Häng med på en guidad tur till hållbar affärsutveckling en utflykt du har allt att vinna på. Investera 30 minuter i vår guide.

[corporate] [social] csr[responsibility] Häng med på en guidad tur till hållbar affärsutveckling en utflykt du har allt att vinna på. Investera 30 minuter i vår guide. Start: Bestäm dig! Hur ser ditt företag ut om 10 20 år? Starkt, lönsamt, innovativt och med gott renommé hos kunder och allmänhet? Eller nedkört, hårt pressat av konkurrenterna och med ett varumärke på dekis? En komplett guide från DAGENSMILJÖ Ja, om du vill att ditt företag ska ha en bra utveckling de närmaste åren och decennierna måste du som företagsledare lära dig hantera de nya hot och möjligheter som följer av klimatförändringar och samhällets ökade krav på miljömässigt, etiskt och socialt ansvar. Du behöver en strategi för hållbar affärsutveckling! Färden börjar med beslut i företagets högsta ledning. Det är naturligtvis i styrelsen och ledningsgruppen som dessa frågor hör hemma det som handlar om hela företagets framtida inriktning och strategi. Kanske har ni redan diskuterat hur de nya riskerna och affärsmöjligheterna ska tacklas. Investerare och analytiker har kanhända ställt långtgående frågor om ert agerande inom CSR, corporate social responsibility. Eller så har ni fått påstötningar från frivilligorganisationer som anser att ni missköter er på området och hotar med att hänga ut er i media? Så brukar det ofta börja, med ett yttre tryck. De egna medarbetarna kan också vara en katalysator, eftersom de förmodligen endast vill jobba för ett företag som de kan vara stolta över. Det är viktigt att påpeka att detta är en resa som inte ska göras i racerfart utan som måste få ta tid så att arbetet blir välstruk start 10 min 20 min mål Journalist och medarbetare på Dagens Miljö. Anne Nilsson Illustrationer: Kjell Eriksson

stora csr-guiden DAGENSMILJÖ Fördelen med en utomstående är start 10 min 20 min mål Varför CSR? Tolv skäl till att du och ditt företag ska jobba med CSR: Starkare varumärke. Företagets 1varumärke byggs upp och skyddas. Förbättrad kapitalförsörjning. 2 Det blir lättare att uppfylla investerarnas krav. Vassare affärsstrategi. Den 3 gamla affärsstrategin får ett lyft av CSR-tänket. Riskminimering. Riskerna 4 hanteras bättre och kostsamma incidenter undviks. Nya marknader. Genom att 5 företaget engagerar sig i lokalsamhället kan det nå oexploaterade marknader. Locka talangerna. Det blir 6 lättare att dra till sig den bästa kompetensen i den hårdnande dragkampen arbetsgivare emellan. Smarta produkter. Bättre och 7 tätare dialog med företagets intressenter ger uppslag till nya produkter och tjänster. Engagerade medarbetare. 8 Personalen blir mer motiverad och trogen företaget. Lojala kunder. Nöjda kunder vill 9 fortsätta att vara kunder då företaget blir mer lyhört för deras önskemål och behov. Minskade kostnader. Resurser 10 utnyttjas effektivare. Dessutom kan pengar sparas genom till exempel färre sjukdagar, minskade rekryteringskostnader och sänkta försäkringspremier. Smidigare myndighetskontakter. Ni försöker göra ert 11 bästa, det blir därmed lättare att få tillstånd. Långsiktig framgång. 12 Signalerar ett gott ledarskap och ett välskött företag med goda framtidsutsikter, vilket skapar förtroende hos intressenterna och samhället i stort. turerat och effektivt. Tiden att ställa om företaget till en hållbar affärsutveckling kan mycket väl ta tio år. Det är bättre att skynda långsamt och noggrant, än fort och ofullständigt! När tiden väl är inne att ta det avgörande steget gäller det att redan från början helhjärtat greppa frågan och låta den få ta tid. Det får inte bli en dussinfråga bland alla andra. Ett utmärkt tillfälle att sätta sig in i CSR kan vara under en hel eller en del av en ledningskonferens där ni öppenhjärtigt diskuterar företagets väg mot en hållbar affärsutveckling. Gärna långt bort från den vanliga stressen på en rogivande plats, där tankarna kan få lyfta. Ta gärna in en konsult utifrån till mötet, en driven person som kan sätta in CSR i sitt sammanhang, men som också kan ställa de där obekväma frågorna och leda diskussionen framåt. Konsulten ska förutom att behärska hela CSR-området ha ett starkt affärsfokus för det här handlar ju framför allt om affärsutveckling. Glöm bara inte bort att ta referenser på personen i fråga innan, så att det verkligen blir som ni har tänkt er. På det här sättet får företagsledningen en gemensam plattform kunskapsmässigt. Det är nu det stora beslutet fattas om att vika av på vägen med skylten Hållbar affärsutveckling. Från och med nu blir det viktigt att göra klart i hela företaget att det är den här vägen vi ska fortsätta på. Var tydlig och konsekvent. Visa det också med egen handling. God kommunikation, särskilt med de egna medarbetarna, under hela racet är A och O för framgång. De behöver veta vad som händer och vad som är på gång för att undvika att oklarheter uppstår. Men det är också viktigt för att motivera medarbetarna genom att skapa förståelse och acceptans hos dem för vägvalet. Här är du som ledare helt avgörande. l Dagens Miljös verktygslåda: Nr 4/03: Tema Managementkonsulter Nr 4/03: Guide Nätverk för vd Nr 9/04: Tema Managementkonsulter Nr 8/06: Tema Konsulter 1: Analysera! Vi kör vidare ett tag på vägen och kan känna oss riktigt stolta. Beslutet är taget och alla våra medarbetare har blivit informerade. Merparten är positiva, men det finns ju också några som är lite mer skeptiska till nyordningen. Dessa får vi hålla ett vakande öga på, men de kommer med all säkerhet att ändra sig när vi kommit längre på vår resa. Nu är det dags att ställa sig frågorna: Vilket ansvar har vårt företag? Vilka risker utsätts vi för och vilka risker utsätter vi andra för? Svaren kommer vi att söka med hjälp av intressentdialoger och en kartläggning av vilka lagar och andra krav som vi har att följa. Men först lite om ledningssystem. För att ha något att hålla sig i när vägen svän Hur började det? Från affärsmannens sociala ansvar till bolagsstyrning och hållbar affärsutveckling. Historien om CSR sträcker sig över ett halvt sekel bakåt i tiden. Diskussionen om CSR som vi har i dag började ta form redan efter andra världskriget. 1953 skrev Howard R Bowen boken The Social Responsibilities of the Businessman. Här stod den enskilde företagsledaren i centrum, men med tiden har fokus ändrats till det enskilda företaget. Den senaste utvecklingen beskriver före detta etikprofessorn Hans De Geer ungefär så här i Lars-Olle Larssons bok Corporate governance och hållbar affärsutveckling : Under de senaste två decennierna har de internationella aktörerna på finansmarknaden fått en klart starkare ställning, vilket har lett till att de börsnoterade bolagen blivit ännu mer Spalten fortsätter på sidan 4 Nu gäller det att få hela styrkan med sig. För att visa de andra din ambition har du hällt biobränsle i tanken. Dagens Miljö nr 3, 2007. www.dagensmiljo.se

DAGENSMILJÖ stora csr-guiden att hon eller han kan ställa provocerande och känsliga frågor. ger tvärt är ett ledningssystem bra att ha som stöd. Ditt företag har kanske redan kommit en bit på vägen inom miljöområdet genom att ha infört miljöledningssystem enligt ISO 14001 eller EMAS eller ett kvalitetssystem enligt ISO 9001? På arbetsmiljöområdet finns bland annat standarden OHSAS 18001 för bedömning av risker inom hälsa och säkerhet. För socialt ansvar finns Social Accountability 8000 (SA 8000) som bland annat täcker in frågor om barnarbete, tvångsarbete, arbetsmiljö, föreningsrätt och förhandlingsrätt, diskriminering, disciplinär ordning, löner och arbetstid. Utgå gärna från ett av de system som ni redan har infört och bygg på så att det täcker hela CSRområdet. För att få ett fungerande ledningssystem krävs att ledningen tydligt definierar och avgränsar företagets sociala, miljömässiga och etiska ansvar. All verksamhet och alla företagets produkter och tjänster som faller innanför avgränsningen ska helst ingå i ledningssystemet. Gör det så enkelt som möjligt. Just nu jobbar också den internationella standardiseringsorganisationen ISO med att ta fram en vägledande riktlinje, ISO 26000, för hur arbetet med socialt ansvarstagande ska bedrivas av organisationer, inte bara företag. Har ditt företag tid och resurser så kan det vara en idé att följa detta utvecklingsarbete genom att delta i den svenska arbetsgruppen. Intressentdialog Dags att fastställa företagets ansvarsområden! Till vår hjälp tar vi alla företagets intressenter personer eller grupper av personer som påverkas av eller kan påverka företagets aktiviteter. Vi stannar till ett tag för att lokalisera våra viktigaste intressenter och för att höra vad de kräver eller förväntar sig av oss. Vi genomför en så kallad intressentdialog. Innehållet måste gå i en och samma riktning. Alla i företaget ska tala samma språk. Intressenterna kan vara företagets medarbetare, leverantörer, kunder, investerare, samarbetspartners, närboende, frivilligorganisationer, fackförbund, kommuner som berörs av företagets verksamhet, myndigheter, ratingföretag och konkurrenter. Eller ännu fler. Det är viktigt att du låter blicken löpa fritt så att de intressenter som är viktiga för just ditt företag kommer med. Välj det sätt som passar bäst att genomföra intressentdialogen på: ett öppet diskussionsforum där alla tänkbara intressenter bjuds in, en träff med färre personer men med mer heltäckande smågrupper eller både och. De företag som ligger i framkanten här hittar vi framför allt i Storbritannien: British Telecom och British Petroleum. Här hemma har Sveaskog och Eon jobbat mycket med intressentdialoger. Avgörande för att lyckas med dialogen är att den är öppen: alla frågor som berör företaget på något sätt ska kunna ventileras. Det är också viktigt att synpunkterna dokumenteras, för det är ju informationen härifrån som till stor del utgör underlaget till den karta som vi nu ritar Ordförklaringar Corporate citizenship (företaget som samhällsmedborgare), engelskt begrepp som successivt håller på att ersättas med CSR. Det beskriver ett företags engagemang i och relationer med samhället både nationellt och internationellt. Corporate governance, CG (ägarstyrning eller bolagsstyrning), engelskt begrepp som ofta används i Sverige. Beskriver och bestämmer relationerna Spalten fortsätter på sidan 5 upp för vår resa. Vi måste ha klart för oss vad vi måste ta hänsyn till för att komma fram helskinnade till vårt mål. Det kan vara bra att låta en person utifrån leda samtalet. Hon eller han kan ställa mer provocerande och känsliga frågor. Och så kan företagets ledning och nyckelpersoner helt koncentrera sig på att lyssna till vad som sägs. Det mesta kan komma upp allt ifrån ifrågasättande av företagets arbete, konkreta tips på förbättringar till uppslag om nya affärsidéer, marknader och kundgrupper. Här kan processmodell AA1000 Series vara till god hjälp. Lagar och andra krav Förutom att ta in synpunkter från företagets viktigaste intressenter gäller det att ha kontroll på lagar och andra krav från myndigheter. Miljöbalken lägger ett stort ansvar på alla som driver en verksamhet både att den inte skadar hälsa eller miljö och att den har en effektiv egenkontroll. Verksamhetsutövaren ska se till att miljöarbetet bedrivs på ett systematiskt sätt och att det dokumenteras. Det finns också tvingande föreskrifter från Arbetsmiljöverket (AFS 2001:1) om att alla verksamheter, oavsett storlek och inriktning, ska ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete. I dag finns företag och konsulter som erbjuder skräddarsydda lösningar för att ha koll på lagar, förordningar och andra tvingande styrmedel liksom kommande förändringar inom området. Missa inte heller avtal eller andra överenskommelser som ditt företag tidigare har gjort inom CSR-området, när vi snart saktar ner för att bestämma oss för vilka ansvarsområden 11 trender Aktiva ägare och klimatet i fokus Trenderna i dag Ännu aktivare ägare En stark trend är att investerare har blivit mer intresserade av de egna bolagens göranden inom CSR-området. Investerarnas tidigare arbetsmetoder att utesluta bolag och hänga ut i media har övergått till aktiva dialoger i det tysta med bolagen. Det är något som vuxit fram efter påtryckningar från frivilligorganisationer och en ökad insikt hos investerarna själva att det här är ett effektivare verktyg. FN:s Principles for responsible investments som kom förra året har också hjälpt till att få fart på det aktiva ägaransvaret. Klimatet i hetluften Höstens globala uppvaknande i klimatfrågan har verkligen satt klimatet högt upp på företagens agendor. Nu har klimatet fått en helt annan dignitet och kommit direkt in i företagets ekonomi. Här kan man tala om en konkret nystart för den förr mer pr-mässiga behandlingen av frågan. I och med klimatboomen börjar också riskkapitalet att yrvaket se sig om efter investeringsmöjligheter i heta miljöteknikföretag. Mer involverade intressenter Allt fler företag börjar använda intressentdialoger som verktyg för att fånga in synpunkter och fördjupa sina relationer med de grupper som företaget påverkar. Men de tidigare stora enstaka samlingarna av allehanda intressenter börjar bli lite förlegade. De ersätts nu Du successivt har börjat få med ett grepp mer om fokuserade vad det handlar regelbundna säkerhets möten skull hällt med biogas nyckelintressenter. i tanken. Nu gäller det om, och för att få de andra med sig. Strategiska partnerskap Samarbeten mellan företag och frivilligorganisationer där det finns en tydlig koppling till företagets kärnverksamhet blir allt vanligare. Klarsynta företag har nu på allvar insett att dessa organisationer också kan utgöra en viktig kompetensbank för dem. Att som tidigare bara ge bort pengar till välgörande ändamål känns omodernt. Man vill ha något mer utav det. Leverantörskedjan tar tid Arbetet med att säkerställa att ens upphandlade produkter tillverkas eller att den utlagda produktionen sker på ett juste sätt ute i världen tar mer tid än beräknat det börjar allt fler inse. Många företag har fått gå igenom en nyttig självrannsakansprocess efter bakslag i uppförandekodarbetet. Nu är det upp till dessa koder att bli annat än fina ord på papper. Förutsättningarna för att lyckas börjar man inse är långsiktiga relationer, återkommande kontakter och kunskapsöverföring gentemot leverantören. Konsolideringsfas De företag som ligger i fronten inom hållbar affärsutveckling är nu inne i en fas där CSR-arbetet integreras och bli en naturlig del av den löpande verksamheten. På ett strukturerat sätt ser dessa företag över hur de kan jobba. Därmed kommer CSR-frågorna också in i strategi- och varumärkesarbetet. Bredare begrepp som ansvarsfullt företagande börjar ersätta begreppet CSR. En hel del händer inne i företagen, men sker i det tysta. Höstens globala uppvaknande i klimatfrågan har verkligen satt klimatet högt upp på företagens agendor. Nu har klimatet fått en helt annan dignitet och kommit direkt in i företagets ekonomi. GRI enda rätta Nu har Global Reporting Initiative blivit de facto-standarden inom hållbarhetsredovisning. Den tidigare tvekan är bortblåst. Än tydligare blev det efter att den tredje versionen G3 lanserades i höstas. Till nästa år bör man förvänta sig att allt fler företag släpper redovisningar som följer dessa riktlinjer. Denna G3 tillsammans med påtryckningar från frivilligorganisationer och trenden att integrera hållbarhetsinformation i årsredovisningen ökar kraven på företagen att redovisa det som är väsentligt ur ett affärs- och intressentperspektiv. Livsmedel kontra bränsle Konkurrensen om marken tilltar. Ska den användas för livsmedels- eller bränsleproduktion? Exempel på detta är palmolja och majs. Idag produceras också biobränsle huvudsakligen från restprodukter från exempelvis skog, men om priset på energi ökar framöver kan det bli lönsamt att nyttja jordbruksmark för biobränsleproduktion. Den etiska dimensionen kommer också upp: Är det rätt att göra bränsle av mat då delar av världens befolkning svälter? Motkrafterna tydligare Det har utkristalliserat sig två läger i debatten om hållbar utveckling. Det ena anser att det är bättre att satsa resurserna på insatser i utvecklingsländer som Indien och Kina, då det ger mycket mer effekt till klart lägre kostnader. Det andra lägret menar att här måste västvärlden gå före och visa på ett hållbart beteende för att kunna vara goda föredömen för utvecklingsländerna. och på lite längre sikt Ökat kemikaliemedvetande EU:s kemikalielagstiftning Reach har satt fokus på företagens hantering av kemikalier, vilket kommer att göra denna fråga allt hetare. Sedan länge har kemikaliers miljöbelastning diskuteras i omgångar, men den här gången kommer fler företag bli tvungna att verkligen ta ett stadigt grepp om sina kemiska ämnen. Klimatmärkta produkter På några års sikt kommer det säkerligen att bli vanligt med någon slags märkning för hur mycket en vara eller tjänst påverkar klimatet. Typiska sådana är bilar, flygresor och vanliga konsumtionsvaror. Källor: John Howchin, GES Investment Services, Mikael Sundström, Enact Sustainable Strategies AB, och Helene Wintzell, Helene Wintzell AB.

stora csr-guiden DAGENSMILJÖ start 10 min 20 min mål Markera de farligaste stupen Parallellt har frivilligorganisationerna trätt fram på den internationella scenen. Professional CSR consultants CSR International Return on your social responsibility Kommunikationsplan Det är nu tid för att lägga upp en heltäckande plan för kommunikationen som ska utgöra smörjmedlet i vår resa mot en hållbar affärsutveckling. Att företaget kan kommunicera frågorna är helt avgörande för hur framgångsrikt arbetet blir. Därför, lägg ordentligt med krut på kommunikationen! När vi sätter samman kommunikationsplanen tänk på att den ska omfatta alla intressenter och alla tillfällen där kommunikation förekommer. Planen ska vara en förberedelse för hur reklam och annan marknadsföring ska avspegla att vårt företag nu slagit in på denna väg. Innehållet i kommunikation måste gå i en och samma riktning: Vi är ett företag som jobbar med hållbar affärsutveckling. Det får inte motberoende av stora institutionella ägare. Det har därför blivit allt angelägnare för dem att skapa eller upprätthålla ett förtroende för sina ägare. Företagsskandalerna i USA, med Enron och Worldcom, har lagt ytterligare ved på brasan. Företagens samhällsroll har kommit i fokus. Parallellt har frivilligorganisationerna trätt fram på den internationella scenen och driver skickligt sina frågor på nya globala medias villkor. Den enskilt mest betydelsefulla yttre faktorn som påverkat utvecklingen är dock medias kraftfulla förändring, där tunga mediakanaler strävar efter global täckning. Med hjälp av internet och annan ny kommunikationsteknik blir det omöjligt att gömma undan verksamheter som inte tål belysning. l Tio principer för CSR Håll dig till dessa nedanstående punkter så kommer du långt med ditt företags CSR-arbete: 1. Ta ställning i branschens viktigaste frågor. 2. Intressenterna är ambassadörer, antingen du vill det eller inte. 3. Gör inget du inte vill kommunicera och kommunicera inget du inte gjort. 4. Gör det som företaget är bäst på. 5. Ingen kan göra allt, men alla kan göra någonting. 6. Bygg företagets strukturkapital och en uthållig organisation. 7. Förvalta och skydda företagets själ. 8. Visa upp dina svagheter. 9. Det som mäts blir gjort. 10. Företaget måste vara ekonomiskt uthålligt. Källa: Boken Det ansvarsfulla företaget corporate social responsibility i praktiken. www.businessrelations.se www.respecteurope.com www.butterfly.se www.csrinternational.se www.csrsweden.se www.enact.se www.etikakademin.se www.halvarsson.se www.hifab.se www.milinstitute.se www.svnsweden.com www.uwab.se och -aspekter som är de mest betydande för just vårt företag. Viktiga ansvarsområden När vi så har ett utkast till karta färdig genom intressentdialogen gäller det att markera och förtydliga de kraftigaste svängarna och farligaste stupen längs vägen så att vi inte kraschar. Det handlar om att prioritera och fokusera på de ansvarsområden och -aspekter som vi själva tycker är viktigast utifrån det som kom fram i intressentdialogen, men vi gör vår egen bedömning och behöver inte följa intressenternas önskemål. Viktiga områden är miljömässigt ansvar, socialt ansvar och etiskt ansvar. Efter att vi bestämt dessa är det dags att bryta ned dem på en lägre nivå hitta våra betydande ansvarsaspekter till respektive ansvarsområde. Här kan modellen i ISO 14001 om identifiering och kvantifiering av de betydande miljöaspekterna användas. För miljömässigt ansvar kan det handla om miljöpåverkan från den utlagda produktionen, produkterna eller tjänsterna. Och för området socialt ansvar kan ansvarsaspekterna vara egna medarbetare, leverantörens anställda eller närboende. Och vidare för området etiskt ansvar kan ansvarsaspekterna vara råvaran eller produkterna. Vid nästa etapp fortsätter vi nedbrytningen av ansvarsaspekterna. Det som krävs av företaget enligt lag eller genom avtal måste vi också ta med oss i det fortsatta arbetet. Strategi Nu har vi kommit så långt att vi vet vilka områden som är viktiga för just vårt företag och därmed vilka riktmärken vi ska ha under vår färd mot en hållbar affärsutveckling, åtminstone i dagsläget. Därför kan vi kosta på oss att rulla fram i ett behagligare tempo för att få möjlighet att fundera över hur det här passar in i företagets nuvarande affärsstrategi för det är där CSR-frågorna hör hemma om vi ska lyckas riktigt bra. Upptäcker vi att den nuvarande strategin går i fel riktning, mot en ohållbar affärsutveckling, finns inget annat val än att skrota den och samla nya krafter för att ta sig an utmaningen att ställa samman en ny strategi som drar alla fördelar av det vi hittills har beslutat oss för. Uppförandekod Efter den kanske kämpiga delsträckan med strategin, ska vi nu bestämma vilka uppförandekoder, eller med andra namn företagspolicies eller uppföranderegler, vi ska ha på området. Generellt kan man säga att sådana innehåller ett formellt åtagande och en beskrivning av företagets värderingar och affärsmetoder. Det finns många olika uppförandekoder att hämta idéer ifrån och det kan därför vara en bra början att samla på sig några och gå igenom dem. Ofta baseras koden på FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och ILO:s grundläggande konventioner. Vårt företag kan även välja att ansluta sig till redan etablerade uppförandekoder som FN:s Global Compact med tio principer om mänskliga rättigheter, arbete, miljö och korruption, eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag. I Sverige har regeringen tagit initiativ till Globalt Ansvar som svenska företag kan ansluta sig till och därmed indirekt stödja Global Compact och OECD:s riktlinjer. Men i och med att dessa koder är på en övergripande nivå, gäller det att komplettera dem med mer specialanpassade för just vårt företag. Uppförandekoder kan också i vissa fall behövas i företagets intressentrelationer, till exempel gentemot leverantörerna. Är vårt företag verksamt inom detaljhandel med stora inköp i delar av världen där arbetsförhållanden och miljösituationen är känd för att vara dålig, måste vi ha en uppförandekod specifikt för denna målgrupp också. Här är svenska H&M och Ikea goda exempel. Om vi är en livsmedelsproducent bör vi ha en uppförandekod gentemot lantbrukarna som levererar slaktdjuren. Dagens Miljö nr 3, 2007. www.dagensmiljo.se DETTA ÄR EN ANNONS

DAGENSMILJÖ stora csr-guiden längs vägen så att vi inte kraschar. mellan företagsledning, styrelse, ägare och andra intressenter. Det handlar också om hur bolaget styrs och organiseras för att uppfylla företagets mål samt hur resultat ska följas upp och kontrolleras. Corporate social responsibility, CSR (företagens sociala ansvar, företagens samhällsansvar och socialt ansvarsfullt företagande), engelskt begrepp ofta använt i Sverige som innebär att företag på frivillig basis inför och integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och för en dialog med sina intressenter. Nätverk för framtiden Forskning och utbildning för en hållbar utveckling. www.chalmers.se/gmv www.gmv.gu.se Etisk handel, syftar till att grundläggande krav på arbetsvillkor i produktionen uppfylls i leverantörskedjan. Liknande innebörd: rättvis handel. På engelska: ethical trade. Hållbar affärsutveckling, relativt nytt begrepp som vill smälta samman corporate governance med corporate social responsibility. På engelska: sustainable business development (SBD). sägas i företagets kommunikation vare sig i vdanföranden, webbinformation, reklamannonser eller försäljarnas samtal. Alla i företaget ska tala samma språk. Företag har olika strategier när det gäller turordningen mellan intern och extern kommunikation. Vad ska komma först? Ibland är det bra att först genomföra och förankra arbetet internt och därefter att vända sig utåt. Andra företag har funnit att de två linjerna kan köras samtidigt. Utbildningsplan Nu gäller det att förankra vägvalet i hela företaget och även hos andra parter som kan förknippas med oss eller representerar oss på något sätt. Se till att alla får en god förståelse för vad en hållbar affärsutveckling innebär för vårt företag konkret. Medarbetarna har fått information om vad som är på gång och nu gäller det att komma djupare. Vi tar fram en utbildningsplan där vi identifierar vilka personer eller grupper av personer som har en avgörande betydelse för att vi ska komma närmare vårt mål hållbar affärsutveckling. Bestäm vilka specialkunskaper dessa olika grupperingar behöver ha för att klara av sina arbetsuppgifter. Hela personalen bör få en grundutbildning som först lägger fast vad CSR är för något och därefter tar upp: Varför berörs just mitt företag? Vad kan jag själv eller tillsammans med andra medarbetare bidra med? Därmed får alla en gemensam plattform att stå på, samtidigt som man också ser sin egen del i det hela. Nyckelpersonerna behöver ytterligare kunskap som specifikt riktar in sig på deras arbetsområden. Det kan vara produktutvecklarna som behöver lära sig om hållbar design eller inköparna som behöver lära sig att ställa relevanta miljö- och sociala krav för att sedan också kunna följa upp Hållbar utveckling, omställningen till ett hållbart samhälle. Den grundas på Brundtlandkommissionens definition av begreppet: en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Liknande innebörd : hållbarhet. På engelska: sustainable development. Hållbarhetsredovisning, en frivillig Spalten fortsätter på sidan 7 Har du anmält dig till vårt nyhetsbrev? Gå in på www.dagensmiljo.se DAGENSMILJÖ

6 stora csr-guiden DAGENSMILJÖ start 10 min 20 min mål Äntligen dags för handling. Lästips och källor Företag med framtid hållbara företag och hållbar utveckling, Sören Bergström. Liber, 2006. Avlatsindustrin. Etik i fonder och företag, Kristian Karlsson. Timbro, 2006. Corporate governance och hållbar affärsutveckling, Lars-Olle Larsson. Ekerlids Förlag, 2005. Beyond Reporting: Creating Business Value and Accountability, Travis Engen och Samuel DiPiazza. WBCSD, 2005. CSR socialt ansvarstagande för företag. SIS Förlag, 2005. Den vise vd:n, Karl-Erik Edris. Edris Idé-Förlag, 2005. Det ansvarsfulla företaget corporate social responsibility i praktiken, Ola Löhman och Daniel Steinholtz. Ekerlids Förlag, 2003. Hållbarhet med fokus på affären. Öhrlings Pricewaterhouse Coopers, 2003. Missriktad välvilja: falska föreställningar om företagens samhällsansvar, David Henderson. Timbro, 2002. Transparency! Det genomsynliga företaget, Lars-Olle Larsson. Gecco Information, 2002. Walking the talk The Business Case for Sustainable Development, Charles O Holliday, Jr, Stephan Schmidheiny och Philip Watts. Greenleaf Publishing, 2002. Från defensiva till proaktiva drivkrafterna bakom hållbar tillväxt, Eva Bingel, Claes Sjöberg och Charlotte Sjöquist. Svenskt Näringsliv, 2002. Mänskliga rättigheter företagens ansvar? Ronald Fagerfjäll, Peter Frankental och Frances House. Amnesty International och SNS Förlag, 2001. Tips på webblänkar, se spalten på sidan 8 dem vid sina upphandlingar. Ekonomichefen behöver kanske veta hur det ska gå till att föra in CSR i årsredovisningen. Säljarna måste kunna lyfta fram produkternas miljöegenskaper och svara på frågor om tillverkningsförhållanden och liknande. Alla ska veta hur de på bästa möjliga sätt i sitt vanliga arbete bidrar till att företaget går mot en hållbar affärsutveckling. l Dagens Miljös verktygslåda: Nr 0/03: Guide Utbildning Nr 1/03: Guide Handel med utsläppsrätter Nr 1/03: Tema Etikprogram Nr 2/03: Guide Sälj med miljöcertifiering Nr 2/03: Tema Certifiering Nr 5/03: Guide Marknadsföring med miljöargument Nr 1/04: Guide Miljöbalken Nr 7/04: Utbildning för vd Nr 10/04: Guide EU-lagstiftning Nr 11/04: Guide Intressentdialog Nr 3/05: Tema Varumärken Nr 4/05: Guide Uppförandekoder Nr 6/05: Guide Riskanalys Nr 8/05: Tema Hållbara listor Nr 1/06: Guide Mänskliga rättigheter Nr 9/06: Guide Livscykelanalys Nr 10/06: Guide Omvärldsanalys Nr 1/07: Guide Reach 2: Planera! För att vi på ett effektivt sätt ska nå vårt mål hållbar affärsutveckling stannar vi till för att planera nästa etapp. Vi ska lägga upp en detaljerad färdväg, bestämma hur snabbt det ska gå, hur mycket bränsle som får gå åt och vem som ska sitta vid ratten. Tiden är inne för att sätta igång de olika utbildningarna som vi planerade under den förra etappen. Alla medarbetare måste förstå varför vi gör det här och vad som gäller för att resan ska gå smidigt och kunna genomföras parallellt med ordinarie arbetsuppgifter. Nyckeltal Sedan tidigare har vi kartlagt företagets betydande ansvarsområden och dess olika aspekter. Vi ska nu fortsätta på den vägen och bestämma vilka mått som vi ska ha för att visa att vårt företag är på väg åt rätt håll. Det är dags att besluta om vilka nyckeltal, eller med andra ord indikatorer eller styrtal, vi ska ha. Ett bra nyckeltal ska förutom att hänga ihop med en tidigare identifierad betydande aspekt, också vara kommunicerbar, begriplig, repeterbar, reproducerbar och baserad på lättillgänglig information. Några exempel på nyckeltal är andel miljöbilar av totala antalet bilar i företaget, energieffektivitet, antal klagomål från närboende, kvinnors löner i förhållande till manligas, antal arbetsskador per arbetade timmar och andel av totala inköp i kronor som kommer från leverantörer INTE RIO Valet av värme påverkar fler än du tror. Fjärrvärme är en miljöanpassad uppvärmningsform som är enkel, trygg och pålitlig. Dessutom är den prisvärd och tål att jämföras med andra alternativ. Oavsett om du bor i lägenhet eller villa. Fjärrvärme tar tillvara energi som annars skulle gå förlorad. T.ex. spillvärme från industrin, energi ur avfall och rester från skogsavverkning. Genom att välja fjärrvärme bidrar du till en minskad klimatpåverkan från uppvärmning, vilket i sin tur bromsar växthuseffekten. Den tar med andra ord hänsyn till det viktiga här i livet. Som vår framtida miljö, vårt rika djurliv och kommande generationer. Läs mer på www.fjarrvarme.se Dagens Miljö nr 3, 2007. www.dagensmiljo.se

DAGENSMILJÖ stora csr-guiden Men det är också nu som resan riskerar att avstanna. som uppfyller företagets uppförandekod. Riktlinjerna från Global Reporting Initiative, GRI, kan här användas som checklista för att identifiera de nyckeltal som är användbara. Mål Efter att vi bestämt oss för vilka nyckeltal vi vill ha är det dags att sätta upp målen. Vi ska alltså bestämma oss för hur mycket bättre vi ska bli på varje nyckeltal på såväl kort som lång sikt. Målen ska i likhet med nyckeltalen vara kommunicerbara, begripliga, repeterbara, reproducerbara och baserade på lättillgänglig information. Det blir de här målen vi kommer att kämpa för att nå under resans gång. Åtgärdsplan och rapporteringssystem Vi har kommit fram till åtgärdsplanen och ska nu sätta på pränt hur vi konkret ska gå tillväga för att uppnå våra mål. Det gäller att klart och tydligt besvara frågorna: Vilka åtgärder ska vidtas? Hur lång tid får det ta? Vem ansvarar för att respektive åtgärd genomförs? Hur mycket resurser behövs? För att hålla koll på att åtgärdsplanen och resten av arbetet går åt rätt håll behöver vi också ett system för att registrera och rapportera informationen, gärna direkt in i det befintliga affärssystemet. Om det inte är möjligt på direkten, ha det då som ett långsiktigt mål. Ett datorprogram kan underlätta och öka kvalitetssäkringen i arbetet, men tänk på att det inte får bli någon byråkrati. Även om det i dag finns gott om välutvecklade datorprogram för finansiell information är det tunnsått med program för CSR-arbetet. Några standardprogram finns dessvärre inte ännu. Man får helt enkelt utveckla sina egna. Mer om detta kommer under deletappen Redovisning. Organisatoriskt ansvar För att resan mot hållbar affärsutveckling ska rullla på behöver vi utse en person i företaget som har tillräcklig auktoritet, kompetens samt har nödvändiga resurser att ta det operativa ansvaret. Om personen även är bra på att entusiasmera och är en skicklig processledare är det självklart en stor fördel. I mindre företag kan denna person vara vd eller platschef. I större företag är det vanligt att man har en särskild befattning för detta jobb och kanske en egen avdelning. Tänk på att specialistfunktionens uppgift ska vara samordnare och kompetenskälla, medan själva CSR-arbetet så långt som möjligt ska in i den vanliga verksamheten det är då synergieffekterna kommer. Naturligtvis ska också den CSR-ansvarige sitta med i företagsledningen och inte bara bli inkallad då och då för att informera om resultat, utveckling och prestanda. Till sin hjälp har den CSRansvarige en styrgrupp med nyckelpersoner från företaget. Den träffas regelbundet för att stämma av och utveckla arbetet. Här i styrgruppen bör du som vd sitta med. På så vis ges frågorna tyngd i företaget, du själv blir mer insatt i området och därmed också mer trovärdig i dina uttalanden om företagets resa mot hållbar affärsutveckling. Budgetering Nu återstår en sista deletapp innan vi kan köra på för fullt och börja genomföra allt vi tänkt oss: avsätt resurser det vill säga personal, tid och pengar. Att budgeteringen kommer sist är ett mycket medvetet drag eftersom vår resa inte får bromsas upp av resursfrågan. Kör tillbaka till åtgärdsplanen efter att ha övervägt hur mycket pengar vi kan avsätta här och nu. Kanske upptäcker vi då att vissa av åtgärderna får läggas på is något år. Men de mest akuta punkterna i planen ska naturligtvis komma igång omedelbart. Troligen kommer vi dock att upptäcka att det är billigare att arbeta med CSR, än att inte göra det. När sedan kunderna strömmar till på grund av det framgångsrika arbetet blir det än mer lönsamt. l Dagens Miljös verktygslåda: Nr 0/03: Tema Utbildning Nr 0/04: Guide Riskkapital Nr 7/04: Tema Utbildning för vd Nr 2/05: Guide It-verktyg Nr 3/05: Guide Indikatorer 3: Genomför åtgärderna! Äntligen dags för konkret handling. Men det är också nu som resan riskerar att avstanna. Hittills har vårt arbete enbart handlat om skrivbordssysslor, konfererande och diskuterande för att komma fram till hur vi ska ta oss mot en hållbar affärsutveckling. Tiden är inne för arbete ute i den hårda verkligheten. Det är nu ledarskapet i företaget sätts på störst prov. Det gäller att dra nytta av det engagemang som sattes igång under utbildningarna som har genomförts. Och internkommunikationen måste verkligen visa vad den går för. Det här är en avgörande passage under vår resa. Motorn måste hållas igång! redovisning av företags miljörelaterade, etiska och sociala förhållanden och den ekonomiska utveckling som är knuten till dessa förhållanden. Den kan antingen presenteras som en separat trycksak, på webben eller i den tryckta årsredovisningen. Liknande innebörd: ansvarsredovisning och social redovisning. På engelska: sustainability reporting, corporate responsibility reporting och triple bottom line reporting. Intressent, individ, samhälle eller organisation som påverkar eller påverkas av företagets verksamhet. Exempel är anställda, kunder, leverantörer, ägare, investerare och lokalsamhällen. På engelska: stakeholder. Social responsible investments, SRI (etiska investeringar), engelskt begrepp som blir allt vanligare i Sverige. Det avser befintliga och nya investeringar som inkluderar kriterier för etik, miljö och sociala aspekter. Liknande innebörd: ethical investments. Uppförandekod, innehåller ett formellt åtagande och en beskrivning av företagets värderingar och affärsmetoder men avser i vissa fall även företagets relationer med intressenter. Liknande innebörd: uppföranderegler och företagspolicy. På engelska: code of conduct. Huvudsaklig källa: Boken CSR socialt ansvarstagande för företag För att uppmuntra medarbetarna, leverantörerna och de andra som är med i vårt arbete med hållbar affärsutveckling kan det vara värt att pröva enkla grepp som tävlingar mellan olika avdelningar för att nå målet snabbast. Eller att ha en tipslåda där den som lämnar bästa idén som bidrar till att företaget rör sig i rätt riktning får ett pris. Det är också nu systemen för ledning och rapportering sätts på prov för att se till att våra tidplaner håller och att resultaten blir enligt den tidigare satta planen. Även om vi inför ett ledningssystem, tänk på att det inte nödvändigtvis behöver bli certifierat av en tredje part. Det väsentliga är ju att det kan säkerställa att prestanda och mål uppnås. Efterhand som arbetet ute i verksamheten har kommit igång upptäcker vi kanske att vissa av åtgärderna är svårare än väntat att genomföra. Då är det viktigt att leta reda på orsakerna och sedan acceptera att planen kanske måste förändras när det gäller tidshorisont och innehåll. l Dagens Miljös verktygslåda: Nr 0/03: Guide Due Diligence Nr 2/04: Guide Miljömärk offerten Nr 4/04: Guide Produktutveckling med ekodesign Nr 5/04: Guide Sälj med miljömärkning Nr 6/04: Guide Förorenad mark Nr 7/04: Guide Stärk varumärket med välgörenhet Nr 8/04: Guide Spara el med energiledningssystem Nr 9/04: Guide Avfallshantering Nr 1/05: Guide Lobbying Nr 5/05: Guide Funktionsförsäljning Nr 7/05: Guide Myndighetskontakter Nr 8/05: Guide Dragkamp om talangerna Nr 9/05: Guide Avfallshantering Nr 9/05: Tema Klimat Nr 10/05: Guide Due Diligence Nr 4/06: Guide Mångfald Nr 4/06: Tema Motor Nr 5/06: Guide Mutor och korruption Nr 6/06: Guide Grön upphandling Nr 7/06: Guide Arbetsmiljö Nr 8/06: Guide Logistik Nr 8/06: Tema Klimat Nr 11/06: Guide Kemikaliehantering Nr 11/06: Tema Upphandling 4: Följ upp! Arbetet ute i verksamheten rullar nu på sedan ett tag. Det är därför dags för ett stopp vid servicestationen för en ordentlig genomgång av hur väl vi har lyckats med nyckeltalen, att nå målen och för att kontrollera att vi mäter rätt saker och på rätt sätt. Internkontroll Här under internkontrollen, eller även kallad internrevisionen, går vi igenom och följer upp vad vi gjort mot punkterna i åtgärdsplanen. Har vi nått målen? De som ska genomföra kontrollen bör vara en eller flera från företaget som själva inte aktivt varit med i arbetet. Ett annat sätt kan vara att ta in en konsult. Syftet med internkontrollen är att den ska visa på vilka brister som finns för att sedan ge förslag på hur de kan lösas. Ta därför internkontrollen som en del i ett lärande för att vässa arbetet, istället för att nedslås av svagheterna.

stora csr-guiden DAGENSMILJÖ start 10 min 20 min mål 26 webblänkar i din tjänst www.accountability21.net processmodell för hållbarhetsredovisning www.amnesty.se/business forum för företag som vill främja mänskliga rättigheter www.business-humanrights.org största oberoende informationskällan om företag och mänskliga rättigheter www.csrsweden.se företagsnätverk inom CSR www.farsrs.se svensk branschorganisation för revisorer och rådgivare www.fee.be Europeiska revisorsorganisationen www.globalreporting.org riktlinjer för hållbarhetsredovisning www.iccwbo.org/policy/society Internationella handelskammarens specialgrupp inom CSR www.ifac.org Internationella revisorsorganisationen www.ilo.org/public/english/employment/multi/index.htm Internationella arbetsorganisationens principer för arbetsvillkor www.institutetmotmutor.se ideell svensk näringslivsorganisation som bekämpar mutor www.iso.org/sr riktlinjer under utarbetande för socialt ansvarstagande www.iso14000.nu verktyg för miljöledning www.miljomarkarna.se webbplats om de viktigaste miljömärkningarna www.oecd.org/daf/investment/guidelines OECD:s riktlinjer för multinationella företag www.osha-bs8800-ohsas-18001-health-and-safety.com krav avseende ledningssystem för arbetsmiljö www.sa-intl.org utvecklare av arbetsmiljöstandarden SA8000 www.sustainability-indexes.com globalt hållbarhetsindex www.sweden.gov.se/content/1/c6/03/55/92/1f8085a7.pdf Svensk kod för bolagsstyrning www.swedwatch.org granskare av svenskrelaterade företags verksamheter i utvecklingsländer www.svneurope.com företagsnätverk inom CSR www.transparency.org internationell organisation mot korruption www.ud.se/ga regeringens initiativ inom CSR www.unglobalcompact.org FN:s initiativ för ansvarsfulla företag www.unpri.org FN:s Principles for responsible investments www.wbcsd.org internationellt företagsnätverk inom CSR Skynda långsamt!kom ihåg att det var den här rundturen som tog 30 minuter, inte genomförandet! Tiden att ställa om företaget till hållbar affärsutveckling kan mycket väl ta ett decennium. Det är därför alltid bättre att skynda långsamt och noggrant, än fort och ofullständigt! Kontrollen kan genomföras enligt standarden ISO 19011 som ger vägledning för revision av kvalitets- och/eller miljöledningssystem. Redovisning Det är nu dags att sänka farten för att sammanfatta och få perspektiv på vad vi har gjort och uppnått. Det gör vi genom att sätta det på pränt, helst som en integrerad del i vår årsredovisning eller som en separat hållbarhetsredovisning. Företag som har kommit längst på det här området spränger in hållbarhetsinformationen i årsredovisningen där den egentligen hör hemma. Tänk här på att vara så tydlig och öppen som möjligt såväl framgångar som misslyckanden ska med. Förklara också varför det gick som det gick. Tänk också på att redovisningen inte ska överlastas med information utan prioritera det som är väsentligt ur ett affärsperspektiv. En mall som allt fler företag börjar följa när det gäller redovisning av hållbarhetsinformation är riktlinjerna från Global Reporting Initiative, GRI. För ett tag sedan kom en tredje version av riktlinjerna ut - G3 - som har vässats väsentligt sedan 2002 års version. De utgår nu i större grad från den finansiella marknadens perspektiv. Ett exempel att hämta inspiration från är det danska läkemedelsföretaget Novo Nordisk som arbetar väldigt noggrant med sina intressentdialoger och omvärldsanalyser, för att sedan rapportera och redovisa sitt arbete och resultat. De håller världsklass. Komplettera också företagets redovisning, i årsredovisning eller i separat hållbarhetsredovisning, med en egen avdelning på hemsidan. Den kan utformas på många olika sätt och uppdateras löpande. Här finns egentligen inga begränsningar för hur omfattande informationen och upplägget kan vara. Oberoende granskning För att öka trovärdigheten i redovisningen är det bra att låta den bli granskad av en extern part. Det kan vara en specialistavdelning på en revisionsfirma eller någon konsult. Allt fler större företag gör det. I Sverige ligger SAS och SKF långt framme. Förutom en kvalitetsstämpel ger granskningen företaget en extra knuff framåt i arbetet i och med att frågorna blir blixtbelysta. När du upphandlar tjänsten, var krävande och se till att du får ut något extra av granskningen. Sedan några år tillbaka har branschorganisationen för revisorer och rådgivare, FAR SRS, tagit fram rekommendationer för oberoende gransk-ning av separat hållbarhetsredovisning. Klar för användning finns nu också en global standard, ISAE 3000, som gör det möjligt för revisorer världen över att granska hållbarhetsinformation på ett och samma sätt. Utvärdering Nu har vi kommit så långt på vår resa att det är dags för ledningen att gå igenom och utvärdera resultatet. Det kan förslagsvis göras varje halvår. Det gäller nu att finna orsakerna till varför det gick snett på vissa håll och sedan hitta det som konkret måste förbättras. l Dagens Miljös verktygslåda: Nr 3/03: Guide Hållbarhetsredovisning Nr 5/04: Tema Hållbarhetsredovisning Nr 10/04: Tema Certifierare Nr 5/05: Tema Hållbarhetsredovisning Nr 5/06: Tema Hållbarhetsredovisning Mål: Förbättra ständigt! Pust! Vi passerar nu målgången under banderollen Ständig förbättring och har tagit oss igenom denna passage för första gången. Vi har gjort en del slirar, men vi har lyckats parera dem genom vår internkont roll och utvärdering. Det gäller nu bara att köra vidare för att bli ännu bättre. Det gör vi genom att genomföra de förbättringsförslag som kom fram vid utvärderingen och fortsätta att prata med och förstå våra intressenter. Det är nu dags att trimma motorn för att köra racet mot en hållbar affärsutveckling ännu en gång. l Huvuddragen i guiden bygger på Lars-Olle Larssons modell som först publicerades i Transparency! Det genomsynliga företaget och sedan utvecklades i Corporate governance och hållbar affärsutveckling. Grattis! Du har sjösatt ett helt CSR-arbete och uppdaterat dig på de senaste trenderna. Och kanske dammade du av gamla cykeln på vägen för säkerhets skull. Stora CSR-guiden ges ut som en del av Dagens Miljö Chefredaktör och ansvarig utgivare: Mikael Salo, mikael.salo@idg.se, 08-453 62 46, 0733-99 33 98 Grafisk form: Mikael Nyberg mikael.nyberg@idg.se Illustratör: Kjell Eriksson Försäljning: Ingemar Jansson, ingemar.jansson@idg.se 08-453 62 15 Postadress: Dagens Miljö, 106 78 Stockholm Besöksadress: Karlbergsvägen 77 Webb: www.dagensmiljo.se Kundservice: Har ni frågor om er prenumeration kontakta Kundservice på kundservice@idg.se eller ring 08-453 61 00 Dagens Miljö nr 3, 2007. www.dagensmiljo.se

DAGENSMILJÖ stora csr-guiden 11 Nirvan Richter/Norrgavel Bakgrund: Inredningsföretag som grundades 1993 av Nirvan Richter efter succén på Karlskronas bostadsmässa. Inspirationskällorna är amerikansk shaker och japansk minimalism, men med tydliga rötter i svensk allmoge och skandinaviskt femtiotal. Möblerna är skapade för att hålla länge, vara flexibla och därmed kunna fungera genom alla livets förändringar. Idag har företaget en egen butik i Danmark och fem franchisebutiker i Sverige och Japan. Huvudkontor: Malmö. Ägare: Nirvan Richter med barn (90 procent) och Tomas Adaktusson (10 procent). Styrelseordförande: Sven A Olsson. Vd: Nirvan Richter. Försäljning: 65 miljoner kronor (2006). Vinst efter skatt: 1,2 miljoner kronor (endast Norrgavel AB, 2006). Gert Karnberger/ Clas Ohlson Bakgrund: Företaget grundades 1918 av Clas Ohlson i Insjön. Det är ett detaljhandelsföretag som är noterat på Stockholmsbörsen sedan 1999. I sortimentet finns ungefär 15 000 artiklar som köps in från cirka 800 leverantörer i ett trettiotal länder. Försäljning sker i över 60 butiker i Sverige, Norge och Finland samt via postorder/internet i Sverige och Norge. Under 2008/2009 kommer företaget öppna butiker även i Storbritannien. Huvudkontor: Insjön. Storägare: Mary Haid, Johan Tidstrand och Helena Tidstrand. Styrelseordförande: Anders Moberg. Vd: Gert Karnberger. (ny vd senast vid årsskiftet 07/08 blir Klas Balkow) Försäljning: 3,6 miljarder kronor (2005/2006). Vinst efter skatt: 352 miljoner kronor (2005/2006). Foto: Karin Oddner (Richter) och Andreas Ekström (Karnberger) Montage: Arthur Payne Duellen Två företag, ett stort och ett litet, möts i en CSR-duell. Har de samma fokus, arbetsmetodik och resultat? Två framgångsrika företagsledare berättar om sina företags CSR-arbete.

12 stora csr-guiden DAGENSMILJÖ Karnberger rättar till slipsen Här berättar han och Norrgavels Nirvan Richter om sina insatser. Start: Bestäm dig! Varifrån kom initiativet till att ditt företag skulle starta ett arbete med hållbar affärsutveckling? Gert Karnberger, vd för Clas Ohlson: Det kom som en naturlig del från styrelsen. Vi har ju ingen egen tillverkning men många gånger är vi en stor kund. Därför tog vi 1998 fram en policy om barnarbete. Sedan dess har företaget vuxit, fått större volymer och etablerat egna varumärken. Ledningen och styrelsen tyckte då att vi skulle höja nivån genom att ta fram en uppförandekod. Nirvan Richter, vd för Norrgavel: Jag har aldrig startat ett företag och sedan stoppat in olika värden i det. Istället har jag utgått från mitt eget liv. Därifrån har jag gjort en företags- och affärsidé som startat i en vision om ett annorlunda sätt att inrätta sitt hem och leva i förhållande till naturen det blev Norrgavel. När tog ni beslut om att börja jobba med hållbar affärsutveckling? Jag har aldrig startat ett företag och sedan stoppat in olika värden i det. I stället har jag utgått från mitt eget liv. Nirvan Richter Det är något som är naturligt hos oss. Clas Ohlson ska vara en bra världsmedborgare och ett mänskligt företag. När vi beslutade om uppförandekoden i styrelsen knöt vi till oss en extern konsult. I början av 2005 bildades en processgrupp dit vi avsatte en person att ansvara för uppförandekoden. Denna grupp kommer från och med sommaren att gå över i en permanent organisation. Värdegrunden har vuxit fram från företagsledningen. Hur motiverar du som ledare dina medarbetare i detta arbete? Det gäller att hålla frågan levande med information och genom att tala om vart vi är på väg. Viktigast är att jag försöker agera i mitt eget liv utifrån företagets värderingar. Det är ungefär som en förälder: barn lyssnar inte på vad de säger, utan handlar utifrån hur föräldrarna agerar. Då jag framstår som en ledare i företaget får det jag gör återspeglingar i organisationen. 1. Analysera! Har ni något ledningssystem inom miljö, kvalitet, arbetsmiljö eller socialt ansvar? Vi har inget certifierat ledningssystem, däremot jobbar vi på det viset utan certifiering. För att det ska fungera och inte bli en dagslända måste frågorna vara integrerade och en naturlig del i jobbet. Därför säger vi att det handlar om en beteendeförändring. Vi har inte något strukturerat ledningssystem, men hade vi haft resurser skulle jag inte tacka Styrelsen tog beslut om att införa en uppförandekod 2004. Vi bedömde då att processen skulle ta 2 3 år, eftersom det handlade om en beteendeförändring och inte bara om teknik. I hållbar affärsutveckling ingår ju också yttre miljö som vi har jobbat med väldigt länge. Åtminstone sedan 1990, då jag kom med i styrelsen, har företaget fokuserat på miljöfrågor. Här kör vi nu två parallella delar, det gamla miljöarbetet och det nya med uppförandekoden, även om de går ihop i hållbar affärsutveckling. Det är en lång process som startade efter min arkitektutbildning i slutet av 1970-talet. För att komma åt de kvaliteter som jag ville uppnå kompletterade jag med en hantverksutbildning för att lära mig finsnickeri. I slutet av 1980-talet började det utkristallisera sig hur jag kunde förverkliga det här i yrkeslivet. Jag experimenterade i mina skissböcker, gjorde fullskaleförsök i mina bostäder och knöt till mig människor som kunde hjälpa mig vidare. Våren 1993 bestämde jag mig för att delta på bostadsmässan i Karlskrona för att se om visionen kunde förverkligas. Nu fick det bära eller brista! Jag fick ett makalöst gensvar från press och allmänhet, efter det vågade jag satsa nästan allt mitt privata kapital för att förverkliga idén. Hur har arbetet förankrats i företagsledningen? Besluten om miljö och uppförandekod har tagits i styrelsen. Jag är sedan involverad i de projekt och styrgrupper som jobbar med detta. Uppförandekoden finns även med som en stående punkt på vår agenda för styrelsemötena. I våra två dotterbolag i Norge och Finland införs också de här frågorna. I ett litet företag som Norrgavel är vi inte fler än att alla tillhör ledningen. När det gäller att ha sista ordet, är det jag som alltid har varit och är företagsledningen. Står man för något nytt och främmande är det oerhört svårt att driva igenom det i en befintlig struktur. Om jag ska förverkliga det här och ha kvar kärnan i visionen får jag göra det själv för att behålla kontrollen. Hur har företagsledningen fått en grundläggande förståelse för hållbar affärsutveckling? Gert Karnberger är vd på Clas Ohlson och har bland annat varit med och tagit fram en policy som ska förhindra barnarbete bland sina leverantörer. Dagens Miljö nr 3, 2007. www.dagensmiljo.se