Kvalitetsrapport Elevhälsans medicinska- psykosociala och psykologiska insats Läsåret 2012/2013 Elevhälsans syfte För elever i förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Ansvarig chef för elevhälsan: Katrin Eriksson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Beskrivning av verksamhetet 3 2. Året i verksamheten 4 3. Sytematiskt kvalitetsarbete 5 4. Elevhälsan en resurs i skolan 6-7 5. Etiska överväganden 8 6. Organisation och resurser 9 7. Samarbete 10 8. Skola elevernas arbetsmiljö 11 9. Hälsofrämjande undervisning 12 10. Hälsobesök 13 11. Vaccinationer i skolan 14 12. Elevhälsans medicinaska insats 15 icke planerade mottagningar öppen mottagning 13. Elevhälsans slutord 16 14. Förbättringar för läsåret 2013/2014 17 * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 10 juni 2013 Sida 2
1. Beskrivning av verksamheten Ovan visas en organisatorisk bild av hur elevhälsan styrs nationellt, vilka lagar och föreskrifter som gäller samt vilka myndigheter som främjar utveckling respektive utövar tillsyn (SKL, 2013). En av utgångspunkterna för elevhälsans verksamhet är att hälsa och lärande går hand i hand. Med det avses att elever behöver må bra för att vilja och kunna orka lära sig i skolan. Elever behöver också känna att de kan och lyckas i skolan, det i sig bidrar till att de mår bra. En annan viktig utgångspunkt för elevhälsans verksamhet är att den ska vara tillgänglig för alla elever, men med ett särskilt fokus på elever i behov av särskilt stöd. Verksamheten ska också vara likvärdig. Skollagen ställer krav på elevhälsans verksamhet som ska vara av god kvalitet och säkerställa likvärdigt stöd. Riktlinjer för elevhälsa ska skapa tydlighet avseende kompetens, ansvar och ansvarsfördelning. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Det ställer krav på kompetens och samverkan mellan elevhälsans professioner för att belysa frågeställningar ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Elevhälsa ska kännetecknas av systematiskt kvalitetsarbete för kontinuerlig uppföljning och utveckling av verksamheten. Handledning, kompetensutveckling och verksamhetsnära forskning är en förutsättning för god elevhälsa. Elevhälsans medicinska insats består av 2,5 ssg fördelat på 3 skolsköterskor vilka tjänstgör på kommunens grundskolor, samt en skolläkare 2 timmar/vecka. Skolläkarresurs regleras med avtal mellan kultur- och utbildningsförvaltningen och Brickegårdens vårdcentral, Karlskoga. Verksamhetschef med medicinskt ledningsansvar för elevhälsan regleras med avtal av 0,35 ssg. Mellan kultur- och utbildningsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen, Karlskoga. Grundskolan i Degerfors kommun har tre elevhälsoteam som tillsammans med skolans elevhälsoteam, elevhälsans verksamhetchef och rektorsgruppen bildar Stora elevhälsan. Representanter från olika professioner ingår i elevhälsans ledningsgrupp; skolsköterska, specialpedagog och kurator. * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 10 juni 2013 Sida 3
2. Året i verksamheten Det dagliga arbetet i verksamheten under läsåret - Den medicinska insatsen i elevhälsan har erbjudit hälsovård enligt beslutat basprogram av vårdgivaren kultur- och utbildningsnämnden. Även hörsel- rygg- och synundersökning har erbjudits vid behov. Uppföljning av kontrollelever har erbjudits mellan hälsobesöken. - Enklare sjukvårds insatser erbjuds genom öppen mottagning - Deltagit i fördjupade utredningar av elever med särskilda behov - Nyanlända elever undersöks enligt särskild arbetsrutin - Erbjudit elever vaccination enligt det nationella vaccinationsprogrammet samt catch-up vaccinering Inför läsåret 2012/2013 gjordes en omorganisation inom elevhälsan. Kuratorstjänsterna utökades från 2,3 ssg till 3,0 ssg, fördelat enligt följande; 1,0 ssg på Stömtorpssskolan och Parkskolan/särskolan, 1,0 ssg på Bruksskolan, Svartå skola och Åtorps skola och 1,0 på Storavallaskolan. I kuratorstjänsten på Stora Vallaskolan ingår även samordnare för kuratorer/psykolog samt ingå i elevhälsans ledningsgrupp. Psykologtjänst 0,4 ssg anställdes under perioden 5 september 30 juni. Under läsåret gavs möjlighet till att erbjuda skolpsykolog en tillsvidaretjänst från den 1 juli 2013 på 0,4 ssg. Kuratorsgruppen har deltagit i arbetet med en kommunövergripande likabehandlingsplan. Kuratorsgruppen har arbetat fram ett material för sociogram och skolsocial kartläggning. Arbetsmaterialet har använts i tre pilotklasser i skolår 3, 5 och 7 under vårterminen. Sammanställt material har redovisats för stora elevhälsan. Materialet kommer att genomföras i skolår 1, 3, 5 och 7 under läsåret 2013/2014. Kuratorsgruppen har tillsammans med skolpsykolog träffats regelbundet under läsåret. Kuratorsgruppen har haft handledning i grupp och enskilt varje månad. Skolpsykolog har underläsåret deltagit i 16 fördjupade utredningar. 1 begåvningsbedömning för barn- och ungdomspsykiatrin Regelbundna träffar med 2 elever vid 15 tillfällen samt regelbunden kontakt med vårdnadshavare till eleverna 3 konsultuppdrag tillsammans med förvaltningschef och vårdnadshavare Utvecklingsprojekt finansierade med statliga medel Elevhälsans medicinska insats har deltagit i den länsövergripande catch-up vaccineringen som har omfattat flickor i årskurs 8-9. Flickorna har erbjudits vaccin mot livmoderhalscancer. * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 10 juni 2013 Sida 4
3. Systematiskt kvalitetsarbete Elevhälsans medicinska insats har - sammanställt de inträffade olycksfall och redovisat för rektor och skyddsombud - deltagit i träffar och fortbildningar som skolhälsosenheten i Örebro anordnat - deltagit i möten och konferenser med elevhälsoteam - deltagit i skyddsrond - utfört läkemedelshanteringen enligt gällande styrdokument - deltagit i kollegial grupphandledning tillsammans med skolsköterskor i Karlskoga - följt avvikelserapportering enligt lokal rutinbeskrivning och socialstyrelsens författningar - gjort riskanalyser kontinuerligt utifrån sitt dagliga arbete - dokumenterat enligt gällande lagar och författningar - deltagit i regelbunden kvalitetssäkring Kuratorerna ingår i likabehandlingsteamen på respektive skola och rapporterar alla likabehandlingsärenden till kultur- och utbildningsnämnden Kuratorsgruppen har arbetat fram ett material för sociogram och skolsocial kartläggning. Arbetsmaterialet har använts i tre pilotklasser i skolår 3, 5 och 7 under vårterminen. Sammanställt material har redovisats för stora elevhälsan. Materialet kommer att genomföras i skolår 1, 3, 5 och 7 under läsåret 2013/2014. Socialt arbete som är ett vetenskapligt ämne inom socionomutbildningen, lägger grunden till det arbetssätt, synsätt och förhållningssätt som skolkurator bidrar med i skolans elevhälsoarbete. Genom att finnas tillgängliga i verksamheten för samverkan och i samarbete med elever, vårdnadshavare och skolpersonal, möjliggörs ett arbetssätt som bidrar till tidig upptäckt av elever i behov av särskilt stöd och tidiga insatser. På det organisatoriska planet ger det kunskap om vad som, ur ett socialt och psykosocialt perspektiv, skapar svårigheter för elever i skolan. Det är en av utgångspunkterna i elevhälsans tvärprofessionella bidrag i skolans systematiska kvalitetsarbete *Sammanställning av rapporterade olycksfall/skola Antal olycksfall/ skola Bruksskolan 43 Parkskolan 10 Strömtorps skolan 25 Svartå skola 4 Åtorps skola 17 Stora Valla skolan 17 Årets kvalitetsredovisning Kuratorer har haft sammanställt sitt arbete i ett årshjul, enskilt och i grupp för att gemensamt kunna sammanställa kvalitetsrapporten med övriga inom elevhälsan. I de pilotklasser som sociogram och skolsocial kartläggning har genomförts har materialet sammanställts och redovisats för respektive klasslärare/mentor. * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 10 juni 2013 Sida 5
4. Elevhälsan en resurs i skolan Skollagen anser: För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare - Elevhälsans professioner har deltagit vid fördjupade utredningar av elever med särskilda behov - Medicinska sammanfattningar har skrivits som bilaga till remisser till logopedmottagning, öron- näs- och halsmottagning, barn- och ungdomsmottagning och barnneuropsykiatriska enheten. - Identifierat hälsoproblem med uppföljningsbehov - Genom kontinuerligt arbete i elevhälsoteamen för att främja elevers närvaro i skolan Främja elevers hälsa och identifiera deras hälsoproblem. Genom kontinuerligt samarbete med berörda samarbetspartner stärks elevernas friskfaktorer. Att samtliga professioner finns inom elevhälsan inom grundskolan i Degerfors Tillgång till elevhälsan är en betydelsefull faktor i skolans hälsofrämjande arbete för att elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Skolsköterskan och skolläkaren arbetar gemensamt utifrån skolhälsovårdens målsättning att främja elevens hälsa och utveckling, samt är en av aktörerna i det hälsopreventiva arbetet, Måluppfyllelsen för fördjupade utredningar var god. 16 fördjupade utredningar genomfördes enligt de mål som sattes för läsåret 2012-2013. * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 10 juni 2013 Sida 6
Skolkurator arbetade med enskilda elever i behov av psykosocialt stöd. Även samtal med enskilda elever och vårdnadshavare genomfördes. Skolkurator genomfördeklassrums observationer. Arbetar med samtal i elevgrupper för att främja arbetsro och/eller lösa konfliker och kränkningar samt handleda pedagoger/arbetslag i sociala frågor. Skolkurator deltog vid föräldramöten och informerar om Örebro preventions program, ÖPP Skolkurator deltog i klasskonferenser och i överlämnande konferenser/särskilda överlämningar. Deltog i återkommande uppföljningar av elevärenden. Arbetade tillsammans med övriga i elevhälsoteamet med regelbundna beredande elevhälsoteam (BEHT) och elevhälsoteammöten (EHT) varje vecka. Skolkurator har arbetat med grupper/hela klasser för att stärka gruppsammanhållningen och för att främja arbetsmiljön i klassrummet. Skolkurator har utfört de sociala- och skolsociala utredningar. Syftet med social utredning är att utreda om det finns orsaker utanför skolan som kan ha påverka elevens möjligheter att lära och klara skolarbetet. Syftet med skolsocial utredning är att utreda om det finns orsaker i skolan som kan påverka elevens möjligheter att lära och klara skolarbetet. Kurator arbetade tillsammans med övriga verksamma i skolan för att skapa en hälsofrämjande miljö, förebygga psykisk ohälsa, kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Alla i skolan ska ta ett socialt ansvar för varandra och för skolans verksamhet. Kuratorerna har socialt arbete som sin huvuduppgift. Lämplig utbildning för uppdraget är socionomutbildning, där kunskaper i beteende- och samhällsvetenskap, såsom sociologi, juridik, psykologi och statsvetenskap samt socialt förändringsarbete ingår. Skolkurator är social rådgivare, vägledare och samtalspartner på tre nivåer, individ-, grupp- och organisationsnivå. Samtal syftar till att tillsammans med berörda bearbeta bekymmer/problem för att främja elevernas studiemöjligheter och utveckling utifrån ett helhetsperspektiv. Samtal formas utifrån elevers behov, ofta i samverkan med föräldrar. Samtalet kan ha stödjande, vägledande, utredande och informerande karaktär. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Skolkuratorer önskar att arbeta mer förebyggande för att eleverna ska nå sina mål. * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 10 juni 2013 Sida 7
5. Etiska överväganden Socialstyrelsen och skollagen anser: Det är viktigt att elevhälsan aktivt bevakar att barns egenvärde inte kränks i skolan och att beredskapen mot annan kränkande särbehandling och mobbning är hög och god. Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Vid kännedom om att någon elev upplever sig kränkt, lyfts ärendet upp på respektive elevhälsoteams möte och med berörd lärare och vårdnadshavare. Kurator ingår i likabehandlingsteamet för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Kuratorsgruppen har deltagit i arbetet med en kommunövergripande likabehandlingsplan. Kuratorerna ingår i likabehandlingsteamen på respektive skola och har ansvar för rapportering av alla likabehandlingsärenden till kultur- och utbildningsnämnden. Fortsatt arbete med implementeringsarbete av likabehandlingsplan och likabehandlingsarbete för elever, personal och vårdnadshavare. Kuratorer kartlägger och för statistik över likabehandlingsarbete och rapporterar till kultur- och utbildningsnämnden. Kurator påverkar att adekvata åtgärder sätts in i likabehandlingsarbetet tillsammans med samordnare i likabehandlingsteamet. Kuratorsgruppen har arbetat fram ett material för sociogram och skolsocial kartläggning. Arbetsmaterialet har använts i tre pilotklasser i skolår 3, 5 och 7 under vårterminen. Sammanställt material har redovisats för stora elevhälsan. Materialet kommer att genomföras i skolår 1, 3, 5 och 7 under läsåret 2013/2014. ELEVHÄLSANS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Likabehandlingsarbetet ska årligen utvärderas och revideras. Fortsatt implementeringsarbete av likabehandlingsplan och likabehandlingsarbete för elever, personal och vårdnadshavare. Införa sociogram och skolsocial kartläggning för att främja elevernas trivsel i skolan. * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 10 juni 2013 Sida 8
6. Organisation och resurser Socialstyrelsen och skollagen anser: Det är angeläget att det finns organisatoriska förutsättningar för ett nära samarbete mellan skolsköterska och skolläkare, eftersom dessa professioners samlade kompetens är grunden för skolhälsovårdens kvalitet. Skolläkarens aktiva deltagande i skolhälsovårdens löpande arbete är en viktig komponent i kvalitetsarbetet. Att samordning och samverkan mellan skolsköterska och skolhälsovården kan fungera på ett för eleverna till fredställande sätt är verksamhetens ansvar. Enligt skollagen ska det för medicinska, psykologiska och psykosociala insatser finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Skolsköterskan och skolläkaren, i samarbete, ingår i elevhälsan med den medicinska kompetensen i grundskolan/särskolan och arbetar direkt med eleven och/eller familjen i det förebyggande arbetet att främja friskfaktorer. Att samtliga kompetenser finns tillsatta inom elevhälsan för att tillgodose elevernas behov för att uppnå målen. *UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Antal läkarbesök/ skola Bruksskolan 9 Parkskolan 10 Strömtorps skolan 9 Svartå skola - Åtorps skola 5 Stora Valla skolan 15 Elevhälsans medicinska insats består av 2,5 ssg fördelat på 3 skolsköterskor vilka tjänstgör på kommunens grundskolor, samt en skolläkare 2 timmar/vecka. Skolläkarresurs regleras med avtal mellan kultur- och utbildningsförvaltningen och Brickegårdens vårdcentral, Karlskoga. Verksamhetschef med medicinskt ledningsansvar för elevhälsan regleras med avtal av 0,35 ssg. Mellan kultur- och utbildningsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen, Karlskoga. Grundskolan i Degerfors kommun har tre elevhälsoteam som tillsammans med skolans elevhälsoteam, elevhälsans verksamhetchef och rektorsgruppen bildar stora elevhälsan. Representanter från de olika professionerna ingår i elevhälsans ledningsgrupp; skolsköterska, specialpedagog och kurator. Representanterna i ledningsgruppen ansvarar och leder de olika professionsträffarna. Stora elevhälsan träffas två halvdagar per termin för gemensam planering och utveckling av elevhälsan. * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 10 juni 2013 Sida 9
7. Samarbete Socialstyrelsen och skollagen anser: Elevhälsans ska utveckla goda samarbetsförhållanden för skolans elever med samhällets olika organisationer, myndigheter och frivilliga sammanslutningar. Enligt skollagen ska eleven och elevens vårdnadshavare fortlöpande ta del av elevens utveckling. Den medicinska insatsen av elevhälsan har deltagit på regelbundna yrkesprofessions träffar för länet. Samarbetat med socialförvaltningen i Degerfors och folkhälsoförvaltningen Karlskoga och Degerfors kommuner. Deltagit vid möten på barn- och ungdomsmottagningen på Karlskoga lasarett samt barn- och ungdomspsykiatrin i Örebro. Förbättra samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin och socialförvaltningen. Behålla och utveckla samarbetet med barn- och ungdomsmottagningen, Karlskoga, och folkhälsoförvaltningen Karlskoga och Degerfors kommuner. Utveckla samarbetet med den medicinska insatsen av elevhälsan i Karlskoga. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Kurator samverkar regelbundet med andra samverkanspartners och myndigheter. Elevens behov kan komma att innebära samverkan med andra myndigheter och verksamheter som har barn och unga som målgrupp. Kurator har ansvarat för att skapa goda kontakter med andra samverkanspartner inom samhällets organisationer, myndigheter och frivilliga organisationer. Kurator har medverkat till att skapa goda relationer mellan hem och skola, som har påverkat elevernas måluppfyllelse i positiv riktning. Samverkan har präglats av ett konsekvent barnperspektiv. Fokus ska vara på behov, inte på elevens problem. Varje verksamhet ansvar är en del av helheten kring eleven. Överenskommelsen benämns i det vägledande policydokumentet "Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa". ELEVHÄLSANS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Fortsätta att samverka för att ständigt förbättra relationerna med samverkanspartner. Regelbundna möten för att skapa goda relationer mellan samverkanspartner. Den återkomna konferensen i Bredsjö är ett gott exempel på möte med skapande av goda relationer. Syftet med konferensen är att påverkasamverkan att eleverna når målen. Alla professioner deltog vid 2013 konferens i Bredsjö. * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 10 juni 2013 Sida 10
8. Skola elevernas arbetsmiljö Socialstyrelsen och skollagen anser: All personal inom skolan har ansvar för att eleverna en god arbetsmiljö. Elevhälsan har en viktig uppgift i detta arbete. Det är angeläget att skolhälsovården vid hälsosamtal och övriga professioner inom elevhälsan visar sitt intresse för elevens situation inom psykiska hälsa, inlärning och elevernas egen uppfattning om sin arbetsmiljö. Att sammanställa och återföra sådan kunskap till skolans personal ger underlag för arbetet med att åstadkomma en hälsofrämjande skola. Enligt skollagen ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Alla skolsköterskor erbjuder hälsobesök enligt beslutat basprogram av vårdgivaren. Skolsköterskorna erbjuder regelbunden mottagningsverksamhet som en del i ett generellt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Elevernas arbetsmiljö är ett ansvar att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för eleverna. I det individinriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling (skollagen 2010:800 2 kap) UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Återkoppling har skett av resultat från hälsosamtal till respektive mentor, rektor och elevhälsoteam. Avvikelser har lyfts fram på grupp- och individnivå. Skolkuratorerna har gjort klassrumsobservationer. Arbetat med samtal i elevgrupper för att främja arbetsro och/eller lösa konfliker och kränkningar samt handledning till pedagoger/arbetslag i sociala frågor. Skolkurator tillsammans med andra aktörer i skolan har arbetat med grupper/hela klasser för att stärka gruppsammanhållningen och för att främja arbetsmiljö i klassrummet. Skolkuratorerna utför sociala- och skolsociala utredningar. Syftet med social utredning är att utreda om det finns orsaker utanför skolan som kan ha påverka elevens möjligheter att lära och klara skolarbetet. Syftet med skolsocial utredning är att utreda om det finns orsaker i skolan som kan påverka elevens möjligheter att lära och klara skolarbetet. Kurator har tillsammans med övriga verksamma i skolan skapat en hälsofrämjande miljö, förebygga psykisk ohälsa, kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Alla i skolan ska ta socialt ansvar för varandra och för skolans verksamhet, men kurator har socialt arbete som huvuduppgift. ELEVHÄLSANS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Tydligare och utförligare återkoppling till lärare för respektive klass i anslutning till hälsobesöken. Kurator ska tillsammans med övriga verksamma i skolan fortsätta med att skapa en hälsofrämjande miljö, förebygga psykisk ohälsa, kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Skolkuratorer behöver arbeta mer förebyggande för att eleverna ska nå sina mål. * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 10 juni 2013 Sida 11
9. Hälsofrämjande undervisning Socialstyrelsen och skollagen anser: Elevhälsan ska aktivt delta i det hälsopedagogiska arbetet i skolan genom att följa kunskapsutveckling på området och använda ny evidensbaserad metodik för framgångsrika insatser. Elever, skolans personal och vårdnadshavare är målgrupper för det hälsofrämjande arbetet. Den medicinska insatsen inom elevhälsan har till ändamål att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa samt verka för sunda levnadsvanor. Erbjuda hälsobesök enligt beslutat basprogram av vårdgivare. Delta i och ansvara för pubertetssamtal i tjej- och killgrupper. Erbjuder öppen mottagning på respektive skola. Erbjuda, delta i och ansvara för pubertetssamtal i tjej- och killgrupper utifrån det beslutade basprogrammet av vårdgivaren. Följa elevers utveckling för att bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa, samt verka för sunda levnadsvanor. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Pubertetssamtal har genomförts i samtliga erbjudna klasser där lärare inte tidigare haft pubertetssamtal. I skolår 8 ingår pubertetsutveckling i undervisningen. Personal från ungdomsmottagningen har deltagit i elevernas pubertetsutveckling på Stora Valla skolan. ELEVHÄLSANS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Arbeta utifrån ett gemensamt arbetsmaterial för att öka likvärdigheten i tjej- och killgrupperna på alla skolor. * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 10 juni 2013 Sida 12
10. Hälsobesök Socialstyrelsen anser och skollagen: Hälsobesök är en särskild arbetsform med både hälsoövervakande och hälsofrämjande funktioner. Ett nära samarbete med elev och vårdnadshavare är viktigt vid hälsobesöken. Enligt Skollagen ska varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen. Medicinska insatsen i elevhälsan stöder de årskursrelaterade hälsobesök på 27 2 kap skollagen (2010:800); Varje elev i grundskolan och grundsärskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Erbjuda hälsobesök enligt skollagen (2010:800) 27 kap 2 utifrån det beslutade bas-programmet av vårdgivaren. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Hälsobesöken har erbjudits alla enligt beslutat basprogram av vårdgivaren. Måluppfyllelsen med hälsobesöken har varit mycket god. *Årskursrelaterade hälsobesök på resp. skola Fsk Åk 2 Åk 4 Åk 6 Åk 8 Bruksskolan 19 28 25 23 Parkskolan 18 27 22 24 Strömtorps skolan 19 20 29 23 Svartå skola 7 4 5 - Åtorps skola 11 10 9 6 Stora Valla skolan 85 * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 10 juni 2013 Sida 13
11. Vaccinationer i skolan Socialstyrelsen och nationella barnvaccinations program: Enligt det nationella vaccinationsprogrammet har alla barn i idag rätt till vaccination mot nio allvarliga sjukdomar genom barnvaccinationsprogrammet. Vaccinationerna erbjuds genom barnhälsovården samt elevhälsan och gäller sjukdomarna polio, difteri, stelkramp, kikhosta, Haemophilus influenzae typ b (Hib), påssjuka, mässling, röda hund och pneumokocker. Flickor erbjuds även vaccination mot HPV. Det är viktigt att skolhälsovården bedömer behovet av kompletterande vaccinationer och planerar för dem. Den medicinska insatsen av elevhälsan har erbjudit, förberett och genomfört vaccinationer enligt svenska vaccinationsprogrammet. Nyanlända elever har erbjudits vaccination efter skolläkarordination. Flickor födda 1998 och 1997 har erbjudits catch-up vaccination mot Humant Papillom Virus, HPV. Erbjuda, förbereda och genomföra vaccinationer enligt svenska vaccinationsprogrammet. Erbjuda, förbereda och genomföra nyanlända vaccination efter skolläkarordination. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Måluppfyllelsen har varit mycket god med erbjudna vaccinationer *Vaccinationsstatistik på resp. skola och årskurs MMR åk 2 MMR år 6 HPV Kompletterande vaccinationer Bruksskolan 30 22 18 22 Parkskolan 30 24 49 6 Strömtorps skolan 21 22 32 0 Svartå skola 4 0 0 0 Åtorps skola 10 6 6 1 Åk 7 Åk 8 Åk 9 HPV 61 93 106 Övriga 3 3 7 * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 10 juni 2013 Sida 14
12. Elevhälsans medicinska insats - icke planerade mottagningar öppen mottagning Socialstyrelsen anser: Skolhälsovårdens mottagningsverksamhet är en del i ett generellt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Erbjuda enklare sjukvårds insatser med mottagningsverksamhet som en del i ett generellt förebyggande och hälsofrämjande arbete. * UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Antal spontanbesök/ skola Bruksskolan 124 Parkskolan 51 Strömtorps skolan 77 Svartå skola 4 Åtorps skola 16 Stora Valla skolan 230 Tillgängligheten till skolsköterska är fördelade utifrån skolans elevantal. ELEVHÄLSANS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Utifrån befintlig bemanning finns idag ingen möjlighet till ökad tillgänglighet med öppen mottagning. Ett framtida förbättringsmål med ökade organisatoriska resurser. * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 10 juni 2013 Sida 15
13. Elevhälsans slutord Tillgång till en utmaning Vi vuxna behövs på alla arenor där barn och unga är. I skolan där alla barn och ungdomar någon gång kommer att vistas under en lång tid av sitt liv är elevhälsan tillgänglighet en viktig ingrediens för en lyckad skolgång. Tillgång till skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog och skoläkare beskrivs i skollagen men tyvärr inte i vilken omfattning. Det är lätt att underskatta eleverna psykiska och psykiska målmående i den vardag våra elever lever i då skolresultat får ofta störst fokus på skolans arena. Elevhälsans insatser är av betydande karaktär för eleverna arbetsmiljö, psykisk- och psykisk utveckling och skolresultat för at ge några exempel på elevhälsans vardagliga arbete. Under läsåret har elevhälsan utvecklingsmöjligheter förstärks fram för allt genom den omorganisation som gjordes inför läsåret 2012-2013. Personalförstärkningen har bidragit till möjligheter att arbeta tydligare inom respektive yrkesprofession. När organisatoriska - förutsättningar ges inom elevhälsan verkställs utmaningen Tillgång till..-en utmaning. Eleverna har under läsåret fått möjlighet till en ökad tillgång av elevhälsans professioner. Ett gediget arbete har utfört att samtliga inom elevhälsan. Kuratorerna har arbetat fram ett material att arbeta med vid sociogram och socialkartläggning, 16 fördjupade utredningar har genomförts, samtliga delar i bas-programmet har erbjudits av skolsköterskorna. Under höstterminen lades ett stort fokus på elevhälsan att slutföra arbetet med Rutinpärmen och påbörja dess implementering. Det är med stolthet jag har förmånen att leda elevhälsan i Degerfors. Vi kommer under läsåret 2013-2014 att anta flera utmaningar inom elevhälsans planerade förbättringsområden som presenteras i kvalitetsrapporten. Degerfors 2013-06-14 Katrin Eriksson Verksamhetschef * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 10 juni 2013 Sida 16
14. Förbättringsåtgärder för läsåret 2013/2014 Förbättringsområde1 Tillgänglighet All personal inom elevhälsan ska vara tillgängliga med aktuell it-teknik Elevhälsans hemsidan ska uppdateras regelbundet Förbättringsområde 2 Samarbete Vid förändringsarbete och skapande av ny organisation krävs ett arbete kring kommunikation, samarbetsrutiner och arbetsformer. Behålla den goda kvaliteten som finns inom elevhälsan genom upptaktsträff/yrkesprofession Förbättringsområde 3 Metodutveckling Utveckla metoder och rutinbeskrivningar för arbete inom elevhälsans professioner Förbättringsområde 4 elever med annan kulturell bakgrund Kompetensutveckling inom område elever med annan kulturell bakgrund för att kunna möta och stödja processen runt elevens situation Förbättringsområde 5 Dokumentation Fortsatt utvecklingsarbete med journalprogrammet PMO Elevhälsan ska arbeta fram fungerande former och rutiner för uppföljning av elevhälsoarbetet. Uppföljning på individnivå förekommer men uppföljning avseende övergripande och långsiktigt elevhälsoarbete behöver utvecklas. Elevhälsan ska arbete fram former för arbete med det systematiska och förebyggande arbetet. * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 10 juni 2013 Sida 17