodde främst på det tillfälliga konjunkturstödet samtidigt som nämnderna hade besparingskrav. Vid jämförelse 201103 mot 201003 ökar nettokostnaderna mer än intäkterna, vilket beror på löneökningar och ökningar av entreprenader inom omsorgen och skolan. Verksamhetens kostnader och intäkter Verksamhetens bruttokostnader uppgick efter tre månader till 1 163 mkr, en ökning med 63 mkr, eller 5,7 % från förra året. Intäkterna ökade med 17 mkr, eller med 6,1 %. Ökningen beror bland annat på ökade avgifter och bidrag. Skatteintäkter och utjämning Skatten är den dominerande intäktskällan och är beroende av utdebiteringens nivå samt skatteunderlaget. År 2008 sänktes kommunalskatten med 20 öre till 20,76 % efter att dessförinnan har varit oförändrad sedan 1978. I jämförelse med mars 2010 ökade skatteintäkterna, generella statsbidrag och utjämning med 23 mkr till 915 mkr. 10 0 80 60 40 20 0 Nettokosnadsandel i % 96 97 98 96 95 2007 2008 2009 2010 201103 Finansnetto Kommunen har ett positivt finansnetto bestående av ränteintäkter vid utlåning till de kommunala bolagen samt borgensavgifter. Finansnettot uppgick till + 20 mkr efter tre månader, vilket är på samma nivå som vid delårsbokslutet 201003. Investeringar Bokslut 201103 2010 2009 2008 2007 Nettoinvest. Mkr 46 139 115 232 191 (Bruttoinvestering försäljningsintäkter avseende anläggningstillgång) 6
Bruttoinvesteringar i inventarier och anläggningar har under perioden gjorts med 54 mkr. Inom VA har 12 mkr investerats. Investering i biogasanläggningar uppgår till 1,5 mkr. Ombyggnaden av Ekbacken uppgår till 2,6 mkr och till fritidsanläggningar har investerats 2,9 mkr. Pågående arbeten inom tekniska nämnden uppgår till 2 mkr. Inventarier, maskiner och IT har köpts för 16 mkr. I exploateringsområden har 7 mkr investerats. Exploateringsintäkter i form av anslutningsavgifter och tomtförsäljning uppgick till 7 mkr. 4,5 mkr har investerats för pågatåg. Nettoinvesteringarna uppgick till 46 mkr. Dessutom görs investeringar i verksamhetslokaler av de kommunala bolagen och andra aktörer. Investeringar pågår i bl.a. Kungsmadskolan/Teknikum, Arabyskolan och Aktivitetshall Araby. Ett annat stort projekt är Arenastaden. Skattefinansieringsgrad av investeringar Bokslut 201103 2010 2009 2008 2007 Skattefin. invest. % 148 186 147 77 102 (Årets resultat + avskrivningar) / (nettoinvesteringar + försäljning av anläggningstillgångar)) När den löpande driften har finansierats bör det återstå en tillräckligt stor andel av skatteintäkter och statsbidrag för att investeringarna ska kunna finansieras med egna medel. En finansieringsgrad över 100 % innebär att kommunen kan egenfinansiera investeringarna utan att låna eller att minska likviditeten. En hög finansieringsgrad innebär också att det finansiella handlingsutrymmet kan bibehållas inför framtiden. Nettoinvesteringar/avskrivningar Bokslut 201103 2010 2009 2008 2007 Nettoinv / avskrivn % 200 123 131 244 162 Nettoinvesteringarna i förhållande till avskrivningarna visar att investeringarna översteg avskrivningarna. Investeringsnivån fortsätter att ligga på en hög nivå. RISK OCH KONTROLL En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i ett kort och långt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta eventuella finansiella problem. Soliditet Procent 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 07 08 09 10 1103 År Eget kapital inklusive ansvarsförbindelse för pensioner injänade före 1998/totala tillgångar. 2007-2010 avser bokslut per 31/12 Den långsiktiga betalningsförmågan mäts genom soliditeten, som visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. Soliditeten är beroende av resultatutvecklingen och förändringen av tillgångarna. En försämrad soliditet är en varningssignal som måste beaktas. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelser för pensioner uppgick till 26 % per 2011-03-31. Det ligger på samma nivå som vid årsskiftet. Kommunen måste ha ett positivt resultat i kombination med en reglerad investeringsvolym för att klara av att bedriva verksamheten enligt nuvarande nivå på lång sikt. Om inte detta sker lämnas en skuldsättning som måste finansieras av framtida generationer. Skuldsättningsgrad Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Växjö kommun har en låg skuldsättningsgrad (32 %) på grund av att kommunens bolag äger verksamhetslokalerna. Sedan årsskiftet har skuldsättningsgraden ökat något beroende på ökade långfristiga skulder. Orsaken till ökningen är att långfristiga lån har upptagits för utlåning till Växjö Lakers för byggnation av hockeyarena. Balanslikviditet Bokslut % 201103 2010 2009 2008 2007 Balanslikviditet 121 107 92 102 105 (omsättningstillgångar / (kortfristiga skulder skuld för intjänad semester och okompenserad övertid)) Balanslikviditet beskriver betalningsförmågan inom det närmaste året. Vid värdet 100 klarar man precis sina kortfristiga åtaganden. Skulden för intjänad semester och okompenserad övertid har exkluderats eftersom skulden inte bedöms resultera i några större utbetalningar de närmaste åren. Kassa, bank och kortfristiga placeringar har sedan årsskiftet minskat med 103 mkr till -61 mkr. Att kassa/bank ligger på minus innebär att krediten, som finns på kontot, har utnyttjats. Detta beror på att utlåning har gjorts till Växjö Lakers. 7
Likviditeten krävs för att klara av stora utbetalningar under året t.ex. löner, hyror och större investeringar. Överlikviditeten i övrigt utlånas till bolagen enligt de finansiella riktlinjerna. Den finansiella beredskapen på kort sikt bedöms vara mycket god. Kommunen kan betala sina kortfristiga skulder dels genom likvida medel och kortfristiga fordringar, dels genom kreditmöjligheten i koncernkontot. Utlåning till de kommunägda bolagen Efter tre månader 2011 uppgick den totala utlåningen till de kommunala bolagen till 1 821 mkr. Borgensåtagande Mkr 201103 2010 2009 2008 2007 Borgensåtagande 5275 5189 4684 4376 4339 Koncernens resultat - 363 141 130 286 Höga borgensåtaganden kan anses utgöra ett potentiellt risktagande. Räknat per invånare är borgensåtagandet för kommunen betydligt över genomsnittet i landet. Den goda ekonomin i de kommunägda bolagen medför dock ytterst liten risk för kommunens åtagande. Borgensåtagandet har ökat de senaste åren till följd av nyupplåning i samband med nybyggnation. Pensioner Den s.k. blandmodellen för pensionskostnader innebär att endast nyintjänade förmåner tas med som kortfristig skuld i balansräkningen. Enligt beslut betalar kommunen ut hela den avgift som får avsättas som individuell del avseende pensioner. Ur ett riskperspektiv är det viktigt att beakta ansvarsförbindelsen avseende intjänad pension innan 1998. Vid årsskiftet 2010/2011 uppgick ansvarsförbindelsen för pensioner till 1 659 mkr. Utifrån en 40-årsprognos gjordes under 2008 en analys av pensionsskuldens förändring, utvecklingen av kostnaderna för pensioner och likviditetspåverkan. Kommunfullmäktige har därefter beslutat att inte bygga upp några särskilda reserver för framtida pensionsåtaganden. Demografiska förändringar bedömdes ha större påverkan på kommunens framtida ekonomi. PROGNOS FÖR HELÅR 2011 Prognosen för helåret 2011 baseras på nämndernas bedömningar efter åtta månader och indikerar ett resultat på + 21 mkr. Prognosen är 54 mkr bättre än budget. Orsaken är främst hänförligt till högre skatteintäkter, högre statsbidrag och utjämning. Sammantaget visar verksamheterna underskott med 24 mkr. Ekonomiskt bistånd är den främsta orsaken till underskottet bland verksamheterna. I samband med årsbokslutet kommer en bedömning av värdet på aktieinnehavet i Smaland Airport AB att göras. GEMENSAM FINANSIERING +78 MKR I nedanstående tabell redovisas de avvikelser som finns under gemensam finansiering. Den positiva prognosen hänför sig främst till ökade skatteintäkter p.g.a. slutavräkningar för 2010 och 2011 samt ökade statsbidrag och utjämning. Mkr Budget Prognos +/- Skatter 2 968 2 982 + 14 Ink.utjämn 535 543 + 8 Kostn.utjämn - 122-125 - 3 Reglbidr/avgift 14 85 + 71 LSS-utjämning 65 55-10 Fastighetsavgift 121 124 + 3 Pensioner - 75-85 - 10 Finansnetto 67 73 + 6 Förv. fastigheter 0-1,3-1,3 +77,7 SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET EXKL. GEMENSAM FINANSIERING - 26 MKR Den skattefinansierade verksamheten, exkl. gemensam finansiering, beräknas ge underskott med -26 mkr. Den prognostiserade budgetavvikelsen fördelas enligt följande, mkr: Byggnadsnämnd - 0,5 Gymnasienämnd - 3,1 Kommunstyrelsen + 0,4 Nämnd för arbete & välfärd - 30,0 Omsorgsnämnd + 10,0 Teknisk nämnd - 3,2-26,4 Byggnadsnämnd prognostiserar ett underskott med 0,5 mkr. För anpassningsbidrag har avsatts 2,2 mkr vilket med stor sannolikhet inte kommer att räcka. Tendensen har under senare år varit ökande efterfrågan på anpassning och eftersom det är en rättighet, när villkor är uppfyllda, finns inte alternativet att avslå ansökan. Underskottet 8
beräknas uppgå till ca 0,5 mkr. Nämnden har föreslagit att ansvaret för handläggning av bostadsanpassningsärenden förs över till omsorgsnämnden den 1 juni. Skulle så ske minskas det beräknade underskottet i motsvarande mån. Både intäkter och kostnader, exklusive bostadsanpassningsbidrag kommer att överskrida budget beroende på merarbetet i den nya plan- och bygglagen. Fritidsnämnden Med tanke på de stora verksamhetsförändringar som fritidsnämnden står inför när det gäller Arenastaden och nya tillkommande arenor, sporthallar och övriga idrotts-anläggningar med föreningsdrift, är den ekonomiska prog-nosen för helårsutfallet svårbedömd. Fritidsnämnden har under årets första kvartal dessutom tilläggsdebiterats höga kostnader avseende 2010 års energi och vattenförbrukning i nämndens anläggningar. Nämnden arbetar målmedvetet för att de olika verksamheterna ska klara intentionerna om ett balanserat resultat i 2011 års bokslut. Gymnasienämndens helårsprognos pekar på ett underskott motsvarande 3,1 mkr. Anledningen är bland annat att de organisationsneddragningar som håller på att genomföras inte kommer att få full ekonomisk effekt under 2011. Arbete pågår med att minska personalstyrkan inför höstterminen 2011. Det finns en övertalighet inom gymnasieförvaltningen på grund av arbetsbrist motsvarande 14 tillsvidaretjänster. Detta kommer dock att endast ge en marginell ekonomisk effekt under 2011. Under 2012 beräknas neddragningen få helårseffekt och motsvara ca 7 mkr. Utöver detta kommer ett antal visstidsanställd personal att avslutas efter avslutad vårtermin. Nämnden har sedan ett år tillbaka beslutat om resultatöverföring på enhetsnivå, vilket innebär att enheterna själva får inarbeta eventuella underskott inom de kommande tre åren. Kommunstyrelse Prognosen är beräknad till +0,4 mkr sammanlagt för kommunstyrelsens verksamheter. I prognosen har hänsyn tagits till att ökade kostnader för höjda arvoden och ökat timantal kommer att kompenseras fullt ut. Kollektivtrafikens projektanslag bedöms kunna användas fullt ut under året. Inom särskild kollektivtrafik har hänsyn tagits till ökat antal resor samt igångsättningskostnader i samband med övergång till ny organisation. Kommunstyrelsen beräknas sammantaget kunna hålla budgeten och lämnar en nollprognos. Kulturnämnden Utifrån nu kända förutsättningar beräknar kulturnämnden att redovisa ett resultat för 2011 som ligger i nivå med anvisade budgetram. Miljö- och hälsoskyddsnämnd Intäkterna och kostnaderna för miljöskydd, hälsoskydd och livsmedelkontroll följer väl upprättad budget. Den politiska nämndens kostnader är något högre än budgeterat för perioden, men även dessa prognostiseras bli enligt budget. Omsorgsnämnden prognostiserar ett överskott på 10 mkr. Arbetet med pågående strategier fortgår bl.a. på hur personalens arbetstid används och att finna resurseffektiva bemanningslösningar. Nämnd för arbete & välfärd prognostiserar ett underskott på 30 mkr, varav det ekonomiska biståndet står för merparten. De flesta verksamheter inom nämndens ansvarsområde förväntas hålla budget under året. Två verksamheter avviker: det ekonomiska biståndet, som prognostiseras till ett underskott på 28 mkr, samt sfi, svenska för invandrare, ett underskott på 2,5 mkr. Vid prognos av det ekonomiska biståndet har hänsyn tagits till fortsatt högt antal nystartsjobb, samt att arbetsmarknaden förbättras över lag. Återhämtningen på arbetsmarknaden har dessvärre tidigare visat sig haft en fördröjd påverkan på biståndsgrupperna, även om merparten söker bistånd p.g.a. av arbetsmarknadsskäl. Anslaget för den politiska nämnden förväntas gå med ett litet underskott, främst beroende på utbildningsinsatser vid ny mandatperiod. Vissa övriga verksamheter förväntas gå med sammanlagt 1 mkr i överskott. Åtgärder för att nå balans När det gäller det ekonomiska biståndet ses inga möjligheter att nå budget. Biståndet har ökat med 60 % sedan 2007, medan budgeten ligger på samma nivå. Det höga antalet nystartsjobb kommer nu att planas ut, eftersom det av KF anvisade strukturbidraget för anställningshöjande insatser (44 mkr) inte rymmer fler. En anställning varar i ett år. Med nuvarande takt kommer anslaget att vara slut under försommaren 2012. Komhall, som planeras ta emot de första deltagarna i slutet på året, kommer att vända sig till dem som står allra längst ifrån den ordinarie arbetsmarknaden. Detta kan också förväntas få positiv effekt på det ekonomiska biståndet. Eventuellt måste antalet sfi-grupper sänkas för att underskottet skall jobbas in. Detta kommer troligtvis att medföra att det återigen blir en sfi-kö. I övrigt jobbas ständigt aktivt med kostnadseffektiva alternativa lösningar på hemmaplan som alternativ till de dyra externa institutionsplaceringarna för barn, ungdom och missbrukare. Barn och familj har ett uppdrag att utöka Kampens ungdomsboende med 4 platser, samt utveckla familjehemsvården på olika sätt. Missbruksvården har under senaste året etablerat sitt behandlingsteam med olika kompetenser inom behandling av missbruk och beroende. Skol- och barnomsorgsnämnd Utifrån det ekonomiska utfallet för perioden är bedömningen att drift- 9
budgeten är i balans och prognosen för 2011 är därför ett nollresultat. Ansvar för verkställighet av LSS- och LASS-beslut för personer upp till 18 år överfördes från skol- och barnomsorgsnämnden till omsorgsnämnden från och med den 1 oktober 2010. I samband med detta gjordes budgetväxling. Ekonomisk uppföljning har gjorts på resultatenhetsnivå. Helårsprognosen indikerar att samtliga 14 resultatenheter håller sin budget. Det finns anledning till extra uppmärksamhet kring kostnadsutvecklingen till följd av nyetablering av friskolor. Detta får konsekvenser i samband med förändrad organisation inom berörda kommunala högstadieskolor. Utredning kommer att genomföras av kommunledningsförvaltningen gällande Bergundaskolan. Nämndens eget kapital uppgår nu till 51,8 mkr varav cirka hälften tillhör resultatenheterna. Den resterande delen har nämnden beslutat använda till en satsning i Arabyområdet, 10 mkr, samt finansiering av datorer i satsningen En till en, som beräknas kosta 6 mkr under första året. Teknisk nämnd Prognosen indikerar ett underskott på 3,2 mkr. Helårsprognosen för Gator och vägar indikerar ett underskott på 4,4 mkr, främst beroende på att vinterväghållningen prognostiserat ett underskott på 3,5 mkr avseende kommande vintersäsong med anledning av att 80 % av årsbudgeten förbrukats under första kvartalet. Av samma skäl beräknas enskilda vägar ge ett mindre underskott, 0,3 mkr. Gatubelysningen förmodas följa samma kostnadsutveckling som år 2010, vilket innebär ett uppskattat underskott på 0,6 mkr. Produktionen av elenergi vid vattenkraftverken är god och uppskattas gå med 1,1 mkr i överskott. I detta ingår även förbrukning under december 2010 med 0,5 mkr. Biogasprojektet fortskrider, men ligger något försenat mot ursprunglig tidplan och av denna anledning beräknas 30 mkr av årsbudgeten inte förbrukas under 2011. Projektets totalutgift 120 mkr bedöms i nuläget som oförändrad. Den uppskattade kostnaden i budgeten för biogas beräknas bli 0,3 mkr högre och sluta på 2,3 mkr. Investeringar Budget Prognos -Skattefinansierat 59 342 59 342 -Teknisk planering 277 277 -Näringslivsbefr. åtgärder 470 470 -Turistverksamhet 200 200 -Gator o vägar 44 727 44 727 -Parkering 540 540 -Parker 7 945 7 945 -Miljö- o hälsoskydd m.m. 2 147 2 147 -Elförsörjning 3 036 3 036 Biogas 86 302 56 702 Teknisk produktion 6 492 6 492 TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET + 2,5 MKR VA-verksamheten Samtliga verksamheter uppvisar inga eller små avvikelser från budget. De skillnader som finns beror på att utgifterna inte är linjära över året. Sammanfattningsvis så kommer vid årets slut kostnader och budget nå en bra överensstämmelse. Avfallshanteringen Prognosen anger 2 mkr bättre resultat än budgeterat, dels på grund av bättre priser för träavfall i senaste upphandlingen samt att deponiskatt sannolikt kommer att återbetalas för aska som använts i sluttäckningen av Häringetorp. Stor osäkerhet råder för närvarande om vilka avvecklingskostnader som kommer att uppstå i samband med övergång till entreprenadhämtning av hushållsavfallet. Investeringar Budget Prognos Vatten och avlopp 110 333 84 003 Avfallshantering 18 018 18 018 Nedan redovisas de största avvikelserna: Brunnar och infiltrationsanläggning Braås vattenverk - Projektet har försenats kraftigt på grund av juridisk tvist med grannfastighet. Under året bedöms bara förberedande utredningar m.m. göras. Växjö framtida vattenförsörjning - Avslutande arbeten i projektet fortskrider. Under året bedöms 4 mkr av budgeterade 6 förbrukas. Avveckling Sjöuddens vattenverk - Rivningsarbetet påbörjas under sommaren om rivningslov beviljas. Projektet finansieras i första hand via driftbudgeten, varför årets investeringsmedel 6,7 mkr lämnas orörda. Ny huvudpumpstation Bäckaslöv - Projektet är mycket stort och har försenats på grund av konsultens arbetsbelastning. Byggstart planeras till hösten, varför de anvisade medlen inte kommer att förbrukas fullt ut i år. Slamhantering Sundet - En del av projektet har genomförts under 2010 genom köp av ny centrifug. Resten av projektet avvaktar beslut om framtida process med hänsyn till biogasprojektet. Serviser och mindre huvudledningar - Genom att Arenastadsprojektet inte genomförs som ett normalt exploateringsobjekt, byggs ledningarna för projektet ut utan att medel anslagits härför, vilket gör att detta projekt kommer att överskridas med minst 9 mkr. 10
Mkr Eget Budget Bokslut Bud - Bok Bud - Bok Prognos Avv.exkl kapital 201103 201103 Avvikelse sem Avvikelse Kommunfullmäktige -1,9 1,9 2,5-0,6-0,6 0,0 Kommunstyrelse 12,2 33,6 38,0-4,4-2,5 0,4 Länstrafik, färdtjänst 7,0 17,6 16,4 1,2 1,2 0,0 Arenastaden 1,8 3,0 1,5 1,5 1,5 0,0 Kommunens revisorer 1,4 0,5 0,4 0,1 0,1 0,0 Gymnasienämnd -4,6 76,7 86,7-10,0-0,5-3,1 Skol- och barnomsorgsnämnd 51,8 309,8 329,8-20,0 9,1 0,0 Vårdnadsbidrag 0,0 1,2 0,6 0,6 0,6 0,0 Omsorgsnämnd 34,5 296,9 298,1-1,2 17,1 10,0 Nämnd för arbete & välfärd 17,3 68,1 73,5-5,4-1,6-2,0 Ekonomiskt bistånd -33,3 13,8 21,6-7,8-7,8-28,0 TN teknisk förvaltning 13,6 25,8 26,7-0,9 0,3-3,1 TN skogsvård och natur 27,2-0,1-0,1 0,0 0,2 0,0 TN parkeringsköp 1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 TN teknisk produktion 8,5 0,0-1,2 1,2 1,6 0,2 TN biogas -0,1 0,5 0,4 0,1 0,1-0,3 TN avfallshantering 12,9 0,0-0,2 0,2 0,7 2,0 TN VA-verksamhet 24,2 0,0 1,1-1,1-0,6 0,5 Byggnadsnämnd 5,7 2,5 2,3 0,2 0,6 0,0 Bostadsanpassningsbidrag 0,0 0,5 0,6-0,1-0,1-0,5 Fritidsnämnd 2,2 19,4 17,8 1,6 1,7 0,0 Kulturnämnd 2,7 18,4 18,3 0,1 0,9 0,0 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 8,0 2,1 1,5 0,6 1,0 0,0 Valnämnd 1,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarnämnd -0,1 0,9 1,5-0,6-0,6 0,0 Gem finans Värends Rtj 0,0 12,2 11,9 0,3 0,3 0,0 Gem finans Fastigh förv av Vöfab 0,0 0,0 0,4-0,4-0,4-1,3 Gemensam finansiering 0,0-897,0-928,6 31,6 31,6 79,0 SUMMA 193,9 8,3 21,5-13,2 53,9 53,8 skattefinansierad vht 156,8 8,3 20,6-12,3 53,8 51,3 taxefinansierad vht 37,1 0,0 0,9-0,9 0,1 2,5
PERSONAL Personalklubben Dakapo arrangerade vårfest på Oléo. Ett populärt arrangemang för kommunens anställda och ett bra sätt att umgås över förvaltnings- och bolagsgränserna. Löneavtal Under första kvartalet 2011 genomfördes löneöversyn med samtliga avtalsområden förutom lärarna, som har ett tvåårsavtal gällande från 2010-10-01. Attraktiv arbetsgivare Växjö kommun strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare. Marknadsföring av Växjö kommun som arbetsgivare har genomförts främst på mässor, deltagande på Amårdagen vid Linnéuniversitetet samt Dag-X. Detta som ett led i att marknadsföra och stärka varumärket som arbetsgivare. Arbetet med kartläggning av jämställda löner fortsätter under 2011. Arbetsvärderingsverktyget BAS har köpts in och ska användas i värderingen av befattningstyper som finns inom kommunen. Arbetsvärdering är en systematisk metod för att jämföra olika arbeten genom att värdera de krav arbetsuppgifterna ställer på den anställde. Förändringen till kommungemensam lönehantering pågår. Ett 30-tal intresseanmälningar har inkommit till lönekonsulttjänsterna vid personalkontoret. Tillsättning sker under våren. Ny enkät genomförs 2011 för att definiera de faktorer som leder till arbetsrelaterad hälsa. Utvecklingsmöjligheter Under våren fortsatter arbetet med att införa Kompetensdatabasen i förvaltningarna. Fullt utbyggd kommer databasen att lagra alla Växjö kommuns medarbetares kompetens. Rekrytering till utbildningsprogrammet Trainee 6 påbörjades. Trainee 6 är ett sätt att tillvarata och utveckla den kompetens som finns i Växjö kommun. Genom detta förbereds deltagarna inför framtida ledarskap. Ledarskapsprogrammet Introduktion för nya chefer genomförs under våren med kursstart i mars och medverkar till ökad kompetensen i bland annat arbetsgivarfrågor. Hållbart arbetsliv Workshops i Främjande arbetsmetoder utfördes under våren 2011. Främjande arbetsmetoder har tagits fram som en arbetsmiljöförbättrande åtgärd utifrån resultatet av medarbetarenkät 2009. Repetitionsutbildning i Systematiskt arbetsmiljöarbete startade under våren. I första gruppen deltog enhetschefer från omsorgsnämnden. En arbetsgrupp har tillsats för att ta fram arbetssätt för att utveckla samverkan i Växjö kommun. Projekt hälsotrampare Kronoberg statade under våren. Syftet är att få bilister att välja cykeln framför bilen istället. Frisknärvaro Andelen ej sjukfrånvarande, dvs. andel anställda som inte haft en enda sjukdag, var under den rullande 12- månadersperioden 41,4 %, jämfört med 42,6 % vid bokslut 2010. Kvinnorna har en frisknärvaro på 40 % och männen 53,5 %. Kvinnornas andel har försämrats med 1 procentenhet jämfört med 2010, medan männens har försämrats med 0,5 procentenheter. Sjukfrånvaro Arbetet med att minska sjukfrånvaron i Växjö kommun är ett prioriterat område. Från årsskiftet har antalet sjukdagar/snittanställd minskat med 0,5 dagar till 15,1 dagar. (rullande 12 månaders intervall). För kvinnor har antalet sjukdagar minskat med 0,6 sjukdagar till 16,2 dagar. För männen har antalet sjukdagar varit oförändrat. Sjukdagar/ snittanställd Nämnd 1103 Jmf bok 10 Omsorg 17,0-0,2 Arbete & välfärd 12,9-1,2 Skol-barnomsorg 14,6-0,8 Kultur-fritid 8,2-0,6 Miljö-hälsoskydd 4,7-1,1 Stadsbyggnad 17,2 0,5 Tekniska 15,3 1,3 Kommunledning 12,8 1,2 Gymnasie 11,6-0,9 Totalt kommunen 15,1-0,4 Kommunen mäter sjukdagar/snittanställd med omfattning d.v.s. tar hänsyn till deltidssjukskrivningar så att en sjukskrivning på 25 % blir 0,25 dag istället för en hel dag. Nedanstående tabell visar rullande tolvmånaders intervall för sjukfrånvaron totalt i kommunen. Dagar Dagar Bok Differens 201103 2010 antal dgr -14 dagar 25 265 24 608 657-59 dagar 12 291 12 403-112 60- dagar 53 598 58 306-4 708 Totala dagar 91 154 95 317-4 163 Sjukfrånvaron uppdelat på intervall visar att den totala sjukfrånvaron har minskat i kommunen. Korttidsfrånvaron har ökat med 657 dagar från årsbokslutet. Arbetet med att få ner korttidsfrånvaron pågår löpande. Långtidssjukfrånvaron (mer än 60 dagar) har minskat med 12
4 708 dagar. Trenden visar att sjukdagarna har minskat hos de flesta nämnder. Nämnden för arbete och välfärd har minskat med drygt 1 dag. Lägst antal sjukdagar har miljö och hälsa med 4,7 dagar i snitt, en minskning med 1,1 dag sedan årsskiftet och högst antal dagar har stadsbyggnadskontoret med 17,2 dagar. Tekniska har ökat sjukdagarna med i snitt 1,3 dagar. Antal anställda Antalet tillsvidareanställda personer i kommunen uppgick 2011-03-31 till 5 892, vilket innebär en minskning med 44 personer från årets början. Antalet anställda är fördelat på 4 663 (-27) kvinnor och 1 229 (-17) män. TOTALT Nyckeltal 1103 Bok 10 Förändr Tillsvidareanställda 5 892 5 936-44 Omräknade heltider 5 653 5 687-35 Sysselsättningsgrad,% 95,9 95,8 0,1 Medelålder 48,0 47,2 0,8 Sjukdagar/snittanställd 15,1 15,5-0,4 KVINNOR MÄN Nyckeltal 1103 Bok 10 1103 Bok 10 Tillsvid.anställda 4 663-27 1 229-17 Omräkn heltider 4 448-19 1 205-15 Sysselsättn.grad 95,4 0,2 98,0 0,1 Medelålder 47,8 0,8 49,1 0,8 Sjukdg/snittanst. 16,2-0,5 10,7 0,0 Nämnd 1103 Tillsvidare Anställd Omräknad heltid Jmf bok 10 1103 Jmf bok 10 Gymnasienämnd 493 1 469-1 Skol-barnomsorg 2 187-11 2 051-7 Omsorgsnämnd 2 299-27 2 243-20 Arbete & välfärd 325 5 315 5 Byggnadsnämnd 40-1 39-1 Kultur-fritid 105-10 97-10 Miljö-hälsoskydd 21 1 21 1 Teknisk nämnd 257-4 256-4 Kommunstyrelse 166 3 160 3 Antalet tillsvidareanställda i omsorgen har minskat med 27 personer jämfört med bokslut 2010. Minskningen beror bland annat på grund av pensionsavgångar samt att tre medarbetare följde med över i verksamhetsövergången för färdtjänsten. Antalet tillsvidareanställda inom gymnasienämnden har ökat med en person jämfört med årsbokslutet 2010. I samband med Gy 11 har nämnden utarbetat organisationer som medför en viss övertalighet avseende lärare. Antalet tillsvidareanställda medarbetare inom arbete och välfärd har ökat med 5 personer jämfört med bokslut 2010. Ökningen beror på att verksamhet övergått från projekt till permanent verksamhet och tjänster tillsatts i enligt med budget 2011. Antalet anställda inom tekniska nämnden har minskat med fyra personer, delvis beroende på att tjänster ännu inte återbesatts efter pensioneringar och personal som slutat sin tjänst för att börja annat arbete. Antal anställda inom kultur- och fritidsnämnderna har minskat med 10 personer i jämförelse med årsbokslut 2010. Fyra anställda övergick till Lakers AB. Östers IF tog över 4 anställningar, Två stycken har valt att avsluta sina anställningar i stället för att tacka ja till erbjudande om verksamhetsövergång. Antalet tillsvidareanställda vid kommunstyrelsen har ökat med tre, jämfört bokslut 2010. En tjänst har tillkommit som processkartläggare med placering vid upphandlingsenheten. Kommunens revisorer finansierar och disponerar en nyinrättad tjänst som utredningssekreterare, vilken är organisatoriskt placerad vid kommunkansliet. Koncernen Nedan finns sammanställd personalstatistik för de kommunala bolagen. Sjukdagar/snittanställd redovisas på samma sätt som i kommunen. Tillsvidareanställd 1103 Sjukdagar/ snittanställd Bolag Tot Män Kv Jmf 10 1103 Jmf 10 VKAB 443 309 134-2 9,1 0,4 Växjö Flygplats 38 26 12-4 4,5 * Växjö Teater * * * * * * Värends Räddntj. 59 54 5 0 5,5 1,5 Regionteat Blek-Kron 32 17 15-2 4,7 * Kulturparken Småland AB 56 24 32 52 7,9 * *Uppgift saknas Antalet anställda i skol- och barnomsorgsnämnden har minskat med 11 personer. Antalet anställda omräknat i heltidstjänster har minskat med 7. Skillnaden kan förklaras med att ett antal personer har avslutat sin anställning under de första månaderna av året. 13
KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I delårsbokslutet för tre månader beskrivs aktuella händelser under målområdena enligt budget 2011. En mer detaljerad måluppföljning kommer att göras efter åtta månader. Arbete och företag Kommunstyrelse Första kvartalet har inneburit fortsatt positiv konjunkturuppgång. Efterfrågan på mark och lokaler är fortsatt hög och många företag är inne i en expansionsfas. Antalet lediga jobb har ökat. En av de största utmaningarna som blir allt mer tydlig är bristen på kompetens. Detta gäller framför allt inom IT och tillverkningsindustrin. Samtidigt är arbetslösheten relativt hög, de lediga jobben matchar inte den grupp som står till arbetsmarknadens förfogande. Här krävs därför stora kompetensutvecklings- och utbildningsinsatser framöver. Några andra viktiga frågor i början av året har varit bl.a. etablering av Företagshotell, bildandet av nätverket Information Engineering Center riktat mot IT-företagen i regionen, gemensam agenda för Växjö Business Region och rundabordssamtalen kring ungdomsarbetslösheten med tillhörande utmaning mot näringslivet om ferieplatser. Skol- och barnomsorgsnämnd Utgångspunkten i arbetet med att stärka samarbetet mellan skola och arbetsliv är samverkansplanen Den röda SYVtråden. Den är en gemensam plan för Växjö kommuns grundskolor med syfte att ge eleverna goda vägledningsmöjligheter, utöka kontakterna med omgivande samhälle och arbetsliv samt för att anta ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolans ämnen. Exempel på aktiviteter som genomförts under årets början är: På webbplatsen Samverka.nu kan arbetsplatser, företag och skolor presentera sin verksamhet. Detta underlättar möjligheterna för ungdomar att få god kännedom om näringslivet och arbetslivet för att på bästa sätt kunna styra sina livsval och karriärvägar. Ett flertal skolor har fått möjligheten att delta i ett projekt inom Ung Företagsamhet (UF). Samarbete mellan enskilda skolor och företag sker. Presentationer av projekten har gjorts via media och Dag X. Inom flertalet områden finns det goda och fördjupade aktiviteter med Linnéuniversitetet. Ett naturligt och kontinuerligt samarbete med universitetet sker inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) där skolorna hela tiden tar emot studenter. Nämnden är en del i ett regionalt utvecklingscenter (RUC) som arbetar med skolutveckling. Specifikt för denna period är att universitetet används i implementeringsarbetet för Skola 2011 och i planeringen för den framtida psykologutbildningen finns förvaltningen med som en aktiv part. Gymnasienämnd Gymnasienämnden har som mål att främja det entreprenöriella förhållningssättet, något som lyfts fram i den nya skolreformen. Det har genomförts kompetensdagar i ämnet såväl på Komvux som inom ungdomsgymnasiet. En av strategierna för att öka det entreprenöriella förhållningssättet för eleverna är att få fler att delta i UF-företag. Dag X, som engagerar många genomfördes den 31 mars. Omsorgsnämnd Avtalsuppföljningar av de privata verksamheterna görs kontinuerligt enligt särskild modell. Avtalen för de särskilda boendena Evelid och Källreda, som drivs av privata utförare, har förlängts i enlighet med vad som möjliggörs i avtalen. Upphandling av driften vid det särskilda boendet Tellusvägen pågår. Hittills under året har ingen omvandling av daglig verksamhet till anställning med arbetsmarknadsstöd kunnat göras. Teknisk nämnd Utbyte och samverkan för utveckling av verksamheter men även olika ämnesområden sker med olika företag, organisationer, forsknings- och utbildningsinstitut. Bland annat gör studenter från LNU (Linnéuniversitetet) ett examensarbete om råd vid utformning av återvinningscentraler, vilket kan användas som underlag vid eventuell utökning av ÅVC. Aktuellt just nu är även ett försöksprojekt med JTI (Institutet för jordbruk- och miljöteknik) om rötning av biogas. Inom park- och natur sker fortsatt utveckling och utbyte med SLU (Statens Lantbruks Universitet) i Alnarp i arbetet med Linnés arboretum. Ett annat samarbete sker med Växjö stift för att utarbeta en gemensam skötselplan för hela reservatet i Fyllerydsskogen där LONA-medel (Lokala naturvårdsprojekt) har sökts. Ett kontinuerligt arbete sker genom deltagande i Branschrådet för byggutbildningar för att påverka utformning och utveckling av ingenjörsprogrammet. Ett mer tillfälligt uppdrag är utbildningsinsatser vid Högskolan i Jönköping gällande anläggningsteknik. 14
Nämnd för arbete och välfärd engagerar sig aktivt i Mackens företagshotell för att kunna uppmuntra till fler entreprenörer. Barn och utbildning Nämnden deltar i rundabordssamtal med kommunledningsförvaltningen och företagare för att i första hand jobba med ungdomsarbetslösheten. Det har varit mycket positivt, bland annat har ett projekt kommit igång under året; Unga söker jobb åt unga som är framgångsrikt. Kommunen har också riktat en utmaning om feriearbeten till företagarna. Vad gäller utanförskap har rekrytering av personal till Arbetsbasen gjorts klar under året. Arbetsbasen är ett samarbete med omsorgsnämnden och kommer att invigas i höst. Det innebär att det kommer att finnas ca 70 platser för sysselsättning för psykiskt funktionshindrade. Arbetet med ett kommunalt samhall har intensifierats med tillsättande av en projektledare och studiebesök hos Emmaboda kommun, som bedriver ett aktiebolag i samma anda som NAV tänker göra. Fortfarande är det bra genomströmning för dem som uppbär försörjningsstöd och sjudagarsregeln uppfylls! I dagsläget har 275 individer nystartsjobb, som utan nämndens insatser hade varit arbetslösa! Kulturnämnd Stadsbiblioteket erbjuder entreprenörer relevant information och kunskap och marknadsför bibliotekets tjänst Företagare på bibliotek bland annat genom deltagande i olika mässor. För att utveckla kunskap inom fritids- och kulturområdet har kulturnämnden beslutat om ett samverkansavtal med Linnéuniversitetet. Möjligheter till en forskartjänst har undersökts. Fritidsnämnd För att utveckla kunskap inom fritids- och kulturområdet har fritidsnämnden beslutat om ett samverkansavtal med Linnéuniversitetet. Parterna arbetar gemensamt fram uppdrag under avtalsperioden. En förstudie för upprättandet av huvudmannaskap för ett gemensamt tränings-, rehab- och utvecklingscentra har godkänts. Förstudien rapporteras och beslutas i september/oktober, varefter rekrytering och bildande av organisation kan påbörjas. En kontakt kommer att tas med SISU Idrottsutbildarna i syfte att kunna genomföra en ledarutbildning i samband med igångsättandet av en idrottsskola inom Arabyområdet. Skol- och barnomsorgsnämnd Arbetet med att få all personal väl förberedda för att kunna tillämpa de nya styrdokumenten är det som har haft högst prioritet under perioden. Exempel på aktivitet som har genomförts är: 97 nyckelpersonal från grundskolorna har deltagit i Skolverkets kursplanekonferens. Den nya skollagen har behandlats och presenterats utifrån praktiskt handhavande. Yrkesrollerna inom förskolans har setts över för verksamheten ska kunna följa de nya styrdokumenten. All personal som arbetar inom fritidshem och förskoleklass har på ett fördjupande sätt granskat sitt uppdrag med hjälp av personal från Skolverket. Varje enhet planerar kommande läsår 2011/2012 utifrån de nya styrdokumenten. Alla barn mellan ett och fem år som önskar en plats inom förskoleverksamheten kan erbjudas detta. Nämnden har inom perioden tagit beslut att utöka den redan befintliga omsorgen på kvällar och helger till att nu även omfatta barn i årskurs 2 och 3. Denna omsorg bedrivs på en av nämndens nyproducerade enheter. Den är centrat belägen inom staden. De sex kuratorerna som anställdes inom partnerområdena har samtliga påbörjat sitt arbete. Datorsatsningen i projektet En till en har påbörjats under perioden. All undervisande personal och elever i de sex utvalda pilotskolorna har blivit utrustade med datorer. I det långsiktiga arbetet med att höja resultaten inom skolan är tidig och tydlig uppföljning viktig. Ett led i detta arbete är att resultaten för respektive enhet publiceras i dokumentet Hur står det till? Resultaten kommer att vara utgångspunkt för diskussioner mellan ansvariga chefer, förvaltningsledning samt nämndens presidium. Nämnden arbetar kontinuerligt med att söka olika utvecklingsmedel från myndigheter och organisationer. Godkända medel ska vara ett redskap för utveckling och vara den del i det långsiktiga arbetet med att höja resultaten inom skolan. Ytterliggare redskap för att nå högre måluppfyllelse är det nya läraravtalet HÖK 10 och översynen av organisationen för sommarskolan. 15
Gymnasienämnd Det pågår ett intensivt utvecklingsarbete för att genomföra intentionerna i den kommande gymnasiereformen Gy 2011. En serie utbildningsdagar har anordnats med experter från Skolverket som föreläsare och seminarieledare. Komvux har deltagit i de gemensamma konferenserna för att vara väl framme när reformeringen av vuxenutbildningen träder i kraft 2012. Skolorna har också deltagit i de implementeringskonferenser om de nationella programmen och introduktionsprogrammen som Skolverket anordnat. Vid respektive skola arbetar arbetslagen vidare med programmål, kursplaner och kvalitetsutveckling för att möta nya krav och förändringar. Under årets början har samverkan med skol- och barnomsorgsnämnden skett kring kommunens obehöriga elever och utformningen av de fem introduktionsprogram som ersätter individuella programmet fr.o.m. hösten 2011. Detta för att säkra att eleverna ska kunna erhålla sin behörighet så snabbt som möjligt. En ny organisation har skapats för att skapa en väg in för kommunens obehöriga elever; både mot introduktionsprogram hos olika anordnare samt för det kommunala uppföljningsansvaret. Omsorgsnämnd Omsorgsnämnden tog under oktober 2010 över ansvaret för verkställandet av LSS-insatser för barn och ungdom från skol- och barnomsorgsnämnden. Förvaltningen har under de månader som gått satt sig in i verksamheten, anpassat organisation och bemanning efter de behov som funnits för att verksamheten ska fungera, haft träffar med föräldrar och vårdnadshavare m.m. Övergången har fungerat bra. För närvarande är 28 personer under 18 år beviljade ledsagning enligt LSS. Av dessa verkställs 26 beslut. Orsakerna till att två beslut inte verkställs är i det ena fallet att ledsagaren alldeles nyss slutat och ny ledsagare ännu inte hunnit rekryteras. I det andra fallet har den nye ledsagaren inte fått sitt utdrag ur belastningsregistret och har därför inte kunnat börja. Nämnd för Arbete & Välfärd Nya Elvagården har invigts och fortsatt utvecklats under året. Här samsas nu den tidigare Gaudeo-verksamheten med Basement och IT-studion (här finns både gymnasieskola, vuxenutbildning och det kommunala uppföljningsansvaret). Det är hårt tryck på verksamheten och fler ungdomar kommer nu ut i arbete och utbildning jämfört med slutet av 2010. Dessutom kraftsamlas det för att kunna erbjuda 1 000 ungdomar feriejobb till sommaren. Ett samprojekt med gymnasiet har jobbats fram för i första hand flyktingungdomar där insatserna individualiseras efter varje individs förutsättningar. Arbetet med att bygga ut Kampens ungdomsboende har startat under året och kommer att intensifieras framöver. Kulturnämnd I arbetet med att stödja och samverka med skolorna för att stärka kulturverksamheten för barn och ungdomar har biblioteket tagit fram handlingsplaner, en för barn 0-12 år och en för ungdomar 13-25 år. Tre nätverksgrupper (Förskola, Skola och Tonår) med representanter från kulturnämnd, fritidsnämnd, skol- och barnomsorgsnämnd samt gymnasienämnd, arbetar med litteraturförmedling till elever och lärare. Cirka 25 % av årets professionella scenkonstarrangemang under skoltid för 4-19 åringar har ägt rum. Arbetet fortskrider under vår- och höstterminen. Arbetet med kommande läsårs startskott inom skapande skola har inletts, liksom planerandet av dels en utbudskatalog och dels en utbudsdag för grundskolornas kulturkoordinatorer. Nysatsning av konsthallens pedagogiska verksamhet har gett utdelning med fler bokade grupper. Aktiviteterna är mer målgruppsorienterade med fler kvälls- och ferieaktiviteter än tidigare. Ett särskilt projekt med omsorgsnämnden planeras till hösten, likaså med Araby Community Art. Konstlabb samarbetar med förskolor, skolor och gymnasium genom visningar, workshops och "prova på" tillfällen. Konstlabb har även medfört ett ökat samarbete med studieförbund och friskolor. En arbetsgrupp, Barns fria tid, arbetar med bibliotekets uppdrag att vara en virtuell och fysisk plats för det informella lärandet. Fritidsnämnd En övergripande analys av LUPPen (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) är gjord av Linnéuniversitetet. Nämnden har tagit del av analysen och till viss del dragit lärorika slutsatser av resultatet inför ett fortsatt arbete med ungdomsfrågor. Policyn för bokning av lokaler gör gällande att barn och ungdomar prioriteras vid fördelning av fasta tider i kommens verksamhetsytor, vilket också sker. En idrottsskola planeras att genomföras under innevarande år. Kommunstyrelse Kommunledningsförvaltningen ska öka sitt samarbete med skolorna för att underlätta samverkan och stärka banden mellan skolan och det omkringliggande samhället. Affischer med foto och textproduktion samt korta miljöfilmer för kommunens kanal på YouTube har producerats och publicerats. Fortsatt hålls sfi-kön nere och det är ingen kö idag. Ny upphandling av sfi har beslutats i nämnden under våren, vilket innebär att även Komvux kan lägga anbud på underlaget. 16
Bygga och Bo Under första delen av året har en rad kontrakt skrivits om vilket innebär att i dessa har underhållskostnaden höjts till 120 kr/m 2. Omsorgsnämnd Par där en person har stort vårdbehov ska ha möjlighet att fortsätta leva tillsammans. Under januari - mars flyttade tre par in i särskilt boende. Just nu finns tre par som väntar på placering, ingen har väntat mer än tre månader. Kommunstyrelse Arbetet med den nya fördjupade översiktsplanen för Växjö kommun har löpt på enligt tidplan. Nämnder och bolagsstyrelser har fått information och den 29 mars genomfördes ett stort möte där de inbjöds att beskriva sin syn och vilka utmaningar som respektive förvaltning står inför med bas i översiktsplanen. Växjö kommun driver ett antal markförhandlingar som förhoppningsvis kommer till avslut under 2011 och som därmed hjälper till att bättra på den kommunala markreserven. Byggnadsnämnd På grund av lågkonjunkturen var nybyggnationen låg under 2009 och 2010. Efter tre månader 2011 är antalet byggärenden inom byggnadsnämnden i nivå med föregående år, men antalet större projekt har ökat. Den nya planoch bygglagstiftningen träder i kraft den 2 maj, vilken kommer att medföra en hel del merarbete. Teknisk nämnd Ett av de viktigaste målen är att upprätthålla leveranssäkerhet av vatten med hänsyn till miljö, hälsa och ekonomi. Detta görs framförallt genom att investera och reinvestera inom VA-verksamheten. Under året har bland annat projekt avseende Dammsryds pumpstation, avloppslösning runt Toftasjön, överförsledning Dänningelanda och Arenastaden påbörjats. Arbetet enligt cykelvägplanen pågår enligt plan, framförallt görs förberedelser och projektering under vinter och vår. Cykelvägar i Rottne och Gemla sker genom samfinansiering med Trafikverket, vilket gör det något osäkert om dessa utförs under året. En prioriteringslista har upprättats för äldre befintliga cykelvägar som har behov av åtgärder. Vad gäller drift och skötsel har sandupptagning och sopning av cykelvägarna blivit prioriterade och tidigarelagts denna vår. Skol- och barnomsorgsnämnd I samarbete med de kommunala fastighetsbolagen pågår eller planeras flera projekt för att komma till ett lägre energianvändande. Detta gäller både nybyggnad och befintliga lokaler. Exempel på pågående arbete är den nya förskolan i kvarteret Kometen på Östra Lugnet. Planeringen av det nya boendet för personer med funktionsnedsättningar på Evedal fortgår. Boendet ska stå inflyttningsklart vid halvårsskiftet 2012. Insatsen Bostad med särskild service med boendestöd enligt LSS har ifrågasatts av Socialstyrelsen. Växjö kommun har tillskrivit socialdepartementet, socialstyrelsen och SKL och beskrivit kommunens tillämpning och framhållit insatsens värde för omsorgstagarna. I februari 2011 blev det nyrenoverade Lammengatan i Lammhult klart för inflyttning. Lyckanshöjd är omvandlat till ordinärt boende från och med mars 2011. Nytt kylmatkök ska enligt nuvarande planer stå klart för att slutbesiktigas den 15 december 2011. Efter färdigställande av detta kök kommer köket Hovslund att evakueras dit under renoveringen som planeras att starta februarimars 2012. Omsorgsnämnden och byggnadsnämnden anhåller om att fullmäktige ändrar i reglementet så att ansvaret för bostadsanpassningsärenden överföras till omsorgsnämnden. Nämnd för Arbete & välfärd Nämnden har deltagit i framtagandet av den nya bostadsförsörjningsplanen och även verkat för att ett nytt samverkansavtal med bostadsbolagen tagits fram för de mest utsatta grupperna i Växjö. Arbetet med att ta fram ett modulboende har startat och där kommer förslag att presenteras i maj. Modulboendet är avsett för dem som inte har någon möjlighet att få ett boende på den ordinarie bostadsmarknaden. Gymnasienämnd I samband med de ombyggnationer som görs ses den konstnärliga utsmyckningen över för att vid behov åtgärdas. Både fasta och lösa konstverk/installationer ingår i översynen. Ett större konstverk på Kungsmadskolan har till exempel renoverats och placerats i lagerlokal inför beslut om slutgiltig placering efter ombyggnationerna. Fotodokumentation av väggmosaiker och liknande görs. I möjligaste mån involveras elever i den konstnärliga utsmyckningen. De lätt åtgärdade åtgärder gällande tillgänglighet som kunde verkställas under 2010 har avslutats. De mera omfattande kraven på åtgärder ingår i de fortsatta ombyggna- 17
tionerna. Även lokaler som Katedralskolans aula behöver inkluderas i den systematiska åtgärdsplanen. Demokrati och mångfald Satsningar på anpassade och kompensatoriska läromedel samt specialpedagogisk kompetens utgör en del av satsningarna på tillgänglighet för elever. Kulturnämnd En översyn av filialorganisationen pågår utifrån biblioteksutredningens resultat. Översynen görs bland annat i syfte att ha väl lokaliserade bibliotek som nav för kunskap och kultur. En arbetsgrupp är tillsatt och en programförklaring är skriven kring ett show-room i stadsbiblioteket. Kontakt har tagits med en inredningsfirma för samarbete kring utformning av ytan. Ett hyresavtal kommer att skrivas med kommunledningsförvaltningen. Kulturnämnden har medverkat med synpunkter i fråga om översiktsplaneringen i samråd med berörda nämnder och bolagspresidier. Nämnden har samarbetat med planeringskontoret när det gäller implementering av kulturen och tillhörande konsekvensanalyser i framtida översiktsplaner. Tillämpningen av en procentsregeln när det gäller konstnärlig utsmyckning blir allt mer en praxis vid nybyggnation. Förskolan Kometen, aktivitetshallen Araby/Dalbo, kvarteret Ansgarius och innebandyhallen vid Arenastaden är några exempel på byggnationer som berörts. Förhandlingar förs med VöFAB om utsmyckning vid den kommande renoveringen av Kungsmadskolan. Fritidsnämnd En utredning av det långsiktiga behovet av fotbollsytor i Växjö tätort har tagits fram i dialog med Växjö Fotbollsallians. Kontakt har även tagits med skol- och barnomsorgsnämnden och bostadsbolagen om det allmänna behovet av ytterligare idrottsytor. En utvecklingsplan för näridrottsplatser kommer att arbetats fram under året. Nämnden har tagit initiativ för att bilda en samverkansgrupp med uppdrag att planera kommande näridrottsplatser i kommunen. Uppdraget att bygga en näridrottsplats i Araby är påbörjat. En Qulananläggning och en boulebana är beställd och kommer att färdigställas till sommaren. Resterande aktivitetsytor planeras tillsammans med föreningsliv, boende och andra intresserade parter. I samband med nybyggnationen av aktivitetshallen Araby/Dalbo har samverkan skett kring flertalet tillgänglighetsfrågor. Frågan om kultur- och fritidsnämndernas medverkan vid utveckling och planering av nya och befintliga bostadsområden har lyfts i relevant forum. Kommunstyrelse Webbplatsen utvecklas med kommunstyrelsens diarium, mångfaldsarbetet, e-tjänster för klagomål och synpunkter, tillgänglighet, allmänhetens frågestund samt publicerig av KF-handlingarna på webbplatsen och möjlighet att lämna kommentarer och synpunkter på de ärenden som ska behandlas. Under årets första månader har nya medier och kanaler utnyttjats för att nå dialog med målgrupper som är svåra att nå idag. Med konton på YouTube, Twitter och Facebook skapas möjlighet till en mer informell dialog med medborgarna. Kanalerna har daglig tillsyn och uppdateras vid behov. En policy för att hantera sociala medier har tagits fram och ska införlivas i kommunens grafiska profilprogram vid kommande revidering. Vid direktmöten finns möjlighet att ställa frågor via webben som sedan tas upp på mötet, vilket planeras vid direktmöte för centrum våren 2011. Klarspråk ska användas för tjänsteskrivelser, riktlinjer och utbildningar. Växjö kommun driver ett antal demokrati- och mångfaldsprojekt som kommer att inkludera medborgare, organisationer och föreningar och därmed öka möjligheterna till inflytande och makt i samhället. Utbildningen av kommunens mångfaldsombud fortsätter. Kommunens riktlinjer för service och bemötande ingår i introduktionen av nyanställda. Skol- och barnomsorgsnämnd Under perioden har beredskap skapats för att möta den kommande skollagens krav på skriftliga rutiner vid synpunkter på utbildningen från medborgare. Nämnden har även fortsatt arbetet att översätta dokument till de för tillfället mest använda utländska språken. Flera olika projekt pågår inom förvaltningen för att utveckla webbaserad information och e-tjänster för medborgarna. Ett projekt som har startat under perioden, är att ge möjligheten för föräldrar med barn inom förskoleverksamheten att förändra sina scheman för barnomsorg via en e-tjänst. Flera andra tjänster finns utarbetade och väntar på lansering. Enheternas hemsidor är nyutformade och kommer att lanseras samtidigt som Växjö kommuns nya hemsida tas i bruk. 18