Slutrapport Halmstads lokala genombrottsprojekt 2006-2007 Genombrottsprojektet Ökad säkerhet och trygghet för personer med demenssjukdom Kompetensstegen
Inledning Halmstads kommun har fått medel beviljade från den statliga satsningen Kompetensstegen för att driva ett Genombrottsprojekt tillsamman med Äldrepsykiatriska enheten i Halmstad. Temat på projektet är Ökad säkerhet och trygghet för personer med BPSD. Inom ramen för projektet har åtta team deltagit vilket har skapat stora möjligheter för erfarenhetsutbyte och lärande. En typ av symtom som är vanligt vid demenssjukdom kallas BPSD och betyder Beteendestörningar och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom. Kring dessa personer uppstår ofta situationer som kan innebära svårigheter för personen själv, anhöriga och personal. För att personer med demenssjukdom och BPSD-symtom ska må så bra som möjligt handlar det ofta om att skapa säkerhet och trygghet. Målsättning med projektet Att vårdtagaren ska få trygg och säker miljö med ökat välbefinnande i sitt boende. Att personalen ska få ökad omvårdnadskunskap och redskap i sitt arbete att hantera svåra situationer kring vårdtagaren. En ökad medvetenhet och kunskap hos chefer och ledning om BPSD och dess konsekvenser för den enskilde vårdtagaren, personalen och organisationen. Deltagande arbetsplatser Andersbergs Äldreboende, enheten Fredsborg, gruppboende för 16 personer. Dalsbo Gruppboende, avd 1, gruppboende för åtta personer. Frennarps Äldreboende, enheten Liljetorp, gruppboende för åtta personer. Patrikshills Äldreboende, enheten Neptunus, gruppboende för åtta personer. Pålsbo Äldreboende, enheterna Månen/Orion, äldreboende för 16 personer Slottsparkens Äldreboende, enheten Björken, kortitdsboende för fem personer. Vidablicks Ålderdomshem, enheten Solbacken, gruppboende för sex personer. Äldrepsykiatriska enheten, avd 26, akut- och behandlingsavdelning för åtta personer över 65 år med psykisk ohälsa och demenssjukdomar. Som stöd i projektet har arbetsgrupperna haft handledare och tillgång till projektledarna. Handledare har varit; Karin Hildingsson, Ann-Charlotte Jacobsson, Elisabeth Lundin, Eva Persson, Peter Tholarp och Joakim Trane. Handledarna har genomgått en tvådagars handledarutbildning.
Metod Genombrott introducerades i Sverige 1996 av dåvarande Landstingsförbundet och har utvecklats vid The Institute for Health Care Improvement (IHI) i Boston under benämningen Breakthrough series. Grundtanken bottnar i att det finns ett gap mellan den i teorin förankrade och beskrivna kunskapen och vilken praxis som tillämpas inom vården. Genombrott är en metod för kontinuerligt, lärandestyrt, systematiskt förbättringsarbete som ska underlätta och påskynda införandet av nya välfungerande sätt att arbeta. Genombrott förutsätter att det finns kunskap och praxis som bör spridas. Metoden bygger på pedagogiska principer som innebär ett stort ansvar för deltagande team och organisationer att arbeta med sin egen utveckling. Med stöd av metodens systematik, handledare, deltagarnas kunskaper och erfarenheter prövas vad som fungerar i deras organisation och hur de ska förändra rutiner för att uppnå sina projektmål. Metoden bygger på aktivitet och lärande hos dem som är närmast patienterna och svarar för det konkreta hälso- och sjukvårdsarbetet. I metoden ingår att team från olika arbetsplatser med gemensamt förbättringsfokus samarbetar under en begränsad period för att lära av andra och av varandra hur de kan förbättra och utveckla sin verksamhet. Det handlar om att med vårdtagarens bästa i tankarna se över rutiner, processer, arbetsfördelning, allt som görs och kanske inte görs. Genombrott har två syften, dels ska teamen och organisationerna genom att använda metoden nå sina projektmål, dels ska de lära sig metoden för att efter projekttiden kunna tillämpa den i andra sammanhang. Projektets upplägg Ett genombrottsprojekt är vanligtvis upplagt som lärandeseminarier med mellanliggande arbetsperioder. Detta illustreras med figur nedan. Identifiera deltagare Arrangörsgruppen ger kontinuerligt stöd till team och ledare Arbetsperiod 1 Arbetsperiod 2 Förarbete LS1 LS2 LS3 Våren 2006 18-20/9 2006 27-28/11 2006 23-24/4 2007 Slutkonferens 20/9 2007
Resultat Projektet har bidragit till att brukarna fått ett ökat välbefinnande i sitt boende. Personalens kunskap i kombination med metoden ger resultat i det dagliga arbetet. Tillsammans har teamen testat mer än 150 förbättringsidéer. Nästan 100 av dessa har permanentas och införts som nya arbetsrutiner. Teamen har arbetat med att bl.a. skapa meningsfulla aktiviteter, förbättra boendemiljön, orosproblematik, sömn, vidbehovsmedicinering mm. Projektet visar att det går att påverka mycket och att små förändringar ger stora resultat. Att testa i liten skala är dessutom lätt och roligt. Under projekttiden har attityderna gentemot förändringar blivit öppnare. Det är endast genom att pröva som man ser om något fungerar som man önskar. Att arbeta med förändring är en förutsättning för att utvecklas i sitt arbete. Genombrottsprojektet som är ett samverkansprojekt har gett ett gott utbyte av erfarenheter och kunskap. Utvärdering av projekttiden Kommentarerna om hur det varit att delta i projektet är många. Fördelarna har bland annat varit att deltagarna hittat ett nytt sätt att tänka, att alla arbetar mot gemensamma mål och att personalen har förbättrat sin planering och samarbete och ökat förståelsen för varje brukare i boendet. Svårigheter som förts fram är ovana vid datorer och mycket dokumentation men de positiva lärdomarna överväger. Den allmänna uppfattningen är att det varit roligt att delta i projektet och ökat sin kunskap om demens och förbättringsarbete. 10 Andel personal som befinner sig på 8 eller mer på en skala 1 till 10 gällande utvärdering av projekttiden 1 2 3 4 5 6 7 Staplarna visar 1. Tid för handledning 2. Tid för teamet på LS 3. Tid för arbete med projektet 4. Vi har lärt oss metoden 5. Metoden har varit nyttig i vår verksamhet 6. Vi har ökat vår kunskap i demens 7. Det har varit roligt att delta och arbeta med projektet Teamens känsla av vad projektet har präglats av: entusiasm, förändringsvilja och inspiration. En framgångsfaktor som vi har sett är att cheferna måste stödja arbetet och visa engagemang och intresse. Det är viktigt att få förutsättningar för att arbeta med förbättringsarbete. Teamen har därför fått tid avsatt för dokumentation och planering
Kommentarer från cheferna Fördelar: Cheferna ser möjligheter med genombrottsmetoden. Många av brukarna mår bättre nu sedan man gått med i projektet. Personalen lägger upp arbetet och sin arbetstid på ett annat sätt, har en bättre motivation, arbetar åt samma håll, diskuterar mer kring mätningarna och förstår samband med resultat. Personalen mår bättre. Nackdelar: Den personal som inte ingår i teamet lägger över för mycket ansvar på teamet. Ibland har den ordinarie personalen svårt att släppa in vikarier i projektarbetet. Risk för att man har för mycket fokus på projektet så att arbetet blir lidande. Mest givande: Den positiva förändring som projektet inneburit för brukarna, att de mår bättre och att avdelningen är mer harmonisk. Exemplet med kvällsfikat som gjorde att brukarna blev lugnare och sov bättre. Svårast: Att få alla i personalgruppen motiverade och delaktiga. Det är sårbart när någon i personalgrupper blir sjukskriven. Som chef är det svårt att hinna med att vara engagerad i projektet pga. tidsbrist. Lärdomar: Det var bra när vi som chefer hade möte med personalen och fick information om Genombrottsprojektet. Balanserat mått I centrum för projektet är självfallet de äldre som ska få bättre livskvalitet. Men med vetskap om att förändringar i en organisation kan leda till en påverkan på arbetsmiljön, har vi valt att i projektet inkludera arbetsmiljön som ett så kallat balanserat mått. En arbetsmiljöenkät har därför lämnats ut till all personal på teamens arbetsplatser i de åtta verksamheter som har ingått. Enkäten besvarades vid tre tillfällen, vid projektstart, i mitten av projektet och efter avslutat projekt. Andel personal som befinner sig på 7 eller mer på skala 1 till 10 vad gäller arbetstillfredsställelse 10 trygghet stolthet tillfredsst utmaning kunskap glädje Mål 06-maj 07-jan 07-maj
Spridning av resultat och vidmakthålla metoden När projektet är avslutat inträder en ny fas, som inte är mindre viktig än projekttiden, förbättringsarbetets fortlevnad och spridning. För att inte allt arbete och möda som lagts ner ska vara förgäves så behövs ledningens aktiva stöd för att upprätthålla de mål som uppnåtts och de rutiner som skapats. Ledningen har också en avgörande betydelse för tillämpningen av det systematiska arbetssättet för att sprida förbättringsarbetet i hela organisationen och systemet. Varje team har formulerat en spridningsplan för hur man ska vidmakthålla och sprida metod och resultat i den egna verksamheten. Planeringen är att alla enheter inom särskilt boende i kommunen under ett halvår ska få möjlighet att testa de åtta bästa förbättringsideerna från projektet som är ett koncept som kallas Åtta nycklar. Här kommer teamen att vara ambassadörer för sina idéer. Plattform för detta arbete blir det befintliga demensnätverket i kommunen. Spridningsidén kommer från SU, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Vi projektledare har tyckt det vara oerhört stimulerande och roligt att följa och arbeta med alla som deltagit i projektet i Halmstads kommun och Äldrepsykiatrin Landstinget Halland. En gång genombrottare alltid genombrottare! Halmstad 20 september 2007 Eva Persson och Maria J Mellåker Projektledare Eva Persson, projektledare Hemvårdsförvaltningen, Halmstads kommun Telefon: 035 13 94 82 E-post: eva.m.persson@halmstad.se Maria J Mellåker, projektledare Äldrepsykiatriska enheten, Halmstad, Psykiatrin i Halland Telefon: 035-16 13 16 E-post: maria.mellaker@svenskakyrkan.se
SLUTRAPPORT Andersbergs äldreboende, Fredsborg Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka välbefinnandet hos brukare på Fredsborg, Andersbergs Äldreboende i Halmstads Kommun, genom förbättringar i den psykiska och fysiska miljön. Teammedlemmar: Kontaktperson: demensundersköterska Eva Johansson, e-post: eva.k.johansson@halmstad.se Undersköterska/sköt Margareta Boström Undersköterska/sköt Staffan Rosenberg Bakgrund och problem: Andersbergsäldreboende är ett nyöppnat äldreboende som startade 2006-06-19. Här finns tre demensavdelningar om vardera 16 st boende. Då boendet var nyöppnat så hade personalen inte fått någon fungerande struktur på sitt arbete. En del av de boende var oroliga, det förekom mycket vandrande, miljön var kal och det saknades aktiviteter. När vi blev uttagna till projektet så insåg vi att genombrottsmetoden kunde vara en fungerande metod för att öka välbefinnandet för de boende, och samtidigt utveckla vårt arbetssätt i vården. Mål: Vid av mättillfällena skall glädje/välbefinnande vara => 4 på Uggledalens glädje- och välbefinnande skala. Mått: Glädje och välbefinnande oro Balanserande mått: Personalenkäter som mäter personalens arbetstillfredsställelse Hur gjordes mätningarna? Glädje och välbefinnande Mätningarna görs av personalen 2ggr/dag, en gång på förmiddagen och en gång på eftermiddagen, två dagar i veckan, tisdag och lördag. Mätningarna görs på en femgradig skala. Alla 16 boende var med i mätningen. Oro Personalen mätte halva avdelningen 4 ggr per dag, morgon, eftermiddag, kväll och natt enligt VAS-skala med fem kriterier ( i samband med kvällsfika testet. Sedan har oro endast mätts på enstaka boende då specifikt test har genomförts
Resultat Andel boende på höger sida som befinner sig på värdet 4 och 5 på glädje- och välbefinnandeskalan 10 V.39 V.41 V.43 V.45 V.47 V.49 V.51 V.1 Vecka MÅL V.3 V.5 V.7 V.9 V.11 V.13 V.15 Andel boende på vänster sida som befinner sig på skala 4 och 5 på glädje- och välbefinnandeskalan 10 MÅL V.39 V.41 V.43 V.45 V.47 V.49 V.51 V.1 V.3 V.5 V.7 V.9 V.11 V.13 V.15 Kommentar: På högersidan har diagrammet mestadels legat bra, men på vänstersidan märks stora svängningar, troligen pga. att där finns fler boende med olika sjukdomar. Diagram oro mätt vid kvällsfikan diagram oro 10 Mål 80 % V.47 V.48 V.49 V.50 Diagram arbetsstillfredsställelse
Andel personal som befinner sig på 7 eller mer på skala 1 till 10 vad gäller arbetstillfredsställelse 10 0 % trygghet stolthet tillfredsst utmaning kunskap glädje maj-06 jan-07 07-maj Förändringar som testats och andra aktiviteter Bordsplacering Personalen tittade på vilka boende som kunde tänkas sitta jämte varandra utan att störas. Bordsplacerings mall ritades upp och följdes. Detta fungerade bra och vi arbetar vidare med att se vilka som passar med varandra, för att få en lugnare måltidssituation. Förmiddagsfika Testet med förmiddagsfika testades på halva avdelningen. Fikan serverades ca kl 11,00 Detta föll inte väl ut, då alla boende fick sova så länge de vill, och fikan krockade med middagen.förändringen har ej genomförts men behålls som en spontan aktivitet. Kvällsfika Tanken var att dygnsfastan skulle bli kortare, och de boende på så vis skulle sova bättre. Alla boende fick kaffe direkt efter kvällsmaten, därefter svidar man om till natt kläder och morgon rock på de boende som vill. Persienner rullas ned och belysning dämpas. Personal och boende sitter ner i lugn och ro och titta på tv, har en sångstund eller pratar minnen. Kvällsfika serveras med macka ex varm choklad, nyponsoppa. Detta föll väl ut och vi genom förde det på hela avdelningen. De boende sover mycket bra. Kortspel & Patiens Testet prövades på en boende som var aggressiv och orolig. Testet föll väl ut men det gällde att ge honom kortleken innan aggressiviteten blommade ut. Även andra boende tyckte att det var kul, och på så vis bibehålls andra funktioner. Filmvisning Kontakt togs med NBV för att där få låna filmer. Detta föll väl ut, men filmerna få ej vara för lång och med krångligt innehåll. Gärna filmer som är igenkännande ex Emil i Lönneberga. Tidningsläsning Inga för stora grupper och innehållet måste vara underhållande. Miljön i korridorerna Korridorerna uppfattades som väldigt lång, Tyger att avskilja avdelnings dörrarna sattes upp. Spaljéer i taket med växter för att bryta av och spottar som ger ett behagligt ljus. Ljusare lister runt dörrar och golv.
Toalettsits i avvikande färg Mycket kissande förekom i korridorerna, boende hade svårt att hitta till sina toaletter. Personal toaletten i korridoren ändrades om till att passa de boende. Ett rött hjärta med text WC utanför dörren som synliggör toaletten. Samt inne på toaletten sattes en svart ändring. Detta var en positiv förändring. Smoothie Kalori bomb som gjordes till kvällen, för att få en godare nattsömn. Detta uppskattades av de boende Sound & Display Communicator Ett samarbete med högskolans utvecklingsingenjörer. Ett projekt som elever på högskolan arbetade med. Ett hjälpmedel för att underlätta kommunikationen, där en displayer tydlig gör talet med bilder. Kommentarer Genombrottsprojektet har hjälpt oss att utveckla demensvården, och vi har blivit mer medvetna om vad vi gör och varför. Viktigt att informera och att få med sig all personal. Nu när projektet är slut så kommer vi att fortsätta att göra tester, för vi har ju nu ett inarbetat system som gör att personalen vill arbeta vidare. Att arbeta med Genombrott Fördelar Små individanpassade förändringar testas och genomförs permanentas eller förkastas, allt efter den boendes förutsättningar. Förändringarna kräver oftast inga ekonomiska resurser däremot krävs personligt engagemang och påhittighet. Ökat gemenskapen och arbetsglädje på avdelningen. Nackdelar Svårt att hitta på tester. Alla uppfattar glädje och välbefinnande olika, på skalan är 3 neutral. Mest givande Hela personalgruppen har en god sammanhållning, och börjat få in TÄNKET som leder till mer strukturerat arbete kring varje enskild individ. På boendet har oron minskat. Svårast Att förmedla hur mätningarna samt dokumentationen skulle gå till, trögt innan alla är med på vad metoden innebär. Lärdomar Alla idéer är lika värdefulla att prova/testa. Intresse väcks då ett förändringsarbete leder till positivt resultat. Förändrings arbete tar tid. En annan viktig faktor har varit arbetsledningens positiva inställning, som på olika sätt bistått med resurser så att projektarbetet kunnat fortskrida enligt planerna.
SLUTRAPPORT Dalsbo gruppboende, avd 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Vi vill förbättra välbefinnande och minska oron för de 8 boende på Dalsbo Teammedlemmar: Kontaktperson: Veronica Carlsson e-post veronica.carlsson@halmstad.se Carola Ottosson, Marina Wärn, Enisa Haskovic Bakgrund och problem: En del av våra boende är mycket oroliga och det smittar av sig så hela gruppen blir oroliga. En del är passiva och behöver sysselsättning och stimulans. Mål: Vid 75 % av mättillfällena skall oron vara under eller lika med 2 på oroskalan. Vid 75 % av mättillfällena skall glädje/välbefinnande vara = > 3 på glädje och välbefinnande skala. Mått: Glädje och välbefinnande. Oro Balanserande mått: Personalenkät som mäter personalens arbetstillfredsställelse. Hur gjordes mätningarna? Glädje och välbefinnande har mäts 2 ggr/dag, en gång på förmiddagen och en gång på eftermiddagen. Oron har mätts 4 grr/dag, förmiddag, eftermiddag, kväll och natt. Resultat 10 vecka 39 vecka 41 Andel brukare som befinner sig på värdet >= 3 på Glädjeoch välbefinnandeskalan vecka 43 vecka 45 vecka 47 vecka 49 vecka 51 vecka 1 vecka 3 vecka 5 vecka 7 vecka 9 vecka 11 vecka 13 vecka 15 Andel Kommentar Anledningen till dippen vecka 47 beror på ändring av mätbara mål på glädje och välbefinnande från 4 till 3 pga. Boende blev sämre i sin demens plus mycket vikarier. Mål
Andel brukare som befinner sig på värdet = > 2 på oroskalan 10 Andel mättillfälle >=2 Målvärde vecka 39 vecka 42 vecka 45 vecka 48 vecka 51 vecka 2 vecka 5 vecka 8 vecka 11 vecka 14 Andel personal som befinner sig på 7 eller mer på skala 1 till 10 vad gäller arbetstillfredsställelse 10 trygghet stolthet tillfredsst utmaning kunskap glädje Mål maj-06 jan-07 07-m aj Kommentar Sedan en tid tillbaka har personalgruppen varit väldigt splittrad vilket leder till att små problem och motgångar lätt blir stora. När vi har haft problem eller konflikter känner vi att vi inte har fått tillräckligt med stöd och hjälp. Förändringar som testats: Virkning positivt för en boende som alltid handarbetat mycket Bollrullning leder till skratt och diskussioner Färgat porslin för att de boende lättare ska kunna se de olika maträtterna Bolltäcke för att minska oron på natten Handmassage för att öka välbefinnandet genom beröring Vattenfärgmålning för att aktivera de boende Färgad tejp på wc stol och vägghandtag för att tydliggöra miljön Demenskatten för att minska oron vid sänggående Bildpärm och spegel sysselsättning för en boende
Sång vid gångträning för att få taktkänsla och gå bättre Cykling/motion vi upplevde olika platser vi varit på Tidningsläsning tidsfördriv uppdatering Diskussion om bilder stimulans till samtal Duka med fint porslin på helgerna Göra skillnad på vardag och helg Stickning positivt för boende som handarbetat mycket förr Dörrskylt information om matro vid måltider Rapsolja för att hålla igång magen på ett naturligt sätt Titta på TV för att bryta ett oro mönster Lägga boende för att bryta ett oro mönster Avskärmning mellan matplats och kök för att öka säkerheten på avdelningen plus hygien skäl. Middags rutiner vid personalbyte mellan dag och kväll ska personal inte tillkännage hej då nu går jag inför boende då detta kan skapa oro. Aktiviteter Informationsmöte med personalen om genombrottsprojektet Informationsbrev till anhöriga om Möte med handledare Personalmöte angående de boendes vardag Kommentarer Genombrottsprojektet har fått igång personalen att tänka på ett annat vis. Med små förändringar kan man få stora förbättringar. Vårt mål var att minska oron och med personalens engagemang har vi uppnått det. Teamet har bytt representanter pga. Sjukdomar och arbetsplatsbyte så det har varit lite splittrat och en del frågetecken för de som ersatt. Vi fick en positiv dialog med de anhöriga då de gav oss tips om de boendes tidigare aktiviteter och intressen, så vi kunde anpassa testcyklar individuellt.
Att arbeta med Genombrott Fördelar Att vi fått igång ett nytt tänk som ger positivt välbefinnande för de boende och mer stimulans både för personal och boende. Nackdelar Avsaknad av datorvana i teamet Mest givande Att vi fått igång tänkandet, att aktivera och stimulera behöver inte vara så omfattande med liten förändring får vi stor förbättring Svårast Datorarbetet och författarskapet Lärdomar Det är inte så viktigt vad vi gör utan att vi gör.
SLUTRAPPORT Frennarps äldreboende, Liljetorp Syfte med deltagandet i Genombrott: Förbättra välbefinnandet och minska oron för brukarna på Frennarps Äldreboende, demensavdelning Liljetorp. Teammedlemmar: Kontaktperson: Undersköterska Peggy Måbrink. E-post: peggy.mabrink@halmstad.se Undersköterska Pia Falleth. Undersköterska Anne-Lie Ohlson. Bakgrund och problem: Personalen på Frennarps Äldreboende, demensavdelning Liljetorp fick möjlighet att deltaga i Genombrottsprojektet. Våra boende var inaktiva, oroliga och saknade individanpassade vardagsaktiviteter. Personalen upplevde, att det var svårt att hitta meningsfulla aktiviteter som skulle passa brukarna. Mål: Vid 80 % av mättillfällena skall glädje/välbefinnande vara => 4 på Uggledalens skattningsskala för glädje och välbefinnande. Målet skall vara uppnått i april månad 2007. Mått: Glädje och välbefinnande. Balanserande mått: Personalenkät som mäter personalens arbetstillfredsställelse. Hur gjordes mätningarna? Glädje och välbefinnande. Mätningarna har gjorts av personalen 2 ggr/dag, en gång efter middagen och en gång på kvällen, på en femgradig skala. Alla 8 brukare var med i mätningen.
Resultat Andel brukare som befinner sig på värdet 4 och 5 på Glädje- och välbefinnandeskalan motsvarar: Någorlunda nöjd och mycket glad Diagram över: Glädje och välbefinnande Andel 10 9 7 5 3 1 Vecka 43 Vecka 45 Andel mättillfällen >=4 Målvärde Andel mättillfällen >=4 Vecka 47 Vecka 49 Vecka 51 Vecka 1 Vecka 3 Vecka 5 Vecka 7 Vecka 9 Vecka 11 Vecka 13 Kommentar Personalen har observerat sambandet mellan Glädje och välbefinnandets nedgång under veckorna 44 46, då en brukare avlidit och en annan brukare kom till sjukhus. Viss nedgång även veckorna 48 49 p.g.a. influensaperioder hos både brukare och personal. Andel personal som befinner sig på 7 eller mer på skala 1 till 10 vad gäller arbetstillfredsställelse 10 trygghet stolthet tillfredsst utmaning kunskap glädje Mål 06-maj 07-jan 07-maj Kommentar Genombrottsprojektet har blivit ett lyft för vår arbetsgrupp. Vi har utvecklats i vårt handlande och tänkande, lärt oss diskutera och ta vara på varandras olikheter. Eftersom vi alla har arbetat mot ett gemensamt uppsatt mål, har vi blivit mer öppna mot varandra och detta har sammansvetsat oss, så arbetsglädjen och atmosfären på demensavdelning Liljetorp är på topp, vilket känns mycket berikande för oss alla. Det är även extra roligt och stimulerande att gå till arbetet nu, när vi nått vårt mål över förväntan. Framtiden kommer att fortsätta i Genombrottsprojektets anda med nya idéer och utmaningar!
Förändringar som testats Sömnvanor En brukare har under mycket lång tid (minst 20 år) suttit upp varje natt och sovit i en fåtölj! På grund av detta har brukaren fått sår i stjärten, kraftigt svullna ben och fötter och dessutom ofta ramlat ur och kasat ner från fåtöljen, där han suttit, så det har därför tyvärr blivit en hel del avvikelserapporter. Vi personal genomförde en förändringsidé och en testcykeljournal, för att förbättra brukarens välbefinnande och satte upp som mål, att brukaren borde sova i sin säng minst 6 timmar per natt. All personal har haft samma rutiner vid läggdags d.v.s. gett brukaren nattmedicinen på sitt rum, därefter gett ögondroppar när han ligger i sängen + smörjat hans fötter och ben och bett honom ligga kvar, så salvan torkar in. Resultatet Numera sover brukaren i sin säng ungefär 8 timmar per natt! Såret i stjärten är läkt, bensvullnaden avsevärt förminskad, inga avvikelserapporter och brukaren har minskat sina antidepressiva mediciner till hälften!! Förändringen har även gjort att brukaren är vaken mer på dagen och humöret har blivit mycket bättre. Förbättrad dygnsrytm Genom att förbättra dygnsrytmen för en brukare, så att hon kommer upp i tid på morgonen till gemensam frukost och dagliga aktiviteter, har även den sociala samvaron ökat. Det har fungerat över förväntan och den dagliga strukturen har blivit klart bättre. Brukaren deltar i alla aktiviteter och har stort utbyte av social samvaro. Kartlagt brukares oro genom: Beteendeschema Personalen har gjort testen för att finna orsaken till den ökade oron och se om det fanns ett samband med just oron och värk i fötter och ben. Kontaktade läkare för konsultation och eventuell insättning av läkemedel. Förändringen infördes eftersom smärtlindrande läkemedel blev insatt och gjorde brukaren smärtfri, varvid oron minskade och välbefinnandet ökade. Hushållsuppgifter Vi genomförde en förändringsidé genom att bevara befintlig ADL hos brukaren, för att kvarhålla den psykiska och fysiska aktiviteten hos henne. Brukaren har med glädje och entusiasm deltagit i de vardagliga aktiviteterna bl.a. med dukning av bord, avdukning och när vi ibland bakar något gott till eftermiddags- eller kvällskaffet m.m. Det är värdefullt att ta tillvara de möjligheter till aktivering och stimulans, för de demenssjuka äldre, som vanliga vardagsaktiviteter erbjuder!
Aktiviteter Veckoschema Personalen har arbetat mot ett gemensamt mål och försökt hitta meningsfulla aktiviteter som passat för våra brukare på Liljetorp och infört ett veckoschema. Vi strukturerade upp de olika aktiviteterna, vilket gjorde att det blev en aktivitet varje eftermiddag efter kaffet. Vi insåg att ett veckoschema fungerade bra och detta genomfördes av den personal som arbetade då. Under arbetets gång har personalen lärt sig att se med andra ögon och vara mer lyhörda för brukarnas behov. Detta har skapat ytterligare harmoni i vardagen och därigenom ökat: Glädje och välbefinnande. Liljetorp Veckoschema på olika aktiviteter! Måndagar och torsdagar har vi sittgympa till musik bl.a. för att öka den fysiska aktiviteten och rörligheten. Musiken lyfter fram glädjen och minnen som leder till samtalsämnen och bidrar till den sociala samvaron. Tisdagar och fredagar blir det musikstund till kaffet, då vi spelar brukarnas egna skivor, var och en med sin speciella smak, vilket gör att sånghäftena kommer fram och det blir allsång. Onsdagar och söndagar gäller högläsning ur bok eller tidning. Vi samarbetar med biblioteket, alltså Bokbussen, för att få hjälp med lämpliga böcker till demenssjuka. Detta har lett till att en av brukarna läser högt ur bok eller tidning för de övriga och denna aktivitet väcker gamla minnen och samtalen flyter lätt. Lördagar är det filmvisning med lite gott tilltugg. Alla dessa aktiviteter har varit och är mycket uppskattade av våra brukare och även anhöriga. Vi som personal har sett, att detta har ökat livskvaliteten och gett stimulans, glädje och välbefinnande för både brukare och personal.
Kommentarer Efter vårt första Lärandeseminarium, samlades hela personalen på Liljetorp till ett möte, där team medlemmarna informerade kollegorna angående Genombrottsprojektets syfte och målsättning. Alla visade stor entusiasm och delaktighet och insåg fördelarna med att få deltaga i detta projekt. Vi förstod snabbt, att vi skulle vara öppna och lyhörda för allas åsikter och ta vara på varandras olikheter. Detta har stärkt och utvecklat arbetsgruppen till att se möjligheter istället för svårigheter, vi har fått lättare för att kommunicera med varandra och tillsammans ger det en ännu större arbetsglädje, vilket är mycket positivt! Att arbeta med Genombrott Fördelar Personalen har lärt sig se med andra ögon och hitta enkla lösningar, som gör det dagliga livet meningsfullt för brukarna. Viktigt att bli sedd för den man är! Nackdelar En del av oss upplevde att det var mycket pappersarbete. Kunde ibland kännas lite stressigt och svårt att få tiden att räcka till vid månadsrapporteringarna. Mest givande När personalen tillsammans arbetar mot ett gemensamt mål och vi når ett så fantastiskt resultat på: Glädje och välbefinnande, utan mer resurser än innan projektet sattes igång, då sprids arbetsglädjen och blir som ringar på vattnet! Härligt! Det har även varit väldigt givande att få komma till Lärandeseminarierna och ta del av varandras projekt och erfarenheter samt lyssna på helt suveräna föreläsare. Svårast Innan personalen lärde sig att likt och på samma sätt tolka skattningsskalan för: Glädje och välbefinnande, eftersom man upplevde att det skulle funnits fler nyanser på densamma. Lärdomar Det behövs inte så stora förändringar, huvudsaken är att brukaren blir sedd för den han eller hon är! Viktigt att värdesätta varandras olikheter i personalgruppen och se det som en tillgång, där vi kompletterar varandra och utnyttjar det på bästa sätt för att hitta guldkornen på vägen!!
SLUTRAPPORT Patrikshills äldreboende, Neptunus Syfte med deltagandet i Genombrott: Öka glädjen och välbefinnandet på demensboendet Neptunus i Halmstad Teammedlemmar: Kontaktperson: Madeleine Eriksson Usk madeleine.eriksson@halmstad.se Gunilla Dahlin Usk Almaz Menghistab Usk Bakgrund och problem: Glädjen och välbefinnandet hos vårdtagarna skulle kunna vara bättre. Behov av bättre planering och prioritering kring varje vårdtagares vardag. Mål: Vid av mättillfällena ska glädje och välbefinnande vara =>4 på skattningsskalan för glädje och välbefinnande. Mått: Glädje och välbefinnande. Balanserat mått: Personalenkät som mäter personalens arbetstillfredsställelse. Hur gjordes mätningarna? Mätningarna gjordes 2 gånger/dag genom att fylla i skattningsskalan för glädje och välbefinnande. För att öka brukarnas glädje och välbefinnande testade vi både individanpassade och gruppanpassade förändringsidéer. Vid tre tillfällen, före, under och i slutet av projektet, svarade personalen på en enkät som mätte personalens arbetstillfredsställelse.
Resultat Diagram glädje och välbefinnande Neptunus Andel 1 10 Andel mättillfällen >=4 V.38 v.39 v.40 v.41 v.42 v.43 v.44 v.45 v.46 v.47 v.48 v.49 v.50 v.51 v.52 v.1 v.2 v.3 V.4 V.5 V.6 V.7 V.8 V.9 V.10 V.11 V.12 Målvärde Andel mättillfällen >=4 Andel personal som befinner sig på 8 eller mer på skala 1 till 10 vad gäller arbetstillfredsställelse 10 trygghet stolthet tillfredsst utmaning kunskap glädje Mål maj-06 jan-07 07-maj Kommentar Som ni ser på diagrammet så var det inte så mycket glädje och välbefinnande på Neptunus i början av genombrottsprojektet men, tester vi gjorde visade gott resultat och vårdtagarna blev både gladare och lugnare vilket gjorde att även personalen mådde bra. Det som är roligt är att vi inte hamnade under mer än i börja av projektet och att vi snabbt nådde vårt mål.
Förändringar som testats och andra aktiviteter Tester: Massage 2ggr/dag (Testet infört) Demenskatt vid sänggående (infört) Vara på rummet vid oro (infört) Vid oro hörlurar med lugn musik (förkastat) Tekanna till frukost (infört) Möblerat om (infört) Utevistelse (infört) Dockan Amanda (infört) Egentid (infört) F.m vila (infört) Vänta med disken (infört) Lyssna på radio (infört) Byta om direkt efter kvällsmaten (infört) Sluta med osötad saft detta för att den osötade saften kan vara laxerande (infört) Skriva upp maten på tavlan (infört) Smörgås på bricka (infört) Aktiviteter: Tidningsläsning Spelat Fia med knuff Underhållning i samlingssalen Tittat på film Läst böcker Tittat på bilder Ballongkastning Lyssnat på musik från vårdtagarnas ungdom
Kommentarer När vi på Neptunus blev valda att vara med i Genombrottsprojektet var det ingen som var jätteintresserad, men det var vår chef så det var bara att tacka och ta emot och vilken tur sen. Hela Neptunus har blommat upp. Vi har det lugnt och skönt och all personal mår bra och känner sig stärkta i sin roll som undersköterskor. Vi har haft turen att all personal har tyckt det varit roligt och vi kan prata med respekt till varandra vilket känns väldigt unikt i en arbetsgrupp med bara kvinnor (tjejer ha,ha). Även vårdtagarna mår väldigt bra och det känns som att det är en stor familj som bor på Neptunus nu. Att arbeta med Genombrott: Fördelar Gemenskapen bland personal och boende. Att alla testerna gav så goda resultat Nackdelar Inte många och i så fall all dokumentation Mest givande Resultatet som blev med en vårdtagare som var väldigt orolig. Kunde inte ha blivit bättre och lugnare. Svårast Att komma ihåg dokumentationen Lärdomar Att medicin inte är det som är det bästa för vissa vårdtagare utan att det finns så mycket annat att testa istället.
SLUTRAPPORT - Pålsbo äldreboende, Månen och Orion Syfte med deltagandet i Genombrott: Genom projektet öka glädje och välbefinnandet för de boende Teammedlemmar: Kontaktperson: undersköterska Marianne Landström, e-post: marianne.landstrom@halmstad.se undersköterska Katarina Mårtensson undersköterska Elisabeth Szilagyi Bakgrund och problem: De boende var inaktiva, vissa oroliga och en del hade sömnbesvär Mål: I början av projektet mätte vi oro som vid 80 % av mättillfällena skall oron vara >=2 på skattningsskalan för oro. 061120 började vi mäta glädje och välbefinnande som vid 80 % av mättillfällena skall vara >=4 på skattningsskalan för glädje och välbefinnande. Mått: Oro Glädje och välbefinnande Balanserande mått: Personalenkät som mäter personalens arbetstillfredsställelse Hur gjordes mätningarna? Personalen har dokumenterat på skattningsskalan för oro 4 ggr/dag morgon, middag och kväll och sedan 061120 har personalen dokumenterat på 5-gradiga glädje- och välbefinnande skalan 2 ggr/dag för - och eftermiddag. Alla 16 brukare var med i mätningen.
Resultat Andel brukare som befinner sig på värdet <=2 på oroskalan 120 100 Procent 80 60 40 20 Andel mättillfällen Målvärde 0 39 40 41 42 43 44 45 46 Vecka Kommentar: Första diagram visar projektets första veckornas mätning om oro 25/9-06 -20/11-06. Efter 8 veckor släppte vi oro mätningen och började med glädje och välbefinnande. Andel brukare som befinner sig på värdet =>4 på Glädje- och välbefinnandeskalan 10 Andel mål vecka 47 vecka 49 vecka 51 vecka 1 vecka 3 vecka 5 vecka 7 vecka 9 vecka 11 vecka 13 vecka 15 Kommentar: Andra diagram visar resultatet efter 061120 när vi började mäta glädje och välbefinnande på 5 gradiga skattningsskalan. Nergång under v. 48-1 p g a influensa på avdelningar. Andel personal som befinner sig på 7 eller mer på skala 1 till 10 vad gäller arbetstillfredsställelse 10 trygghet stolthet tillfredsst utmaning kunskap glädje Mål maj-06 jan-07 07-maj Kommentar: Under projektets gång har vi haft omfattande förändringar på avdelningar som har påverkat personalenkätens resultat.
Förändringar som testats Måltider Under projektet har vi testat flertal olika saker t e x personalen väntar med att plocka undan disken under tiden boende äter. Detta gäller lunch och kvällsmat. Personalen sitter med vid måltiderna. Personalen sitter ner med de boende under måltider. Alla tycker att det var uppskattat. Det ledde till att de boende satt kvar längre. Personalen tyckte att vi har gjort framsteg. Boende blev gladare och pratar mycket mer med varandra. Vi har infört testet. Stolgympa Vi har även testat Stolgympa en gång per vecka, för att öka aktivitet och minska oro. Boende upplevde gymnastiken positivt samt ökade gemenskapen. Vi har inte kunnat fortsätta med detta varje vecka under sommar månader men tänker ta upp detta igen senare när hösten kommer. Vissa boende har önskat att vi istället kunde dansa och det har vi gjort några gånger. Samtalsbilder Under helgfikan har personalen visat olika bilder för att sätta igång samtal men de boende visade ingen större intresse för att fortsätta med detta. Helgfika För att det boende ska känna att det är helg har vi festdukat med vinglas och fina servetter samt gjort lite extra gott på söndagsfrukost t e x kokat ägg, sill mm. De boende har tyckt om att få lite extra gott till frukost och de har även fungerat för oss personal. Detta har infört samt gett oss lärdom att de boende uppskattar att få lite extra på helgerna, annars är alla dagar lika varandra. Kortspel En vårdtagare saknade aktivitet därför vi testade spela kort med honom, men testet var inte lyckad för hans del. Filmer Personalen har visat gamla Halmstad filmer för de boende och de boende visade stort intresse samt detta ökade till samtal om gamla tider. Hösten kommer vi visa fler filmer. Trivsamma aktiviteter De boende har fått möjligheten att vistas mer ut, bakat, läst tidningen, besökt café och biblioteket tack vare testcykel om egen tid detta har resulterat att vårdtagarna har blivit gladare och mer aktiva. Valfri aktivitet har varit givande och uppskattad samt ökad glädje och välbefinnande. Dessa tester har infört. Kontakt bok Personalen har skaffat Anhörig kontakt bok för att kunna ge det bästa möjliga vården för de boende och underlätta att information som behövs når till alla inblandare. Boken finns i alla vårdtagarens rum där man skriver saker som berör de boende tex. Frisör, fotvårds tider mm. Anhöriga har varit positiva att boken har kommit till. Vi har infört detta.
Hälsa En testcykel gjordes att förebygga förstoppningar samt uttorkningar, de boende började dagen med ett glas friskt vatten för att sätta igång tarmfunktioner. Vi lyckades 50 % av de boende avvikelse förekommit när de boende inte velat ha vatten och sagt nej. Testresultat var som väntat och vi har infört detta. Andra aktiviteter Vi har även under projektet gång haft flera möte med teamet samt handledarna. Vi har kunnat bolla med olika förslag samt kunnat ge och få olika tips. Anhörigträff Vi har haft 13/11-06 anhörigträff som var mycket uppskattad. Teamet berättare om projektet som vi hade på gång. Anhöriga visade stort intresse med flertal frågor. Vi har redan planerat nästa anhörigträff strax efter slutkonferens. Då kommer vi berätta hur projektet har gått samt fråga hur anhöriga har upplevt detta. Kommentarer När vi började projektet var ett mål att personalen skulle känna glädje på sitt arbete. Vi nådde vårt mål. När vi har testat olika saker har vi märkt att små medel kan göra underverk. Anhörig kommentar ang. om kontakt boken Toppen bra idé (Så försvinner inte lappar och det är lätt att kolla vad som behövs för oss anhöriga Ps.. äntligen ) Att arbeta med Genombrott Fördelar Vi nådde till vårt mål på 5 gradiga VAS -skattningsskalan för oro samt glädje och välbefinnande skalan. Att fått vara med projektet har varit privilegiet. Att personalen hade samma mål och de boende skulle var i fokus. Projektet har öppnat oss att se möjligheter att göra arbetet mer inriktar för de boendes behov. Nackdelar I början hade vi behövt mer stöd av projektledarna i form av information till hela arbetsgruppen. Kanske hade vi för lite datakunskap i början och därför tog det onödigt mycket tid att dokumentera och vidareföra information. Saknades föreläsningsform för hela personalen. En del tyckte att det var för mycket pappersarbete.
Mest givande Projektet har sammanfört arbetsgruppen samt sköterskan, läkaren och arbetsgivaren. Personalen har fått bättre kontakt med anhöriga en orsak var att vi har haft anhörigträff. Teamet har kunnat vara med på 3 givande lärandeseminarierna. Med hjälp av diagram har vi kunnat följa testresultat samt insett testernas betydelse. Vi lärde oss små medel sammanhängande resulterar stora positiva förändringar för brukarnas välbefinnande. Svårast Pga. andra stora praktiska ändringar på arbetsplatsen tappade vi mycket av energin som vi hade kunnat använda till själva projektarbete. Det har inte alltid varit så lätt att motivera personalen att testa olika saker. Att fokusera personalen på att göra bara små förändringar. Lärdomar Idé utbyte mellan andra pågående projekt grupper har varit lärorik. Vi har kunnat se hur olika tester har påverkat. Vi har sett att inte alla tester har gett det resultat som vi har väntat på oss båda positivt och negativt bemärkelse. Dessa små förändringar har berikat vårt arbete. Boendes glädje har gett oss arbetsglädje.
SLUTRAPPORT Slottsparkens äldreboende, Björken korttidsboende Syfte med deltagandet i Genombrott: Att varje brukare under tiden hos oss på Björkens korttidsboende ska få en mer individanpassad omvårdnad. Därigenom minska oron och få en lugnare och mer harmonisk stämning mellan brukarna. Teammedlemmar: Kontaktperson: undersköterska Monika Palmqvist, e-post: monika.palmqvist@halmstad.se Undersköterska Harriet Persson Undersköterska Lena Persson Undersköterska Camilla Uhrberg Bakgrund och problem: Björken är ett korttidsboende för personer med demens. Ibland är det väldigt oroligt på avdelningen. Kan vara svårt att aktivera brukarna. Mycket tid går åt till att lösa konflikter mellan brukarna. Mål: Vid 65 % av mättillfällena skall oron på Björken vara mindre än 3 på skattningsskalan för oro. Vi har uppnått vårt mål med oro, vi slutar mäta 061204. Vårt nya mätbara mål är glädje och välbefinnande, vi börjar mäta 061204. Vid 80 % av mättillfällena skall glädje och välbefinnande på Björken vara större eller lika med 4 på skattningsskalan för glädje och välbefinnande. Mått: Oro Glädje och välbefinnande Balanserande mått: Personalenkät som mäter personalens arbetstillfredsställelse. Anhörigenkät Hur gjordes mätningarna? Oro Personalen mätte brukarna 4 ggr/dag, morgon, eftermiddag, kväll och natt. Alla brukare är med på mätningarna som kommer till Björken. Glädje och välbefinnande Mätningarna görs av personal 2 ggr/dag, förmiddag och eftermiddag, på en femgradig skala. Alla brukare är med på mätningen som kommer till Björken. Anhörigenkät Det gjordes en enkät på Björken hur anhöriga upplevde kontakten med Björken. Personalenkät Samtliga personal fick fylla i ett frågeformulär om hur de har upplevt sin arbetstillfredsställelse under genombrottsprojektet.
Resultat Mätning av oro på slottsparken 10 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 Andel mättillfällen <3 Målvärde andel mättillfällen <3 Andel boende som befinner sig på >=4 på glädje- och välbefinnande skalan Procent 10 49 50 51 52 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Vecka Anhörigenkät jan-feb 2007 målet är att alla anhöriga ska ligga på > 8 på en 10 gradig vas skala 10 trygghet förtroende delaktighet information kommunikation bemöt/anhörig bemöt/brukare tillfreds dagl liv kunskap/demens
Andel personal som befinner sig på 8 eller mer på skala 1 till 10 vad gäller arbetstillfredsställelse 10 0 % trygghet stolthet tillfredsst utmaning kunskap glädje Mål 06-maj jan-07 07-maj Kommentar: En svaghet i resultatet är att olika personer svarat vid olika tillfällen. Förändringar som testats och andra aktiviteter Matrutin För att få en trevligare matstund ska alla äta tillsammans. Allt är framdukat, brukare och personal sätter sig samtidigt. Vi sitter tills alla ätit klart och väntar med disken. Detta ger både matro och social samvaro. Nattmacka Oron inför natten kan bero på hunger. Mjölk och smörgås kan lugna en del på natten. Daganteckningar En av våra bästa förändringar. Under lättar för alla. Inget missas och alla har tillgång till information om vad som hänt under dygnet. All personal har ansvar för att både skriva och läsa anteckningarna. Levnadsberättelse Att veta brukarens bakgrund, hjälper oss lättare förstå beteendet idag. Arbetsplan Genom att samla information om brukarna på ett ställe, underlättar det omvårdnaden kring brukaren. Invidplan Alla är olika. Med en individplan är det lättare att tillgodose varje brukares speciella behov. Bolltäcke På brukaren som deltog i testen gav ingen effekt. Skylt på dörren vid måltid Eftersom våra brukare behöver matro, så vi satte upp skylt på dörren. För att hänvisa att vi inte vill bli störda under måltid. Detta har minskat springet i dörren vid måltiderna. Med små medel minskade oron.
Nattlampa Ledbelysning för brukarnas trygghet under nattetid. Personal slipper tända upp vid till syn, detta ger en skönare sömn för brukaren. En bra idé för både brukare och personal. Lugn musik Cd med lugn musik spelas till frukost. Ger en bra start på dagen. Helgdukning För att skilja på vardag och helg, dukas det festligt med bland annat fin porslin och brutna servetter. Tekla Tänk att få en livs levande hund till avdelningen. Det var precis vad Björken lånade ibland, för att se om det ökade välbefinnandet hos brukarna. Förändringsidén var positiv, Tekla har givit brukarna en bra dag och det har varit lugnare på björken. Fin kaffeservis Kaffeservis i gammal modell används till helg och födelsedagar. Mycket uppskattat av brukare och anhöriga. Wc hjärta Ett trevligt inslag på rummet som inte hade någon effekt. Mentex Ett roligt spel för både brukare och personal. Håller hjärnan i gång och ger social samvaro. Handmassage/fotmassage Kan lugna brukare med oro och värk. Massage på kvällen gav en del brukare bättre sömn. Bilder En prat stund kring bilder, blir en trevlig stund för brukare och även för oss personal. Förhoppningsvis ökar detta välbefinnandet hos brukaren. Svart toasitts När vi köpte denna svarta ring, blev det mindre spring. Ingen behövde mer gissa, var man skulle kissa. Kommentarer Att arbeta med genombrottsprojektet har varit utvecklande och inspirerande. Det har givit stimulans och gett stor självkänsla. När man ser hur bra våra brukare mår med hjälp av oftast enkla knep känner man fullständig arbetstillfredsställelse. Våra brukare är ofta oroliga och förvirrade. Genom att som personal få det rätta tänkandet, kan man lugna och trösta brukarna. På så vis får brukarna den individanpassade omvårdnad, som borde vara allas rättighet. Samtidigt får personalen samhörighet och bra självkänsla som arbetsgrupp och individ. Detta på så vis till allas fördel.
Att arbeta med Genombrott Fördelar Stimulerande och utvecklande för personal. Ökad livskvalité för brukarna. Tryggt boende utanför hemmet. Nackdelar Tiden har inte alltid räckt till för det praktiska. Mycket pappers och data arbete. Mest givande Att se hur bra brukarna mår och känna att man kommit många nära. Riktiga aha upplevelser när de enkla knepen fungera. Svårast Svårt att få med alla i arbetsgruppen. Ibland har det varit motigt från ledningen. Lärdomar Viktigt med dokumentation och gemensamma mål. Vi har fått ett nytt sätt att tänka och lösa problem.
SLUTRAPPORT Vidablicks äldreboende, Solbacken Syfte med deltagandet i Genombrott: Förbättra den individuella omvårdnaden och minska oron för varje brukare på Solbackens Demensboende, samt försöka minska antalet givna behovsmediciner. Teammedlemmar: Kontaktperson: Kicki Wiström, e-post: kicki.wistrom@halmstad.se Ann Genberg Maria Hällström Bakgrund och problem Solbacken har 6 boende. Brukarna befinner sig i olika skeden i sina olika demenssjukdomar, vilket ställer högre krav på personalens kunskaper och kompetens. Personalen saknar ibland redskapen för att fullt ut kunna ge en mer individfokuserad omvårdnad. Oron är ett stort problem som sprider sig som ringar på vattnet framför allt på eftermiddagarna och kvällarna. Oron och ett gemensamt beslut att försöka minska antalet behovsmediciner blev vårt projekt. Mål Vid 80 % av mättillfällena ska oro vara =<2 på vas-skalan för oro. Mått Oro Balanserat mått Personalenkät som mäter personalens arbetstillfredsställelse Vid behovsmediciner Hur gjordes mätningarna? Vi diskuterade fram en värdegrund i gruppen, vi bestämde oss för att oron skulle inte vara högre än 2 på skattningsskalan vid 80 % av mättillfällena. Vi mätte morgon, eftermiddag, kväll och natt. Varje vecka räknades allt samman och lades in i diagram (mallarna fanns på arbetsytan) Efter mycket problem med mallar och hur ofta vi skulle mäta 3 eller 4 gånger per dygn kom vi igång med att mäta 4/dygn från vecka 1 vecka 49-52 mätte vi 3 gånger/dygn. Många gånger under resans gång funderade vi på om inte vi hade satt ribban lite väl högt. Resultat Andel mättillfällen =<2 på Vas-skalan hos 6 brukare på Solbacken, vecka 49-52 mätte vi 3ggr/dygn. Oroskala för 6 boende 10 0 % Målvärde Andel mättillfällen <=2 49 50 51 52 Kommentar: Under vintern funderade mer än en gång på att sänka målet till 70-75 %.
Andel mättillfällen =<2 på Vas-skalan hos 6 brukare på Solbacken, vecka 1-20 mätte vi 4ggr./dygn 10 Andel mättillfälle n <=2 Målvärde andel mättillfälle n vecka vecka vecka vecka vecka vecka vecka vecka vecka vecka vecka vecka vecka vecka vecka vecka vecka vecka vecka vecka 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Kommentar: När vi väl kom över 60 % vände det för oss. Det vi lärde oss var att: Förändringar tar tid. Diagram för antal givna behovsmediciner Intag av behovsmediciner/vecka. mätningen är gjord på två brukare 50 40 Antal 30 20 Brukare 1 Brukare 2 10 0 Januari Maj Juni Kommentar: Vi mätte de 2 brukarna som hade mest behovsmediciner och störst oro Under eftermiddagen. Tillsammans med ssk så gick vi igenom grundmedicineringen, Som blev ändrad och tack vare det och avledande aktiviteter så gick antalet givna behovsmediciner ner dramatiskt. Andel personal som befinner sig på 7 eller mer på skala 1 till 10 vad gäller arbetstillfredsställelse 10 0 % trygghet stolthet tillfredsst utmaning kunskap glädje Mål 06-maj 07-jan 07-maj
Gemensamma aktiviteter och förändringar som genomförts Gymnastik En eftermiddag i veckan genomförs en gymnastikstund med bollkastning som träning för att bibehålla koordinationen och en trevlig stund tillsammans alla brukare och personal. Denna stunden är mycket uppskattad och lockar många goda skratt bland brukarna. Sångstund En eftermiddag i veckan är vikt till sångstund kombinerat med dans och mys. Vi sjunger till skivor eller ur sånghäften. Väldigt uppskattat och vi har brukare som kan väldigt många texter utantill så personalen får hjälp med det. Taktil massage Brukare som börjar bli oroliga erbjuds taktil massage i lugn och ro. En stunds egen uppmärksamhet kan hjälpa till att minska oron och välbefinnandet ökar. Dörrskylt För att minska springet på avdelningen sätts en dörrskylt upp strax innan måltiderna, övrig personal i huset är informerade om projektet och våra mål att minska oron och har uppmanats att ta detta i beaktning när de ska besöka avdelningen. Toalettsitsar Ett försök görs att byta ut de vita toalettsitsarna till klar röda för att brukaren lättare ska se vart de ska sätta sig och känna sig trygga med det. Positiv effekt. Bordsplaceringslappar Runda lappar sätts fast med plastfilm över där det står brukarens namn. Det har gett en känsla av tillhörighet och trygghet vid matbordet. Aktivitetstavla För att öka engagemanget på avdelningen sätts en aktivitetstavla upp i korridoren där brukare och personal klart och tydligt ser viken aktivitet som är aktuell för dagen på avdelningen. Individuell tid Brukarna erbjuds 1 timme i veckan för individuell omvårdnad. T.ex.: Promenad, inköp, Samtal, eller något annat trevligt. Helgdukning Genom ögats hjälp skapa en lugn och harmonisk måltid på helgerna dukar vi med vit duk och brutna servetter och lite finare porslin. Brukarna uppskattar detta mycket och undrar varje helg om det är kalas. Dryckstund Att vätskebrist kan orsaka förvirring är inget nytt men våra brukare är dåliga på att dricka så därför införs dryckstund för och eftermiddag samt till kaffet. Genombrottspärm Vi sätter ihop en genombrottspärm på avdelningen för att öka delaktigheten bland alla berörda på avdelningen. Dvs. nattpersonal och vikarier. I pärmen finns all information om eventuellt aktuella testcyklar och mätningar som ska göras samt annan information om genombrottsprojektet. Pärmen står synlig så att ingen missar den. En rutin som införs är att titta i pärmen efter man tittat i omvårdnadspärmen när man börjar sin dag.