Hemuppgift RegLab, 2019 WS2/WS3. Kartlägga olika geografier... Jon Hansson Stefan Karlsson. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.

Relevanta dokument
En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

Arbetsmaterial Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren

Analys av tillgänglighet i Västra Götaland

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier

Befolkning & tillgänglighet

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner

Är det dags för en ny grön våg?

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne

Dialogmöte 2. Regeringens infrastrukturproposition Förankring av syfte och mål från dialogmöte 1 Förslag till innehåll tillståndsbilder

Sverigeförhandlingen och Nya höghastighetsjärnvägar i Sverige. Samhällsekonomiska nyttor. Trafikverket Peter Uneklint Peter Bernström

En ny generation järnväg. Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige. Åtgärdsvalsstudier Linköping-Borås, Jönköping-Malmö

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Vad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Ylva Berg, Gdks

Att sätta sin region i ett sammanhang

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

MIIT Genomförande grupp. Underlag Cykel Underlag Cykel. Pernilla Sott Stråkkoordinator

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation Maria Lindqvist

Underlag till regionalt serviceprogram (RSP)

Normkritisk analys - Inriktningsunderlaget

Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum

Klimateffekter av Nationell plan för transportsystemet. Sven Hunhammar, Måldirektör miljö och hälsa, Kompl. med bilder

Regionala perspektiv på den skånska framtiden

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan Stockholm

Trivector. Samlad konsekvensbedömning för transportinfrastruktur

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

ARBETSMARKNAD I GRUVORTER MED SKELLEFTEÅ SOM EXEMPEL

Regional utblick i trafikeringsfrågorna från Västsverige

Statliga jobb. till Gävleborg

BV Banverket UA Förändrad tillgänglighet % Arbetsplatser. Analys & Strategi 37 0,00-1,00 1,00-2,00 2,00-3,00 3,00-4,00 4,00 -

Ledningskontoret Regionalt serviceprogram Gotlands län

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken

SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen MalmöLundregionen. Augusti 2012

Sverigeförhandlingen. Höghastighetsbanor Linköping-Borås Jönköping-Malmö. Kommunförbundet Skåne TMALL 0143 Presentation engelsk v 1.

Oslo - Stockholm 2.55 Oslo Stockholm 2.55

Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S)

De utsatta förorterna en chans för Sverige att klara välfärden

Blekinge i Sverigeförhandlingen

REGLAB. Regionala resultat Workshop 2,

Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning

4 Mälarstäder

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV (5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin,

Förslag till nationell plan för transportsystemet november Kompl. med bilder. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.

Workshop om medfinansiering. Sveriges Kommuner och Landsting 20 november Thomas Eriksson Planeringsavdelningen

Exportindustrin och besöksnäringens behov av transporter

Kommunförbundet Skåne TC-konferens

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys

En ny generation järnväg

Uppdrag kring kompetensplattformar och lärandeplaner

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen?

Raps Balansering arbetsmarknaden Raps grundkurs september 2017

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21. Kort sammanfattning

Vi lever i ett fantastiskt län. Naturtillgångar av alla slag. En rik kultur. Och dessutom västerbottningarna - företagsamma och duktiga människor.

Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Beräkning av behovet av nya bostäder Öppet forum för boendeplanering 21 september Bengt J Eriksson, analytiker

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket

Kommittédirektiv. Utbyggnad av tunnelbanan och ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län. Dir. 2013:22

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

Arbetsmarknads- och integrationsplan

Normkritisk läsning av Statliga utredningar, uppdrag och regionala strategier och SKL:s yttrande

Kommunalekonomiska effekter av lokaliseringen av nya arbetsplatser i Fässbergsdalen. Anders Wigren WSP Analys & Strategi. Analys & Strategi.

Regional tillväxt 2015

Attraktiva platser för tillväxt

Länsdelsmöte Värmland 2018

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

BoPM Boendeplanering

Region Skånes arbete med. Fysisk planering/strukturbild för Skåne Bostadsfrågor/Skånskt Bostadsnätverk

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

Presidiekonferens för tekniska nämnder mars 2015 Stefan Engdahl, planeringsdirektör Trafikverket

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

Hållbara servicelösningar som bidrar till 2020 målen

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013

En hållbar regional utveckling

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Vad driver befolkningsutvecklingen?

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ med särskilt fokus på Skåne Nordost

Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Per Hansson, Vårforum del Vårforum Per Hansson, Region Kronoberg Del 2

Hållbar utveckling i Sveriges nya geografi. Region Kronoberg, 19 januari Linnéa Hassis, processledare, Arena för Tillväxt

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Transkript:

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Hemuppgift RegLab, 2019 WS2/WS3 Kartlägga olika geografier... Jon Hansson Stefan Karlsson

Hemuppgift WS2 kartlägg geografier Kombinera olika underlag för att se samband eller beroenden 2

Hemuppgift WS2 kartlägg geografier Exempel 1 3

4 Tillgänglighetsindex (Tillväxtverket)

5 Kombinera med andra aspekter, ex.vis hur infrastrukturen ser ut i områden med låg tillgänglighet?

6

Tillgänglighet - hastighet Tillgänglighetsindex Indexerad tillgänglighet Mycket hög Hög Mellan Låg Mycket låg Tillåten hastighet > 80 km/h 80 km/h < 2000 frd/d, vanlig väg 7

Tillgänglighet - vägyta Tillgänglighetsindex Indexerad tillgänglighet Mycket hög Hög Mellan Låg Mycket låg Vägyta Slitlager/Slitlagertyp belagd grus 8

Hemuppgift WS2 kartlägg geografier Exempel 2 9

Nyttja olika underlag för tillståndsbeskrivningar Nåbarhet inom 10 min till Dagligvaror, grundskola, akutsjukvård och vårdcentral Tillväxtverket Tillgänglighet till orter med olika ortstorlekar Tillväxtverket Sårbara kommuner utifrån beroendet av företag, arbetsmarknaden samt företagande Tillväxtverket Kommuner där investeringar i transportinfrastruktur bedöms kunna bidra till tillväxt och utjämning? Intern analys Trafikverket 10

Nyttja olika underlag för tillståndsbeskrivningar Nåbarhet inom 10 min till Dagligvaror, grundskola, akutsjukvård och vårdcentral Tillväxtverket Tillgänglighet till orter med olika ortstorlekar Tillväxtverket Sårbara kommuner utifrån beroendet av företag, arbetsmarknaden samt företagande Tillväxtverket Kommuner där investeringar i transportinfrastruktur bedöms kunna bidra till tillväxt och utjämning? Intern analys Trafikverket 11

Nyttja olika underlag för planering Tillväxtverket Nåbarhet inom 10 min till Dagligvaror, grundskola, akutsjukvård och vårdcentral Låg tillgänglighet Tillgänglighet till orter med olika ortsstorlekar Tillväxtverket kommuner utifrån beroendet av företag, arbetsmarknaden Sårbara kommuner samt företagande Tillväxtverket Kommuner... men där kan investeringar tillgodogöra i transport-siinfrastruktur bedöms kunna bidra till tillväxt och tillgänglighetshöjningar utjämning? Intern analys Trafikverket 12

Hemuppgift WS3 kartlägg geografier Fördjupad analys 13

Vad kan infrastrukturen bidra med? Samspelet mellan tillgänglighet till arbetskraft, folkmängd och åldersstruktur Teoretisk bas, Paul Krugmann: Den nya ekonomiska geografin 14

Vad analyserades? Sambandet mellan hur folkmängdens utveckling påverkar åldersfördelningen i kommuner med stor lokal marknad för personliga tjänster och kommuner med liten marknad för personliga tjänster Utifrån det reflektera över vilken politik som bäst främjar utbudet av grundläggande personliga tjänster i små och avlägsna kommuner. Huvudalternativen är: i) att göra transportinfrastrukturen snabbare ii) att med subventioner upprätthålla ett grundläggande utbud av tjänster som har en utpräglat lokal marknad. 15

Antaganden och teori Antagande att ju längre restiden och därmed reskostnaderna är mellan två kommuner desto mindre blir det direkta fysiska utbytet mellan kommunerna. Kommuner med sjunkande befolkning behöver närhet till en tillräckligt stor extern arbetsmarknad/arbetskraftsreserv för att kunna vända utvecklingen. Pendlingsbenägenheten minskar drastiskt vid ca 45-55 min restid d.v.s. en arbetskraftsreserv på längre avstånd än så kommer kommunen därför inte kunna tillgodogöra sig 16

Sannolikhet Samband mellan demografi och tillgänglighet 100,0% Tillgänglighet och sannolikhet för befolkningstillväxt givet antal invånare 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000 90000 100000 Tillgänglighet A B C D 17

Analys, vad krävs för 50 % sannolikhet att vända befolkningstrenden? Ort med: 3 200 invånare behöver en arbetsmarknad om ca 80 000 pers (förvärvsarbetande nattbefolkning inom 45 minuters bilresa) 10 000 invånare behöver ca 60 000 pers 18 000 invånare behöver ca 50 000 pers 50 000 invånare behöver ca 40 000 pers... 18

Möjlighet att vända en negativ trend? Två nyckelfaktorer skapar skilda förutsättningar: demografi och geografisk tillgänglighet. Analyserna indikerar att de demografiska förutsättningarna är mer kritiska än den geografiska tillgängligheten Många kommuner som under flera decennier haft vikande folkmängd har sämre geografisk tillgänglighet än de kommuner som ökat i befolkning. (Detta kan dock inte med automatik tolkas som att förbättrad fysisk transportinfrastruktur till och från de regioner som tappar folkmängd på ett avgörande sätt skulle bidra till att vända trenden.) 19

Slutsatser God geografisk tillgänglighet vidgar marknaderna för arbetskraft, varor och tjänster samt främjar en effektiv arbetsdelning mellan stadsregioner landsbygdsregioner. Man kan urskilja två kluster av kommuner där de som växer i folkmängd ligger i närheten av större städer och de kommuner som successivt tappar i folkmängd ligger på långa avstånd från större städer. 20

Gynnsam demografi Investeringar transportinfrastruktur kan bidra till att verksamheter som mognat i sin utveckling och inte längre har nytta av storstadsnära lokaliseringar kan avlänkas. Transportinfrastrukturen avgörande för tillväxttakten. Investeringar i transportinfrastruktur behövs för att ger en hävstångseffekt på bl.a effekten på tillväxten av ökat bostadsbyggande och ökade satsningar inom innovationspolitiken. Ogynnsam geografisk tillgänglighet Svårt att med befintlig kunskap och data visa att investeringar i transportinfrastruktur skulle leda till att den demografiska utvecklingen blir mera gynnsam. För dessa områden handlar politiken i huvudsak om utjämnande insatser, ex.vis att med olika subventioner säkerställa en viss grundläggande nivå på lokal service. Gynnsam geografisk tillgänglighet Utmaningen ligger i att nyttja den goda geografiska tillgängligheten till åstadkomma en mera gynnsam demografi. Det handlar om att bygga lokala miljöer som attraherar personer som kan tänka sig att arbetspendla mot att till en rimlig kostnad få en bra bostad och ett bra utbud av tjänster. 21 Ogynnsam demografi

Vad visar analysen? Kommuner med sjunkande befolkning behöver närhet till en tillräckligt stor extern arbetsmarknad för att kunna vända utvecklingen. God geografisk tillgänglighet vidgar marknaderna för arbetskraft, varor och tjänster 22

En reflektion... om satsningar för landsbygden 23

Mitträckessatsningarna inom REG-anslaget? I beslutet av Nationell transportplan 2018-29 gavs Trafikverket uppdrag att under perioden 2019 till 2022 fördela medel till mitträckessatsningar på regionala vägar inom ramen för NATanslaget, med syfte att:... samfinansiera länsplanerna avseende trafiksäkerhetsåtgärder på det regionala vägnätet. Samfinansieringen ska utformas så att åtgärder som förkortar restiden på landsbygd prioriteras. 24

Hur blev det då? Regioner kunde ansöka om bidrag (upp till 50%) från NAT-anslaget för planerade mitträckes-satsningar d.v.s. hälften måste finansieras av REG-anslaget Många regioner saknade planeringsmogna objekt att genomföra 31 ansökningar i hela landet 25

Slutsatser Utifrån just denna sammanställning och de initiala ansökningarna om samfinansiering av länsplaneobjekt ses ingen tydlig korrelation mellan var satsningarna planeras och var förbättrad fysisk transportinfrastruktur på ett avgörande sätt kan förväntas bidra till att vända trenden med vikande befolkningsunderlag. 26