Kvalitetsredovisning Resurscentrum 2004 Ann-Catrin A-Göthlin Chef Resurscentrum Rektor Göran Antonsson Chef Resurscentrum Rektor
Första januari 2003 genomfördes en organisationsförändring, då Socialtjänst barn och unga, Fritidsgårdsverksamhet och LSS/LASS barn och unga fördes till Barn- och utbildningsförvaltningen och därmed fick samma politiska styrning som övriga kommunala riktade resurser till barn i behov av särskilt stöd i Resurscentrum. Första halvåret i ny organisation dominerades av en stor osäkerhet om lokaler, renoveringar, kostnader etc. I juni kunde vi slutligen flytta in i Familjehuset med c:a en tredjedel av Resurscentrums personal. Övrig personal arbetar ute i verksamheter i basorganisationen. Andra halvåret har mycket arbete lagts ner på gemensamma värdegrundsfrågor för att gynna en lyckad blandning av kulturer i den nya organisationen, samt för att utveckla och bredda all personals kompetens för ett gemensamt synsätt som handlar om att se allas kompetens i arbetet för att möta barns behov. Under hela 2003 har arbete skett med att utveckla närvård i samverkan. Vidare har Barn- och ungdomsteamet och Socialtjänst gemensamt arbetat för att utveckla utredningsförfarande (barnavårdsutredningar) med hjälp av livsområden i kartläggning av barns behov. Stort intresse har visats från andra kommuner när det gäller Strömstadsmodellen med Resurscentrum barn och unga 0-20 år. Åtgärder för utveckling i hela Resurscentrum har under verksamhetsåret varit - arbete för en gynnsam utveckling med blandning av kulturer i ny organisation - arbete med att utveckla all personals kompetens för ett gemensamt synsätt - metodutveckling gällande sju livsområden - få med resurser från Primärvården i Familjecentralen - metodutveckling avseende närvård i samverkan - stärkt skydd för barn i utsatta situationer ändringar och tillägg till bl a socialtjänstlagen. Har vi rätt verktyg och tillfredställande samverkan på olika nivåer? Särskolan Särskolan Strömstad innehåller träningsskola och grundsärskola. Samtliga våra gymnasiesärskoleelever får sin undervisning i annan kommun. Antalet elever inskrivna i särskolan har under året varit 18 st, varav 6 st särgymnasieelever. Fyra kända elever tillhöriga personkrets särskola ( efter särskild utredning ) är ej inskrivna i särskolan då föräldrarna tagit beslut att ej ansöka om plats. Dessa elever får särskilt stöd på den egna skolan. Att bli inskriven i särskolan är en rättighet för barn som p.g.a. utvecklingsstörning ej kan nå grundskolans uppnåendemål på tio år. I läroplanen finns mål att uppnå i särskolan, vilka eleverna skall ha nått då de lämnar särskolan. Skolan har ansvar för att eleverna når dessa mål för grundsärskola respektive träningsskola. Varje elev som är inskriven i särskolan har en individuell utvecklingsplan vilken beskriver hur skolan skall arbeta för att eleven skall nå dessa mål. Verksamheten i träningsskolan bedrivs i hög grad som en-till-en-undervisning. Med stor nödvändighet behöver varje barn mötas på sin nivå vilket i hög grad utesluter samundervisning. I grundsärskolan arbetar vi med en kursplan, lik grundskolans. Här bedrivs många gruppövningar och samarbetsövningar för att stärka den sociala kompetensen hos eleverna. Detta är viktigt för att de ska fungera på ett bra sätt med andra i samhället. Eleverna arbetar utifrån individuella planer som möter varje elev där han/hon befinner sig i sin utveckling.
Träningsskolan har bedrivit utomhuspedagogik och haft hemkunskap en dag i veckan på Vadalen. En liten blandad grupp från grundsär- och träningsskolan har arbetat praktiskt runt Vadalshuset och i verkstaden liksom i smedjan. Vadalen, musiksatsning, sinnesträning, motorisk träning, ridning, prao (praktisk yrkesorientering), körkortsteori, elevens val (integrerad med grundskolans år 7) m m. Under läsåret 2003-04 har träningsskolan satsat extra på musik i undervisningen. Delvis med hjälp av projektpengar från föreningen VIS (verksamhet i särskolan). Både elever och lärare har undervisats bl a i instrumentalmusik. Musikpedagog har varit Glenn Rosander. Två nya elever har skrivits in i särskolan men får fortsatt undervisning i basverksamheten. I grundsärskolegruppen har elevantalet ökat från två till sex elever. Integrering sker för vissa av eleverna gentemot fadderklasser på Strömstiernaskolan. I mångt och mycket har läsåret 2003/04 använts till att hitta former för nystartad grundsärskolegrupp med ny personal, nya elever och samverkanpartners. Verksamheterna har fått sina uppdrag och var och en av personalen har fått individuella uppdrag, vilka ansluter till verksamhetens. En pedagog har genomgått utbildning i PEP och utför nu tillsammans med specialpedagog i Familjecentralen sådana tester. PEP=Psycho Educational Profile PEP är ett pedagogiskt test utarbetat vid Division TEACCH i NorthCarolina, USA. PEP är ett pedagogiskt funktionsbedömningstest som ger en värdefull information om barnets förmåga till inlärning. Man kan också avläsa var barnet har sina starka respektive svaga sidor. Testresultatet kan användas som utgångspunkt när man bestämmer vilken träning som är lämplig. PEP kan på så vis sägas vara ett verktyg när man skall planera en individualiserad specialundervisning. PEP mäter barnets färdigheter inom sju funktionsområden. Särfritids Elever på särskolan erbjuds fritids i skolans lokaler. - Att förbättra rutiner och tydlighet gällande basorganisationens kontakt med särskolan avseende gemensamma barn. - Att arbeta vidare med särskolans värdegrundsarbete. Personalen i särskolan har under året arbetat vidare med personalstöd till verksamheter där särskolebarn finns samt med stöd till föräldrar. Vidare har flera PEP-tester genomförts och resultaten åter givits till barnets föräldrar och personal. Personalen har tillsammans i hela särskolan arbetat med värdegrundsarbete, bl a via personalstöd från Barn- och ungdomsteamet som har handlat om det goda samtalet och två dagar på internat tillsammans med bl a skolhälsovården, vilka hade till innehåll; värdegrund i Resurscentrum.
Åtgärder för utveckling - Fortsatt värdegrundsarbete - läroplansarbete mål för våra verksamheter - hur individanpassa med gott fokus på målen? - Jämförelser med andra kommuner - undervisning/stöd till våra utebarn samt utveckling av personalstöd/-handledning till berörd personal. Till våra verksamheter hör också en fritidsverksamhet samt särvux. - att utarbeta en god mix avseende omsorg och innehåll på särfritids - föra över särvux till vuxenresurscentrum, alternativt KomVux. Skolhälsovården Under verksamhetsåret har vi äntligen fått en skolläkare. Skolläkarens mottagning har förlagts till Familjehuset på V:a Klevgatan. För första gången på tre år har alla år ettor kunnat läkarundersökas. Skolläkaren har vidare medverkat i ett antal Resurscentrumträffar. Med hjälp av s k Wernerssonspengar har en utökning av skolsköterskeresursen med en halv tjänst skett för att skolhälsovården ska kunna ta hand även om kommunens sexåringar. - att i enlighet med ny skrivning i skollagen Elevhälsa se skolhälsovården som en kompetens att i samverkan arbeta för elevers goda lärmiljöer. - att i enlighet med Resurscentrums värdegrund ingå i ett nätverk som arbetar förebyggande och med tidiga insatser avseende barn och ungdom. Hälsosamtal Hälsosamtal har genomförts med alla elever i årskurs fyra, sju, nio och år ett på gymnasiet. Dessa visar att många elever mår bra men att många upplever stor stress i skolan och i livet och att många elever inte är nöjda med sig själva och sina prestationer. Kamratstödjare Kamratstödjarverksamheten värdegrund i praktiken har fortsatt med en stor med Hjulstaskolan gemensam utbildning av alla kamratstödjare. Verksamheten belönades i år med Barn- och utbildningsnämnden Årets ungdomsstipendium. Särskilt uppmärksammades vid utdelningen Johan Mebius, initiativtagare till verksamheten. Extra arbete lades inför detta verksamhetsår på djupintervjuer av alla ungdomar som visade intresse för att bli kamratstödjare. Åttio elever intervjuades och 18 utsågs efter intervjuomgången. Team smart Team Smarts arbete har fortsatt på Strömstiernaskolan med kontraktskrivande, särskilda förmåner och rabatter till de som i kompanjonskap med någon vuxen bestämmer sig för att avstå från tobak. Verksamhetsåret 03/04 skrev elever kontakt med skolsköterskan. Den är smart som inte röker!!
Friskvård I samarbete med arbetslag och rektorer har skolhälsovården genomfört friskvårdsdagar och friskvårdsveckor vid Odelsbergsskolan, Bojarskolan, Valemyrsskolan och Strömstiernaskolan. Vid Bojarskolan och Valemyrsskolan har ett fördjupat arbete skett med prat om matvanor och behov av fysisk aktivitet. Åtgärder för utveckling Med en ny skrivning i läroplanen som säger att alla barn ska ha fysisk aktivitet varje dag kommer skolhälsovården att arbeta för att; - stödja rektorer och personal i detta arbete Flera barn är överviktiga och skolhälsovården ska därför tillsammans med andra aktörer i Resurscentrum arbeta med - kostrådgivning till föräldrar och barn - viktminskningsgrupper. - ätstörningsgrupper Fler och fler elever upplever stress och press privat och i skolan. Skolhälsovården ska därför arbeta med; - stress och stresshantering tillsammans med andra kompetenser i Resurscentrum. Barn- och ungdomsteamet Förebyggande arbete och tidiga insatser Barn och ungdomsteamet har under året liksom tidigare år, arbetat icke myndighetsutövande med individärenden barn och familj, personalstöd, projekt och kompetenshöjande insatser gentemot basverksamheterna. Tre av teamets medlemmar har genomgått en utbildning i ART (aggression replacement training), ett program där unga tränar sociala färdigheter.l. Barn- och ungdomsteamet har under året arbetat med ca 180 individärenden i olika gruppverksamheter för barn och ungdomar och arbetat med drygt 30 personalstödsärenden, individuellt och i grupp. Barn- och ungdomsteamet är väl kända i och utanför basorganisationen. Med den breda kompetens som finns hos BUT:s medlemmar har uppdragen till BUT uppvisat en stor variation. BUT har hittills ej behövt säga nej till uppdrag. En medlem i BUT har fortsatt utbildat personal avseende Marte Meo, en behandlingsmetod som även används i det förebyggande arbetet på individnivå, samt även avslutat egen utbildning till MarteMeo-vägledare med rätt att utbilda. Åtgärder för utveckling - att som rutin arbeta med trollq, ett program för uppföljning och utvärdering - att ingå i multiprofessionella team för utveckling av metoder avseende åldersgrupper - handledning och fortbildning
Elevassistenter/stödresurspersoner Under verksamhetsåret har färre elevassistenter tillsatts och ersatts med andra typer av stöd till barn, föräldrar och personal. Arbete för utveckling - Elevassistenter/stödresurspersoner ska i än högre grad ersättas med andra professionella insatser till barn som behöver stöd. - Inom barnomsorgen ska en resursavdelning starta på den nya förskolan på nybyggda Tången. Stödresurser från Resurscentrum kommer att ingå i personalstyrkan där. Pedagogiskt centrum Verksamheten flyttade i juni 2003 från Arken till Resurscentrums nya lokaler på V:a Klevgatan 4. - stöd till pedagoger ute i basverksamheten för goda lärmiljöer - att verksamheterna genom praxis ska få god kännedom om Pedagogiskt centrum - rektorerna ska stödjas och uppmuntras i att använda Pedagogiskt centrum som stöd till sin verksamhet - arbete med att vara och göra värdegrund ; att värdegrunden ska synas och märkas i vardagsarbetet. Verksamheterna vänder sig i ökad utsträckning till Pedagogiskt centrum för att utreda läs- och skrivsvårigheter. Fruktbara möten har hållits med rektorerna för att utröna hur Pedagogiskt centrum bättre ska kunna stödja basverksamheten. En årsplan är under utarbetande där Pedagogiskt centrum beskriver hur man varje månad under verksamhetsåret erbjuder specifikt stöd till arbetslagen, t ex inför nationella prov. Speciallärare och specialpedagoger har tillsammans med övrig personal inom Resurscentrum genomfört tre kompetensutvecklingsdagar runt Resurscentrums värdegrund (t ex fyra antaganden om barns utveckling) hur vi ska vara och göra värdegrund. Positiva kontakter med läromedelsföretag har inneburit att läromedelsutställningen på Pedagogiskt centrum växer. Den är dock inte i särskilt hög grad besökt av basverksamhetens pedagoger. Åtgärder för utveckling - fortsatt arbete för att basverksamheterna ska utnyttja Pedagogiskt centrum. - Pedagogiskt centrums medverkan i multiprofessionella team (se metodutveckling) - marknadsföring av läromedelsutställningen. Familjecentralen Familjecentralen startade sin verksamhet den 15 september 2003. Kärnverksamheten i Familjecentralen har bestått av öppen förskola och en resurs från socialtjänsten. Öppna
förskolan har under verksamhetsåret haft ett mycket högt besöksantal med öppethållande tre dagar per vecka. Försök har gjort att en lördag/månad ha en pappaverksamhet med pappa/barn-café, med stora variationer i besöksantal. Familjecentralen har i samverkan med BVC och MVC genomfört gemensamma föräldrautbildningar. Föräldrar har också erbjudits olika tema-kvällar/dagar som barnolycksfall, barnlitteratur, information om barnomsorgskön/- inskolning i förskolan m m. Under våren genomfördes en småbarnsvecka i samarbete med biblioteket med musikföreställningar för barn och vuxna och en föreläsning riktat till småbarnsföräldrar. I samband med babycaféets öppettid har det erbjudits kurs i babymassage. Åtgärder för utveckling - att få in hela BVC:s verksamhet i Familjecentralen och då med en hel kärnverksamhet som utgångspunkt utveckla verksamheten som helhet och i sina delar. - att erbjuda riktad gruppverksamhet för föräldrar till adoptivbarn, föräldrar till tvillingar och föräldrar till barn med allergier/diabetes m fl. Förebyggande arbete och tidiga insatser. : Att i samverkan på olika nivåer förebygga problem samt att genom hög tillgänglighet och utåtriktat aktivt arbete skapa möjligheter för tidiga insatser på grupp- och individnivå. : Primärpreventionen uppnås genom de öppna verksamheterna: Ungdomsmottagning, Fritidsgårdsverksamhet och Öppen förskola. Olika arrangemang genomförs vid t.ex. skolavslutning, lucia och Rock of Bohuslän. Sekundärpreventionen tillgodoses genom deltagande i och aktivt arbete tillsammans med elevvårsteamen. Personal från BUT och Socialtjänsten finns att tillgå för grundskolan och gymnasieskolan med tid förlagd i verksamheten. Nätverksträffar inom Resurscentrum ger en tidig samordnad ingång när det gäller olika insatser för barn och ungdom. Ambitionen är från hela Resurscentrum att inte vänta med insatser när behov föreligger. Tertiärpreventiva insatser, d.v.s insatser som tillsätts när behov och problem är tydliga för att kraftfullt förhindra en fortsatt negativ utveckling, är ofta resultat efter Resurscentrumträffar eller i en utredningssituation när insatser från många aktörer bör genomföras och samordnas. Syftet är att stoppa upp en ogynnsam utveckling och att fungera som ett lokalt alternativ till utvidgad vård och behandling t.ex. på institution. Inom detta område ser vi en positiv utveckling både i behandlings- och kostnadshänseende. Områden att utveckla: Utveckla värdegrund och samordning / samarbete med basorganisationen. Utveckla vård på hemmaplan genom att aktivt använda de verktyg som finns och fortsätta utveckla nya metoder och verktyg. Fritidsgårdsverksamhet.
Ungdomsgårdarna skall erbjuda öppen fritidsverksamhet samt tillgodose behovet av lokalt riktade insatser för vissa grupper, t.ex. ungdomsgäng eller invandrarbarn som har svårt att integreras i samhällets vanliga utbud av aktiviteter. Verksamhet har bedrivits flera kvällar / veckan i Skee och på Strömstienaskolan samt en kväll i samverkan med föreningen på Canning. Eftermiddagsverksamhet har funnits att tillgå på Timmermansgården för de yngre barnen. Skee och Strömstierna är välbesökt och fyller en god funktion. På Timmermansgården har antalet besökande varierat och verksamheten bör ses över och eventuellt organiseras på ett annat sätt när det gäller öppettider och inriktning. Beslut finns att flytta verksamheten från Canning till Skee. Områden att utveckla Översyn av verksamheten på Timmermansgården Omstrukturering när det gäller verksamhet och personalbemanning utifrån de nedskärningar som beslutats. Socialtjänst barn och ungdom. Nödvändig myndighetsutövning enligt de nationella målen. Utveckla förebyggande arbete och särskilt beakta tidiga insatser. Utveckla former för närvård i samverkan. Alla insatser skall utgå från att stödja och frigöra den enskildes egna resurser. Familjerådgivning skall erbjudas vid behov. Vårdnads och umgängesfrågor bör lösas genom stöd- ochj samarbetssamtal. Arbetet med att komma in tidigt för att möta behov har lett till att antalet formella anmälningar och utredningar minskat under ett antal år. Vi kan nu se en utplaning och kommer nog i fortsättningen att hålla denna nivå i stort. Utredningar inleds alltid vid någon form av övergrepp; sexuellt, fysiskt eller psykiskt samt vid kriminalitet. I övrigt hanteras behov när de blir synliga inom verksamheten, basorganisationen eller i kontakt med externa aktörer och innebär i högre grad nätverksträffar och samordnade insatser utan att myndighetsutövning alltid förekommer.vid behov av mer komplexa insatser sker nästan alltid samordning genom Resurscentrumträffar och utseende av ansvarig Spindel som skall följa planeringen och insatserna samt vid behov kalla till nytt möte eller uppföljning. Ett kosnadskrävande ärende med utredning och viss uppföljning på institution har funnits. Antalet familjerättsärenden ökar och behov av kontaktperson vid umgänge har inneburit att en resurs på halvtid tillskapats genom omfördelning av egna resurser för att möta detta behov. Personal från socialtjänsten finns inom ramen för öppenvård på Ungdomsmottagningen ( i samverkan med barnmorskan från primärvården), på Öppna förskolan och i riktat arbete mot grundskolans och gymnasiets elevvård. Områden att utveckla
Utbildning av koordinatorer för nätvärksmöten Fler verktyg när det gäller vård och behandling Implementering av 7 livsområden i utredningssammanhanget Aktivt arbete med kvalitetsutveckling genom TrollQ, ett dataprogram som syftar till att den professionella tillsammans med den som har insats från socialtjänsten eller BUT följer hur verkningsfull insatsen är. Ur likartade insatser kan sedan aggregerad kunskap hämtas och förtsatt förändringsarbete vidta. Omvärldsorientering och kompetensutveckling genom deltagande i utbildningar och konferenser. Lass / Lss. Följer de nationella målen i lagstiftning när det gäller bedömningar och behov av insatser. Resutat Antalet ärenden är ca 20 st och behoven är varierande. Kostnaderna ökar för längre och tätare avlastning utanför hemmet. Intäkterna från Lass följer inte kostnadsökningen. Områden att utveckla Planering finns för att starta egen avlastning i lokal på Gymnasiegatan under hösten 2004. Detta kommer att innebär insatser nära hemmet i den egna kommunen och en beräknad kostnadsminskning. Resursskolan Att möte behoven hos de barn och ungdomar som av inlärnings / pedagogiska / sociala skäl inte kan genomföra sin skolgång inom grundskolan i basklassen utan särskilt stöd och individuella insatser utifrån ett heldygnsperspektiv. Plats anvisas efter ansökan från föräldrar och upprättande av uppdrag om bedömning görs att placeringen är rätt åtgärd. Arbetsplan / åtgärdsprogram med korta och långa mål utformas och följs upp kontinuerligt. Tät och nära kontakt med föräldrar förutsätts och i arbetet ingår även familjearbete och planering av fritid. I personalgruppen skall finnas både specialpedagogisk och social kompetens. Verksamheten har berdvits i två lokaler; för de yngre Lilla Kompassen på Odelsberg och för högstadiet på Gymnasiegatan Stora Kompassen. Verksamheten i LK har till största delen varit förlagd till egen lokal med vissa kopplingar till basklassens arbete. Syftet är att möjliggöra utslussning och återintegrering. Under året har fyra barn varit inskrivna.
SK har haft åtta barn inskrivna från årskurs 7 9. Uppläggen har varit mycket varierande och individuella. Flera barn har haft merparten av sin tid förlagd till basklass och/eller praktik men med stöd från SK. Andra har bedrivit sitt skolarbete i högre utsträckning i de egna lokalerna. Under året har det blivit tydligt att mer arbete måste läggas på uppdrag och familjearbete. Inriktningen måste vara att inte lyfta ut barnen ur skolan utan stärka upp med personal, coacher, från SK för att arbeta med skolans mål, möjlighet att få betyg och social utveckling utifrån individens behov. Områden att utveckla Familjearbete och helhetssyn i samoverkan med andra aktörer Intagningsförfarande skall ske genom Resurscentrumsträff och kartläggning Utveckla arbetet enligt Manchestermodellen med riktning in i skolan Uppdrag, planer, uppföljning och utvärdering. Metodutveckling Livsområden/Resurscentrumträffar - utveckla arbetet med livsområden för behovsbedömning avseende Resurscentrumsträffar och socialtjänstutredningar. - I samverkan Barn- och ungdomsteamet och socialtjänst har ett material för arbetsgång och flöden avseende socialtjänstutredningar arbetats fram. - Ett stort antal Resurscentrumsträffar har genomförts, där arbetsmetoder med livsområdesbedömningar har utvecklats. Resurscentrumträffar sker i samverkan; basorganisation barnomsorg/skola, Resurscentrum och Barn- och ungdomspsykiati. Åtgärder för utveckling - Bildande av tre multiprofessionella team med ansvar för olika åldersgrupper; åldrar 1-6 år, 6-13 år samt 13-20 år. Syfte: - att planera och genomföra Resurscentrumträffar avseende individen - att utveckla arbetsmetoder för förebyggande arbete, tidiga insatser och behandlingsarbete - att följa upp tendenser i basorganisationen avseende åldersgrupper och bistå med tänk och insatser - utbilda koordinatörer och rektorer i hur man leder nätverksträffar. Administrationoch ledning Genom samlokalisering har administration och ledning arbetat med att utarbeta gemensamma rutiner och med att söka finna en gemensam kultur. Cheferna har varit efterfrågande av
andra kommuner till stöd och hjälp i deras samverkantankar/arbete och dessutom med verkat vid konferenser anordnade av bl a kommunförbundet. - att på Strömstad kommuns hemsida lägga ut information, blanketter etc för ökad tillgänglighet - att arbeta ut Resurscentrums värdegrund i hela Resurscentrum och ibasorganisationen - att Resurscentrumsverksamheten får en gemensam värdegrundsplattform och för en lyckad blandning av kulturer i den nya organisationen Resurscentrum har nu en egen uppdaterad, lättillgänglig hemsida med information och arbetsmaterial. Värdegrundsdagar med resurscentrums personal har genomförts i etapper där en huvudinriktning har varit att professionella ska se andras kompetens och använda den i arbete runt barn som far illa. Arbete för utveckling - fortsatt arbete för bra rutiner avseende Resurscentrumträffar - utbildning av rektorer och koordinatörer i att leda nätverksträffar - multiprofessionella team (se metodutveckling) Slutkommentar Resurscentrums verksamheter spänner över ett mycket stort verksamhetsområde där många kompetenser och kulturer möts i arbete med barn i behov av särskilt stöd. Förebyggande arbete bedrivs liksom arbete med tidiga insatser, behandlingsinsatser, kompetensutveckling och arbete riktat till personal och föräldrar. Att sammanföra personal från olika kulturer har i huvudsak under året varit ett arbete inriktat på en gemensam värdegrundsbas, att se varandras och andras kompetenser i arbetet runt ett barn samt att utveckla livsområden (hälsa, utbildning, socialt beteende, känslomässig utveckling, familj och relationer, identitet, klara sig själv och en meningsfull fritid) och Resurscentrumsträffar som metoder kartlägga ett barns behov och för att upprätta bra handlingsplaner/åtgärdsprogram. Våra kringaktörer (framförallt BUP) har på ett berömvärt sätt deltagit i Resurscentrumsträffar.