Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV (5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin,

Transkript

1 UTKAST D-LFV 27-1(5) Utkast till Luftfartsstyrelsens bidrag till regeringens Uppdrag att utarbeta inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 219 FLYGETS UTVECKLING 219 Bakgrund Nedan följer en genomgång över de utvecklingsmöjligheter som LFV ser när det gäller in- och utrikestrafiken vid LFV:s flygplatser. Underlaget bygger på en längre prognos för perioden men i nedanstående genomgång har antaganden och siffror justerats för perioden 219. Genomgången bygger på vilka förutsättningar som krävs för att en utveckling enligt ett högt respektive lågt scenario kommer att inträffa. Några antaganden ligger dock till grund för både det höga och det låga scenariot. Bland annat antas flyget inom EU få ett handelssystem för utsläppsrätter från och med 211. Baserat på tillgängligt material har en uppskattning gjorts av priset på CO2 samt dess påverkan på efterfrågan. Detta antas få en dämpande effekt i det låga scenariot medan effekterna av detta antas bli så små att de inte påverkar det höga scenariot. Även oljeprisets utveckling och dess påverkan på efterfrågan har uppskattats under perioden. Detta finns med som en faktor som dämpar efterfrågan i det låga scenariot. Utvecklingen av BNP bygger på tillgängliga BNP-prognoser från 26. För åren 219 antas en BNP-tillväxt på 1,8 % per år. Utifrån tillgänglig kunskap och historisk statistik har elasticiteten för efterfrågan beräknats för perioden. Vidare antas att Bromma finns kvar under perioden och att LFV:s flygplatssystem består av 16 flygplatser. Miljöbegränsningar på Arlanda utgör inget hinder för tillväxt och scenarierna tar inte heller hänsyn till eventuella kapacitetsproblem i luftrummet eller på LFV:s flygplatser. Utveckling enligt ett högt scenario I ett scenario med förhållandevis hög tillväxt för flygresandet vid LFV:s flygplatser antas att interna rationaliseringar och låga bränslepriser medger att höjda skatter och avgifter delvis absorberas av bolagen vilket ger förutsättningar för fortsatt låga biljettpriser. Detta kommer att påverka efterfrågan på flygresor i positiv riktning. Vi kommer vidare att få se fortsatta kapacitetsökningar hos lågkostnadsbolag och större säsongsvariationer i utbudet vilket skapar förutsättningar för ett bättre passagerarunderlag.

2 UTKAST D-LFV 27-2(5) En stark internationell konjunktur antas hjälpa till att hålla efterfrågan på en hög nivå mellan 219 och även hjälpa till att dämpa eventuella regionala nedgångar. Detta bidrar till att den nordeuropeiska turismen fortsätter att växa en procentenhet mer än genomsnittet i Europa under hela perioden. Tågtrafiken antas hämmas av kapacitetsbrist och infrastrukturproblem under perioden samtidigt som det inte kommer att ske några större förbättringar av restider med tåg på större linjer. LFV antar i detta höga scenario att det möjligheterna till olika former av marknadsstöd inte försämras jämfört med dagsläget. Samtidigt gynnas flygresandet av en fortsatt utvidgning av EU:s inre flygmarknad vilket skapar ökat passagerarunderlag. En hög tillväxt i EU:s tio nya medlemsstater får mer omfattande genomslag först i slutet av perioden. Inom miljöområdet antas snabba anpassningar hos flyget samt hos övriga transportslag göra att flyget kan tillåtas växa inom ramen för hårdare miljökrav. Den svenska befolkningen antas under perioden växa med ca 5 personer vilket kommer att skapa vissa grundläggande förutsättningar för en passagerarökning både inrikes och utrikes. Utveckling enligt ett lågt scenario I detta låga scenario antas ett antal, av varandra delvis oberoende, faktorer få en dämpande effekt på utbud och efterfrågan vid LFV:s flygplatser under perioden 219. Bland annat antas fortsatt relativt höga kostnader hos flygbolagen göra att skatter och avgifter till stor del vältras över på konsumenterna i form av höjda biljettpriser vilket leder till lägre efterfrågan. En konsolidering bland flygbolag i Sverige och i Europa kommer att leda till något minskat utbud och högre biljettpriser. På grund av begränsad folkmängd och geografiskt avstånd kommer Sverige att hamna utanför framväxten av nya linjer både i Europa och interkontinentalt. Detta antas även ha en dämpande effekt på möjligheterna att attrahera ett ökat antal europeiska och utomeuropeiska turister. I detta lägre scenario antas det även att globaliseringen dämpas något mellan 219 på grund av politisk, militär och ekonomisk osäkerhet runt om i världen. En relativt kraftig dämpning av tillväxten i någon av världens stora ekonomier antas inträffa i inledningen av perioden och få en direkt påverkan på svensk ekonomi och efterfrågan på både in- och utrikesresor. Vidare antas tågresandet gynnas av olika former av subventioner vilket leder till låga biljettpriser samt påskyndade infrastrukturförbättringar. Detta gynnar efterfrågan på tågresor samt kommer att skapa ett mer attraktivt utbud av tågresor

3 UTKAST D-LFV 27-3(5) under framförallt andra halvan av den aktuella perioden. Detta hänger även ihop med ett ökat miljömedvetande hos konsumenter och företag vilket skapar negativa attityder till flygresande och därmed framförallt ett minskat merresande med flyg. Någon expansionen av EU:s inre flygmarknad antas inte komma att inträffa under perioden på grund av att det blir få nya medlemsländer i EU. De tio nya medlemsstaterna i EU antas också få en svagare tillväxt än beräknat och därmed inte bidra till ett ökat flygresande till och från Sverige. Möjligheterna till marknadsstöd antas i detta lägre scenario begränsas något jämfört med dagsläget. Med tanke på Sveriges position i Europa kommer detta att få mycket negativa konsekvenser när det gäller möjligheterna att attrahera nya linjer. Som beskrivits i bakgrunden ovan kommer handeln med utsläppsrätter att få en dämpande effekt på utbud och efterfrågan i detta scenario. Detta gäller även oljepriset som under huvuddelen av perioden antas komma att ligga mellan 7 1 $/fat. Några speciella förutsättningar för inrikestrafiken När det gäller inrikestrafiken finns det ett antal faktorer som talar för att vi kommer att få se en mycket begränsad tillväxt under den aktuella perioden. En anledning är att inrikesmarknaden ännu inte överskridit 199 års nivå vilket kan ses som ett tecken på en mogen marknad. Anslutningsmöjligheterna på Arlanda för en genomgående flygresa i Sverige har halverats sedan 199 och restiden har ökat med över trettio procent. Över hälften av passagerarminskningen på inrikesflyget totalt beror på minskat transferresande. Det finns inga tecken på att detta ska förändras i större utsträckning under prognosperioden. Inte heller några nya destinationer tillkommer inom inrikesflyget den absolut största andelen inrikesresor kommer även fortsättningsvis att vara förrättningsresor till och från Stockholm. Detta påverkar i stor utsträckning tillväxtmöjligheterna. Till detta bidrar den regionala omstrukturering som fortsätter. Tillväxten och reseintensiva näringar koncentreras i allt högre grad till storstäder, medelstora städer i södra Sverige samt de stora norrländska kuststäderna. På i första hand korta och medellånga sträckor kommer det att ske en fortsatt ökad konkurrens från markbundna transportslag. Detta missgynnar några mindre inrikeslinjer men kommer inte att få någon större påverkan på de större inrikeslinjerna med flyg. Detta främst med tanke på att introduktion av höghastighetståg från Stockholm till Göteborg och Malmö inte kommer att ske under perioden.

4 UTKAST D-LFV 27-4(5) Under de senaste åren har inrikesresandet gynnats av en hög konkurrens på de större linjerna. Det finns goda förutsättningar för att denna konkurrens kommer att fortsätta under större delen av den aktuella perioden vilket i så fall hjälper till att motverka de övriga negativa drivkrafter som nämns ovan. En gynnsam faktor för inrikesflyget är att folkmängden ökar med drygt fem procent under perioden. På marginalen kommer detta att ha en gynnsam effekt på flygresandet då det ännu är osäkert hur den demografiska förändringen under perioden kommer att påverka efterfrågan på inrikes flygresor. Några allmänna hot som kan påverka tillväxten inom europeiskt flyg Flera bedömare pekar på att vi kommer att få se en fortsatt kraftig tillväxt inom lågkostnadssegmentet fram till ungefär. Därefter riskerar denna marknad att mogna relativt snabbt vilket kommer att ha en mycket dämpande effekt på flygtillväxten i Europa och Sverige. Vidare har flyget i stor utsträckning konkurrerat genom sin tidsbesparing. Med allt mer omfattande säkerhetskontroller och trängsel i det europeiska luftrummet riskerar flygets konkurrensfördel på främst kortare sträckor att försämras. Förutsatt att inga omfattande förändringar görs kommer det med dagens tillväxttakt att inträffa en omfattande kapacitetsbrist i luftrum och på flygplatser i Europa från. Detta kan komma att korrigeras i det fall det sker en bred konjunkturavmattning i Europa någon gång mellan 219. Detta kommer dock att påverka flygresandet negativt genom andra mekanismer. Det kommer även att leda till att flera flygbolag kommer att ha en kraftig överkapacitet av flygplan. Detta kommer även att medföra att ett stort antal flygplansbeställningar fryser inne vilket kommer att få olika former av påverkan på den europeiska flygbranschen. För tillfället minskar Europas befolkning samtidigt som den blir äldre. Detta beräknas fortgå under den aktuella perioden och vid framförallt en konjunkturavmattning kommer detta att få en ytterligare negativ påverkan på utvecklingen inom europeisk flygtrafik. Slutligen bör nämnas de miljörelaterade regleringar som kommer att inträda under perioden. Dessa är till för att delvis minska tillväxten i utbud och efterfrågan. Beroende på hur flygtrafiken samt miljödebatten utvecklas de närmaste åren är det mycket möjligt att det kommer att inträda olika former av miljöregleringar mellan 219 utöver det handelssystem med utsläppsrätter som beräknas träda i kraft 211.

5 UTKAST D-LFV 27-5(5) Inrikes Utrikes Totalt