Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse, kommunen Sida Finansiell analys per 31:e augusti 2009 2 Finansiell analys prognos för 2009 6 Framtiden 8 Kommunens personal 10 Resultaträkning, finansieringsanalys 11 Balansräkning 12 Noter 13 Fem år i sammandrag 14 Redovisningsprinciper 15 Begreppsförklaringar 17 Drift och investeringar 18 Sammanfattning av prognoser 19 Verksamhetsberättelser Sektorn för utbildning och kultur 20 Sektorn för socialtjänst 23 Sektor för samhällsbyggnad 25 Sektor för teknik och försörjnings stöd 28 Sektorn för administrativt stöd 30 Finansförvaltningen 31 Förvaltningsberättelse, sammanställd redovisning Koncernöversikt, dotterbolagen 33 Resultaträkning och finansieringsanalys 35 Balansräkning 36 Noter, sammanställd redovisning 37 Rapport medelsförvaltning 38
Finansiell analys per den 31 augusti 2009, delårsbokslut Resultat Risk Kapacitet Kontroll Fyra finansiella aspekter Resultat Resultatperspektivet visar vilken balans som finns mellan löpande intäkter och kostnader under året och över tiden. Här analyseras bla årets resultat samt investeringsutvecklingen. Kapacitet Kommunens finansiella situation i ett längre perspektiv analyseras, ex soliditetsutveckling, och kommunens skuldsättning. Risk Redovisning och analys av vilka risker som kommunen kan utsättas för och som kan påverka kommunens resultat och kapacitet på kort och lång sikt. Här analyseras bland annat kassalikviditet, borgensåtagande samt pensionsskulden. Kontroll Det sista perspektivet åskådliggör vilken kontroll kommunen har över den finansiella utvecklingen samt finansiella målsättningar och planer, t ex budgetföljsamhet. Modell för finansiell analys Syftet med den finansiella analysen är att beskriva orsaker till utvecklingen av kommunens resultat och ställning samt belysa om kommunen uppfyller kommunalagens krav på god ekonomisk hushållning. Den finansiella analysen grundar sig på den så kallade RK-modellen * vilken utgår ifrån fyra finansiella aspekter; det finansiella resultatet, kapacitetutvecklingen, riskförhållanden och kontroll över den finansiella utvecklingen. Syftet med modellen är att identifiera eventuella finansiella styrkor och svagheter i kommunen och därmed försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har antagit ett antal finansiella mål för kommunen. Dessa mål skall spegla kommunfullmäktiges definition av god ekonomisk hushållning. Kommunens finansiella mål redovisas under Resultat och kapacitet. Resultat och kapacitet Kommunens resultat för perioden januari till augusti uppgår till 50,3 mkr Härryda kommun redovisar ett positivt resultat för perioden januari-augusti på 50,3 mkr, vilket är en positiv budgetavvikelse på 31,9 mkr jämfört med en operiodiserad budget. Det är viktigt att notera att det i resultatet ingår förändring av semester- och övertidsskuld på ca 39 mkr, vilket höjer resultatet med motsvarande belopp. Periodresultatet motsvarar fyra procent av kommunens omsättning som uppgår till ca 1,2 miljarder kronor. Även om, hänsyn tas till ovanstående faktorer kan resultatet per 31 augusti betecknas som tillfredsställande. Från år 2006 redovisar kommunen pensionerna enligt fullfonderingsmodellen, vilket innebär ett avsteg från den så kallade blandmodellen. Om kommunen redovisat pensionerna enligt blandmodellen skulle resultatet per augusti ha uppgått till ca 63,3 mkr. Jämförelse med föregående år Jämfört med föregående delårsbokslut är resultatet 10 mkr sämre, vilket kan främst kan förklaras med vikande skatteintäkter. Resultatutveckling per 31 augusti 2005-2009 Mkr 100 80 60 2005 2006 2007 2008 2009 78,6 65,7 60,6 50,3 40 20 0-20 -14,2 * RK-modellen är en finansiell analysmodell som har utvecklats av Kommunforskning i Västsverige. 1
Finansiella mål Kommunen redovisar för varje rullande 4-årsperiod en ekonomisk ställning som är minst lika god som den som gällde vid periodens början. Resultatnivån för varje period värdesäkrar det egna kapitalet. Pensionskostnaden redovisas som en avsättning. Soliditetsnivån i slutet på varje period är lägst på den nivå som gällde vid periodens början, med oförändrade redovisningsprincip. Verksamhetsmål Bostadsbyggandet utformas så att målet om 1 % befolkningsökning kan mötas med bostäder i alla ägandeoch upplåtelseformer Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Alla har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskola och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet. Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionshindrades bedömda behov. Avstämning av balanskrav Mkr Redovisat resultat 50,3 Realisationsvinster 0,0 Pensionsförpl före -98 13,0 63,3 God ekonomisk hushållning samt måluppfyllelse Enligt kommunallagens 8 kap ska en kommun ha en god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans samt ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Syftet är att kommunerna ska uppnå och säkerställa en god ekonomisk hushållning, både på ett kort- och långsiktigt perspektiv. Kommunen skall fastställa finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning i budgeten som ska stämmas av i delårsrapport och årsredovisning. För 2009 har kommunfullmäktige fastställt verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning och kommunstyrelsen har som operativ nämnd fastställt prioriterade verksamhetsmål. Finansiella mål är fastställda av kommunfullmäktige i samband med budget 2009. De finansiella målen uppnås för delåret. Verksamhetsmålen uppnås (utifrån budgeterade budgetmått) enligt sektorernas bedömningar, med ett undantag. Situationen kring att behovet av bostäder för äldres bedömda behov är större än tillgången kvarstår. Detta innebär att full måluppfyllelse troligen inte kommer att kunna uppnås förrän tidigast då det nya äldreboendet i Mölnlycke tas i drift år 2011. Enligt Kommunallagen har kommunen ett balanskrav, dvs att intäkterna ska täcka kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmaste följande tre åren. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur återställandet ska ske om inte synnerliga skäl finns. Vid avstämning av balanskravet för Härryda kommun ska det redovisade resultatet justeras med följande två poster; realisationsvinster samt kostnader som avser avsättningar för pensionsförpliktelser som är intjänade före 1998. För perioden januari-augusti 2009 redovisar Härryda kommun ett positivt resultat på 50,3 mkr. Eftersom Härryda kommun redovisar pensionerna enligt den så kallade fullfonderingsmodellen innebär det att resultatet ökas med 13,0 mkr för perioden, vid avstämning av balanskravet. Under perioden har kommunen inte haft några realisationsvinster. Det innebär att balanskravsresultatet för Härryda kommun uppgår till 63,3 mkr. Kommunen har därmed klarat lagens minimikrav på god ekonomisk hushållning för delåret. Verksamhetens nettokostnader jämfört med skatteintäkter Nettokostnadsandelen* inklusive finansnetto uppgår till 96 %, vilket visar hur stor andel av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag som använts till kommunens verksamheter. Det innebär att knappt fem procent har kunnat finansiera kommunens investeringar under perioden. Jämfört med föregående år är det en försämring med sex procent. *Verksamheternas nettokostnader inklusive avskrivningar samt finansnetto relaterat till kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. 2
Verksamhetens nettokostnader uppgår till 891,3 mkr, vilket är en ökning med drygt tre procent jämfört med föregående delår. Skatteintäkterna och kommunalekonomiska utjämningar uppgår till 966 mkr, vilket är en ökning med drygt två procent jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningstakten har stannat av, vilket främst beror på vikande konjunktur under perioden. Periodens investeringar uppgår till 52 mkr Periodens nettoinvesteringar uppgår till nästan 52 mkr, vilket är 134 mkr lägre än en rak periodiserad budget samt 37 mkr lägre än föregående år samma period. Orsaken att investeringstakten inte följer budgeten beror på flera förseningar vi igångsättning av byggnationer, vilket innebär tidsförskjutningar av investeringsprojekt över åren. Soliditetsutveckling har minskat med två procent till 15 % Soliditeten för perioden enligt fullfonderingsmodellen uppgår till 15 %, vilket är en minskning med två procent jämfört med föregående delår. Faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas och skuldernas förändring. Resultatet för perioden är 10 mkr lägre jämfört med 2008, vilket försvagar soliditeten. Måttet har även påverkats negativt genom ökad upplåning. Jämfört med bokslut 2008 är det dock en ökning med två procent vilket beror på minskad semesterlöneskuld och därmed det goda resultatet för delåret. Risk God kortsiktig betalningsförmåga Kassalikviditeten uppgår till 169 mkr, vilket är en ökning med 134 mkr jämfört med föregående delår. Under året har kommunen varken ökat eller minskat den långfristiga upplåningen, vilken per 31 augusti uppgår till 275 mkr, vilket är en ökning med 80 mkr jämfört med 2008. Övriga långfristiga skulder om 28 mkr avser VA-kollektivets ej driftbokförda anläggningsavgifter bokförs som en långfristig skuld. Pensionsskulden Härryda kommuns totala pensionsskuld inklusive särskild löneskatt uppgår per 31 augusti till 715 mkr, varav 620 mkr avser pensionsförpliktelsen som är intjänad före 1998. Från år 2006 redovisas denna pensionsförpliktelse enligt fullfonderingsmodellen, vilket innebär att pensionsförpliktelsen före 1998 redovisas som en avsättning istället för som en ansvarsförbindelse. Kommunen gör därmed avsteg från blandmodellen. Pensionsutbetalningar inklusive särskild löneskatt för perioden uppgick till 17 mkr. I antagen budget/plan för år 2009-2013 finns medel budgeterade för en avsättning motsvarande förväntad ökning av pensionsförpliktelsen. Ur risksynpunkt är denna skuld viktig att beakta eftersom skulden ska finansieras de kommande femtio åren. Finansieringen bör ske genom ett förbättrat resultat, då fullfonderingsmodellen annars leder till ett utarmat eget kapital och en lägre soliditet än vad redovisning enligt blandmodellen skulle ha resulterat i. 3
Budgetavvikelse per sektor per 31/8 Mkr 35 30 25 20 15 10 5 0-5 -10 UTK SOC SHB TOF ADM 16,4 7,4 1,5-9 Kontroll Resultat jämfört med budget Sektorernas budgetavvikelse per augusti 2009 uppgår till totalt plus 11,2 mkr. Budgetavvikelserna utgår till stor del ifrån en rak periodiserad budget i tolftedelar. Vissa kostnader och intäkter fördelar sig dock inte jämt över året, exempelvis sker ofta start av tillkommande verksamheter under senare delen av året. 4
Finansiell analys - prognos för 2009 Mkr 60 50 40 30 20 10 0-10 -20-30 -40 Resultatutveckling 2005-2009 46,8 19,6-27 30,4-1,9 2005 2006 2007 2008 2009 Resultat och kapacitet Kommunens resultat Härryda kommun beräknas redovisa ett negativt resultat för 2009 på 1,9 mkr, vilket är 21,1 mkr sämre än budget. Den största orsaken till det negativa resultatet är vikande skatteintäkter om 32,6 mkr med anledning av globala finansiella krisen. Prognosen för år 2009 ligger på 22 mkr sämre jämfört med bokslutet 2008. Det är dock viktigt att påpeka att även mycket små förändringar kan komma att ändra bilden. Jämfört med juniprognosen är det en mindre försämring om ca två miljoner kronor. Tendensen är något sämre resultat bland annat inom individ och familjeomsorg, funktionshinder och ungdomsgymnasiet. Det vägs delvis upp genom förbättrat resultat inom samhällsbyggnad avseende kollektivtrafik samt gata och park. Mål för god ekonomisk hushållning och balanskrav De antagna målen för god ekonomisk hushållning som antagits av kommunfullmäktige redovisas under den finansiella analysen av delårsbokslutet. Måluppfyllelsen avseende verksamhetsmålen är identiska med utfallet per den 31/8. När det gäller kommunfullmäktiges antagna finansiella mål för god ekonomisk hushållning uppnås ej målen för 2009. Orsaken till detta är det sämre samhällsekonomiska läget som råder och därmed svagare skatteintäkter i riket. Några få enskilda marginellt sämre ekonomiska år urholkar inte kommunens ekonomi, däremot bör kommunens ekonomi över tid stärkas. Finansiella mål År Prognos 2009 2008 2007 2006 2005 Avstämning av balanskrav Mkr Prognos resultat 081231 Realisationsvinster Pensionsförpl före -98 Resultat enligt balanskrav -1,9 0,0 19 17,1 Eget kapital inkl pensionsförpliktelse (mkr) Resultat inkl ökning pensionsförpliktelse (mkr) Soliditet inkl pensionsförpliktelse (%) Jämförelsestörande kostnaderna 2007 inkluderas. 182,3 184,2 164,2 191,2 171,5-1,9 20-27,0 19,6 12 13 13 16 14 Vid avstämning av balanskravet för Härryda kommun ska det redovisade resultatet justeras med följande två poster; realisationsvinster samt kostnader som avser avsättningar för pensionsförpliktelser som är intjänade före 1998. Prognosen för Härryda kommun år 2009 är ett negativ resultat på 1,9 mkr. Eftersom Härryda kommun redovisar pensionerna enligt den så kallade fullfonderingsmodellen innebär det att resultatet ökas med 19 mkr som avser kostnader förorsakade av pensionsförpliktelsen före 1998. Det innebär att balanskravsresultatet för år 2009 beräknas uppgå till 17,1 mkr. Kommunen beräknas därmed att klara lagens minimikrav på god ekonomisk hushållning. 5
150 130 110 90 70 50 30 10-10 Investeringar år 2005-2009 Mkr 150 133 124 69 71 2005 2006 2007 2008 2009 Verksamhetens nettokostnader i förhållande till årets skatteintäkter Nettokostnadsandelen* som visar hur stor andel som används av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag till kommunens verksamheter beräknas uppgå till 100 % för år 2009. En rimlig nivå är att intäkterna ska överstiga kostnaderna med ett belopp som motsvarar minst två procent av nettokostnaderna, vilket kommunen inte beräknas uppnå för helåret. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning beräknas uppgå till 1,5 miljarder kronor, vilket är en ökning med knappa tre procent jämfört med föregående år. Ökningstakten jämfört med föregående år har minskat och orsaken till detta är att högkonjunktur vänt till en lågkonjunktur. Nettokostnaderna beräknas öka med ca 4 procent, vilket är lägre än föregående år. Det beror främst på en något avstannande utbyggnadstakt. Årets investeringar uppgår till 133 mkr Årets nettoinvesteringar beräknas uppgå till 133 mkr, vilket visar en budgetavvikelse på +147 mkr, en avvikelse på drygt femtio procent. Den största avvikelsen +121 mkr finns inom teknik och försörjning och byggnation av verksamhetslokaler. Den närmaste femårsperioden planeras nettoinvesteringar för drygt 900 mkr, vilket innebär en fortsatt hög investeringstakt för hela femårsperioden. Soliditetsutveckling, en minskning till 12% Det prognostiserade resultatet minskar det egna kapitalet med 1,9 mkr, vilket kombinerat med en hög investeringstakt resulterar i en minskning om en procent av soliditeten jämfört med 2008 års bokslut. 18 16 14 12 10 8 6 4 2 % 14 Soliditetsutvecklingen år 2005-2009 16 13 0 2005 2006 2007 2008 2009 14 12 Oförändrad låneskuld Den långfristiga upplåningen beräknas uppgå till 235 mkr vilket är en minskning med 40 mkr jämfört med bokslut 2008. *Verksamheternas nettokostnader inklusive avskrivningar samt finansnetto relaterat till kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. 6
Mkr 5 0-5 -10-15 Prognostiserad budgetavvikelse per sektor för år 2009 UTK SOC SHB TOF ADM 5,5 4,7 1,7 Risk -10,3-1,1 Kortsiktig betalningsförmåga Kassalikviditeten har ökat med 110 jämfört med bokslut 2008. För helåret 2009 beräknas likviditeten vara relativt oförändrad. Kontroll Resultat jämfört med budget Hur budget och utfall stämmer överens är ett mått på den kontroll som kommunens beslutsfattare har över den ekonomiska utvecklingen. Sammantaget pekar prognosen för verksamheternas nettokostnader på en positiv budgetavvikelse om 0,5 mkr. Inom sektor för UTK är det förskoleverksamheten som prognostiserar den största positiva budgetavvikelsen, 6,2 mkr bland annat på grund av att planerad utbyggnad försenats. Särskolan redovisar överskott då verksamheten har färre elever än beräknat. Gymnasieverksamheten ett underskott till följd av kostnader för köpta utbildningsplatser (genomsnittliga) har blivit dyrare än budgeterat. Underskott inom sektor för socialtjänst återfinns främst inom individ och familjeomsorg och ekonomiskt bistånd. Det råder även ökade kostnader för inom HVB pga fler placeringar. Inom vård och omsorg räknar hemtjänsten med ett underskott om 2,8 mkr beroende på en ökning av såväl som antal ärenden som vårdtyngd. Lägre kostnader för kollektivtrafiken samt slutredovisning av exploateringsprojekt bidrar till positiva budgetavvikelser inom sektorn för samhällsbyggnad. Högre externa lokalhyreskostnader och elkostnader är de främsta orsakerna till teknik och försörjningsstöds negativa budgetavvikelse. Sektorn för administrativt stöd bedömer positiva budgetavvikelser avseende tjänstledigheter vakanser och deltider. Prognosen för finansförvaltningen pekar på en negativ budgetavvikelse om 21,6 mkr, där största enskilda posten är skatteintäkter, utjämningar mm på 32,6 mkr. Anledningen är främst lägre skatteintäkter jämfört med budget föranlett av den globala finanskrisen. Enligt prognos från Sveriges Kommuner och Landsting i oktober (Cirkulär 09:58) beräknas slutlig skatteavräkning för 2008 med +2,2 mkr och en preliminär avräkning för år 2009 med -44,2 mkr. Sektorernas prognostiserade avvikelser redovisas i diagrammet till vänster. Framtiden Prognosen tyder på ett sämre resultat än budgeterat, huvudsakligen beroende på lägre skatteintäktsökning än förväntat. Trots att den senaste av SKL:s skatteprognoser visar en marginellt bättre utveckling än tidigare ser framtiden mycket osäker ut. Omfattningen av den ekonomiska nedgången gör att det kommer att ta tid innan arbetsmarknaden vänder. Trots en viss skatteintäktsökning - utöver den som är föranledd av befolkningsökning kommer intäkterna inte att räcka till lika mycket verksamhet beroende på den troliga pris- och löneutvecklingen. På lite längre sikt är kanske det största orosmolnet att arbetslösheten och utanförskapet stannar på en hög nivå. Det kommer både att påverka kommunernas skatteintäkter och de sociala kostnaderna. För Härryda kommun har de senaste årens goda ekonomi givit kommunen möjligheter att både öka verksamhetskostnaderna, sänka utdebiteringen och konsolidera ekonomin. Visserligen har resultatutvecklingen sviktat och soliditeten sjunkit de senaste åren, men detta är en följd av jämförelsestörande poster kopplat till pensionsskulden. Förhoppningsvis har inte verksamheten tillåtits växa alltför mycket, då det kan resultera i en olycklig ryckighet i den kommunala verksamheten om verksamheterna inte får tydliga och långsiktigt hållbara förutsättningar. 7
Ett stort antal av Sveriges kommuner kommer att ha ekonomiska problem de närmaste åren. Förvaltningens bedömning är dock att Härryda kommun står relativt väl rustad. Ett flertal av de investeringar som inte fullföljts under år 2009 kommer att genomföras under de närmaste åren. Detta kommer att leda till en kraftigt ökad upplåning och sjunkande soliditet. Det finns dock fördelar med att göra investeringar i dagens situation med låga räntor och relativt låga entreprenadkostnader. I den pågående budgetprocessen ser de tillfälliga statsbidragen ut att i någon mån utjämna för de minskade skatteintäkterna. Tyvärr är det dock framförallt år 2010 som i dagsläget har kunna balanseras i budgeten. För de kommande åren är osäkerheten minst lika stor både avseende skatteintäktsutvecklingen och eventuella ytterligare stödåtgärder från staten. I samband med budgetarbetet har både de mål för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige fastställer som verksamhetsmål som fastställs av kommunstyrelsen diskuterats och ändringsförslag kommer att diskuteras i samband med fastställande. Den finansiella krisen har också gjort att man på regeringsnivå startat en utredning kring balanskravet. Eventuellt kommer man också att se över redovisningsreglerna avseende kommunernas pensionsskuld. Det kan finnas skäl att fundera över hur strikt kommuner med en i övrigt välskött ekonomi måste tillämpa nämnda balanskrav. I praktiken kan detta bl a komma att leda till att kommunerna motverkar regeringens stabiliseringspolitik och att staten måste låna pengar för att kommunerna skall redovisa positiva resultat. SEKTORN FÖR ADMINISTRATIVT STÖD Bo Ekström Ekonomichef 8
Kommunens personal Antalet anställda den 31 augusti 2009 i Härryda kommun uppgick till 2 642 tillsvidareanställda medarbetare vilket är en ökning från 2008-08-31 med 88 tillsvidareanställda. Antalet visstidsanställda har minskat från ca 350 till 233 personer under samma tidsperiod, vilket delvis förklarar ökningen av andelen tillsvidareanställda. Andelen kvinnor uppgår till 85 % av samtliga anställda. Under första halvåret 2009 har 63 personer slutat sin anställning i Härryda kommun. Av dessa har 22 gått i pension. Det märks inga stora pensionsavgångar beroende på kommunens åldersstruktur. Antalet lediga tjänster första halvåret 2009 var 143 stycken. Till dessa tjänster sökte 5285 personer. I genomsnitt sökte 37 personer varje ledig tjänst. Antalet lediga tjänster har minskat jämfört med 2008 men antalet sökande till varje tjänst har ökat rejält. De lediga tjänsterna beror på pensionsavgångar men även tjänstledigheter för studier, föräldraledighet etc. Hälsoläget Sjukfrånvaron fortsätter att minska i kommunen. Första halvåret 2009 var sjukfrånvaron 6,4 %. Motsvarande siffra för 2008 var 7,0 %. Att sjukfrånvaron minskar beror bl a på Försäkringskassans skärpta regler för att få sjukersättningen och på att sjukfrånvaron minskar när det är hög arbetslöshet. Men även på det rehabiliteringsarbete som kommunen bedriver. Detta har medfört att flera medarbetare som varit sjukskrivna återgått i tjänst. Ett stort antal hälsofrämjande åtgärder genomförs bl a i samverkan med hälsoutvecklare, hälsoinspiratörer, och HKIF (Härryda kultur och idrottsförering). Samverkan Det nya samverkansavtalet som trädde i kraft 1 januari, 2008 har vidare utvecklats genom bl a genom nya mötesformer som syftar till att ytterligare förbättra dialogen mellan fack och arbetsgivare. Utbildning Under första halvåret har ett antal utbildningar genomförts. Bland annat introduktion av nyanställda samt nya chefer, arbetsmiljöutbildning, utbildning för rektorer i arbetsrätt, utbildning i arbetsvärderings (BAS), kommunikation/retorik och allmän information om förändringar av avtal och lagar inom arbetsrättsområdet. Övrigt Ett arbete pågår för att öka sysselsättningsgraden för personal som ofrivilligt arbetar deltid. Från 1 april fick personal inom vård och omsorg möjlighet till heltids arbete. En strategisk kompetensförsörjningsplan har tagits fram i samverkan med de fackliga organisationerna. Planen syftar till att säkerställa kommunens behov av personal på längre sikt genom att redan nu vidta åtgärder. 9
Delårsbokslut per 2009-08-31 Resultaträkning Delårsbokslut per den 31/8 Mkr Not 2008 2009 2008 Verksamhetens intäkter 373,9 225,6 223,4 Verksamhetens kostnader -1 674,0-1070,8-1 043,2 Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar -67,0-46,0-44,1 Verksamhetens nettokostnad 1-1 367,1-891,3-864,0 Skatteintäkter 2 1 312,7 891,3 875,3 Kommunalekonomiska utjämningar mm 2 104,8 75,0 69,8 Finansiella intäkter 5,0 8,0 1,5 Finansiella kostnader -35,4-32,6-22,1 Resultat efter skatteintäkter 20,0 50,3 60,6 och finansnetto Extraordinära intäkter/kostnader Delårets resultat 20,0 50,3 60,6 Finansieringsanalys Delårsbokslut per den 31/8 Mkr 2008 2009 2008 Den löpande verksamheten Årets resultat 20,0 50,3 60,6 Justering för av- och nedskrivningar 67,0 46,0 44,1 Justering för gjorda avsättningar 9,0 18,4 10,3 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster 0,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 95,9 114,7 115,0 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar -11,4-11,4-42,8 Ökning/minskning av förråd och lager 5,3-12,3 1,2 Ökning/minskning av kortfristiga skulder 50,4-23,4-18,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 140,2 67,5-59,6 Investeringsverksamheten 3 Bruttoinvestering i materiella anl.tillgångar -136,5-52,5-89,1 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2,0 0,0 0,1 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Investeringsbidrag och investeringsinkomster 3,3 0,6 0,3 Kassaflöde från investeringsverksamheten -131,2-51,9-88,7 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 146,0 1,8 2,4 Amortering av skuld -45,2 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,3-25,0-0,1 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 101,1-23,1 2,3 Årets kassaflöde 110,1-7,5-31,0 Likvida medel vid årets början 66,7 176,8 66,7 Likvida medel vid periodens slut 176,8 169,3 35,7 10
Balansräkning Delårsbokslut per den 31/8 Mkr 2008 2009 2008 Tillgångar Immateriella tillgångar 1,3 1,0 1,3 Summa immateriella anläggningstillg 4 1,3 1,0 1,3 Fastigheter 1079,5 1088,0 1 061,0 Maskiner och inventarier 82,9 80,4 81,7 Summa materiella anläggningstillg 5 1162,4 1168,4 1 142,7 Aktier och andelar 22,8 22,8 22,8 Långfristiga fordringar 1,0 25,9 1,0 Summa finansiella anläggningstillg 6 23,7 48,7 23,8 Summa anläggningstillgångar 1187,4 1218,2 1 167,8 Förråd och lager 7 15,0 27,3 19,0 Kortfristiga fordringar 8 86,9 98,3 118,3 Likvida medel 9 176,8 169,3 35,7 Summa omsättningstillgångar 278,6 294,9 173,0 Summa tillgångar 1466,0 1513,1 1 340,7 Eget kapital 184,2 234,5 224,8 -varav årets resultat 20,0 50,3 60,6 Avsättningar för pensioner 10 668,6 687,0 669,9 Summa avsättningar 668,6 687,0 669,9 Långfristiga skulder 11 301,4 303,2 202,6 Kortfristiga skulder 12 311,8 288,4 243,4 Summa skulder 613,2 591,6 446,0 Summa eget kapital, 1466,0 1513,1 1 340,7 avsättningar och skulder Soliditet 13% 15% 17% Ställda panter och ansvarsförbindelser Borgensförbindelser 77,0 77,0 317,4 Donationsfonder 0,3 0,3 0,3 Övriga ansvarsförbindelser 6,3 5,9 5,5 11
Noter 09-08-31 08-08-31 09-08-31 08-08-31 NOT 1 Verksamhetens NOT 6 Finansiella Anl.Tillg intäkter och kostnader Aktier och andelar 22,8 22,8 Verksamhetens intäkter 225,6 223,4 Övriga långfristiga fodringar 25,9 1,0 Verksamhetens kostnader -1 070,8-1 043,2 Summa 48,7 23,8 Varav personalkostnader 704,4 687,2 Avskrivningar -46,0-44,1 NOT 7 Förråd och lager Verksamhetens nettokostn. -891,3-864,0 Lager av byggklar mark 25,2 17,9 NOT 2 Skatteintäkter och Förråd och lager 2,1 1,1 generella statsbidrag mm Summa 27,3 19,0 Skatteintäkter NOT 8 Kortfristiga fordringar Preliminära skatteintäkter 920,1 881,9 Slutavräkning 2,2-2,1 Kundfordringar 29,3 29,9 Preliminär slutavräkning -31,1-4,5 Diverse kortfristiga fodringar 29,8 40,3 Summa 891,3 875,3 Förutbet. kostn o upplupna int. 39,2 48,2 Övriga kortfristiga fordringar Generella statsbidrag Summa 98,3 118,3 och utjämning Inkomstutjämningsbidrag 54,3 45,0 NOT 9 Likvida medel Regleringsbidrag 0 0,0 Regleringsavgift -10,9-10,0 Kassa 0,2 0,2 Kostnadsutjämningsavgift -0,2-1,7 Koncernkonto 157,7 33,0 Bidrag kom. Fast.avgift 28,8 28,8 Bankkonto övriga 11,4 2,5 Generellt sysselsättningsstöd 0,0 0,0 Summa 169,3 35,7 LSS-Utjämning 3,0 7,8 Summa 75,0 69,8 NOT 10 Avsättningar NOT 3 Nettoinvesteringar Pensionsavsättningar före -98 494,2 489,7 Pensionsavsättningar 98-50,3 41,8 Bruttoinvesteringar -52,5-89,1 Avsättning för särsk.avt.pension Inv.bidrag och inv.inkomster 0,6 0,3 visstidspen och liknande 8,3 7,6 Invest. finansiella anl.tillg. 0,0 0,0 Sär. lönesk pens.avsättn f -98 121,1 118,8 Försäljning av anl.tillg. 0,0 0,1 Sär.lönesk pensionsavsättn 98-11,6 10,1 Summa -51,9-88,7 Sär. löneskatt ÖKSAP, visstid 1,5 1,8 Summa 687,0 669,9 NOT 4 Immateriella anläggningstillgångar Not 11 Långfristiga skulder Ingående bokfört värde 1,3 0,0 Långfristiga banklån 275,0 195,0 Årets investeringar 0,0 1,4 Anläggningsavgift, VA 28,8 7,8 Årets avskrivningar -0,2-0,2 Amortering Anl. VA -0,6-0,1 Utgående bokfört värde 1,0 1,3 Summa 303,2 202,6 NOT 5 Materiella anl.tillg NOT 12 Kortfristiga skulder Mark, byggnader och Leverantörsskulder 45,7 53,8 tekniska anläggningar Moms och särsk. punktskatter 3,5 2,9 Mark 42,7 40,9 Personalens skatter och avg. 19,3 20,6 Verksamhetsfastigheter 823,1 825,4 Uppl. Kostn. o förutbet.int. 131,8 81,8 Affärsfastigheter 59,4 39,3 Övriga kortfristiga skulder 19,7 26,6 Publika fastigheter 142,5 138,5 Kortfr. skulder expl.fastighet 68,5 57,5 Övriga anläggningar 0,1 0,1 Summa 288,4 243,4 Påg. proj, ny, till, ombyggn 20,4 16,2 Outredd diff Inv-AR 0,0 0,7 Summa 1 088,0 1 061,0 Maskiner och inventarier Maskiner och inventarier 69,1 72,7 Konstnärliga anläggningar 7,4 6,7 Transportmedel 3,9 2,3 Summa 80,4 81,7 12
Fem år i sammandrag Prognos Utfall Utfall Utfall Utfall 2009 2008 2007 2006 2005 Allmänna mått Folkmängd 34 007 33 580 32 969 32 395 32 049 Antal tillsvidareanställda 2 640 2 584 2 521 2 461 2290 Öppen arbetslöshet 2,5% 1,8% 1,7% 2,3% 2,6% Inkl personer i arbetsbefrämjande åtgärder 4,5% 3,7% 3,4% 3,5% 4,1% Ekonomiskt resultat, mkr Verksamhetens nettokostnader 1 418,4 1 367,1 1 331,8 1 222,9 1 112,5 -varav avskrivningar 69,1 67,0 63,2 59,0 57,3 Årets resultat -1,9 20,0-27,0 19,6 46,8 Finansiella nyckeltal Nettokostnadsandel inkl finansnetto 100% 99% 102% 98% 96% (Nettokost inkl finansnetto/skatteintäkter, gen.statsbidrag samt utjämning) Soliditet (Eget kapital/totala tillgångar) inkl pensionsförpliktelser före 1998 12% 13% 13% 16% 14% Investeringar Nettoinvestering 132,8 133,2 130,3 71,4 69,1 Tillgångsvärde (bokfört värde) Fastigheter och anläggningar 1 153 1 080 1 023 960 953 Maskiner och inventarier 73,6 82,9 76,4 72,6 67,1 Långfristiga skulder Låneskuld 301 301 201 235 335 Pensionsskuld inkl särskild löneskatt fr o m -98 730,0 668,6 659,6 547,7 49,7 Ansvarsförbindelse t o m -97 0,0 0,0 0,0 0,0 456,2 Utdebitering varav kommunal 21,05 21,05 21,15 21,30 21,30 landsting 10,45 10,45 10,45 10,45 10,45 kyrkoavgift 1,15 1,15 1,15 1,15 1,14 Total uttaxering 32,65 32,65 32,75 32,90 32,89 Skatteintäkter och statsbidrag 1 454,8 1 417,5 1 328,7 1 252,3 1 171,6 13
Redovisningsprinciper Riksdagen beslutade i juni 1997 om en kommunal redovisningslag. Lagen gäller från och med den 1 januari 1998 och omfattar kommuner, landsting samt kommunalförbund. Därtill regleras kommunens redovisning genom god redovisningssed och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet (utgiften reducerad med eventuella investeringsbidrag) med avdrag för avskrivningar. För att aktiveras som investering måste anläggningstillgången ha en livslängd på minst 3 år och anskaffningsvärde över 20 tkr. Avskrivningar och internränta bokförs den månad investeringen görs. Linjär avskrivning tillämpas och sker i enlighet med den beräknade ekonomiska livslängd som anges i Kommunförbundets rekommendationer, se tabell. Enligt Rådet för kommunal redovisning är praxis att inventarier som kan antas ha en ekonomisk livslängd på högst tre år inte aktiveras utan kostnadsförs i sin helhet med anskaffningen. Därmed redovisas inköp av datorer som korttidsinventarier och kostnadsförs direkt i samband med anskaffningen. Avskrivningstider Mark, kulturbyggnader Verksamhets- och publika fastigheter Affärsfastigheter Övriga fastigheter Maskiner, inventarier och ADB-utrustning (exkl datorer) Bilar och övriga transportmedel Konstnärlig utsmyckning 0 år 10-33 år 20-50 år 20-33 år 3-10 år 5-10 år 0 år Exploateringstillgångar 1995 antog kommunfullmäktige regler för redovisning av exploateringsverksamheten. Byggklar mark klassificeras som omsättningstillgång och i värdet inräknas såväl inköpsutgifter samt övriga tidigare nedlagda utgifter. Redovisning av skatteintäkter Periodisering av skatteintäkter sker i enlighet med Rådet för kommunal redovisning rekommendation nr. 4.1. Det innebär att årets delårsbokslut innehåller definitiv slutavräkning för 2008 och en preliminär slutavräkning för 2009 enligt prognos från Sveriges kommuner och landsting istället för Ekonomistyrningsverkets prognos. Pensionsskuld och periodisering av löneskatt Enligt den kommunala redovisningslagen 5 kap 4 ska pensionsförpliktelser som intjänats före år 1998 inte tas upp som en skuld eller avsättning. Härryda kommun har från och med bokslut 2006 redovisat enligt den s k fullfonderingsmodellen. Denna modell innebär att hela pensionsåtagandet redovisas i balansräkningen som en avsättning, samt att hela den årliga förändringen har resultatförts. Motivet är att ge en mer rättvisande bild av kommunens finansiella ställning. I enlighet med Rådet för kommunal redovisning rekommendation nr. 14.1 omräknas jämförelseuppgifter i årsredovisningen med tillämpning av den nya redovisningsprincipen. Från och med 1999 periodiseras löneskatten, vilken även ingår i pensionsskulden. Räntan på nyintjänad pensionsskuld redovisas som finansiell kostnad. Fr.o.m. år 2007 redovisas även ränte- och basbeloppsuppräkning som finansiell kostnad för pensionsskulden intjänad före 1998. Den pensionsskuld, avseende den avgiftsbestämda 14
ålderspensionen (individuella delen), som kommer att utbetalas till KPA under 2010 har bokats upp som en kortfristig skuld i 2009 års delårsbokslut. Visstidspensionerna beräknas utifrån tecknade pensionsavtal. Allmänt Kommunens redovisning har varit öppen för externa transaktioner till den 31 augusti 2009. Därefter har kostnader och intäkter överstigande 50 tkr hänförts till redovisningsåret. I kommunens externredovisning har inte hänsyn tagits till kraven på särredovisning av VAverksamheten. Redovisningen kommer att behandlas av KS enligt särskild ordning. Leasing Leasingavtal skall enligt rekommendation nr 13 klassificeras och redovisas som operationellt och finansiellt avtal, varav finansiell leasing redovisas som en tillgång i balansräkningen. Kommunens samtliga leasingavtal klassificeras som operationella. Anslutningsavgifter Årets anslutningsavgifter har intäktsförts i samma takt som avskrivningar görs på de investeringar som anslutningsavgifterna bidragit att finansiera. Fr.o.m. bokslut år 2007 bokförs nästkommande års periodiserade anslutningsavgifter som en kortfristig skuld, resterande års skuld klassificeras som en långfristig skuld. Dokumentation av redovisningssystemet Kommunen har enligt lagen om kommunalredovisning svårt att leva upp till krav på dokumentation av redovisningssystemet. Dokumentation har påbörjats i samband med nyupplägget av redovisningssystemet, den kommer att fortsätta utvecklas. 15
Begreppsförklaringar Anläggningstillgångar Fast och lös egendom som kommunen stadigvarande innehar, exempelvis värdepapper, fastigheter och anläggningar. Avskrivningar Avskrivning innebär att det bokförda värdet av en anläggningstillgång minskas. Detta sker enligt planmässig värdeminskning till följd av ålder och förslitning. Balansräkningen Visar den ekonomiska ställningen vid årets slut fördelat på tillgångar och skulder. Driftredovisning Redovisar utfallet av kostnader och intäkter för den löpande verksamheten under året jämfört med budget. Eget kapital Skillnaden mellan tillgångar och skulder, dvs. den del kommunens tillgångar som finansierats av egna resultat. Finansieringsanalysen Beskriver hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet påverkar rörelsekapitalet. sektorer, jämfört med budget. Kommunbidrag Visar respektive sektors andel som finansieras av kommunens skatteintäkter. Kortfristiga skulder Lån och övriga skulder som har en löptid av ett år eller kortare. Likviditet Beskriver betalningsberedskapen på kort sikt, exempelvis kassa och bankmedel. Långfristiga skulder Lån och övriga skulder som har en löptid längre än ett år. Omsättningstillgångar Tillgångar som oftast kommunen räknar med att inneha kortare tid än ett år. Lös egendom som inte är anläggningstillgång. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter som ska belasta den period de tillhör. Resultaträkningen En sammanfattning av årets kostnader och intäkter och visar årets resultat. Självfinansieringsgraden Visar hur mycket av årets investeringar som finansieras av egna medel. Soliditeten Avspeglar kommunens finansiella styrka på lång sikt. Soliditeten är eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna. Finansnetto Skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader, huvudsakligen räntor. Investeringsredovisnin gen Beskriver hur investeringsutgifter under året fördelat sig på olika 16
Drift och investering Driftredovisning Delårsbokslut Helårsprognos 2009-12-31 Den 31/8 Budget- Avvikelse Mkr Redovisn avvikelse Prognos Budget Prognos Sektorn för Netto Netto Netto Netto Netto Utbildning och kultur -567,9 16,4-875,8-881,3 5,5 varav: sektorsgem ledning & adm -9,3 0,9-14,3-15,3 1,0 förskoleverksamhet -146,1 4,7-223,4-229,6 6,2 grundskola/skolbarnomsorg -247,1 3,0-377,0-376,4-0,6 ungdomsgymnasium -90,3-0,1-140,7-135,8-4,9 vuxenutbildning -11,0 2,6-19,4-20,5 1,1 särskoleverksamhet -17,7 4,1-30,0-32,4 2,4 kultur -21,1 0,2-32,1-32,1 0,0 fritid -25,3 0,9-39,1-39,4 0,3 Socialtjänst -293,9-10,4-437,6-427,3-10,3 varav: ledning & adminstation -10,1 0,5-15,1-16,0 1,0 vård och omsorg -132,4-5,8-193,5-190,9-2,6 individ och familjeoms. -54,2-4,1-82,3-75,4-6,8 funktionshinder -97,2-1,1-146,8-144,9-1,9 Samhällsbyggnad -61,5 7,4-99,0-103,7 4,7 varav: affärsdrivande verksamhet 1,7 1,7 0,4 0,0 0,4 Teknik och försörjningsstöd -9,0-3,7-9,4-8,2-1,1 varav: fastighet & städ -3,6-2,0-5,6-2,6-3,0 måltidsservice -4,3-2,0-4,1-3,6-0,5 S- ledn, IT, säk -1,1 0,3 0,3-2,1 2,3 Administrativt stöd -35,8 1,5-54,4-56,1 1,7 varav politisk verksamhet -5,2 0,1-8,7-8,8 0,1 Finansförvaltning 76,8-3,1 58,9 47,7 11,2 Verksamhetens nettokostn. -891,3 8,1-1 417,3-1 429,0 11,7 Skatteintäkter/finansnetto 941,7 23,8 1 415,4 1 448,3-32,8 Totalt 50,3 31,9-1,9 19,2-21,1 Investeringsredovisning Delårsbokslut Helårsprognos 2009-12-31 Den 31/8 Budget- Avvikelse Mkr Redovisat avvikelse Prognos Budget Prognos Sektorn för Netto Netto Netto Netto Netto Utbildning och kultur 3,9 12,1 13,8 24,0 10,2 Socialtjänst 2,4 0,9 4,4 4,9 0,5 Samhällsbyggnad 12,8 22,8 39,4 53,5 14,0 Teknik och försörjningsst. 32,8 95,9 72,2 193,0 120,8 Administrativt stöd 0,1 2,7 3,0 4,2 1,2 Totalt 51,9 134,3 132,8 279,6 146,7 17
Sammanfattning av prognoser Sektorernas prognoser pekar sammantaget på en budgetavvikelse med plus 0,5 mkr. Den största positiva avvikelsen finns inom utbildning och kultur, där förskoleverksamheten prognostiserar 6,2 mkr orsakat av förseningar i planerad utbyggnad. Föräldrar har valt att invänta ordinarie förskola i stället för placering i tillfälliga ersättningslokaler. Dessutom har andelen som valt vårdnadsbidrag blivit färre än budgeterat. Positiv avvikelse inom samhällsbyggnad beror främst på slutredovisning av exploateringsobjekt, kollektivtrafik samt ej tillsatta vakanta tjänster. Negativa avvikelser finns inom socialtjänst och teknik och försörjningsstöd. Inom socialtjänst orsakas den största delen av underskottet av ekonomiskt bistånd med 5,8 kr. Andra negativa avvikelser är kostnader för placeringar av barn och ungdomar, lägre intäkter för flyktingmottagandet på grund av färre mottagna individer samt ökad vårdtyngd inom hemtjänsten. Inom teknik och försörjningsstöd prognostiseras ett underskott för högre externa lokalhyreskostnader, antagande om högre elpriser jämfört med budget samt ökade kostnader för akut fastighetsunderhåll föranlett av skadegörelser. Finansförvaltningen prognostiserar en negativ budgetavvikelse på 24,0 mkr. Den enskilt största posten är skatteintäkter på minus 35,0 mkr. Lägre sociala avgifter jämfört med budget samt att kommunstyrelsens reserv inte utnyttjas ger positiva avvikelser. Verksamhetens nettokostnader uppgår per den 31/8 till 981 mkr, vilket är en ökning med drygt tre procent jämfört med motsvarande period föregående år. Nettokostnaderna beräknas för helåret 2009 öka med knappt fyra procent. Ökningen av nettokostnader beror främst på att förändringen av semesterlöneskulden vid delårsbokslutet är negativ, vilket orsakas av att anställda tagit ut fler semesterdagar än vad som intjänats per augusti månad. Semesterlöneskulden prognostiseras till en ökning med 4 mkr. Jämfört med föregående år antas skatteintäkter, utjämning mm enligt prognos i augusti från Sveriges Kommuner och Landsting öka med knappt 3 procent. Ökningen 2009 jämfört med tidigare år är betydligt lägre, ökningstakten åren 2008-2007 var drygt sex procent vartdera året. Reducerade skatteintäkter 2009 orsakas på den globala finansiella krisen. Budgetavvikelse enligt prognos - Investering Utfallet för investeringar med 52 mkr per 31/8 är betydligt under nivån jämfört med samma period föregående år. Orsaken är flera förseningar vid igångsättning av byggnationerna. Prognosen för året visar en positiv budgetavvikelse på 147 mkr, en avvikelse på drygt femtio procent. Den största avvikelsen +121 mkr finns inom teknik och försörjning och byggnation av verksamhetslokaler. Ett flertal byggprojekt har blivit senarelagda på grund av dels överklagade detaljplaner och dels av arkeologiska utgrävningar. Några påbörjade byggprojekt har blivit billigare vid upphandlingen jämfört med budgeterad nivå. 18
Sektor utbildning och kultur Delårsbokslut per 31/8 (mkr) Prognos/ helår (mkr) Antal års- År Redovisat Budget Avvikelse Helår Budget Avvikelse arbetare 1/1 2009 567,9 584,3 16,4 875,8 881,3 5,5 1395 2008 509,1 542,6 33,5 827,6 818,6-9,0 1 377 Verksamhetsmått Budget 2009 Prognos 2009 2008 2007 2006 2005 Antal invånare i kommunen 1-5 år 2 554 2 635 2 539 2 412 2 280 2 201 Antal barn per vuxen i förskolan 4,9 4,9 4,9 4,9 5,0 5,1 Antal invånare i kommunen, 6-15 år 4 641 4 672 4 726 4 830 5 003 5 043 Antal lärare per 100 elever i grundskoleverksamhet 7,6 8 7,6 7,6 7,8 7,5 Andel elever med betyg i alla ämnen (grundskoleverksamhet) 85 % 89 % 85 % 86,2 % 81 % 81,1 % Antal elever på Hulebäck 1 730 1 715 1 678 1 704 1 672 1 606 Antal studerande individer, 1 Vuxenutbildning 900 1 000 900 000 1 000 915 Antal elever i Kulturskola 1 250 1205 1273 1 215 1 265 1 235 Antal utlån i biblioteken 410 000 400 000 392 200 361 100 375 700 377 900 Antal föreningsmedlemmar 7-20 år 7 800 7 800 7 700 7 341 6 410 6 345 * Uppgifter saknas Måluppfyllelse Sektorn för utbildning och kultur visar god måluppfyllelse, med några undantag som kommenteras nedan under respektive verksamhet. De kvalitetsmätningar som görs med föräldrar och elever inom förskola och grundskola samt elever inom gymnasieskola och vuxenutbildning visar fortsatt stor nöjdhet. Sjukfrånvaron ser, sammantaget för sektorn ut att minska något. Detta har många förklaringar, varav det arbetsmiljöarbete som bedrivs på enheterna är en del. En annan del är samarbetet mellan personalavdelningen och Oasen, sektorns enhet för hälsoarbete. Handlingsplaner har gjorts utifrån medarbetarenkät som genomfördes 2007 och sektorn arbetar med åtgärder utifrån dessa. Under hösten 2009 genomförs medarbetarenkät igen. Sektorns ekonomiska resultat för 2009 kommer sammantaget att vara positivt. Den största positiva avvikelsen väntas förskoleverksamheten visa. Förskoleverksamheten kommer att ha hög måluppfyllelse. Alla barn får plats inom fyra månader och 97 % väntas få plats inom den verksamhet man önskar. Förskolan visar en positiv budgetavvikelse och orsakerna till detta är flera. Den planerade förskoleutbyggnaden har försenats vilket inneburit lägre kostnader, dels för provisoriska lokaler, dels pga att föräldrar valt att vänta med plats i förskola, tills den önskade förskolan blir klar. Antalet föräldrar som valt vårdnadsbidrag, under första året det varit möjligt, väntas också bli färre än budgeterat. Förskolan har också genomfört minskning av budget för 2010 med 1 %, redan under hösten 2009. 19
Grundskolans måluppfyllelse är god. Andel elever med betyg i alla ämnen har ökat och andel elever behöriga till gymnasiet ser ut att endast marginellt ha minskat (- 0,2 %). Lärartätheten har legat högre än budgeterat under läsåret 08/09 vilket leder till att vissa enheter har svårigheter att hålla sin budget. Verksamheten arbetar för att komma till rätta med detta. Särskolan har färre elever än budgeterat vilket leder till ett överskott inom den verksamheten. Måluppfyllelse för ungdomsgymnasiet förväntas bli god. Andel elever med slutbetyg efter 4 år är fortsatt högt och betygssnittet är enligt plan. Trots kraftigt vikande elevantal i regionen har Hulebäcksgymnasiet ökat antalet förstahandssökande något. Gymnasiet kommer att ha en negativ budgetavvikelse främst beroende på att snittpriset på köpta och sålda platser skiljer sig från budget. Eftersom ca hälften av budgeten består av köpta platser ger detta en stor avvikelse. Vuxenutbildningen visar god måluppfyllelse. Antalet studerande inom Sfi och kvalificerad yrkesutbildning överstiger plan, medan antal studerande inom grundläggande vuxenutbildning understiger plan. Fritidsverksamheten följer de uppsatta målen. Antalet föreningsmedlemmar förväntas öka vilket ger något lägre föreningsbidrag per medlem. Kulturverksamheten når god måluppfyllelse. Antal utlån och aktiva låntagare på biblioteken ligger fortfarande på en hög nationell nivå och antalet genomförda program beräknas ligga på samma nivå som 2008. Dock har kön till kulturskolan ökat vilket leder till att målet att minska kön inte nås. Resultat per den 31/8 samt prognos och budgetavvikelse Jämfört med 2008 års bokslut prognostiseras sektorns kostnader att öka med 5 % och intäkterna 3 %. Nettokostnaderna kommer att öka med 6 procent. Intäktsökningen beror bland annat på ökade bidragsintäkter till följd av lärarlyftet, som är en statlig satsning där kommuner kan söka bidrag som delfinansierar vidareutbildning för pedagoger. Avgiftsintäkterna ökar också eftersom antalet barn i förskoleverksamhet och fritidshem ökar. Av den totala kostnadsökningen står personalkostnader för den största andelen. Personalkostnaderna ökar med 6 % och förklaras främst av löneökningar samt utbyggnad av förskoleverksamheten. Inom utbildningsverksamheterna har kostnaderna för köpta platser ökat kraftigt. Som exempel kan sägas att gymnasieverksamheten räknar med att köpa platser för ca 10 mkr mer i år jämfört med förra året. Sektorns delårsavvikelse visar ett överskott om ca 16,4 mkr medan helårsprognosen pekar på 5,5 mkr. Skillnaden mellan delårsavvikelsen och helårsprognosen är 10,9 mkr och förklaras av att alla kostnader och intäkter inte faller ut med jämna tolftedelar vilket budgeten gör. Exempel på detta är kostnader för skolskjutsar, måltider, köpta/sålda platser och anläggningsarbeten. Prognos helår 2008 samt budgetavvikelse Sektorn för utbildning och kultur är kommunens största sett till verksamhetsomfattning och antal anställda. Budgetavvikelsen prognostiseras till 5,5 mkr och det motsvarar 0,6 % av sektorns budgeterade anslag. Alla verksamheter utom två kommer att hålla sin budget eller till och med lämna ett överskott. Det är förskoleverksamheten som prognostiserar det största överskottet och det har en rad olika orsaker. Bland annat har den planerade utbyggnaden av nya förskolor försenats och har inte behövt ersättas med tillfälliga avdelningar fullt ut eftersom föräldrarna, i stället för att skola in sina barn i tillfälliga verksamheter, väljer att vänta tills ordinarie förskola är på plats. Dessutom har antalet familjer som väljer vårdnadsbidrag blivit färre än budgeterat. Särskoleverksamhetens överskott är hänförligt till att verksamheten har färre elever än planerat. Inom vuxenutbildningen beror överskottet på lägre nettokostnader för köpta och sålda platser och att kostnader för undervisning inom gymnasiala vuxenutbildningen är något lägre än 20
budgeterat. Inom fritidsverksamheten återfinns såväl över som underskott. Till följd av förseningar i arbetet med Hindås Idrottshall kommer inte det föreningsbidrag som är avsatt för Hindås Tennisklubb att betalas ut under 2009. Detta bidrar till ett överskott samtidigt som projektet för att anlägga nya ridstigar blivit dyrare än planerat. Sektorsledningens överskott beror främst på lägre kostnader för utredningar och andra sektorsövergripande personalvårdskostnader. Kulturverksamhetens prognos visar ingen avvikelse mot budget. De verksamheter som prognostiserar underskott är grundskoleverksamheten och gymnasieverksamheten. Grundskoleverksamhetens underskott beror främst på höga nettokostnader för köpta och sålda platser. Även grundskoleenheterna har svårigheter att hålla sin budget men dessa underskott täcks upp av överskott inom verksamhetsledningen. Gymnasieverksamhetens prognostiserade underskott förklaras av att kostnader för köpta utbildningsplatser har blivit mycket dyrare än budgeterat. Dels köper verksamheten fler platser än planerat men framförallt är den genomsnittliga platskostnaden högre än budgeterat. Investeringar Investeringsbudgeten uppgår till 24 mkr och nettoinvesteringarna för året prognostiseras till 13,8 mkr, vilket medför en positiv budgetavvikelse om 10,2 mkr. Ingen av sektorns verksamhetsområden kommer att överskrida sin budget. Förskoleverksamheten och fritidsverksamheten prognostiserar till och med stora överskott och anledningen till det är förseningar och tidsförskjutningar av stora investeringsprojekt. Inom fritidsverksamheten är det arbetet med fotbollsanläggningen i Landvetter som inte kommit igång som planerat. Förskoleverksamhetens överskott beror på att byggnationen av nya förskolor har blivit försenad och därför kommer inte heller verksamhetens anslag för att utrusta avdelningarna förbrukas fullt ut i år. 21
Sektor för socialtjänst Delårsbokslut per 31/8 (mkr) Prognos/ helår (mkr) Antal års- År Redovisat Budget Avvikelse Helår Budget Avvikelse arbetare 1/1 2009 294 283,6-10,4 437,6 427,33-10,3 698 2008 278,4 273,9-5,0 428,5 410,8-17,7 664 Verksamhetsmått Budget 2009 Prognos 2009 2008 2007 2006 2005 Antal personer med hemtjänst, 1 oktober 600 636 627 577 545 382* Antal beviljade timmar hemtjänst per månad (mätmånad oktober) 9 500 9 700 9520 8 236 8 670 8628 Beräknat behov av särskilt boende 229 251 284 253 250 - Ekonomiskt bistånd (netto mkr) 9,2 14,9 11,6 9,8 8,9 9,6 Nettokostnad HVB barn/unga, mkr 11,2 12,7 12,1 11,9 16,1 17,7 Antal personer med bistånd enligt LSS/ SOL 321 327 318 304 296 281 *mått framtaget 1 november i enlighet med SCB Måluppfyllelse Måluppfyllelsen i delårsbokslutet för sektorn för socialtjänst är överlag god när det gäller målen för Medborgare/Brukare, Verksamhet och Medarbetare. Här bedrivs verksamheterna enligt plan och räknar endast på några punkter med att inte kunna uppnå de satta målen. Målen för Ekonomi har alla verksamheter förutom ledning och administration svårt att nå och sektorn uppvisar ett negativt resultat både per 31 augusti och i prognosen för helåret. Vård och omsorg kommer att överskrida ramen för budgeterade medel. Detta beror främst på det upptrappade behovet av hemtjänst, korttidsvård och permanenta boendeplatser. Ovissheten gällande verkställigheten av fattade beslut om särskilt boende som beskrevs i plan för 2009 kvarstår. Målet att sänka den höga arbetsbelastningen för medarbetarna kan bli svårt att nå. En expanderande verksamhet leder till hög utvecklingstakt. Även Individ- och familjeomsorgen prognostiserar en negativ budgetavvikelse. Behovet av ekonomiskt bistånd har ökat bland vuxna med otillräckliga resurser som står utan eller med väldigt liten annan hjälp från samhället. Verksamheten kommer inte få in de budgeterade intäkterna för flyktingmottagande. Orsakerna till detta är brist på lägenheter i passande storlek. Kostnaderna för skyddat boende vuxna, beräknas överstiga budget med 1 mkr. Det allt svårare läget på bostadsmarknaden gör att personer med missbruksproblematik får ännu svårare att få en bostad på den öppna bostadsmarknaden. Verksamheten för Funktionshinder prognostiserar måluppfyllelse inom alla perspektiv förutom ekonomi. Total anpassning till fastställd budget är svår att uppnå då verksamheten i stora delar styrs av en rättighetslagstiftning som kräver direkt verkställighet av omvårdnadsbeslut. Det prognostiserade underskottet är främst inom personlig assistans där det tillkommit nya brukare. Resultat per den 31/8 samt prognos och budgetavvikelse Sektorn för socialtjänst prognostiserar en negativ budgetavvikelse för 2009 med sammanlagt 10,3 mkr. Orsakerna till underskottet återfinns främst inom Individ- och familjeomsorgen där 22