Kvalitetsrapport. Läsåret 2013/2014

Transkript

1 Kvalitetsrapport Elevhälsans medicinska- psykosociala och psykologiska insatser Läsåret 2013/2014 Elevhälsans syfte För elever i förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Beskrivning av verksamhetet 3 2. Året i verksamheten 5 3. Sytematiskt kvalitetsarbete 7 4. Elevhälsan en resurs i skolan 9 5. Etiska överväganden Organisation och resurser Samarbete Skola elevernas arbetsmiljö Hälsofrämjande undervisning Hälsobesök Vaccinationer i skolan Elevhälsans medicinaska insats 21 icke planerade mottagningar öppen mottagning 13. Förbättringsåtgärder 2014/2015 en sammanfattning Elevhälsans slutord 23 * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 13 juni 2014 Sida 2

3 1. Beskrivning av verksamheten Ovan visas en organisatorisk bild av hur elevhälsan styrs nationellt, vilka lagar och föreskrifter som gäller samt vilka myndigheter som främjar utveckling respektive utövar tillsyn (SKL, 2014). En av utgångspunkterna för elevhälsans verksamhet är att hälsa och lärande går hand i hand. Med det avses att elever behöver må bra för att vilja och kunna orka lära sig i skolan. Elever behöver också känna att de kan och lyckas i skolan, det i sig bidrar till att de mår bra. En annan viktig utgångspunkt för elevhälsans verksamhet är att den ska vara tillgänglig för alla elever, men med ett särskilt fokus på elever i behov av särskilt stöd. Verksamheten ska också vara likvärdig. Skollagen ställer krav på elevhälsans verksamhet som ska vara av god kvalitet och säkerställa likvärdigt stöd. Riktlinjer för elevhälsa ska skapa tydlighet avseende kompetens, ansvar och ansvarsfördelning. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Det ställer krav på kompetens och samverkan mellan elevhälsans professioner för att belysa frågeställningar ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Elevhälsa ska kännetecknas av systematiskt kvalitetsarbete för kontinuerlig uppföljning och utveckling av verksamheten. Handledning, kompetensutveckling och verksamhetsnära forskning är en förutsättning för god elevhälsa. Elevhälsan i Degerfors kommun omfattar medicinsk-, psykologisk- och psykosocial kompetens. * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 13 juni 2014 Sida 3

4 Kompetens för specialpedagogik och studie och yrkesvägledningen inom elevhälsan är organiserad under rektor på respektive skola. Elevhälsans olika professioner ska säkerställa ett tvärprofessionellt perspektiv i elevhälsoarbetet. Under läsåret 2013/2014 har elevhälsan varit bemannad enligt följande; verksamhetschef med medicinskt ledningsansvar för elevhälsan 0,35 ssg, (regleras med avtal av mellan kultur- och utbildningsförvaltningen i Degerfors och barn- och utbildningsförvaltningen, Karlskoga), en skolläkare 2 timmar/vecka (Skolläkarresurs regleras med avtal mellan kultur- och utbildningsförvaltningen och Brickegårdens vårdcentral, Karlskoga) 3 skolsköterskor fördelat på 2,5 ssg, skolpsykolog 0,4 ssg och tre kuratorer 3,0 ssg. I kuratorstjänsten på Stora Vallaskolan ingår att vara samordnare för kuratorer/psykolog. Grundskolan i Degerfors kommun har fem elevhälsoteam som tillsammans med elevhälsans verksamhetschef och rektorsgruppen bildar Stora elevhälsan. Verksamhetschef för elevhälsan och kurator på Stora Valla skolan ingår i elevhälsans ledningsgrupp tillsammans med specialpedagog från Stora Valla skolan. * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 13 juni 2014 Sida 4

5 2. Året i verksamheten Det dagliga arbetet i verksamheten under läsåret Elevhälsan har - samverkat med skolans pedagogiska personal i arbetsmiljöfrågor samt i det övergripande hälsofrämjande- och förebyggande arbetet - bistått skolledningen med information, råd och utredningar i frågor som har betydelse för elevernas lärande, utveckling och hälsa - arbetat för en säker och god arbets- och lärandemiljö för eleverna - uppmärksammat förhållanden i elevernas närmiljö som kan öka risken för skador, ohälsa, utsatthet och kränkningar - tagit del av aktuell vetenskaplig utveckling inom relevanta områden för att utveckla elevhälsans arbete - samarbetat kontinuerligt och strukturerat med pedagoger och övrig personal på skolan - samverkat med landstingets hälso- och sjukvård, kommunens socialtjänst, folkhälsoförvaltningen och ungdomsmottagningar - identifierat och åtgärdat problem gällande elevens lärande, utveckling och hälsa. - deltagit i arbetet med att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar - aktivt bistått elever som är i behov av särskilt stöd - deltagit i gemensamt arbetsplatsmöte, Apt, 1 gång/månad tillsammans med verksamhetschef - deltagit i regelbundna professions träffar och regelbundna nätverksträffar tillsammans med respektive profession i EMI Karlskoga - deltagit i fördjupade utredningar från år 1 år 9, av elever i behov av särskilt stöd Elever har erbjudits hälsovård enligt basprogram beslutat av vårdgivaren; kultur- och utbildningsnämnden. Elevhälsans medicinska insats har - erbjudit hörsel- rygg- och synundersökning vid behov * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 13 juni 2014 Sida 5

6 - följt upp kontrollelever mellan hälsobesöken - erbjudit enklare sjukvårdsinsatser genom öppen mottagning - undersökt nyanlända elever enligt särskild arbetsrutin - erbjudit elever vaccination enligt det nationella vaccinationsprogrammet samt kompletterande vaccinering av elever som inte erhållit vaccination enligt nationellt vaccinationsprogram - skrivit medicinska sammanfattningar som bilaga till remisser till logopedmottagning, öron- näs- och halsmottagning, barn- och ungdomsmottagning samt barnneuropsykiatriska enheten Elevhälsans psykosociala insats har - deltagit i arbetet med implementering av likabehandlingsplan samt arbetat med likabehandlingsärenden - ansvarat för att föra statistik över likabehandlingsärenden - har varit social rådgivare, vägledare och samtalspartner på individ-, grupp- och organisationsnivå - erbjudit och genomfört samtal med elever och vårdnadshavare - utfört förebyggande arbete genom samverkan med polis och socialtjänst - utfört klassrumsobservationer - handlett pedagoger i psykosociala frågor - genomfört samtal på gruppnivå med elever - utfört sociala utredningar och skolsociala kartläggningar Elevhälsans psykologiska insats har - deltagit i 12 fördjupade utredningar - utfört 1 begåvningsbedömning för barn- och ungdomspsykiatrin - haft regelbundna träffar med 2 elever vid 15 tillfällen samt regelbunden kontakt med vårdnadshavare till dessa elever - utfört 3 konsultuppdrag tillsammans med förvaltningschef och vårdnadshavare * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 13 juni 2014 Sida 6

7 3. Systematiskt kvalitetsarbete Att kontinuerligt och systematiskt följa upp elevhälsans arbete är ett led i att ständigt utveckla verksamheten. För elevhälsan innebär det att följa upp och utvärdera hur dess arbetsinsatser skapar förutsättningar för eleverna att uppfylla skolans kunskaps- och värdegrundsmål. Elevhälsans insatser har - deltagit i elevhälsoteamsmöten varje vecka - deltagit i möten med Stora elevhälsan två gånger per termin - deltagit i klasskonferenser - deltagit i fortbildningar - deltagit i föräldramöten - deltagit i olika samverkansgrupper - dokumenterat enligt gällande lagar och författningar - kontinuerligt kvalitetssäkrat elevhälsans arbete - kontinuerligt följt upp och analyserat elevers frånvaro - främjat elevers skolnärvaro - regelbundet utvärderat elevhälsans insatser Den medicinska insatsen har dessutom - sammanställt rapporterade olycksfall samt redovisat för rektor och skyddsombud - deltagit i träffar och möte som skolhälsovårdsenheten i Örebro anordnat - deltagit i skyddsronder - utfört läkemedelshantering enligt gällande styrdokument - följt upp avvikelserapportering enligt lokal rutinbeskrivning och socialstyrelsens författningar - kontinuerligt gjort riskanalyser utifrån det dagliga arbetet *Sammanställning av rapporterade olycksfall/skola Antal olycksfall/ skola Bruksskolan 34 Parkskolan 13 Strömtorps skolan 36 Svartå skola 2 Åtorps skola 19 Stora Valla skolan 15 * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 13 juni 2014 Sida 7

8 Socialt arbete är ett vetenskapligt ämne inom socionomutbildningen som lägger grunden till det arbetssätt, synsätt och förhållningssätt som den psykosociala insatsen bidrar med i skolans elevhälsoarbete. Genom att finnas tillgänglig i verksamheten för samverkan och i samarbete med elever, vårdnadshavare och skolpersonal, möjliggörs ett arbetssätt som bidrar till tidig upptäckt av elever i behov av särskilt stöd och tidiga insatser. På det organisatoriska planet ger det kunskap om vad som, ur ett socialt och psykosocialt perspektiv, skapar svårigheter för elever i skolan. Detta är en av utgångspunkterna i elevhälsans tvärprofessionella bidrag för skolans systematiska kvalitetsarbete. Den psykosociala insatsen har dessutom - ingått i likabehandlingsteam på respektive skola och rapporterar samtliga likabehandlingsärenden till vårdgivaren; kultur- och utbildningsnämnden. - deltagit i utvärdering av likabehandlingsarbetet på respektive skola - genomfört sociogram och skolsocial kartläggning i skolår 1, 3, 5 och 7 under läsåret. Material och resultat har sammanställts och redovisats för respektive elevhälsoteam. - deltagit i kollegial grupphandledning ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Utvärdera och revidera respektive professions årshjul samt avsätta tid för reflektiva samtal över professionsgränser för att utveckla elevhälsans arbete och insatser * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 13 juni 2014 Sida 8

9 4. Elevhälsan en resurs i skolan Skollagen anser: För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare ELEVHÄLSANS MÅL Att tillsammans med pedagoger och andra samverkans partner skapa en så positiv lärande situation som möjligt för eleverna. Elevhälsans insatser arbetar tillsammans med övriga verksamma i skolan för att skapa en hälsofrämjande miljö, förebygga fysisk- och psykisk ohälsa, kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Alla i skolan ska ta ansvar för varandra och för skolans verksamhet. Elevhälsans arbete syftar till att tillsammans med berörda bearbeta bekymmer/problem för att främja elevernas studiemöjligheter och utveckling utifrån ett helhetsperspektiv. Samtal formas utifrån elevers behov, ofta i samverkan med föräldrar. Samtal kan vara av stödjande, vägledande, utredande och informerande karaktär, där man utgår från elevens styrka och friskfaktorer. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS - kontinuerligt arbete i elevhälsoteamens BEHT (beredande) och EHT möten - främjat elevers närvaro i skolan - uppmärksammat och redovisat elevers frånvaro - samarbetat med enskilda elever och vårdnadshavare på individ och gruppnivå - arbetat med grupper/hela klasser för att stärka gruppsammanhållning och för att främja arbetsmiljön i klassrummet - deltagit vid föräldramöten, klasskonferenser och överlämnande vid stadieövergångar * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 13 juni 2014 Sida 9

10 - deltagit vid fördjupade utredningar av elever med särskilda behov (Syftet med fördjupad utredning är att utreda om det finns orsaker utanför skolan som kan påverka elevens möjligheter att lära och klara skolarbetet) den psykosociala insatsen har dessutom - genomfört klassrumsobservationer - handlett pedagoger och arbetslag i sociala frågor och likabehandlingsarbete - utfört sociogram och skolsociala kartläggningar (syftet med skolsocial utredning är att utreda om det finns orsaker i skolan som kan påverka elevens möjligheter att lära och klara skolarbetet) den medicinska insatsen har dessutom - arbetat för att främja elevers hälsa och utveckling utifrån aktuellt basprogram samt varit aktiv i det hälsopreventiva arbetet ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Utöka elevhälsans resurser, då tillgång till olika professioner är en betydelsefull faktor i skolans hälsofrämjande arbete för att elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 13 juni 2014 Sida 10

11 5. Etiska överväganden Socialstyrelsen och skollagen anser: Det är viktigt att elevhälsan aktivt bevakar att barns egenvärde inte kränks i skolan och att beredskapen mot annan kränkande särbehandling och mobbning är hög och god. Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. ELEVHÄLSANS MÅL Elevhälsans mål är att i möten med elever alltid utgå från barnperspektivet och barnrättsperspektivet som de definieras i Barnkonventionen. Elevhälsan har som etiskt mål att prioritera människovärdesprincipen alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Elevhälsan har arbetat med hälsofrämjande insatser, som har grundat sig på de olika etiska principerna; göra-gott-principen, inte-skada-principen, likavärdesprincipen, autonomiprincipen och rättvise principen eller behovs- och solidaritetsprincipen. Elevhälsans psykosociala och medicinska insatser har fångat upp och kartlagt elever som upplevt sig kränka eller särbehandlade genom sociogram, skolsociala kartläggningar och hälsobesök. Vid kännedom om att någon elev upplevt sig kränkt, har ärendets lyfts på respektive elevhälsoteamsmöte och med berörd lärare och vårdnadshavare. Den psykosociala insatsen ingår i likabehandlingsteamen på respektive skola och har haft ansvar för kartläggning och rapportering av alla likabehandlingsärenden till vårdgivaren; kultur- och utbildningsnämnden (statistik redovisas i Kvalitetsrapport för resp. skola och rektor). Den psykosociala insatsen har arbetat med implementering av likabehandlingsplan och likabehandlingsarbete för elever, personal och vårdnadshavare. Den psykosociala insatsen har medverkat till att adekvata åtgärder satts in i likabehandlingsarbetet, tillsammans med samordnare i likabehandlingsteamet. ELEVHÄLSANS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Likabehandlingsarbetet ska årligen utvärderas och revideras. Fortsatt implementeringsarbete av likabehandlingsplan och likabehandlingsarbete för elever, personal och vårdnadshavare. * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 13 juni 2014 Sida 11

12 6. Organisation och resurser Socialstyrelsen och skollagen anser: Det är angeläget att det finns organisatoriska förutsättningar för ett nära samarbete mellan skolsköterska och skolläkare, eftersom dessa professioners samlade kompetens är grunden för skolhälsovårdens kvalitet. Skolläkarens aktiva deltagande i skolhälsovårdens löpande arbete är en viktig komponent i kvalitetsarbetet. Att samordning och samverkan mellan skolsköterska och skolhälsovården kan fungera på ett för eleverna till fredställande sätt är verksamhetens ansvar. Enligt skollagen ska det för medicinska, psykologiska och psykosociala insatser finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. ELEVHÄLSANS MÅL Att respektive yrkesprofession har relevant utbildning och behörighet och att samtliga kompetenser finns tillsatta inom elevhälsan, för att tillgodose elevernas behov att uppnå målen. En förutsättning för att kunna utöva sin yrkesprofession enligt Socialstyrelsen och skollagen är att Elevhälsan har tillgång till ändamålsenliga lokaler och relevant material. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Elevhälsan i Degerfors kommun omfattar medicinsk-, psykologisk-, psykosocial- kompetens. Kompetens för specialpedagogik och studie och yrkesvägledningen inom elevhälsan är organiserad under rektor på respektive skola. Elevhälsans olika professioner ska säkerställa ett tvärprofessionellt perspektiv i elevhälsoarbetet. Under läsåret har regelbundna, obligatoriska arbetsplatsträffar (APT) genomförts där organisation varit en stående punkt på dagordning. Medarbetarsamtal har genomförts mellan verksamhetschef och samtliga anställda inom elevhälsan. En riskanalys har också gjorts gällande bemanning elevhälsa. Under läsåret 2013/2014 har elevhälsan varit bemannad enligt följande; en verksamhetschef med medicinskt ledningsansvar för elevhälsan 0,35 ssg, en skolläkare 2 timmar/vecka, tre skolsköterskor fördelat på 2,5 ssg, en skolpsykolog 0,4 ssg och tre kuratorer 3,0 ssg. Grundskolan i Degerfors kommun har fem elevhälsoteam som tillsammans med elevhälsans verksamhetschef och rektorsgruppen bildar Stora elevhälsan. Representanter från olika professioner ingår i elevhälsans ledningsgrupp; verksamhetschef/skolsköterska, specialpedagog och kurator. Representanterna i ledningsgruppen har ansvarat och lett de olika professionsträffarna. Stora elevhälsan träffas två halvdagar per termin för gemensam planering och utveckling av elevhälsan. * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 13 juni 2014 Sida 12

13 ELEVHÄLSANS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Förbättra Elevhälsans förutsättningar att utöva sina olika yrkesprofessioner, då tillgång till olika professioner är en betydelsefull faktor i skolans hälsofrämjande arbete. Sträva mot en enad Elevhälsa i kommunen, samt utveckla gemensamma riktlinjer. * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 13 juni 2014 Sida 13

14 7. Samarbete Socialstyrelsen och skollagen anser: Elevhälsan ska utveckla goda samarbetsförhållanden för skolans elever med samhällets olika organisationer, myndigheter och frivilliga sammanslutningar. Enligt skollagen ska eleven och elevens vårdnadshavare fortlöpande ta del av elevens utveckling. ELEVHÄLSANS MÅL Samverka för att ständigt förbättra relationer till elever, vårdnadshavare och andra organisationer och myndigheter. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Samverkan med kompetens från flera professioner är en viktig del i elevhälsans kontinuerliga arbete. Elevhälsan samverkar regelbundet med andra samverkanspartners och myndigheter såsom; - elev och vårdnadshavare - pedagoger, resurslärare samt övrig skolpersonal - yrkesprofessions träffar för länet - socialförvaltningen i Degerfors - folkhälsoförvaltningen för Karlskoga och Degerfors kommuner - barn- och ungdoms medicinska mottagning på Karlskoga lasarett - barn- och ungdomspsykiatrin i Örebro - polismyndigheten i Degerfors och Karlskoga - kostenheten för Degerfors och Karlskoga kommun - Ungdomsmottagning - Primärvården i Degerfors och Karlskoga - Svenska Kyrkan - Möckelngymnasiet i Degerfors och Karlskoga - Örebro Universitet - Gryningen, Karlskoga - Barn- och ungdomshabilitering Samverkan har präglats av ett konsekvent barnperspektiv där fokus varit på elevens behov och möjligheter. Elevhälsan har medverkat till att skapa goda relationer mellan hem och skola, vilket har påverkat elevernas måluppfyllelse positivt. ELEVHÄLSANS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Fortsätta utveckla samarbetet med samverkanspartner, samt regelbundet analysera och utvärdera samarbetet. * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 13 juni 2014 Sida 14

15 8. Skola elevernas arbetsmiljö Socialstyrelsen och skollagen anser: All personal inom skolan har ansvar för att eleverna har en god arbetsmiljö. Elevhälsan har en viktig uppgift i detta arbete. Det är angeläget att skolhälsovården vid hälsosamtal och övriga professioner inom elevhälsan visar sitt intresse för elevens situation inom psykiska hälsa, inlärning och elevernas egen uppfattning om sin arbetsmiljö. Att sammanställa och återföra sådan kunskap till skolans personal ger underlag för arbetet med att åstadkomma en hälsofrämjande skola. Enligt skollagen ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. ELEVHÄLSANS MÅL Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling för att skapa en så god arbetsmiljö och positiv lärandesituation som möjligt (skollagen 2010:800 2 kap). UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Den medicinska insatsen har erbjudit hälsobesök enligt beslutat basprogram av vårdgivaren. Skolsköterskorna har erbjudit regelbunden planerad mottagningsverksamhet som en del i ett generellt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Återkoppling har skett av resultat från hälsobesök till respektive mentor, rektor och elevhälsoteam. Identifierade hälsoproblem som framkommit utifrån hälsobesöken har lyfts fram på grupp- och individnivå. Den medicinska insatsen har sammanställt årets olycksfallsrapport och redovisat resultaten till respektive elevhälsteam och rektor. Delar av den medicinska insatsen har deltagit vid skyddsrond under året. Den psykosociala insatsen har gjort klassrumsobservationer. Arbetat med samtal i elevgrupper för att främja arbetsro och/eller lösa konfliker och kränkningar. Handlett pedagoger och arbetslag i sociala frågor. Den psykosociala insatsen har tillsammans med andra aktörer i skolan arbetat med grupper/hela klasser för att stärka gruppsammanhållningen och för att främja arbetsmiljön i klassrummet. Den psykosociala insatsen har utfört sociala- och skolsociala utredningar samt sociogram och återfört resultatet till respektive elevhälsoteam och rektor. Tillsammans med övriga verksamma i skolan har den psykosociala insatsen arbetat för en hälsofrämjande miljö. Den psykosociala insatsen har arbetat för att förebygga psykisk ohälsa, kränkande behandling, diskriminering och trakasserier, vilka har varit prioriterade områden. Alla i skolan ska ta socialt ansvar för varandra och för skolans verksamhet, men kurator har socialt arbete som huvuduppgift. * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 13 juni 2014 Sida 15

16 ELEVHÄLSANS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Elevhälsan önskar att det vore möjligt att delta mer i skolans i olika demokratiska råd samt önskan om utökad tid till att arbeta mer förebyggande för att främja en god arbetsmiljö och positiv lärandesituation, för att eleverna ska uppnå målen. * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 13 juni 2014 Sida 16

17 9. Hälsofrämjande undervisning Socialstyrelsen och skollagen anser: Elevhälsan ska aktivt delta i det hälsopedagogiska arbetet i skolan genom att följa kunskapsutveckling på området och använda ny evidensbaserad metodik för framgångsrika insatser. Elever, skolans personal och vårdnadshavare är målgrupper för det hälsofrämjande arbetet. ELEVHÄLSANS MÅL Följa elevers utveckling för att bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa, samt verka för sunda levnadsvanor. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Elevhälsan har arbetat hälsofrämjande genom klassrums observationer, riktade insatser på individ- och gruppnivå samt tillgänglighet med öppen mottagning på respektive skola. ELEVHÄLSANS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Arbeta utifrån gemensamma rutiner och riktlinjer för att öka likvärdigheten i det hälsofrämjande arbetet på alla skolor en röd tråd - som utgår från Rutinpärm och Vägledningsdokument för Elevhälsan. Avsatt tid till förkovran för att öka kompetensen och kunskapen på individ- och gruppnivå inom elevhälsans olika yrkesprofessioner. Sträva mot en gemensam Elevhälsa med ett gemensamt förhållningssätt. * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 13 juni 2014 Sida 17

18 10. Hälsobesök Socialstyrelsen anser och skollagen: Hälsobesök är en särskild arbetsform med både hälsoövervakande och hälsofrämjande funktioner. Ett nära samarbete med elev och vårdnadshavare är viktigt vid hälsobesöken. Enligt Skollagen ska varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen. ELEVHÄLSANS MÅL Erbjuda hälsobesök enligt skollagen (2010:800) 27 kap 2 utifrån det beslutade basprogrammet av vårdgivaren. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Hälsobesöken har erbjudits elever enligt beslutat basprogram av vårdgivaren. Identifierade hälsoproblem har lett till uppföljning hos skolsköterska, skolläkare och/eller kontakt med andra vårdinstanser. Under läsåret har elever och vårdnadshavare i förskoleklass erbjudits ett hälsobesök hos skolläkare. Nyanlända elever har erbjudits hälsobesök enligt rutin. Måluppfyllelsen med hälsobesöken har varit mycket god. *Årskursrelaterade hälsobesök på resp. skola Fsk Åk 2 Åk 4 Åk 6 Åk 8 Bruksskolan Parkskolan Strömtorps skolan Svartå skola Åtorps skola Stora Valla skolan 128 Nyanlända; Bruksskolan, 3 st. Antal läkarbesök/ skola Bruksskolan 28 Parkskolan 30 Strömtorps skolan 33 * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 13 juni 2014 Sida 18

19 Svartå skola 9 Åtorps skola 9 Stora Valla skolan 12 * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 13 juni 2014 Sida 19

20 11. Vaccinationer i skolan Socialstyrelsen och nationella barnvaccinations program: Enligt det nationella vaccinationsprogrammet har alla barn i idag rätt till vaccination mot nio allvarliga sjukdomar genom barnvaccinationsprogrammet. Vaccinationerna erbjuds genom barnhälsovården samt elevhälsan och gäller sjukdomarna polio, difteri, stelkramp, kikhosta, Haemophilus influenzae typ b (Hib), påssjuka, mässling, röda hund och pneumokocker. Flickor erbjuds även vaccination mot HPV. Det är viktigt att skolhälsovården bedömer behovet av kompletterande vaccinationer och planerar för dem. ELEVHÄLSANS MÅL Den medicinska insatsen har erbjudit, förberett och genomfört vaccinationer enligt nationellt vaccinationsprogram samt utfört kompletterande vaccinationer enligt skolläkarordination. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Måluppfyllelsen har varit mycket god gällande erbjudna vaccinationer. *Vaccinationsstatistik på resp. skola och årskurs MMR åk 2 MMR år 6 HPV Kompletterande vaccinationer Bruksskolan Parkskolan Strömtorps skolan Svartå skola Åtorps skola Stora Vallaskolan 14 * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 13 juni 2014 Sida 20

21 12. Elevhälsans medicinska insats - icke planerade mottagningar öppen mottagning samt planerade besök Socialstyrelsen anser: Skolhälsovårdens mottagningsverksamhet är en del i ett generellt förebyggande och hälsofrämjande arbete. ELEVHÄLSANS MÅL Erbjuda enklare hälso- och sjukvårds insatser med mottagningsverksamhet som en del i ett generellt förebyggande och hälsofrämjande arbete. * UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Antal spontanbesök/ skola Bruksskolan Parkskolan Strömtorps 27 skolan 89 Svartå skola 8 14 Åtorps skola Stora Valla skolan Planerade besök/skola ELEVHÄLSANS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Utifrån befintlig bemanning finns idag ingen möjlighet till ökad tillgänglighet med öppen mottagning samt för planerade besök. Ett framtida förbättringsmål med ökade organisatoriska resurser skulle vara önskvärt. * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 13 juni 2014 Sida 21

22 13. Förbättringsåtgärder 2014/2015 en sammanfattning Systematiskt kvalitetsarbete Utvärdera och revidera respektive professions årshjul samt avsätta tid för reflektiva samtal över professionsgränser för att utveckla elevhälsans arbete och insatser Elevhälsan en resurs i skolan Utöka elevhälsans resurser, då tillgång till olika professioner är en betydelsefull faktor i skolans hälsofrämjande arbete för att elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Etiska överväganden Likabehandlingsarbetet ska årligen utvärderas och revideras. Fortsatt implementeringsarbete av likabehandlingsplan och likabehandlingsarbete för elever, personal och vårdnadshavare. Organisation och resurser Förbättra Elevhälsans förutsättningar att utöva sina olika yrkesprofessioner, då tillgång till olika professioner är en betydelsefull faktor i skolans hälsofrämjande arbete. Sträva mot en enad Elevhälsa i kommunen, samt utveckla gemensamma riktlinjer. Samarbete Fortsätta utveckla samarbetet med samverkanspartner, samt regelbundet analysera och utvärdera samarbetet. Skola elevernas arbetsmiljö en Elevhälsan önskar att det vore möjligt att delta mer i skolans i olika demokratiska råd samt önskan om utökad tid till att arbeta mer förebyggande för att främja god arbetsmiljö och positiv lärandesituation, för att eleverna ska uppnå målen. Hälsofrämjande undervisning Arbeta utifrån gemensamma rutiner och riktlinjer för att öka likvärdigheten i det hälsofrämjande arbetet på alla skolor Sträva mot en gemensam Elevhälsa med ett gemensamt förhållningssätt. Avsatt tid till kompetensutveckling på individ- och gruppnivå inom elevhälsans olika yrkesprofessioner. Elevhälsans medicinska insats öppen mottagning samt planerade besök Öka de organisatoriska resurserna för elevhälsans medicinska insatser. * Statistik som beskrivs i text är hämtad från journalsystemet PMO den 13 juni 2014 Sida 22