Kommentarer till resistensläget 2012

Relevanta dokument
Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

Resistensrapport Västernorrland 2016

Resistensläge i öppenvård:

Resistensrapport Region Västernorrland 2017

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län Första halvåret Strama Jönköping

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

Antibiotikaresistens i blododlingar

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Antibiotikaresistens i blododlingar

Information från Strama

Antibiotikaresistens i blododlingar

Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson

Mekanismer för antibiotikaresistens

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Nedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016

Antibiotikaresistens en fara för folk och fä. Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Antibiotikaresistens

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Bias i system för Early Warning och Övervakning av antibiotikaresistens

Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden

Afebril UVI och ABU. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

vid infektioner som kan vara livsmedelsburna.

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård

zccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario?

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad )

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Infektioner hos äldre

Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder

Multiple choice frågor

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.

MRB Multiresistenta bakterier

Världen i Norden och Norden i världen

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2017 Öppenvård och sjukhus

Antibiotika på sjukhus i Sverige

Antibiotika till skåningar Emma Brogård leg. apotekare Område läkemedel

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 1, Publicerat på SMI:s hemsida den 19/4-2012

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförskrivning var står vi idag?

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Antibiotika och resistens 24 november. Välkomna! Sidan 1

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2016 Öppenvård och sjukhus

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 3, 2011

Vi ligger tvåa i riket, oavsett veterinärer med eller ej! Rullande 12 ligger vi trea men fyra om veterinärrecepten är med.

Kliniskt viktig antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA

Antibiotika och resistens

Handläggare Datum Diarienummer Ingemar Hallén A1

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2010

Strama Jönköping Kvartalsrapport

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2018 Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrappport Öppenvård

Mikrobiologens konferensrum Aten

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

Transkript:

Kommentarer till resistensläget 12 Endast små förändringar i resistensläget noteras utom beträffande Haemophilus influenzae där en påtaglig ökning av resistens mot ampicillin och trim/sulfa noteras. Vad denna förändring beror på är oklart men har noterats sedan 5 och märks i hela riket. Jämförande siffror för 12 saknas. Noterbart är också en fortsatt kraftig ökning av antalet ESBL-producerande E coli och Klebsiella pneumoniae. Möjligen kan vi se ett glädjande trendbrott för Ciprofloxacinresistens men vi får vänta till nästa år och se om trenden håller i sig.

Terapirekommendationerna för nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor anger mecillinam och nitrofurantoin som förstahandsalternativ och dessa kan förväntas ha god effekt i de allra flesta fall. Vi ser dock en svag ökning av resistens mot både mecillinam och furadantin vilket går hand i hand med en ökad förskrivning. För ampicillin och cefadroxil klassas normalpopulationen som I men medlen kan fortfarande användas vid nedre UVI pga. mycket höga koncentrationer i urinen. Resistensen mot ampicillin är dock så utbredd att detta medel ej bör användas empiriskt. För E coli ser vi en påtaglig resistensutveckling för trimetoprim som pågått i många år. Ciprofloxacin skall ej ges empiriskt i första hand vid nedre UVI och vi har senaste året för första gången noterat en minskning av förskrivningen. Vi ser också för första gången en liten minskning av andelen resistenta stammar! 7 E coli 12 3,5 4 1,5 7 17,2 27,5 96,5 96 98,5 93 82,8 72,5 mecillinam ampicillin cefadroxil trimetoprim nitrofurantoin ciprofloxacin

1 Antal ESBL i Värmland Antalet konstaterade fall av ESBLproducerande E coli och Klebsiella pneumoniae ökar snabbt! 1 164 1 132 1 8 8 71 58 7 8 9 11 12

Oxacillin är förstahandspreparat vid misstänkta stafylokockinfektioner. Stammar med resistens mot oxacillinpreparat (MRSA) har dock blivit allt vanligare och vi står nu inför en situation där MRSA sprids i samhället utan möjlighet att kontrollera. Spridning på sjukhusen har vi kunnat bemästra i stor utsträckning vilket gjort att vi haft en unikt låg prevalens av MRSA i Sverige. Tyvärr ser vi nu en kraftig ökning i samhället. 7 Staphylococcus aureus 12 2 5,2 3 Den relativa förekomsten i diagrammet, 5,2%, är dock falskt hög då patienter med MRSA kontrollodlas i stor utsträckning. För antalet nyanmälda fall, se nedan. % 94,8 98 97 Oxacillinkänsliga stafylokocker är också känsliga för cefadroxil. Resistensen mot andrahandspreparatet klindamycin har varit tämligen konstant på en låg nivå de senaste åren. Den fusidinsyraresistenta klonen som spreds i landet och framför allt orsakade impetigo hos barn har minskat i utbredning och resistensen är nu lägre än på flera år. oxacillin klindamycin fusidin

Antal MRSA i Värmland Antal nyanmälda fall av MRSA i Värmland 7-12. En kraftig ökning ses mellan och 11. En liten nedgång noteras 12 men ligger i stort sett kvar på samma höga nivå. 48 42 32 33 28 18 22 13 11 9 5 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12

Ingen signifikant förändring noteras från 11 till 12. Penicillinresistenta pneumokocker är fortfarande mycket ovanligt i Värmland. De få isolat vi hittar kommer regelmässigt från utlandet. Här är adoptivbarn från Ostasien en särskild riskgrupp. Även resistensen mot andrahandspreparaten erytromycin och klindamycin är mycket låg. Tetracyklinresistensen är ovanligt variabel och ligger runt fem procent. Noterbart är att isolat med nedsatt känslighet för trim/sulfa, som ibland används vid luftvägsinfektioner hos barn, är 7 procent. 7 Pneumokocker 12,5 4 4 2,2 4,4 5,5,2 1,5 95,5 96 97,8 95,4 93 PcV erytromycin klindamycin tetracyklin trimsulfa

Fortsatt mycket oroande tendens och påtagligt ökad resistens! Ökningen av resistens mot Ampicillin kan delvis, men inte helt, förklaras av metodologiska förändringar vid resistensbestämning där vi använder känsligare metoder och upptäcker låggradig resistens lättare. Kromosomal resistens är mycket svårtolkad då den beror på tillfälliga mutationer i PBP-genen och är mycket heterogen. De flesta stammar som har någon form av kromosomal resistens är faktiskt känsliga för ampicillin vid MIC-testning. I Värmland är tetracyklinresistens ovanligt Resistensen mot trim/sulfa har ökat påtagligt! Någon resistens mot kinoloner (t ex ciprofloxacin) har ej noterats. Kinoloner kan användas vid behandling av multiresistenta stammar. 7 Haemophilus influenzae 12,5 16,3 21,3 99,5 83,7 78,7 ampicillin tetracyklin trim/sulfa

Grupp A streptokocker 12 Resistensläget hos grupp A streptokocker är gynnsamt. Penicillinresistens hos grupp A streptokocker har ännu ej beskrivits! 99 2 1 Även resistensen mot andrahandspreparaten cefadroxil, erytromycin och klindamycin är mycket låg. 98 97 4 Resistens mot tetracyklin (som ju primärt inte är ett medel mot grupp A streptokocker men ofta används vid övre luftvägsinfektioner) förekommer hos ca 4% av isolaten vilken är en minskning jämfört med 11. 96 95 94 98 99 93 96 92 91 PcV cefadroxil erytromycin klindamycin tetracyklin