KONGAVED OCH BJÖRKSTICKS

9 KONGAVED OCH BJÖRKSTICKS - srtimentsförändringar 1920-1960 på en fastighet i södra Småland : t... ~c-.,./ /' / /"./ - Översiktskårta KALMAR LÅ'NS LANDSTINGS SÖDRA SKOGSALLMÅ'NNING ung. skala 1:35000 Av Vibeke Alstad kurs 94/99

10 Inledning Vad tg man egentligen ut ur skgen under 1920-talet? Hur förändrades detta fram till 1960? Det beslöt jag att undersöka närmare. Jag valde en fastighet i Småland, Kalmar läns södra skgsallmänning sm ligger mellan Nybr ch Emmabda. Fastigheten mfattar idag 1122 ha varav 1066 ha är prduktiv skgsmark. Medelbniteten ligger på 7,3 m 3 sk/ha ch år. Anledningen till att jag valde just denna är att jag fick ett tips, det skulle finnas väldigt bra ch utförlig statistik m fastigheten. Syftet med uppsatsen är alltså att studera srtimentsförändringar vad gäller skgsprdukter på en fastighet mellan 1920 ch 1960. Jag tycker att 1960 är ett lämpligt år att sluta jämförelsen. Det är vid den tiden sm standardsrtimenten kmmer, man tar ut timmer ch massaved varken mer eller Fastighetens histria År 1917 köpte Kalmar läns södra landsting mrådet i syfte att restaurera skgen. Säljare var ett knsrtium vars avsikt med markinnehavet hade varit att få snabba pengar. Köpet förmedlades av Skgssällskapet sm förvaltade fastigheten fram till 1996 då den såldes till Södra Skgsägarna. Fastigheten sm 1921 mfattade ttalt 946 ha varav 596 ha skgsmark hade av föregående ägare utsatt för mfattande avverkningar med ett synnerligen lågt virkesförråd sm följd. På mrådet fanns flera trp ch smågårdar sm efter hand lades ner eller såldes av. Skgsmarksarealen ökade suc:ce;ssplltil dels genm att jrdbruksmark mvandlades till skgsmark ch dels genm fastighetsköp. År 1960 uppgick skgsmarksarealen till 854 ha. I samband med ch precis efter köpet 1917 utfördes justeringsavverkningar av restskg. Därefter följde en perid med betydande skgsdling ch uppbyggnad av virkesförrådet. Omfattande arbete med plantering, dikning ch vägbyggande utfördes sm nödhjälpsarbete. A vverkningama utgjrdes huvudsakligen av gallringar i yngre ch medelålders skg. År 1960 hade virkesförrådet ökat till ca 100 m 3 sk/ha från att 1920 ha utgjrt ca 25 m 3 sk/ha. Vad tg man ut? E d tl C s; A u E fl d fl s l a n a ( g l ( 1 a Jag har studerat redvisningar över försålt virke från 1918 till ch med 1960. Ttalt finns det 36 srtimentnamn i statistiken vilket ger nästan lika många srtiment. Av dessa är åtta timmersrtiment, sex massavedsrtiment, elva vedsrtiment ch elva övriga srtiment. Timmersrtimenten Skg på rt är ett av de få srtiment sm används under hela periden ch dessutm tas ut de flesta åren. I övrigt innebär det samma sak sm idag, alltså virke sm säljs på rt. Till helt övervägande del(70-90%) bestd virket av barrtimmer, resten barrmassaved. Ett lönande srtiment. Barrtimrner är ckså ett srtiment sm är likadant idag, virke ned till ca 12 cm i tpp sm ger en behållning. Det tas ut i princip alla år ch används under hela periden. Lövtimrner tillhör samma kategri sm de van nämnda, "de trista srtimenten". Det tas ut de åren, det används hela periden, det ger bra med pengar ch det finns ännu idag.

11 rav ttt rid Björksticks låter genast lite rligare men srtimentet är inte fullt så spännande sm namnet antyder, det är ett namn för björkkubb sm används under 20-talet ch i början av 30-talet. Under 30- ch 40- talen övergår man till att kalla det björkklump. Detta srtiment sm får innehålla kubb ner till ti centimeters tppdiameter har använts från 1932 fram till ch med 1949. Därefter ingår det i samlingssrtimentet lövkubb. Alklump är analgt med vanstående srtiment ett annat namn för alkubb. Srtimentet har använts under 30-talet men det är endast små vlymer sm har tagits ut. Bbinved är ckså ett fantasieggande namn men även detta står för kubb; lövkubb sm skulle resultera i ämnen för exempelvis parkett. Detta srtiment redvisas bara en gång. 1944. Trligtvis är det ungefär samma sak sm björksticks, alklump ch lövkubb, berende på lika persner står kubben redvisad på lika sätt. Enligt uppgift användes björksticks/björkklump vid bbinindustrier. Bbin är själva metden att ta ut små ämnen för att undvika skadr ch kvistvarv. Lövkubb är förstås samlingsnamnet för kubb av lika slag sm redvisas tillsammans. Namnet används under 50-talet då inget av de övriga kubbsrtimenten finns kvar vilket än mer stöder terin att man helt enkelt inte rkat skilja på de lika träslagen i redvisningen. ns :sivt les ~rs Vad gäller timmersrtimenten tar man alltså ut samma sak under hela periden men för kubben använder man lika namn. Massavedsrtimenten Granmassaved är det massavedsrtiment sm används i början. Under 20-talet tas inget annat än granmassaved ut ur skgen berende på att det massabruk sm det är möjligt att transprtera till. Lessebbruket. bara använder gran. Granmassaved redvisas även under 30- ch 40-talen. Tallmassaved kmmer alltså först 1931 då massabruket i Mönsterås har öppnats. Detta srtiment används sedan fram ti111948 då all massaved redvisas i klump. Undantag är dck lövmassaved ch då speciellt aspmassaved sm hela tiden redvisas separat. nt. ta Kngaved är ett srtiment sm används under 30-talet. Ännu ett av dessa fantasieggande namn sm får en ganska trivial förklaring. Srtimentet innefattar granmassaved sm ska till Kngabruket i närheten av Tingsryd. Från ch med 1948 redvisas alltså all barrmassaved rätt ch slätt sm massaved, ch så är det än idag skulle jag tr. All massaved helbarkades fram till slutet av SO-talet då barkad massaved började användas. Massaveden var två meter lång ch dimensinerna var ner till 7.5 cm i tpp, förutm för klenmassaved sm fick vara upp till 7.S cm. Klen tallmassaved kunde säljas sm kämfattig tallmassaved ch användas vid sulfitkkning på Bökshlms bruk vid Braås. Under peridens gång har massaveden ökat kraftigt. Under 30-talet var uttaget mycket högre än tidigare. man tg då ut ungefär 700 m 3 f årligen. Uttaget går ner under 40-talet ch från mitten av 50- talet kmmer den riktiga bmen. Kurvan över den uttagna vlymen stiger brant uppåt ch passerar 19601700 m 3 f.

12 Vedsrtimenten Ved var ett flitigt använt srtiment under den studerade periden, även under de sista åren vilket man kanske inte trr. Anledningen till att man tg ut mycket ved så pass sent var att landstinget själv var en str vedförbrukare. Brytpunkten km strax efter 1960 för enligt uppgift har veduttaget varit i princip nll under de senaste decennierna. Man tg ut en uppsjö av lika srters ved: Långved var ved sm var längre än en meter. I övrigt fanns inga riktlinjer. Långved tas ut en enda gång under 20-talet ch sedan inte förrän på 50-talet då det används under flera år. En meter var standardlängden ch användes för ls Kastved sm var det stra srtimentet. Kastved innehöll de flesta veds rter ch benämns ibland brännved. Kastved används under hela periden men under vissa år är redvisningen helt uppdelad på de lika vedslagen. De är: I: a Bkved vilket innebär bkved av prima kvalitet. I:a Björkved I:aBarrved I:aAlved ll:a Blandved sm var ved av lite sämre kvalitet. ll:a Björkved Pannved sm var ved av klent virke (mindre än ti centimeter i tpp). Srtimentet kallades ls kastved därför att veden lades i kastar, högar av srterad ved. Dessa kastar var en meter breda ch en meter höga ch innehöll följaktligen ungefär en kubikmeter. En viktig anledning till att man tg ut mycket ved var att det inte fanns någn avsättning för annat än granmassaved i början. Därför sålde man brännved av lövträ ch tall. Ved av prima kvalitet klövs den övriga veden randbarkades innan den såldes. F PI pe va lä G se S1 ål s '{ aj fl [ u h P 1 s ] Kakelugnsved höll inte heller standardlängden en meter utan levererades ca 30 cm lång. Den p~.:i'~uv_ då precis till kakelugnar, den var alltså färdig att använda. Kakelugnsveden lastades på järnväg vid Eskilsryds statin för vidare transprt till stadsbrna. Veden var av björk ch srtimentet användes bara under 20-talet. Ved på rt såldes ckså men i liten mfattning.

13 Övriga srtiment ffi L en p Förutm de tre stra huvudkategrierna fanns en hel del övriga srtiment. Prps tgs ut därför att avsättningen var dålig för klent tallvirke. Srtimentet användes under hela periden ch mest tgs ut under 20-talet ch åren efter kriget fram till peridens slut. Användningen var sm stöttr i engelska gruvr. Prps var helbarkat tallvirke i massavedsdimensiner sm höggs i längder m fem till åtta ft. Gärdsel var klent barrvirke sm användes till gärdsgårdar, fta kallat slanr. Tgs ut i huvudsak under senare delen av 20-talet men även enstaka år fram till 1960. en Stör kallas fta krakstör ch var klent barrvirke. Störarna var ca två meter långa ch spetsade i båda ändarna. De användes vid trkning av sädeskärvar. Tgs ut under 20- ch 30-talen. Sparrar var klentimmer sm användes till exempelvis takknstruktiner. Tgs ut i början av 30-talet. Träullsved var sm namnet antyder virke sm användes till träullsframställning. Detta srtiment används endast under mitten av 30-talet. Virket man använde för detta ändamål var barrvirke, ca en meter långt ch med en tppdiameter ner till ti centimeter. Diverse virke var virke sm av någn anledning inte särredvisades. Jag har tyvärr inte lyckats luska ut vad sm skulle kunna tänkas redvisas sm diverse. Man tycker att med alla dessa srtiment, vad hade då några till spelat för rll. Hursmhelst handlar det m ytterst små vlymer utspridda över hela periden.. Telefnstlpar tgs bara ut under mitten av 20-talet, detta naturligtvis berende på att den typ av träd sm behövs var mycket vanliga på fastigheten. )ch ade Stängselstlpar är ett srtiment sm används under 20-talet. Under 30-talet redvisas stlpar avsedda för staket sm enpålar ch ekpålar. Den senare halvan av periden tar man inte ut stängselstlpar över huvud taget. En liten mängd lärkvirke har tagits ut på fastigheten under 50-talet. Jag lät den tillhöra övriga srtiment då det handlade m så trligt små mängder. Husbehvsvirke Till sist bör ckså nämnas att man tg ut ett 37:e srtiment, nämligen husbehvsvirke. Det användes till förvaltningsbyggnaden sm fanns på fastigheten ch till arrendatrerna. Mängderna det handlade m var ganska blygsamma. Det mesta utgjrdes av ved.

14 Tankar Varför använde man då alla dessa srtiment? En anledning till antalet srtiment är sm nämnts tidigare att samma sak kallades vid lika namn lika år. En annan är förstås att det vi nu kallar massaved delade man upp i granmassa, tallmassa ch så vidare, liknande mönster för andra srtiment. Sedan är det naturligtvis så att man tg ut saker sm inte används idag, ett bra exempel är de lika srtimenten sm användes till stängsel. Nu har man metallstlpar ch eltråd. Den manuella avverkningen ch det manuella systemet tillät stra mängder specialisering ch den mänskliga hjärnan kan hålla reda på betydligt fler än sextn srtiment. Sextn lika var vad man tg ut sm mest. Detta gjrde att det egentligen inte fanns några andra begränsningar än råvaran. Varför då snåla med antalet srtiment? Diagram Jag har gjrt en hel del diagram utifrån materialet ch en del av dessa redvisas sm bilagr. Det vara lämpligt att kmmentera dem en smula. Då man studerar det ttala uttaget (bilaga 1) knstaterar man att det hela tiden ökar. Dck finns stra variatiner mellan år. Den sista halvan är det stabilare ökningen syns tydligt. Om man istället tittar på den ttala behållningen (bilaga l) ser man tydligt mvärldfaktrer sm depressinen 1922, de dåliga åren i början av 30-talet ch Krea-bmen i början av 50-talet. Det är ckså anmärkningsvärt hur mycket högre behållningen är i slutet av periden. Sm bilaga 2 finns en översikt över antalet srtiment. Jag trdde helt klart att man skulle se en dramatisk nedgång på slutet men den uteblev. Det tgs ut en hel del lika saker även 1960. Dck trr jag att man mer ch mer använde sammanställningar där bara timmer, massaved ch ved redvisades. Timmerandelen av den ttala avverkningen (bilaga 3) är anmärkningsvärt låg. Detta på fastighetens histrik ch de kraftiga avverkningar sm utfördes av den föregående ägaren. Det inte mycket timmer kvar helt enkelt. Det ttala uttaget massaved (bilaga 3) har redan kmmenterats. Bib Bill Bil. Bil: Bil Bil KE Be Vi St Avslutning I mitt mycket mfattande ch detaljerade material finns uppgifter m kstnader vid avverkning. Det finns kstnader för huggning, lunning, framfrsling, distributin ch barkning redvisade. De är väldigt spännande men tyvärr har inte mfattningen på detta arbete tillåtit någn närmare studie av dem. Det bestående intrycket för mig är att det skedde mindre förändringar under periden än jag trdde. Det är ckså intressant att se hur trligt lite de srtiment sm vi frtfarande använder har förändrats. Man kan ckså fundera på m inte trenden med många srtiment kan kmma tillbaka. Man talar m kundanpassning ch kundrderstyming ända ute i skgen. Det kanske kan vara någt? Och förresten, vem har inte hört talas m japanstck ch nrgeved?

15 Bilagr ch Bilaga l Ttalt virkesuttag Bilaga l Ttal behållning Bilaga 2 Antal srtiment Bilaga 3 Andel timmer av det ttala uttaget Bilaga 3 Ttalt uttag av massaved ~r n Källr Bkslut ch statistik för Kalmar läns södra skgsallmänning, Skgssällskapets Förvaltning AB Virkesliggare för Kalmar läns södra skgsallmänning, Skgssällskapets Förvaltning AB kan rar Bengt Alstad, pensinerad skgsförvaltare, Skgssällskapets Förvaltning AB Stig Sandestig, pensinerad distriktschef, Skgssällskapets Förvaltning AB ~ se :k ts. Jet

Ar 1919 1921 1923 1925 1927 kr...... I\J.j:. O> r I\J 1929-1931 -f 1933!. C" 1935 (I) ::r 1937!!: -::s _. 1939 ::s (,Q 1941 1943 1945 1947 1949 1951 1953 1955 1957 1959 Ar 1920 1923 1926 1929 1932 1935 1938 1941 1944 1947 1950 1953 1956 1959 <n...... <n m3t ~ I I ::t: (J) s::: s::: C/J 3 g- 3 ::s- ~ tu I\J <n ~ 8 ffi ~ -f 9. D> ::; D> (,Q ~ ii> c tu -" --' 0'\

17 Ar 1919 1921 1923 1925 J 1927 1929 1931 1933 1935»::s 1937 -e!. en lp. tu O ca 1939 tu a - I\:) 3 (I) 1941 ::s 1943 1945 1947

m3f..................... I\) I\) V3 V3./:l I\) J>- O') r I\) J>- O') r 01 O 01 O 01 O 01 O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O Ar Ar 1919 1919 1921 1921 1923 1923 1925 1925 1927 1927-1929 -i 1929 O 1931 S» 1931 ::; ):l 1933 1933 3 -:::s c. --' S» 1935 1935 ~!P- CP en en _. ili"' 1937 S» 1937 (Q Il> < (I) V3 1939 1939 C. 3 - (I) en ""'l 1941 c 1941 S» 1943 1943 (,Q 1945 1945 1947 1947 1949 1949 1951 1951 1953 1953 1955 1955 1957 1957 1959 1959 m3f